Äldreomsorg på finska?

Äldreomsorg på finska?
Kartläggning av framtida önskemål och kommande
behov av äldreomsorg bland Botkyrka kommuns
finsktalande invånare
Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA | Besök Munkhättevägen 45 | Tel 08-530 610 00 | www.botkyrka.se | Org.nr
212000-2882 | Bankgiro 624-1061
BOTKYRKA KOMMUN
Vård- och omsorgsförvaltningen
2013-03-01
Förord
Botkyrka ska vara ett föredöme som finskt förvaltningsområde. Också inom
äldreomsorgen. Den här rapporten är ett viktigt steg i den riktningen! I den kan du
läsa om hur finsktalande botkyrkabor över 65 år vill ha sin äldreomsorg i
framtiden. Och budskapet är tydligt: man vill möta personal och andra
medborgare som kan ens modersmål, man vill känna sig hemma, och kunna
fortsätta njuta av den egna kulturen.
Rapporten ger oss vägledning i det arbete vi har framför oss. Det känns bra att ha
ett gediget underlag som hjälper oss att investera rätt – i enlighet med önskemålen
från våra medborgare.
Vi vill att framtidens Botkyrka ska vara en inspirerande plats full av möjligheter,
där vi genom kontraster, kreativitet och nyfikenhet skapar en hållbar framtid. Vi
har ett ansvar gentemot våra medborgare: de ska få förutsättningar att öka
livskvaliteten och att förverkliga sina drömmar. Det ska vara tryggt att åldras i
Botkyrka.
Vi kommer att fortsätta investera i kompetensutveckling, kvalitetsutveckling och
etablering av nya boenden. Även hemtjänsten är ett prioriterat utvecklingsområde.
Det är viktigt att kunna erbjuda medborgare service och stöd på det egna
modersmålet.
Stort tack till alla er finsktalande botkyrkabor som delat med er av vad ni behöver
och vill se av Botkyrkas äldreomsorg. Ni har gett oss värdefull kunskap och ett
gott underlag när vi nu planerar för framtidens omsorg. Tack också till Tiina
Rantanen och vård- och omsorgsförvaltningen, som gjort undersökningen möjlig.
Gabriel Melki
vård- och omsorgsnämndens ordförande
2 [71]
BOTKYRKA KOMMUN
Vård- och omsorgsförvaltningen
2013-03-01
Sammanfattning
Botkyrka kommun ingår i det finska förvaltningsområdet och har därmed ansvar
för att värna om det finska språket och kulturen, och ska bland annat kunna
erbjuda äldreomsorg helt eller delvis på finska. För att bättre kunna tillgodose
brukarbehovet och kunna planera för framtida satsningar riktade till den
finskspråkiga befolkningen, genomförde vård- och omsorgsförvaltningen under
hösten 2012 en behovskartläggning. Den skedde inom ramen för Botkyrka
kommuns arbete för det finska förvaltningsområdet.
Genom en enkät och ett antal djupintervjuer undersöktes vilka framtida behov och
önskemål om äldreomsorg Botkyrkabor, som är 65 år eller äldre och finsktalande
och/eller finska medborgare, har. I denna grupp finns knappt 1 200 personer. Med
enkäten nåddes uppskattningsvis hälften av dem, varav cirka 56 procent svarade
på enkäten. Därmed erhölls synpunkter och önskemål från ungefär 28 procent
(328 personer) av hela den tilltänkta respondentgruppen. Eftersom enkäten
skickades hem till dem som är finska medborgare, mottogs även svar från
personer som har finsk bakgrund men svenska som modersmål. 83 procent av
respondenterna har finska som modersmål.
Enkätens resultat och intervjusvaren visar på att det finns en uttalad efterfrågan på
äldreomsorg på finska. Hela 91 procent av de respondenter som har finska som
modersmål vill vid behov få tillgång till äldreomsorg helt eller delvis på finska.
Majoriteten av dessa vill ha, eller accepterar, en eller flera finska avdelningar på
ett ”svenskt” äldreboende. Cirka en tredjedel skulle vilja att det fanns ett
äldreboende som var endast till för finskspråkiga.
Som motiv nummer ett bakom respondenternas önskan om ett finskt äldreboende
finns behovet av omvårdnad vid en eventuell demenssjukdom. Många anger också
att personalen skulle förstå ens behov bättre, samt att man lättare skulle göra sig
förstådd och förstå andra på boendet. Motiven trygghet, gemenskap, hemkänsla,
tillgång till finsk kultur samt att inte behöva känna sig utanför förekom också i
flera enkätsvar.
De populäraste platserna för ett nytt tilltänkt äldreboende med finsk inriktning är
enligt respondenterna Tumba och Tullinge. Detta kan förklaras av att majoriteten
av äldre sverigefinnar – liksom majoriteten av respondenterna – bor i södra
Botkyrka och önskar att få bo kvar i dessa trakter. Dessutom visar vår
kartläggning att fler sverigefinnar som bor i norra Botkyrka är mer benägna att
flytta till södra Botkyrka, fram för allt till Tullinge eller Tumba, än vice versa.
Den tredje populäraste platsen för ett nytt finskt äldreboende är
Hallunda/Eriksberg i norra Botkyrka. Gemensamt för de ovan nämnda områden är
att de alla har nära till kommunikation och service.
Personalens språkkunskaper är det som har mest betydelse för dem som önskar
äldreomsorg med finsk inriktning, men även andra faktorer är viktiga. Att kunna
ta del av finsk kultur, ensam eller tillsammans med andra med samma kulturella
3 [71]
BOTKYRKA KOMMUN
Vård- och omsorgsförvaltningen
2013-03-01
bakgrund, uppskattas högt av många. Flera personer tar upp att det är viktigt med
gemenskapen; att man mår bättre och blir gladare av att umgås med andra som har
samma kulturella preferenser. Förutom finskt äldreboende önskas det därför
mötesplatser och organiserade aktiviteter för de finska äldre.
Många respondenter och personer som intervjuades önskar också att kommunen
satsade mer på hemtjänst med finsktalande personal, samt att det fanns
biståndsbedömare som kan finska. Dessutom finns det behov av tryckt
information på finska om bland annat kommunens tjänster inom äldreomsorg. Bra
kontakter och levande samarbete mellan förvaltningen och lokala föreningar med
finska medlemmar underlättar för informationsspridningen.
Det finns ett uttalat intresse bland den finsktalande äldre kommunbefolkningen att
få tillgång till äldreboenden med finsk inriktning. Kommunen borde därför öppna
för möjligheten att satsa på en eller flera sådana avdelningar inom en snar framtid.
För att alla sverigefinnar – som så önskar – ska få tillgång till äldreomsorg på
finska, behövs det samordning, samarbete och kommunikation.
Författare:
Tiina Rantanen
Vård- och omsorgsförvaltningen
Botkyrka kommun
Februari, 2013.
4 [71]
BOTKYRKA KOMMUN
Vård- och omsorgsförvaltningen
2013-03-01
Innehållsförteckning
Sammanfattning samt slutsatser och rekommendationer på finska finns längst
bak i rapporten.
Suomenkielinen tiivistelmä sekä johtopäätökset ja suositukset ovat raportin
lopussa.
Förord....................................................................................................................... 2
Sammanfattning ....................................................................................................... 3
Innehållsförteckning ................................................................................................ 5
Inledning .................................................................................................................. 8
Bakgrund .................................................................................................................. 8
Sverigefinnar och andra minoriteter .................................................................... 8
Finskt förvaltningsområde ................................................................................... 9
De finsktalandes behov av äldreomsorg .............................................................. 9
Modersmålets betydelse vid demens ................................................................. 10
Botkyrka............................................................................................................. 11
Befolkning ..................................................................................................... 11
Finska inom äldreomsorgen ........................................................................... 11
Uppdraget............................................................................................................... 12
Syfte och målgrupp ............................................................................................ 12
Genomförande ................................................................................................... 12
Enkätens form och distribution ...................................................................... 13
Utförande av intervjuer .................................................................................. 14
Enkätsvar ............................................................................................................... 15
Respondenternas bakgrund ................................................................................ 16
Kön................................................................................................................. 16
Åldersfördelning ............................................................................................ 16
Postadress....................................................................................................... 17
Medborgarskap .............................................................................................. 18
Födelseland .................................................................................................... 18
Modersmål ..................................................................................................... 18
Svarsspråk .................................................................................................. 18
Livssituation och användning av finska............................................................. 19
Civilstånd ....................................................................................................... 19
5 [71]
BOTKYRKA KOMMUN
Vård- och omsorgsförvaltningen
2013-03-01
Hur ofta används finska? ............................................................................... 19
Sammanhang där finska används ................................................................... 20
Omsorg genom kommunen ............................................................................ 21
Framtida behov och önskemål ........................................................................... 22
Intresset för äldreomsorg på finska ................................................................ 22
Modersmål och intresset för äldreomsorg på finska .................................. 22
Endast finska som modersmål ............................................................... 22
Endast svenska som modersmål ............................................................ 23
Både finska och svenska som modersmål.............................................. 23
Alla som angett finska som modermål .................................................. 24
Vilken slags äldreomsorg? ......................................................................... 24
Varför ett finskt äldreboende? ................................................................... 27
Hur ska ett finskt äldreboende vara? .......................................................... 28
Poängräkning ......................................................................................... 29
Svar enligt anvisningarna....................................................................... 29
Annat svarssätt: delvis rangordning ....................................................... 30
Annat svarssätt: ingen rangordning ....................................................... 31
Alla svar ................................................................................................. 32
Vilka i personalen ska kunna finska? ........................................................ 32
Kulturutbud på finska ................................................................................ 34
Var i Botkyrka? .......................................................................................... 35
Vem vill bo var - södra eller norra? ....................................................... 36
Äldreomsorg på finska – nej tack .............................................................. 37
Svar från respondenter med svenska som modersmål ........................... 37
Svar från respondenter med finska som modersmål .............................. 38
Respondenters kommentarer.................................................................................. 39
”Jag förstår finska bäst…” ................................................................................. 39
Trygghet och samhörighet ................................................................................. 39
”Kanske – om jag skulle glömma svenskan”..................................................... 40
Både finska och svenska, tack ........................................................................... 40
Stimulans ........................................................................................................... 41
Om var och hur man vill bo ............................................................................... 41
Personalen .......................................................................................................... 42
Hälsningar till Botkyrka kommun ..................................................................... 42
6 [71]
BOTKYRKA KOMMUN
Vård- och omsorgsförvaltningen
2013-03-01
Intervjusammanställning ........................................................................................ 42
Informanterna..................................................................................................... 42
Erfarenheter av äldreomsorg .............................................................................. 44
Finskt – och svenskt ........................................................................................... 45
Var och hur man vill bo ..................................................................................... 46
Stimulans och aktiviteter ................................................................................... 49
På äldreboendet .............................................................................................. 49
Dagverksamhet .............................................................................................. 49
Bastu .................................................................................................................. 50
Maten ................................................................................................................. 50
Information ........................................................................................................ 51
Flexibilitet, vilja och samarbete ......................................................................... 51
”Det måste hända någonting nu!” ...................................................................... 51
”Man vill inte hamna utanför” ........................................................................... 53
Diskussion .............................................................................................................. 53
Resultatdiskussion ............................................................................................. 53
Metoddiskussion ................................................................................................ 58
Respondenterna och enkätdistribution ........................................................... 58
Om valet av målgrupp.................................................................................... 59
Enkätinnehåll ................................................................................................. 59
Slutsatser och rekommendationer .......................................................................... 60
Källor ..................................................................................................................... 62
Bilagor ................................................................................................................... 63
Tiivistelmä ............................................................................................................. 68
Johtopäätökset ja suositukset ................................................................................. 70
7 [71]
BOTKYRKA KOMMUN
Vård- och omsorgsförvaltningen
2013-03-01
Inledning
Botkyrka kommun har sedan årtionden tillbaka varit hembygd för personer med
finska rötter. Under den stora arbetskraftsinvandringen på 60- och 70-talet flyttade
ett stort antal finländare till Botkyrka för att arbeta inom framför allt industrin.
