Kopperskolan VT 17 elevplan

advertisement
Kopperskolan VT 2017
Elevernas plan mot diskriminering
och kränkande behandling
Vår vision
Vi vill ha en trygg skola där alla elever trivs
och får den kunskap de behöver i framtiden.
Regler för Kopperskolan
Våra regler bygger på:
ANSVSR - RESPEKT - HÄNSYN
Med att ta ansvar menar vi
• att vi tar ansvar för våra handlingar
• att vi tar ansvar för vårt skolarbete
• att vi är rädda om skolans saker och vår miljö inomhus och utomhus
• att vi hjälper till att hålla ordning i klassrum, i korridorer och på fritids
Med att visa respekt menar vi:
• att vi inte använder fula ord
• att vi bemöter varandra på ett bra sätt
• att vi behandlar varandra på ett juste sätt
• att vi lyssnar på varandra
Med att visa hänsyn menar vi:
• att vi hjälper till att få arbetsro
• att alla har rätt att må bra i skolan
Vi accepterar inte någon form
av kränkande handlingar eller
beteenden
Varför har vi en plan?
I alla länder har vi lagar och regler för att tala om för alla medborgare vad vi gemensamt
tycker är rätt och fel. Vår riksdag har bestämt att alla skolor i Sverige ska ha en plan mot
diskriminering och kränkande behandling. Där står det hur vuxna och barn tillsammans ska
arbeta för en trygg och bra skola.
Planen ska innehålla sådant som vi vill förbättra. Elever och vuxna i skolan ska gemensamt
komma överens om vad vi vill förbättra detta året och hur det ska gå till. När året är slut ska
vi utvärdera hur det gått.
Det är inte bara Sveriges lagar som vi måste följa. Sverige har lovat Förenta Nationerna, FN,
att värna alla olika människors värde. Barnens rättigheter kan vi läsa om i Barnkonventionen:
”Alla barn är lika mycket värda och ska garanteras samma
möjligheter oavsett hudfärg, kön, språk, religion, åsikter eller
handikapp”. FN:s barnkonvention artikel 2
Vad är diskriminering och kränkande behandling?
Diskriminering innebär att man behandlas illa p.g.a. kön, religion, att man kommer från ett
annat land, handikapp eller annan sexuell läggning.
Kränkande behandling kan handla om att någon blir utsatt för utfrysning, retningar, fula ord
m.m. En kränkning kan ske vi ett tillfälle. Upprepas det kallas det mobbning.
Hur vet vi vad vi behöver förbättra?
På vårterminen har eleverna diskussioner i smågrupper utifrån otrygga platser, kränkande
behandling, förbättringsområden etc. På höstterminen svarar eleverna på en trivselenkät. I
svaren ser vi vad eleverna tycker är bra på skolan och vad vi behöver förbättra. Alla klasser och fritidsgrupper gör sociogram.
Förra årets enkät visade att nästan alla elever trivs och har vänner på skolan. En del barn
känner sig rädda eller ledsna ibland.
Vi behöver tillsammans arbeta för att:
• få trygghet på skolgården och i korridorer
• ha trevligt språk
• få bort retningar, uteslutning
• få trygghet på internet och i sociala medier
Hur arbetar vi med detta?
Livskunskap
Alla elever arbetar med livskunskap i skolan och på fritids. På skolan arbetar man bl.a. med
parsamtal, gruppsamtal, samarbetsövningar, kompissamtal, massage och avslappning.
Hur arbetar ni i din klass/på ditt fritidshem?
Elevrådet
Arbetar med att öka trivseln på skolan. De ordnar gemensamma aktiviteter för eleverna på
skolan.
Trygghetsgruppen
Här finns vuxna som arbetar extra mycket för en trygg och bra skola.
I Trygghetsgruppen finns: Linda Persson skolkurator, Helena Karlsson och Mia Lindgren
fritids, Madelen Bergener 4-6, Anna-Karin Frisenhag F-3 och Tina Ekeroos rektor.
Vuxna på gården
De vuxna som är ute på rasterna ska se till att alla elever har det bra. De har gul väst på sig.
Gemensamma aktiviteter på skolan
Tex. temaarbeten mellan klasser och årskurser
Information till föräldrar
Alla föräldrar kan läsa vår plan på Hemsidan. Varje läsårsstart får föräldrarna hem information om hur vi arbetar vid kränkningar och dåligt
beteende. Efter diskussion med sina barn skriver de på att de tagit del av informationen.
Hur gör vi vuxna för att komma tillrätta med kränkningar?
• När någon vuxen på skolan fått veta att någon elev blivit utsatt för kränkningar, pratar
han eller hon med de barn som är inblandade. Föräldrarna kontaktas.
• Om inte det kränkande beteendet upphör pratar den vuxne med trygghetsgruppen.
• Någon i trygghetsgruppen, har ett samtal med den som blivit utsatt.
• Så snart som möjligt har några i trygghetsgruppen samtal med den/de som utsatt.
En utredning görs och handlingsplan skrivs.
• Klassläraren fortsätter arbetet i klassen.
• Samtal med de inblandade fortsätter under en lång tid, för att vi säkert ska veta att
kränkningarna upphört.
• När elever behöver hjälp att komma tillrätta med kränkningar kontaktar vi alltid
föräldrarna.
Download
Random flashcards
Svenska

105 Cards Anton Piter

organsik kemi

5 Cards oauth2_google_80bad7b3-612c-4f00-b9d5-910c3f3fc9ce

Fysik

46 Cards oauth2_google_97f6fa87-d6cd-4ae9-bcbf-0f9c2bb34c13

Create flashcards