Företag som Alfa Laval och Tumba Bruk anställde många som sökte sig ifrån
efterkrigstidens arbetsbrist i Finland. Många av dessa personer bor fortfarande i
Botkyrka och har nått den ålder då de kanske behöver, eller börjar intressera sig
för, äldreomsorgens tjänster.
I dag bor det i Botkyrka kommun cirka 4 600 personer som är första och andra
generationens invandrare. Hur många av dessa som är finskspråkiga, eller önskar
få sin äldreomsorg av finskspråkig personal, finns det hittills ingen uppgift om.
Det är inte självkart att den som är född i Finland kommer att efterfråga
äldreomsorg med finsk inriktning. Däremot kan man anta att många vill det.
Botkyrka kommun ingår i det finska förvaltningsområdet och ska därmed kunna
erbjuda äldreomsorg på finska till dem som så önskar. Därför ansåg vård- och
omsorgsförvaltningen att det var angeläget att undersöka detta behovs omfattning
närmare genom en kartläggning.
I rapporten används på flera ställen begreppet ”äldreomsorg på finska”. Detta
syftar naturligtvis på omsorg med finsktalande personal, men begreppet kan
inrymma också annat finskt. Även detta ”annat” undersöks och redogörs för i
rapporten.
Bakgrund
Sverigefinnar och andra minoriteter
Det bor uppskattningsvis 450 000 – 600 000 sverigefinnar i Sverige
(Länsstyrelsen i Stockholms län, webbplats). Det exakta antalet sverigefinnar är
dock svårt att få fram eftersom det inte förs någon officiell statistik över etnisk,
kulturell eller språklig tillhörighet i Sverige. I den officiella statistiken kan man
hitta uppgifter om människors födelseland och medborgarskap. Dessa uppgifter
kan fungera som en fingervisning om det aktuella antalet sverigefinnar.
Sverigefinnar och finska är en av de fem erkända nationella minoritetsgrupperna,
respektive officiella minoritetsspråken, i Sverige. Övriga minoritetsgrupper är
judar, romer, samer och tornedalingar, och deras språk är jiddisch, romani chib,
samiska respektive meänkieli. Det som är gemensamt för minoritetsgrupperna är
att de har befolkat Sverige under lång tid och utgör en del av det svenska
kulturarvet. Förutom en egen kulturell, religiös och språklig tillhörighet, har varje
grupp en uttalad samhörighet samt vilja att behålla sin identitet. Sverigefinnarna
är den största av dessa minoritetsgrupper. (Regeringens prop. 1998/1999:143)
8 [71]
BOTKYRKA KOMMUN
Vård- och omsorgsförvaltningen
2013-03-01
Man brukar definiera sverigefinnarna som finskspråkiga invandrare i Sverige och
deras ättlingar. Begreppet sverigefinne handlar dock även om självidentifikation.
Det innebär att varje individ som har ett finskt ursprung, och som identifierar sig
som sverigefinne, anses ingå i denna grupp. Samma princip gäller för de fyra
andra minoritetsgrupperna. En person anses ingå i minoritetsgruppen om han eller
hon själv anser sig tillhöra den och har en etnisk eller religiös förankring i
gruppen (Länsstyrelsen i Stockholms län, webbplats).
Finskt förvaltningsområde
Den första januari 2010 fick Sverige en ny lag som ska stärka landets fem erkända
nationella minoriteter och deras språk (Regeringens prop. 2008/09:158). I
samband med detta blev ett antal kommuner och landsting/regioner
förvaltningsområden för samiska, meänkieli och finska. Under 2010 kom det
finska förvaltningsområdet att omfatta 27 kommuner. Botkyrka kommun var en
var dem. (Länsstyrelsen i Stockholms län, webbplats)
Förvaltningsmyndigheterna har bland annat som uppgift att ”informera de
nationella minoriteterna på lämpligt sätt om deras rättigheter när det behövs”,
och de har ”ett särskilt ansvar för att skydda och främja de nationella
minoritetsspråken och de nationella minoriteternas möjligheter att behålla och
utveckla sin kultur i Sverige”. Kommuner som ingår i det finska
förvaltningsområdet måste bland annat kunna erbjuda äldreomsorg helt eller
delvis på finska. (Regeringens prop. 2008/09:158)
Från den första februari 2013 ingår sammanlagt 64 kommuner och 12
landsting/regioner i förvaltningsområdena för samiska, meänkieli och finska.
Sammanlagt 48 kommuner omfattas numera av det finska förvaltningsområdet.
(Länsstyrelsen i Stockholms län, webbplats)
De finsktalandes behov av äldreomsorg
Sverigefinnar är den minoritetsgrupp som har flest antal äldre i Sverige. Att
antalet äldre som är födda i Finland dessutom ökar, konstateras bland annat i
Socialstyrelsen rapport Äldreomsorg för finsktalande i Sverige (2001). Rapporten
tar upp bristen på uppgifter om antalet finskspråkiga äldre och deras efterfrågan
på en äldreomsorg med finskkunnig personal. Den nämnda rapporten är mer än tio
år gammal, men vetskap om den ”finska” äldreomsorgens efterfrågan är alltjämt
liten. Detta kan till mångt och mycket bero på svårigheten att nå målgruppen. Till
exempel när Socialstyrelsen fick uppdrag att undersöka hur de nationella
minoriteterna uppfattar kvaliteten inom äldreomsorgen, påpekades det i rapporten
att förutsättningarna för att ta fram jämförbara data har varit begränsade
(Socialstyrelsen, 2011). Detta på grund av att möjligheten att nå många personer i
de aktuella målgrupperna via postenkät saknades.
För att bättre förstå och tillmötesgå de äldre sverigefinnarnas behov, har flera
kommuner – framför allt finska förvaltningsområden – under senare tid genomfört
kartläggningar bland deras finsktalande kommuninvånare. Exempel på sådana
9 [71]
BOTKYRKA KOMMUN
Vård- och omsorgsförvaltningen
2013-03-01
kommuner är Huddinge, Skinnskatteberg, Upplands-Bro, Sundbyberg och
Södertälje.
De flesta kartläggningarna visar på att det finns intresse av äldreomsorg med
finska inslag. Huddinge kommuns enkätundersökning visade bland annat att
finskspråkigt äldreboende, växelvård, hemtjänst och dagverksamhet var viktiga
för dem som svarat på frågor om äldreomsorg (Huddinge kommun, webbplats). I
Skinnskatteberg var de finsktalande ”mest oroliga inför framtiden gällande
åldrandet och möjligheten att använda finska med personalen inom
äldreomsorgen” (Skinnskattebergs kommun, webbplats). Även Sundbybergs
enkätundersökning kom fram till att ”det efterfrågas äldreomsorg i viss
utsträckning helt eller delvis på finska och att behovet förmodligen kommer att
öka” (Sundbyberg, 2011).
De finsktalande äldres önskemål och efterfrågan av äldreomsorg kan förväntas ha
flera likheter med dem som äldre invandrare från andra kulturella bakgrund och
språkgrupper har. Under hösten 2012 fick Mångkulturellt centrum (MKC) i
Botkyrka i uppdrag av vård- och omsorgsförvaltningen att genomföra
dialogträffar med äldre personer med utländsk bakgrund för att diskutera
erfarenheter och önskemål om äldreomsorg med dem. I studien ingick personer
med bakgrund i Bolivia, Chile, Eritrea, Turkiet och Sri Lanka. Ur diskussionerna
framkom att det önskas tillgång till personal som har samma modersmål som
informanterna själva har (MKC, 2012). Detta är ett förväntat resultat även för
denna kartläggningens målgrupp, de finsktalande äldre.
Modersmålets betydelse vid demens
Demenssjukdom påverkar den drabbade personens beteenden, känslor och
intellekt. De som har invandrat till Sverige, och har lärt sig svenska som
andraspråk, hamnar i en särskilt utsatt situation. När demenssjukdomen fortskrider
tappar den sjuke ofta det inlärda språket. Detta påverkar i sin tur relationerna till
vårdpersonalen och andra som inte förstår den demenssjuka personens
modersmål. I Socialstyrelsens rapport Äldreomsorg för finsktalande i Sverige
(2001) påpekas det därför att demenssjuka finländare behöver ägnas speciell
uppmärksamhet av landsting och kommuner.
Sirkka-Liisa Ekman, professor emerita vid Karolinska Institutet, påpekar: ”Att ha
svenska som andraspråk och tappa kontakten med sin kultur och sitt språk gör
dessa äldre extra sårbara, förvirrade och isolerade” (Äldre i Centrum, 2008).
Ekman har under många år forskat inom området äldrevård, kommunikation,
relation samt etnicitet och kultur i vården av personer med demenssjukdom.
Var femte person över 80 år är i dag drabbad av någon form av demenssjukdom
(Svenskt Demenscentrum, webbplats). I takt med att den äldre befolkningen –
även de finsktalande äldre – ökar i antal, torde därför också behovet av omsorg av
personer med demens, och platser för dessa på särskilda boenden, öka de
kommande åren.
10 [71]
BOTKYRKA KOMMUN
Vård- och omsorgsförvaltningen
2013-03-01
Botkyrka
Befolkning
I början av år 2012 var folkmängden i Botkyrka närmare 84 700 personer. Drygt
50 procent är födda i ett annat land eller har båda sina föräldrar födda utomlands.
Cirka 4 600 personer har sina rötter i Finland; de är första- och andra
generationens invandrare. Av dessa är cirka 2 000 finska medborgare. Det bör
påpekas att alla som har finska rötter och/eller är finska medborgare, inte har
finska som modersmål, och räknas därmed inte som sverigefinnar.
Drygt 11 000 Botkyrkabor är 65 år eller äldre. Till år 2017 räknar man att antalet
personer 65 år och äldre har ökat till cirka 13 100.
Även antalet äldre med finsk bakgrund förefaller att öka. Bland dem som är 65 år
och äldre är andelen personer med finsk bakgrund i dag cirka 11 procent (knappt
1 200 personer). Om man även tittar på ”kommande pensionärer”, de som i dag är
50 till 64 år, kan man uppskatta andelen med finsk bakgrund till cirka 12 procent
(cirka 1 600 personer) år 2017. Siffran ska tolkas som en grov uppskattning.
(källa: SCB och www.botkyrka.se)
Finska inom äldreomsorgen
År 2011 omfattades cirka 1 400 personer av Botkyrka kommuns
äldreomsorgsinsatser. För att ta reda på hur många av dessa som är finskspråkiga,
gjorde vård- och omsorgsförvaltningen en kartläggning. På samma gång kartlades
också hur många av förvaltningens personal som kan finska.
Kartläggningens resultat visade att 93 brukare talade finska. Detta motsvarade
knappt 7 procent av alla brukare.
Av förvaltningens personal kunde vid kartläggningen 112 personer tala finska. De
flesta av dessa kunde även skriva finska. Som personal menas här, förutom
omsorgspersonal, även chefer, verksamhetsutvecklare, biståndshandläggare och
annan administrativ personal samt personal inom sjuksköterskeenheten och kostoch måltidsenheten. 70 personer som kunde finska arbetade inom äldreomsorgen.
I dagsläget driver Botkyrka kommun ett demensboende med finsk inriktning. Där
bor det dock även personer som inte har finska som modersmål. En del av
omvårdnadspersonalen kan finska. Detta boende finns på Alby ängs äldreboende i
norra Botkyrka.
11 [71]
BOTKYRKA KOMMUN
Vård- och omsorgsförvaltningen
2013-03-01
Uppdraget
I egenskap av finskt förvaltningsområde har Botkyrka kommun ansvar för att
värna om det finska språket och kulturen, och ska bland annat kunna erbjuda
äldreomsorg på finska till de kommuninvånare som så önskar. För att undersöka
efterfrågans karaktär och omfattning närmare, har vård- och omsorgsförvaltningen
under 2012 ansökt om och fått projektmedel beviljade från länsstyrelsen i
Stockholms län för en behovskartläggning. Kartläggningen genomfördes under
hösten 2012.
Syfte och målgrupp
Kartläggningens syfte var att ta reda på vilka framtida behov och önskemål om
äldreomsorg den finsktalande befolkningen i Botkyrka har. Resultatet är till för att
användas vid planering och som beslutsunderlag vid kommande satsningar inom
vård och omsorg för finsktalande äldre.
Den direkta målgruppen för projektets resultat är därför främst kommunpolitiker
samt kommunledning och ansvariga tjänstemän vid vård- och
omsorgsförvaltningen. Andra grupper som kan finna kartläggningens resultat av
intresse är föreningar, intresseorganisationer, andra kommuner, vård- och
omsorgsgivare, personal inom vård och omsorg, allmänheten samt media, och
självklart de vars önskemål och behov projektet kartlägger – de äldre med finsk
bakgrund.
Genomförande
Kartläggningen skedde under hösten 2012 och genomfördes via en enkät och ett
antal djupintervjuer.
De personer som tillfrågades var de Botkyrkabor som är finsktalande och/eller
finska medborgare och som är 65 år eller äldre, dvs. de personer vars framtida
äldreomsorg kartläggningen syftar till att utveckla. Även dessa personer kallas i
rapporten ibland för målgrupp. Då åsyftas enkätens målgrupp; dess tilltänkta
respondenter.
Vid slutet av augusti 2012 bodde det i Botkyrka, i åldersgruppen 65 år eller äldre,
726 svenska medborgare som är födda i Finland och 450 finska medborgare (se
tabell 1 och bilaga 1). Det var dessa 1 176 personer som var våra tilltänkta
respondenter. I detta sammanhang bör nämnas att trots att majoriteten i denna
grupp är finsktalande, är inte alla det. Bland dessa 1 176 personer finns även de
som identifierar sig som finlandssvenskar, dvs. personer som är födda i Finland,
eller har finska rötter, men som har svenska som modersmål.
12 [71]
BOTKYRKA KOMMUN
Vård- och omsorgsförvaltningen
2013-03-01
Tabell 1:
Antal tilltänkta
respondenter vid
slutet av augusti
2012.
Alla som deltog i kartläggningen, genom att svara på enkäten eller genom att
ställa upp på en intervju, fick vara anonyma. Resultaten som redovisas i denna
rapport avslöjar inte vad specifika personer har angett för svar eller kommentarer.
Enkätens form och distribution
Enkätfrågorna förbereddes av projektledaren under september 2012. Vid besök
hos lokala finska föreningar fick projektledaren tips på angelägna frågor att
undersöka. Projektledaren tog också kontakt med andra kommuner för att höra om
deras erfarenheter kring genomförande av liknande kartläggningar bland den
sverigefinska befolkningen.
Eftersom frågorna i enkäten var många (se bilaga 2 för formuläret), var det viktigt
att formuläret skulle väcka nyfikenhet och att det skulle upplevas som tilltalande.
Därför anlitades proffs för att ta fram pappersenkätens layout. Bland annat gick
formulärets färgskala i blått och vitt. För att ytterligare locka målgruppen att svara
på enkäten, inbjöds respondenterna att delta i utlottningen av presentpåsar.
Enkäten togs också fram som webbformulär. Programmet som användes för detta
var InSurvey.
Både pappersformuläret och webbformuläret fanns som en finsk och en svensk
version.
Enkäten blev klar för distribution i slutet av oktober, och sista svarsdatumet var i
slutet av november. Svarstiden var därmed cirka en månad.
Pappersformulären skickades hem till de cirka 450 finska medborgare som är 65
år eller äldre och bosatta i Botkyrka. Dessa personers postadresser kunde erhållas
från befolkningsregistret. Enkäten skickades dock inte till personer som redan i
dag bor i särskilda boenden. Detta eftersom flera av dessa personer har
demenssjukdom och inte är kapabla att svara på frågorna själva.
Alla som fick enkäten hemskickad erhöll även ett informationsblad, där det stod
om kartläggningen och utlottningen av presentpåsar, samt ett förfrankerat
svarskuvert. Dessa personer fick både den finska och svenska versionen av
formuläret och kunde själva välja vilket av dem de ville använda. Alla som
svarade på webben hade också möjlighet att välja om de ville svara på finska eller
svenska.
För att nå finsktalande personer som inte är finska medborgare, togs kontakt med
föreningarna Finska PRO i Botkyrka och Tullinge-Tumba Finska Förening, samt
13 [71]
BOTKYRKA KOMMUN
Vård- och omsorgsförvaltningen
2013-03-01
Svenska kyrkans Botkyrkaförsamling som organiserar aktiviteter för finsktalande
församlingsmedlemmar. Projektledaren besökte föreningarna och kyrkan ett
flertal gånger och berättade om den pågående undersökningen. Föreningarna och
personalen i kyrkan delade ut pappersformulär till sina förenings- och
församlingsmedlemmar. Projektledaren kontaktade även SeniorNet Botkyrka,
Botkyrka Finska Församling av Jehovas Vittnen och Botkyrka Pingstförsamling
och informerade om den pågående enkätundersökningen.
Pappersenkäten distribuerades också genom kommunens kontaktcenter,
medborgarkontor, Tumba bibliotek, kultur- och fritidsförvaltningen och
Sverigefinska skolan i Botkyrka. Andra spridningskanaler var webbplatsen
botkyrka.se samt kommunens annonsplats i lokaltidningen Mitt i Botkyrka. Där
informerades det om att man kunde svara på enkäten på webben och att det gick
att beställa en pappersenkät genom att ringa till kommunen.
Uppskattningsvis 150 pappersenkäter distribuerades via andra vägar än ett direkt
postutskick till finska medborgare. Därmed nådde pappersenkäten cirka 50
procent av den tilltänkta målgruppen på cirka 1 200 personer.
För att kunna nås vid en eventuell lotterivinst, behövde de respondenter som ville
delta i lotteriet ange sina kontaktuppgifter. Respondenterna tillfrågades också om
de godkände att kommunen får kontakta dem vid eventuella ytterligare frågor
kring äldreomsorg. De personer som accepterade detta behövde naturligtvis också
ange hur man kunde nå dem. Alla kontaktuppgifter som erhölls på detta sätt
behandlades separat från respondenternas enkätsvar.
Utförande av intervjuer
För att få djupare inblick i de åsikter och önskemål som enkätens målgrupp har,
genomfördes ett antal djupintervjuer. Tanken med dessa var att fungera som ett
komplement till de svar som kom fram genom enkäterna.
För att hitta lämpliga intervjuobjekt (informanter), tog projektledaren kontakt med
föreningar och församlingar som har finsktalande Botkyrkabor som medlemmar,
och frågade efter frivilliga. På detta sätt hittades tio personer. En av de frivilliga
tipsade om ytterligare en person. Sammanlagt intervjuades elva personer: åtta
kvinnor och tre män. Alla passade in i målgruppen ”Botkyrkabor som är 65 år
eller äldre och som talar finska och/eller är finska medborgare”.
En informant i taget intervjuades av projektledaren. Informanterna fick bestämma
var och när de helst ville bli intervjuade. Tre av intervjuerna genomfördes i en
föreningslokal och åtta stycken hemma hos informanten. Vid tre av de intervjuer
som skedde på hemmaplan, var informantens make eller maka hemma, men
deltog inte i själva intervjun. Hos en av informanterna var hemtjänstpersonalen
närvarande under hela intervjun.
14 [71]
BOTKYRKA KOMMUN
Vård- och omsorgsförvaltningen
2013-03-01
Alla intervjuerna gjordes på finska. Frågorna som ställdes var i stort sätt desamma
som de som fanns med i enkätformuläret. Skillnaden var att de intervjuade
personerna fick berätta fritt om sina synpunkter och erfarenheter kring det finska
och svenska språket och äldreomsorgen, och sätta egna ord på de känslor och
tankar som ämnet väcker hos dem. Dessutom fick de berätta om sina eventuella
erfarenheter av den kommunala äldreomsorgen.
Varje intervju tog mellan 30 minuter och två timmar att genomföra. Tio av
intervjuerna spelades in på band. En person ville inte att intervjun skulle spelas in,
så samtalet skrevs istället ner. Deltagarna gavs också ett löfte om anonymitet,
därför beskrivs inga specifika händelser i detalj i rapporten.
Enkätsvar
Sammanlagt kom 337 ifyllda enkäter tillbaka till förvaltningen. Därmed erhöll vi
svar från 56 procent av de cirka 600 personer som vi lyckades distribuera enkäten
till.
Av de som svarade ingick inte nio personer i den tilltänkta målgruppen av
respondenter: de var yngre än 65 år (födda senare än 1947) eller var inte bosatta i
Botkyrka kommun. Dessa nio personers svar inkluderas därmed inte i
resultatredovisningen.
328 personer som svarade ingick i målgruppen. Detta antal motsvarar cirka 28
procent av den totala tilltänkta målgruppen. Med största sannolikhet har inga
personer svarat på enkäten flera gånger, utan vi har fått in ifyllda enkätsformulär
från 328 olika personer. De flesta (cirka 67 procent) ville delta i utlottningen av
presentpåsar och angav därför sina kontaktuppgifter. Då projektledaren dessutom
personligen gick igenom alla erhållna enkätsvar, kunde hon genom att jämföra
respondenternas handstilar konstatera att svaren, med relativ stor säkerhet, kom
från olika personer.
De allra flesta, 97 procent (317 personer), använde pappersformuläret. Endast tre
procent (11 personer) svarade via webbenkäten. 75 procent (237 personer) av dem
som fyllde i pappersenkäten använde det finska formuläret och 25 procent (80
personer) det svenska formuläret. Vilket språk som användes av dem som svarade
på webben syntes i svaren som erhölls därifrån. Fyra av dessa personer hade dock
skrivit kommentarer: tre på svenska och en på finska.
I enkäten har respondenterna även fått ange egna svarsalternativ och skriva
kommentarer. En del av dessa redovisas som direkta citat. I de fall
ursprungstexterna har varit på finska, har de översatts till svenska av
författaren/projektledaren.
Alla respondenterna har inte svarat på alla enkätfrågorna enligt anvisningarna. En
del har hoppat över frågor eller har svarat endast delvis på vissa, andra har svarat
på ”fel sätt”. Till exempel har de inte rangordnat svarsalternativen när detta
15 [71]
BOTKYRKA KOMMUN
Vård- och omsorgsförvaltningen
2013-03-01
efterfrågats, utan kryssat för de för dem viktigaste alternativen istället. I rapporten
redovisas dock även en stor del av de ofullständiga svaren, och svar erhållna
genom ”fel” svarssätt. Detta på grund av att innehållet i dessa svar ändå är
värdefullt då det tillför mycket till helhetsbilden av målgruppens tankar och
synsätt. Vid följande resultatredovisning framförs det hur många respondenter
som svarade på respektive fråga, samt hur många som svarade enligt
anvisningarna.
Respondenternas bakgrund
Frågorna 1- 6 handlade om respondenternas bakgrund. Frågorna om postnummer
och ålder fungerade som målgruppskontroll, dvs. för att se om de som svarade
bodde i Botkyrka kommun och om de var 65 år eller äldre.
Kön
64 procent (211 personer) av respondenterna var kvinnor och 36 procent (117
personer) män.
Åldersfördelning
Eftersom enkäten var riktad till personer som är 65 eller äldre, var de yngsta
respondenterna i målgruppen födda 1947. Några av dessa kan ha varit 64 år vid
svarstillfället. Den äldsta personen som svarade var född 1922 och därmed 90 år.
En person hade inte angett sitt födelseår, men det framgick att personen är född på
1930-talet. Medelåldern bland alla de 328 respondenterna var 72 år.
Drygt hälften av respondenterna är mellan 65 och 71 år. För hela
åldersfördelningen se figur 1 nedan.
antal respondenter
32
26
28
26
24
20
16
18
14
16 17
19
17
13
9 8
7
4
3 4
0 0
2 1 2 1
65 66 67 68 69 70 71 72 73 74 75 76 77 78 79 80 81 82 83 84 85 86 87 88 89 90
Ålder
Figur 1: Åldersfördelning bland respondenterna.
16 [71]
BOTKYRKA KOMMUN
Vård- och omsorgsförvaltningen
2013-03-01
Postadress
De flesta respondenterna bor i södra Botkyrka: 61 procent (201 personer) i södra
och 35 procent (116 personer) i norra (figur 2 och 3). Resultatet baserar sig på
respondenternas postadresser. Två procent (11 personer) hade inte angett något
postnummer, men av deras övriga enkätssvar och kommentarer gick det att läsa
att även de bor inom Botkyrka kommun, och fick därmed ingå i
resultatredovisningen.
Postadressen ”Norsborg” innefattar hela norra Botkyrka, dvs. förutom området
Norsborg, även Alby, Hallunda, Eriksberg och Fittja. I södra Botkyrka finns
postadresserna Grödinge, Tullinge, Tumba och Uttran.
2% 3%
Norsborg
5%
Tumba
Tullinge
35%
23%
Grödinge
Uttran
32%
okänt, men i
Botkyrka
116
Figur 2:
Andel
respondenter per
postnummer.
104
74
15
Norsborg
Tumba
Tullinge Grödinge
8
11
Uttran
okänt,
men i
Botkyrka
Figur 3:
Antal
respondenter per
postnummer.
Fördelningen bland respondenternas bostadsorter motsvarar väl de faktiska
förhållandena som gäller för den tilltänkta målgruppen på 1 176 personer. Enligt
kommunens statistik (se bilaga 1) bor 61 procent av dessa i dag i södra Botkyrka
och 39 procent i norra Botkyrka.
17 [71]
BOTKYRKA KOMMUN
Vård- och omsorgsförvaltningen
2013-03-01
Medborgarskap
81 procent (265 personer) har finskt medborgarskap och 14 procent (46 personer)
svenskt medborgarskap (se figur 4). 5 procent (17 personer) har dubbelt
medborgarskap, dvs. är både finska och svenska medborgare.
Födelseland
327 av de 328 respondenterna är födda i Finland. Endast en person är född i
Sverige, men har minst en förälder som är född i Finland.
5%
finskt
14%
svenskt
81%
finsksvenskt
Figur 4:
Respondenternas
medborgarskap.
.
3%
finska
17%
svenska
80%
både finska
och svenska
Figur 5:
Respondenternas
modersmål.
Modersmål
80 procent (262 personer) har angett finska som sitt modersmål, 17 procent (56
personer) svenska och 3 procent (9 personer) har angett både finska och svenska
(se figur 5). Därmed kan minst 83 procent av respondenterna finska. En person
har inte svarat på frågan.
Svarsspråk
Av de 262 respondenterna som endast har finska som modersmål hade 87 procent
(228 personer) använt det finska pappersformuläret och 9 procent (23 personer)
18 [71]
BOTKYRKA KOMMUN
Vård- och omsorgsförvaltningen
2013-03-01
det svenska formuläret. Resterande 4 procent (11 personer) av de som endast har
finska som modersmål hade svarat på webben, men ur webbsvaren kunde inte
utläsas om dessa respondenter hade använt det finska eller det svenska
webbformuläret.
Av de 56 personer som endast har svenska som modersmål hade 93 procent (52
personer) fyllt i det svenska pappersformuläret och 7 procent (4 personer) det
finska formuläret. Av de 9 respondenter som hade angett både finska och svenska
som sitt modersmål hade 5 personer använt det finska pappersformuläret och 4
personer det svenska.
Livssituation och användning av finska
Frågorna 7–10 handlade om respondenternas livssituation och användning av det
finska språket. Resultatet av frågorna redovisas grafiskt i figur 6 till 9 nedan.
Civilstånd
326 personer svarade på frågan om sitt civilstånd. De allra flesta av dessa lever i
ett parförhållande: 47 procent (154 personer) är gifta, 10 procent (34 personer) är
sambos och 4 procent (12 personer) är särbos. 25 procent (83 personer) är
ensamstående och 13 procent (43 personer) är änkor eller änklingar.
1%
4%
10%
gift
ensamstående
13%
47%
änka/änkling
sambo
särbo
25%
inget svar
Figur 6:
Respondenternas
civilstånd.
Hur ofta används finska?
66 procent (216 personer) anger att de använder det finska språket dagligen. 8
procent (26 personer) använder finska några gånger i veckan, 3 procent (26
personer) några gånger i månaden och 13 procent (42 personer) mer sällan. 9
procent av respondenterna (31 personer) använder aldrig finska. 3 personer har
inte svarat på frågan.
19 [71]
BOTKYRKA KOMMUN
Vård- och omsorgsförvaltningen
2013-03-01
1%
dagligen
9%
några gånger i
veckan
13%
några gånger i
månaden
3%
8%
66%
mer sällan
aldrig
inget svar
Figur 7:
Hur ofta använder
du finska?
Sammanhang där finska används
Respondenterna ombads svara på om, och i vilka sammanhang, de använder det
finska språket. Svarsalternativen som gavs var: hemma/fritid, på arbetet, med
vänner och bekanta, i föreningslivet samt jag använder inte finska alls. Man
kunde också ange ett eget alternativ. Samtliga alternativ som respondenten ansåg
vara aktuella skulle kryssas i.
325 av respondenterna besvarade frågan. 72 procent (235 personer) av dessa
använder finska hemma och på fritid, 6 procent (20 personer) på arbetet, 78
procent (252 personer) med vänner och bekanta och 26 procent (86 personer) i
föreningslivet (se figur 8).
14 procent (44 personer) hade kryssat för i andra sammanhang och angett egna
alternativ. Många skrev att de använder finska vid kontakter med barnen, när de
pratar i telefon med släkt och vänner och när de åker på semester till Finland eller
till Estland. En del får hjälp av en finsktalande tolk vid läkar- och sjukhusbesök.
Två personer har hemtjänstpersonal som pratar finska. Några använder finska vid
kyrkans verksamheter. Enstaka personer skrev att de använder finska när de är på
internet, på bibliotek, på utställningar, på kryssningar på Finlandsfärjorna, när de
handlar, vid kontakter med pensionsmyndighet eller när de sjunger i en finsk kör.
Ett par personer skrev att de kommunicerar på finska ”när det behövs” eller ”när
jag möter någon som inte kan svenska”. En kommentar på frågan var: ”Jag kan
bara finska!”
10 procent (33 personer) av respondenterna använder inte finska alls.
20 [71]
BOTKYRKA KOMMUN
Vård- och omsorgsförvaltningen
2013-03-01
Hemma/fritid
235
På arbetet
20
Med vänner och bekanta
252
I föreningslivet
86
I andra sammanhang
44
Jag använder inte finska alls
33
Figur 8:
I vilka
sammanhang
använder du
finska? Siffrorna
anger antalet
respondenter som
kryssat för
respektive
svarsalternativ.
Omsorg genom kommunen
Respondenterna ombads att svara på om de i dagsläget får någon form av omsorg
genom kommunen och i så fall vilken eller vilka former detta handlar om.
Svarsalternativen var: nej, jag får ingen omsorg och ja, -hemtjänst,
-servicelägenhet, -dagverksamhet, -korttidsboende, -hemrehabilitering,
-trygghetslarm, -hemvårdsbidrag, -färdtjänst och -hjälp av Botkyrkafixaren. Om
man inte hittade rätt alternativ i listan kunde man skriva sitt eget alternativ eller
svara vet ej.
304 personer svarade på frågan. Av dessa får 88 procent (266 personer) i dag
ingen omsorg genom kommunen. 3 procent (9 personer) svarade att de inte vet om
de får omsorg och ett par personer har kryssat för både nej och vet ej (se figur 9),
11 procent (32 personer) svarade att de får någon form av omsorg genom
kommunen. Vissa av dem har flera olika omsorgsinsatser medan några har bara
exempelvis färdtjänst eller får hjälp av Botkyrkafixaren. Ett par personer har
kryssat för både någon form av omsorg och vet ej.
korttidsboende
0
hemrehabilitering
1
servicelägenhet
2
hemvårdsbidrag
3
trygghetslarm
4
dagverksamhet
5
annan äldreomsorg
6
hjälp av Botkyrkafixaren
8
hemtjänst
12
färdtjänst
21
Nej
Vet ej
266
9
Figur 9:
Får du i dag
omsorg genom
kommunen?
Siffrorna anger
antalet
respondenter
som kryssat för
respektive
svarsalternativ.
21 [71]
BOTKYRKA KOMMUN
Vård- och omsorgsförvaltningen
2013-03-01
Framtida behov och önskemål
Frågorna 11 – 17 handlade om respondenternas tankar om äldreomsorg inför
framtiden. Resultatet av frågorna redovisas grafiskt i figur 10 till 26 nedan.
Intresset för äldreomsorg på finska
Respondenterna tillfrågades om de vid behov av äldreomsorg skulle vilja få den
på finska. Svarsalternativen var: ja- helt på finska, ja- delvis på finska, nej och vet
ej.
326 personer svarade på frågan. Av dessa vill 45 procent (146 personer) få
äldreomsorg helt på finska och 31 procent (102 personer) delvis på finska. 3
procent (8 personer) hade kryssat för både helt och delvis på finska. 16 procent
(53 personer) är inte intresserade av att få äldreomsorg på finska. 5 procent av
respondenterna (17 personer) vet inte om de är intresserade. Se figur 10.
De som svarade nej på frågan hänvisades direkt till fråga 18, där de fick förklara
varför de inte var intresserade av äldreomsorg på finska.
3%
Ja, helt på finska
5%
Ja, delvis på finska
16%
45%
Nej
Vet ej
31%
Två svar: ja, helt OCH
delvis på finska
Figur 10:
Om du var i
behov av
äldreomsorg,
skulle du vilja ha
den på finska?
Svar från alla de
326 personer
som svarade på
frågan.
Modersmål och intresset för äldreomsorg på finska
327 av alla som besvarat enkäten har angett sitt modersmål samt svarat på frågan
om de skulle vilja få äldreomsorg på finska. En person har inte angett något
modersmål och inte heller om hon/han är intresserad av äldreomsorg på finska.
Nedan redovisas intresset för äldreomsorg på finska med hänsyn till
respondenternas modersmål.
Endast finska som modersmål
Av de 262 personer som har endast finska som modersmål vill 55 procent (143
personer) få äldreomsorg helt på finska, 35 procent (92 personer) delvis på finska
och 3 procent (8 personer) har kryssat för båda svarsalternativen helt och delvis på
22 [71]
BOTKYRKA KOMMUN
Vård- och omsorgsförvaltningen
2013-03-01
finska. 2 procent (6 personer) har svarat att de inte vill få äldreomsorg på finska. 4
procent av respondenterna (11 personer) vet inte om de vill få äldreomsorg på
finska och en procent (2 personer) har inte svarat på frågan. Se figur 11.
2%
3%
Ja, helt på finska
1%
4%
Ja, delvis på finska
Nej
35%
55%
Två svar: ja, helt OCH
delvis på finska
Vet inte
Inget svar
Figur 11:
Om du var i
behov av
äldreomsorg,
skulle du vilja
ha den på
finska? Svar
från alla de
262 personer
som har
endast finska
som
modersmål.
Endast svenska som modersmål
Av de 56 personer som har endast svenska som modersmål är 84 procent (47
personer) inte intresserade av äldreomsorg på finska. 11 procent av dessa (6
personer) skulle vilja få äldreomsorg delvis på finska och 3 procent (2 personer)
helt på finska. 2 procent (en person) har svarat att de inte vet om de skulle vilja få
den på finska. Se figur 12.
2%
3%
11%
Ja, helt på finska
Ja, delvis på finska
Nej
84%
Vet inte
Figur 12:
Om du var i
behov av
äldreomsorg,
skulle du vilja
ha den på
finska? Svar
från de som
har uppgett
endast
svenska som
modersmål.
Både finska och svenska som modersmål
Av de 9 personer som har angett både finska och svenska som modersmål, skulle
4 personer vilja få äldreomsorg delvis på finska, och 4 personer vet inte om de
skulle vilja få den på finska eller inte. En person skulle föredra äldreomsorg helt
på finska.
23 [71]
BOTKYRKA KOMMUN
Vård- och omsorgsförvaltningen
2013-03-01
Alla som angett finska som modermål
Av de 271 personer som har angett finska som modersmål (dvs. personer som har
angett endast finska samt de som har angett både finska och svenska som
modersmål) vill 53 procent (144 personer) få äldreomsorg helt på finska och 35
procent (96 personer) delvis på finska. 3 procent (8 personer) har kryssat för båda
svarsalternativen helt och delvis på finska. 2 procent (6 personer) är inte
intresserade av äldreomsorg på finska. 4 procent (11 personer) vet inte om de vill
få den, och en procent (2 personer) har inte svarat på frågan. Se figur 13.
2%
3%
Ja, helt på finska
1%
6%
Ja, delvis på finska
Nej
53%
35%
Två svar: ja, helt OCH
delvis på finska
Vet inte
Inget svar
Figur 13:
Om du var i
behov av
äldreomsorg,
skulle du vilja
ha den på
finska? Svar
från de som har
endast finska,
eller både
finska och
svenska som
modersmål.
Av alla respondenter som har angett finska som modersmål vill hela 91 procent
(248 personer) få äldreomsorg helt eller delvis på finska. Se figur 14.
2% 1%
6%
Ja, helt eller delvis på
finska
Nej
Vet inte
Inget svar
91%
Figur 14:
Av dem som
har finska som
modersmål vill
91 procent få
äldreomsorg
helt eller delvis
på finska.
Vilken slags äldreomsorg?
De respondenter som hade svarat att de ville få äldreomsorg helt eller delvis på
finska fick precisera vilken slags äldreomsorg de i så fall var intresserade av. De
fick kryssa i alla aktuella alternativ bland följande: äldreboende för endast
finskspråkiga, en eller flera finska avdelningar/enheter i ett svenskt äldreboende,
24 [71]
BOTKYRKA KOMMUN
Vård- och omsorgsförvaltningen
2013-03-01
hemtjänst på finska, dagverksamhet på finska, finskspråkig biståndshandläggare
och vet ej. Man kunde också ange ett eget alternativ.
261 personer svarade på frågan. Bland dessa fanns även några som i föregående
fråga hade svarat att de inte visste om de ville få äldreomsorg på finska.
24 procent (63 personer), hade kryssat för bara ett svarsalternativ. De flesta visade
dock intresse för flera alternativ: 21 procent (55 personer) hade kryssat för två
alternativ, 20 procent (51 personer) tre och 21 procent (56 personer) fyra olika
alternativ. 14 procent (36 personer) hade kryssat för alla de fem alternativen. Se
figur 15.
14%
24%
5 svar
4 svar
21%
3 svar
2 svar
21%
20%
1 svar
Figur 15:
Antal svar
(=kryss) som
respondenterna
gav på frågan:
Vilken slags
äldreomsorg på
finska är du
intresserad av?
Intresset för de olika svarsalternativen är relativt jämt fördelat (se figur 16). 19
procent (140 personer) är intresserad av ett äldreboende för endast finskspråkiga
och 23 procent (168 personer) av en eller flera finska avdelningar/enheter på ett
svenskt äldreboende. 21 procent (153 personer) skulle vilja få hemtjänst på finska
och 16 procent (119 personer) dagverksamhet på finska. 18 procent (128
personer) vill att det finns finsktalande biståndshandläggare.
Fem personer skrev egna förslag. Dessa handlade om att man ville få ett
finskspråkigt servicehus, sjukvård på finska och att man ville kunna använda både
finska och svenska med hemtjänstpersonalen. En person kommenterade frågan
med att ”det är svårt att svara då man inte vet hur minnet blir i framtiden – om
man har tappat det svenska språket eller inte”.
25 [71]
BOTKYRKA KOMMUN
Vård- och omsorgsförvaltningen
2%
2013-03-01
1%
Äldreboende för endast finskspråkiga
En eller flera finska avdelningar/enheter i
ett svenskt äldreboende
19%
18%
Hemtjänst på finska
Dagverksamhet på finska
16%
23%
Finskspråkig biståndshandläggare
Vet ej
21%
Annat
Figur 16:
Intresset för
tjänster inom
äldreomsorg
på finska.
Sammanlagt svarade 237 personer att de är intresserade av någon form av finskt
äldreboende. De flesta av dessa, 41 procent (97 personer), skulle föredra en eller
flera avdelningar/enheter i ett svenskt äldreboende (se figur 17). 29 procent (69
personer) skulle vilja ha ett helt finskt äldreboende, medan 30 procent (71
personer) är intresserade av båda alternativen.
Äldreboende för endast
finskspråkiga
29%
30%
En eller flera finska
avdelningar/enheter i ett svenskt
äldreboende
Båda alternativen
41%
Figur 17:
Intresset för
någon form
av finskt
äldreboende.
Det fanns nästan inga skillnader mellan könen avseende huruvida man är
intresserad av ett helfinskt äldreboende eller finska avdelningar i ett svenskt
äldreboende. 155 kvinnor och 82 män hade svarat på frågan. 28 procent av
kvinnorna och 30 procent av männen är intresserade enbart av ett helfinskt
boende. 41 procent av kvinnorna och 40 procent av männen är intresserade endast
av finska avdelningar som finns på ett svenskt äldreboende. 30 procent av
kvinnorna och 29 procent av männen accepterar båda alternativen.
26 [71]
BOTKYRKA KOMMUN
Vård- och omsorgsförvaltningen
2013-03-01
Varför ett finskt äldreboende?
De respondenter som hade svarat att de är intresserade av någon form av finskt
äldreboende, fick sedan motivera varför de är det. Respondenterna skulle kryssa
för de tre för dem viktigaste alternativen bland följande: jag skulle känna mig
tryggare, gemenskap med andra med samma kulturella bakgrund, jag gör mig
lättare förstådd/jag förstår bättre vad andra boende säger, personalen förstår
mina behov bättre, tillgång till finsk kultur är viktigt för mig, hemkänsla, där
känner jag mig inte utanför/avvikande och om jag skulle drabbas av
demenssjukdom behöver jag omvårdnad på finska. Man kunde också ange ett eget
alternativ.
255 personer svarade på frågan. Av dessa hade 60 procent (152 personer) svarat
enligt anvisningarna, och kryssat för tre stycken svarsalternativ. 27 procent (70
personer) hade kryssat för fler än tre svarsalternativ och 12 procent (33 personer)
ett eller två alternativ.
Trots att många personer inte helt följde instruktionerna, är deras svar av stort
intresse. De belyser ytterligare vilka motiv som ligger bakom målgruppens önskan
om omsorg på finska. Därför redovisas i figuren nedan (figur 18) även svar från
de personer som inte svarat enligt anvisningarna. I figurens form kan man se att
rangordningen på de olika svarsalternativen är i stort sett densamma, vare sig man
tittar på alla de sammanlagda svaren (gröna staplar) eller bara på svaren från de
respondenter som svarat enligt anvisningarna (blåa staplar). De tre viktigaste
orsakerna till att man vill bo i ett finskt äldreboende är att: 1) man är medveten om
att man behöver omsorg på finska ifall man skulle drabbas av demenssjukdom, 2)
personalen förstår ens behov bättre och 3) man gör sig lättare förstådd och förstår
bättre vad andra säger.
Bland dem som svarat enligt anvisningarna kommer känslan av trygghet, samt
gemenskapen med andra med samma kulturella bakgrund, på fjärde respektive
femte plats. Minst antal kryss har alternativen som handlar om finsk kultur, att
man inte känner sig utanför/avvikande samt hemkänsla fått.
Tittar man bara på svaren från de personer som har kryssat för ett ”fel” antal
alternativ, kan man se att svarsalternativen har fördelats jämnare. Detta kan tyda
på att det har varit svårt att välja endast tre viktiga alternativ, eftersom många fler
har känts viktiga för respondenterna.
Åtta respondenter skrev egna motiv till varför de vill bo på ett finsk äldreboende.
Här är deras röster:
”Jag vill behålla båda språken. Jag har släktingar som inte kan svenska och
släktingar som inte kan finska.”
”Jag klarar mig inte på svenska.”
”Det är viktigt att kunna umgås med finskspråkiga som inte behärskar svenska.”
”Finnar kan jobbet väl. De tar ansvar.”
27 [71]
BOTKYRKA KOMMUN
Vård- och omsorgsförvaltningen
2013-03-01
”Jag vill inte bli isolerad från samhället.”
”Svenska språket glöms i vilket fall bort vid demens.”
”Trygghet, kultur, moral.”
”Jag skulle förstå bättre vad som händer för mig just då och senare.”
Om jag skulle drabbas av demenssjukdom behöver jag
omvårdnad på finska
77
Personalen förstår mina behov bättre
Jag skulle känna mig tryggare
57
Gemenskap med andra med samma kulturella bakgrund
32
Där känner jag mig inte utanför/avvikande
22
Hemkänsla
alla svar
svar enligt anvisningarna
för få eller för många svar
18
131
123
66
124
63
61
Tillgång till finsk kultur är viktigt för mig
Annat - Svar
76
55
147
84
63
Jag gör mig lättare förstådd/jag förstår bättre vad de
andra boende säger
169
92
81
49
70
48
62
44
8
3
5
Figur 18: Varför skulle du vilja bo på ett finskt äldreboende? Svar från både personer som
svarat enligt anvisningarna (blåa staplar) och från personer som har angett för få eller för
många svar (röda staplar), samt alla svar sammanlagt (gröna staplar).
Hur ska ett finskt äldreboende vara?
Respondenterna tillfrågades hur ett finskt äldreboende bör vara – dvs. vad som är
viktigt att det finns på ett sådant äldreboende. Respondenterna skulle rangordna
följande faktorer på en skala från 1 till 6: finskspråkig omvårdnadspersonal,
finska maträtter, bastu, högtider (självständighetsdagen, Valborg, mors dag m.fl.)
uppmärksammas enligt den finska traditionen, finsk kultur (t.ex. böcker, tidningar,
TV- och radioprogram) och finsk prägel på inredningen. Det viktigaste skulle ges
rangordningssiffra 1 och det minst viktiga siffran 6. Man kunde också ange ett
eget alternativ och i så fall rangordna svarsalternativen från 1 till 7.
Denna fråga visade sig vara svår att svara på. 259 personer svarade helt eller
delvis på frågan, men endast 49 procent (127 personer) svarade enligt
anvisningarna och rangordnade alla de sex faktorerna. 14 procent (37 personer)
hade rangordnat en del av faktorerna, och till exempel markerat de tre viktigaste
med 1, 2 och 3.
Hela 37 procent (95 personer) hade inte rangordnat alls, utan svarat på andra sätt.
Det vanligaste var då att man hade gett samma rangordningssiffra till flera
28 [71]
BOTKYRKA KOMMUN
Vård- och omsorgsförvaltningen
2013-03-01
faktorer. Till exempel hade man gett en etta för finskspråkig omvårdnadspersonal,
finsk kultur och finska maträtter och treor för resten av faktorerna. Man kan säga
att dessa respondenter betygsatte faktorerna istället för att rangordna dem. En del
personer hade istället kryssat för ett antal faktorer. I dessa fall antogs att
respondenten hade markerat med kryss det som var det viktigaste.
Som i tidigare frågor redovisas även svar som inte är enligt anvisningarna. Detta
eftersom också dessa svar bidrar till bilden av hur målgruppen tänker kring
frågorna. Därmed sammaställdes svaren från personer som 1) hade svarat enligt
anvisningarna, 2) hade rangordnat en del av faktorerna och 3) hade svarat på
andra sätt (använt samma siffra flera gånger alternativt kryssat för det viktigaste).
I figur 22 visas svaren från alla dessa tre grupper.
Poängräkning
Den slutgiltiga rangordningen togs fram på följande sätt: varje etta (första
placering), som en faktor hade fått, fick 7 poäng, varje tvåa 6 poäng, varje trea 5
poäng, och så vidare. Sedan summerades antalet poäng för varje faktor (se bilaga
3:a-b för poängräkningen). Faktorn som fick flest poäng totalt sett klassades som
den viktigaste, faktorn som fick näst mest poäng som den nästviktigaste, osv.
Detta poängräkningssätt användes även i de fall där respondenterna inte hade
rangordnat, utan snarare betygsatt, faktorerna (se bilaga 3:c). Varje etta fick 7
poäng, varje tvåa 6 poäng, varje trea 5 poäng, osv. I de fall där en faktor hade fått
kryss istället för siffror, gav varje kryss 7 poäng. Som ovan, summerades sedan
antalet poäng som varje faktor hade fått. På detta sätt fick vi fram ett slags
rangordning även här. Den går dock inte direkt att jämföra med resultatet från
rangordningsmetoden ovan.
Svar enligt anvisningarna
Sammanställning av svaren från de respondenter som svarade enligt
anvisningarna visar att den viktigaste faktorn för ett finskt äldreboende är
finsktalande omvårdnadspersonal (figur 19 och bilaga 3:a). 26 personer gav inte
en första placering för denna faktor. 13 personer tyckte att finsk kultur var
viktigare och 7 personer föredrog finska maträtter. Fyra personer hade bastu som
sitt första val.
På andra plats kom finsk kultur (böcker, tidningar, m.m.). Denna faktor fick flest
andraplaceringar, och fick överlag betydligt högre poäng än de nästkommande
faktorerna.
Kampen om den tredje, fjärde och femte platsen var relativt jämn. Av dessa fick
finska maträtter flest poäng, därnäst bastu och sedan högtider som
uppmärksammas enligt den finska traditionen. Finsk prägel på inredningen ansågs
av de flesta inte så viktig och hamnade på sjätte plats. På sjunde plats kom diverse
egna alternativ. Åtta respondenter hade angett följande, för dem viktiga, faktorer:
29 [71]
BOTKYRKA KOMMUN
Vård- och omsorgsförvaltningen
2013-03-01
Finsk underhållning, teater, finska aktivitetsledare, akvarellmålning.
Musik, dans, folkdans, teater.
Utomhusaktiviteter.
Känslan av gemenskap.
Anknytning till föreningsliv.
Finska sånger och musik.
Att de äldre får dagliga promenader.
Valfrihet.
1. Finskspråkig omvårdnadspersonal
2. Finsk kultur (böcker, tidningar,
TV, musik etc.)
3. Finska maträtter
4. Bastu
5. Högtider uppmärksammas enligt
den finska traditionen
6. Finsk prägel på inredningen
7. Annat
Figur 19:
Vad är viktigt,
respektive mindre
viktigt, på ett
finskt
äldreboende?
Svar från
respondenterna
som hade
rangordnat
svarsalternativen
enligt
anvisningarna.
Annat svarssätt: delvis rangordning
Resultatet från personer som hade rangordnat bara en del av faktorerna var nästan
likadant som det som redovisas ovan. Dock hade finska maträtter och
uppmärksammande av högtider enligt den finska traditionen fått byta plats.
Högtiderna fick den tredje placeringen och maten den femte (figur 20 och bilaga
3:b). Även några av respondenterna som hade rangordnat en del av faktorerna
hade skrivit egna förslag:
Rehabiliteringspersonal, gymnastikövningar, aktivitetspersonal, högläsning.
Andra finsktalande som man kan prata sitt eget språk med.
Renlighet/hygien.
30 [71]
BOTKYRKA KOMMUN
Vård- och omsorgsförvaltningen
2013-03-01
1. Finskspråkig omvårdnadspersonal
2. Finsk kultur (t.ex. böcker, tidningar,
TV- och radioprogram)
3. Högtider uppmärksammas enligt
den finska traditionen
4. Bastu
5. Finska maträtter
6. Finsk prägel på inredningen
7. Annat
Figur 20:
Vad är viktigt,
respektive
mindre viktigt,
på ett finskt
äldreboende?
Svar från
respondenterna
som hade
rangordnat en
del av
faktorerna.
Annat svarssätt: ingen rangordning
Som nämnts ovan, hade flera personer inte gjort någon rangordning av faktorerna
alls, utan använt samma rangordningssiffra flera gånger eller kryssat för det
viktigaste. Flest ettor och kryss, och därmed enligt vårt poängräkningssystem
högst poängsaldo, fick även här finskspråkig personal. Näst mest poäng fick finsk
kultur, därefter bastu, högtider, maträtter och inredning i tur och ordning (figur 21
och bilaga 3:c). Några personer skrev egna viktiga faktorer:
Samarbete med finska föreningar.
Andlig verksamhet.
Att man trivs med personalen.
Rent och snyggt. Utevistelse när jag vill.
Viktigt att uppmärksamma självständighetsdagen den 6 december (jag växte upp
under kriget).
En person påpekade att det är hennes eventuella framtida behov som kommer att
definiera vad som är viktigt för henne då.
1. Finskspråkig omvårdnadspersonal
2. Finsk kultur (t.ex. böcker, tidningar,
TV- och radioprogram)
3. Bastu
4. Högtider uppmärksammas enligt
den finska traditionen
5. Finska maträtter
6. Finsk prägel på inredningen
7. Annat
Figur 21:
Vad är viktigt,
respektive mindre
viktigt, på ett finskt
äldreboende? Svar
från
respondenterna
som inte gjort
någon rangordning
av faktorerna, utan
använt samma
rangordningssiffra
flera gånger eller
kryssat för det
viktigaste.
31 [71]
BOTKYRKA KOMMUN
Vård- och omsorgsförvaltningen
2013-03-01
Alla svar
Om man räknar ihop alla poäng som varje faktor fick (genom svar som var enligt
anvisningarna och genom svar som inte var det), visar utfallet även här att
finskspråkig personal är viktigast, och finskt kultur näst viktigast (se figur 22 och
bilaga 3:d). Bastu, firande av högtider samt finska maträtter får ungefär lika
många poäng vardera. Finsk prägel på inredningen och respondenternas egna
alternativ får minst antal poäng.
Rangordnat enligt anvisningarna
Rangordnat delvis
Annat svarssätt (betygsättning eller kryss)
1. Finskspråkig
2. Finsk kultur (t.ex.
omvårdnadspersonal böcker, tidningar,
TV- och
radioprogram)
3. Bastu
4. Högtider
uppmärksammas
enligt den finska
traditionen
5. Finska maträtter
6. Finsk prägel på
inredningen
7. Annat
Figur 22: Vad är viktigt, respektive mindre viktigt, på ett finskt äldreboende? Figuren visar
rangordningen, baserad på antal poäng som varje svarsalternativ fick totalt, om man tar
hänsyn till svar från alla respondenter som svarat på frågan – vare sig de har svarat enligt
anvisningarna eller inte.
Vilka i personalen ska kunna finska?
Respondenterna fick svara på hur viktigt det är att följande personalgrupper på ett
äldreboende kan finska: vårdbiträden/undersköterskor, sjuksköterskor, läkare,
sjukgymnaster, arbetsterapeuter, chefen, kökspersonal, vaktmästare. För varje
personalgrupp fick respondenterna ta ställning till om de ansåg att detta är mycket
viktigt, viktigt, inte så viktigt, inte alls viktigt alternativt varken eller. Man kunde
även ange ytterligare personalgrupper och betygsätta dessa.
Sammanlagt 266 personer svarade helt eller delvis på frågan. 77 procent (204
personer) svarade enligt anvisningarna och tog ställning till alla de åtta ovan
nämnda personalgrupperna. 18 procent (47 personer) betygsatte några av
personalgrupperna. 6 procent (15 personer) skrev även egna förslag.
32 [71]
BOTKYRKA KOMMUN
Vård- och omsorgsförvaltningen
2013-03-01
Resultaten visar (se figur 23) att det är framför allt vårdbiträden/undersköterskor,
sjuksköterskor och läkare som de flesta av respondenterna anser bör kunna finska.
81-84 procent av alla som har svarat på frågan anser att det är viktigt eller mycket
viktigt att dessa grupper kan finska. 59 procent anser att det är viktigt eller mycket
viktigt att sjukgymnasten kan kommunicera på finska, och cirka 50 procent att
arbetsterapeuten och chefen kan göra det. Att kökspersonalen och vaktmästaren
kan finska är inte lika viktigt, men även här anser 38 procent respektive 27
procent att det är av stor betydelse.
I 9 av de 15 fall där respondenterna hade angett egna alternativ på
personalgrupper, hade de markerat dessa gruppers finskakunskaper som viktiga
eller mycket viktiga. Sex personer hade inte betygsatt sina egna svarsalternativ,
men man förutsätter att dessa respondenter menar att deras egna förslag är viktiga
eller mycket viktiga. Respondenternas egna förslag på personalgrupper som borde
kunna finska var: lokalvårdare/städerskor, biståndshandläggare, ekonomer,
jurister, kulturutövare/aktivitetspersonal, kurator, präst/diakon, fotvårdare, frisör,
tandhygienist/tandläkare. En person skrev att ”alla som jag måste ha att göra
med” ska kunna finska. En annan påpekade att ”jag kan ingen svenska alls, så alla
aktiviteter som rör mig måste vara på finska.” Eller som en kvinna utryckte det:
”Städerskan är viktig, liksom hela gänget!”
100
51
120
36
30
52
127
71
93
106
95
90
67
18
16
6
Vårdbitr./
Sjuksköterskor
undersköterskor
Inte alls viktigt
73
60
49
15
13
7
55
80
56
123
16
68
65
20
12
8
27
9
31
33
11
14
20
22
Läkare
Sjukgymnast
Arbetsterapeut
Chefen
Kökspersonal
Vaktmästare
Inte så viktigt
Varken eller
Viktigt
Mycket viktigt
Figur 23: Hur viktigt är det att dessa personalgrupper på ett äldreboende kan finska?
Siffrorna visar antalet personer som har kryssat för respektive svarsalternativ.
Staplarna är olika långa eftersom alla respondenterna inte har tagit ställning till varje
personalgrupp.
33 [71]
BOTKYRKA KOMMUN
Vård- och omsorgsförvaltningen
2013-03-01
Kulturutbud på finska
Respondenterna tillfrågades hur viktigt det är för dem att följande kulturutbud
finns på ett äldreboende: finsk musik, visning av finska filmer, finska
böcker/tidningar, levande underhållning på finska (teater, folkdans, sång etc.),
finska TV-program, finska radioprogram och gudstjänst på finska. Som i
föregående fråga skulle respondenterna betygsätta varje typ av kulturutbud med
mycket viktigt, viktigt, inte så viktigt, inte alls viktigt alternativt varken eller. Man
kunde även ange ytterligare kulturutbud och betygsätta dessa.
Sammanlagt 267 personer svarade helt eller delvis på frågan. 73 procent (194
personer) svarade enligt anvisningarna och tog ställning till alla de sju ovan
nämnda typerna av kulturutbud. 23 procent (62 personer) betygsatte några av
kulturutbuden. Fyra procent (11 personer) kom även med egna förslag.
Av resultaten kan man utläsa (se figur 24) att finskt kulturutbud är av stor
betydelse för målgruppen. Av alla kryss, som de olika kulturutbuden fick av
respondenterna, var 72 procent antingen viktigt eller mycket viktigt. För de allra
flesta är det angeläget att det finns tillgång till finska TV-program. 84 procent
anser att detta är viktigt eller mycket viktigt. Nästan lika många, 81 procent,
finner finska böcker och tidningar av stor betydelse. För 70 procent av
respondenterna är finsk musik viktigt eller mycket viktigt. Finska radioprogram,
visning av finska filmer samt levande underhållning uppskattas av 64 respektive
61 och 59 procent av respondenterna. För 41 procent betyder gudtjänster på finska
mycket.
Vid layout av det svenska pappersformuläret föll ett av svarsalternativen, finska
radioprogram, bort. Därmed är resultatet gällande hur viktiga finska
radioprogram är för respondenterna säkerligen något underrepresenterat. 20
personer som har svarat på frågan om kulturutbud har använt det svenska
pappersformuläret och i och med det inte kunnat ta ställning till de finska
radioprogrammens betydelse. Dessutom hade svarsalternativet som gällde finska
TV-program översatts till TV-kanaler i det svenska pappersformuläret. Även detta
kan ha påverkat resultatet något.
De respondenter som kommit med egna förslag till kulturutbud har inte alltid
betygsatt dem. Men som vid föregående fråga, förutsätter man att de är viktiga
eller mycket viktiga för de respondenter som skrivit dem. Egna förslag på
kulturutbud på finska på ett äldreboende var: arbetsterapi, friskvårdsservice,
gymnastik, stimulerande hobbyverksamhet samt lek och sång. Det ska finnas
möjlighet att själv kunna utöva kulturaktiviteter som körsång, allsång, dans och
teater. Det ska också vara möjligt att ha tillgång till kultur utanför äldreboendet.
Ett par personer skrev att de vill att det organiseras finska gruppresor inom
Sverige och till Finland och Europa. Församlingsarbete och ekumeniskt sinnade
kyrkokontakter nämndes som viktiga av några.
34 [71]
BOTKYRKA KOMMUN
Vård- och omsorgsförvaltningen
2013-03-01
43
54
51
87
32
105
68
78
121
106
133
102
129
119
38
49
23
21
39
36
4
Finsk musik
8
17
10
9
Visning av finska
filmer
Finska
böcker/tidningar
Inte alls viktigt
28
9
14
14
5
Levande
Finska TV-program
underhållning på
finska
Inte så viktigt
Varken eller
42
48
29
8
36
Finska
radioprogram
Gudtjänst på finska
Viktigt
Mycket viktigt
Figur 24: Hur viktigt är det att det finns tillgång till dessa kulturutbud på ett äldreboende?
Siffrorna visar antalet personer som har kryssat för respektive svarsalternativ. Staplarna
är olika långa eftersom alla respondenterna inte har tagit ställning till varje typ av
kulturutbud.
Var i Botkyrka?
269 personer svarade på frågan var inom Botkyrka kommun de helst skulle vilja
att det fanns ett finskt äldreboende. Respondenterna uppmanades att kryssa för ett
eller två bland följande alternativ: Alby, Fittja, Hallunda/Eriksberg, Norsborg,
Tullinge, Tumba, Grödinge/Vårsta och vet ej.
144 personer kryssade för ett och 123 personer för två stycken alternativ. Två
personer kryssade för fler än två alternativ: tre respektive fyra stycken. Vi har valt
att inkludera även dessa två personers svar i resultatredovisningen nedan, då de
inte förändrar den procentuella fördelningen mellan de olika svarsalternativen.
Störst andel respondenter, 36 procent (143 personer), vill ha ett finskt äldreboende
i Tumba (se figur 25). Näst populärast är Tullinge med 26 procent (102 personer).
16 procent (64 personer) tycker att Hallunda/Eriksberg är en passande plats, 6
procent (25 personer) röstar för Grödinge/Vårsta, och 4 procent (17 personer) för
Alby och Norsborg vardera. En procent (tre personer) röstar på Fittja och 7
procent (26 personer) vet inte hur de ska svara på frågan.
35 [71]
BOTKYRKA KOMMUN
Vård- och omsorgsförvaltningen
2013-03-01
Norsborg Fittja
1%
4%
Alby
4%
Vet ej
7%
Grödinge /
Vårsta
6%
Tumba
36%
Hallunda /
Eriksberg
16%
Tullinge
26%
Figur 25:
Var i Botkyrka skulle du
vilja att det fanns ett
finskt äldreboende? 269
personer svarade på
frågan.
Vem vill bo var - södra eller norra?
Majoriteten av respondenterna, 68 procent, vill ha ett finskt äldreboende
någonstans i södra Botkyrka. 26 procent vill ha det i norra Botkyrka.
Dessa procentsatser stämmer ganska väl överens med var de respondenter, som
svarade på denna fråga, bor i dag. Om man studerar deras postnummer, kan man
se att 64 procent (172 personer) bor i södra Botkyrka och 32 procent (87 personer)
i norra Botkyrka. Detta ger understöd till det påstående att de flesta inte vill flytta
från sina hemtrakter om de skulle behöva flytta till ett äldreboende, utan vill
fortsätta bo i den kommundel där de bor i dag. De allra flesta som bor i södra
Botkyrka vill fortsätta bo där, och de flesta som bor i norra Botkyrka vill fortsätta
bo där.
Det finns dock en skillnad på benägenheten att vilja flytta mellan kommundelarna
(figur 26). Om man jämför svaren mellan personer boende i södra respektive
norra Botkyrka kan man konstatera att många fler norrbor kan tänka sig att flytta
till ett äldreboende i södra Botkyrka, än vad söderbor kan tänka sig att flytta till ett
boende i norra Botkyrka. Av de svar som norrbor gav var 77 procent kryss för
platser i norra Botkyrka och 23 procent för platser i södra Botkyrka, främst i
Tumba och Tullinge. Av söderbornas svar var däremot endast 4 procent kryss för
platser i norra Botkyrka. I dessa fall handlade det nästan uteslutande om ett
boende i Hallunda/Eriksberg. 94 procent av söderbornas svar var därmed kryss för
platser i just södra Botkyrka.
36 [71]
BOTKYRKA KOMMUN
Vård- och omsorgsförvaltningen
2013-03-01
önskar finskt äldreboende i norra Botkyrka
önskar finskt äldreboende i södra Botkyrka
234
86
26
bor i dag i norra Botkyrka
11
bor i dag i södra Botkyrka
4
10
bor i dag i Botkyrka,
postnummer okänt
Figur 26: Respondenterna som bor i norra Botkyrka kan tänka sig att flytta till södra
Botkyrka i större utsträckning än vad respondenterna i södra Botkyrka kan tänka sig att
flytta till norra Botkyrka. Siffrorna visar antalet kryss som respondenterna gav för norra
respektive södra Botkyrka.
Äldreomsorg på finska – nej tack
De respondenter som svarade att de inte är intresserade av äldreomsorg på finska,
tillfrågades att skriva varför de inte är det.
Svar från respondenter med svenska som modersmål
Av de 53 respondenter som angett att de inte vill ha äldreomsorg på finska, har 46
personer svenska som modersmål. De flesta av dem benämner sig själva som
finlandssvenskar, och inte som finnar eller sverigefinnar. De vanligaste
kommentarerna som skrevs var korta, av typen: ”jag är svensktalande”, ”kan
ingen finska” eller ”jag är finlandssvensk, mitt modersmål är svenska.” Flera
personer skrev dock längre förklaringar och kommentarer. Här är några exempel:
”Jag behärskar inte finska särskilt väl längre. Som finlandssvensk identifierar jag
mig inte med de finskspråkiga efter närmare 40 år i Sverige. Modersmålet är
svenska.”
Många av de finlandssvenska respondenterna kan, eller har kunnat, i alla fall lite
finska, men som en person menar ӊr det numera kanske inget man kan skryta
med". En annan skriver: ”Mitt modersmål är svenska - har lärt mig finska i skolan
- men den är knackig!”
37 [71]
BOTKYRKA KOMMUN
Vård- och omsorgsförvaltningen
2013-03-01
Ett par personer skriver att de kom till Sverige som krigsbarn, och att svenska
blev deras modersmål då. ”Kom till Sverige som 2-årigt krigsbarn, kan idag inget
finska alls eftersom svenska blev mitt modersmål 1939.” ”Kan ej tala finska. Kom
till Sverige som krigsbarn och då tappade jag bort mitt finska språk.”
Någon påpekar att det är för de svenskspråkiga finlandssvenskarna lika viktigt att
få omsorg på svenska som det är för de finsktalande sverigefinnarna att få omsorg
på finska. ”Man får väl räkna med ’försvinnande hjärnceller’ - bli dement t ex. Då
är det bäst att hålla sig till ett språk man behärskar”, säger en som har svenska
som modersmål.
Ett par personer skriver att de behärskar både svenskan och finskan bra – men att
de föredrar äldreomsorg på svenska, eftersom de ”känner sig hemma med det
svenska språket”. Några skriver att trots att de kunnat en hel del finska en gång i
tiden, har de glömt bort den efter årtionden i Sverige.
Flera personer har markerat finsk musik, underhållning och traditionsenliga
högtider som viktiga, även fast de vill få äldreomsorg på svenska. Ett antal
individer har svarat att bastu har hög prioritet på deras önskelista över vad som
ska finnas på ett äldreboende.
Några personer, som själva har svenska som modersmål, tänker på sina
finsktalande landsmäns situation: ”Jag är född i Österbotten i en helt
svensspråkig kommun, helt utan undervisning i finska. Jag anser dock att omsorg
på finska är viktigt!”
Svar från respondenter med finska som modersmål
Sju respondenter som har angett finska som sitt modersmål har skrivit
kommentarer om varför de är inte intresserade av äldreomsorg på finska. De
påpekar bland annat att de behärskar både finskan och svenskan, men att svenska
är det språk som de använder mest och som de känner sig hemma med.
”Min familj är svensktalande.”
”Det spelar ingen roll för mig om det blir på finska eller svenska, eftersom jag
behärskar svenska perfekt.”
”Efter 53 år i Sverige har jag mer erfarenheter på svenska. Skulle känna mig
utanför bland ’finngubbar’ och minnen från Finland och Volvo. Själv har alltid
jobbat i små företag. Men. Skulle jag och min sambo sedan 50 år hamna på ett
äldreboende, är högsta önskan att vi får dela rum. Även om hon föredrar finskt
äldreboende.”
”Jag var 20 år gammal när jag kom till Sverige. Nu har jag varit gift i 40 år med
en svensk. Hela min språkutveckling har skett på svenska.”
38 [71]
BOTKYRKA KOMMUN
Vård- och omsorgsförvaltningen
2013-03-01
Respondenters kommentarer
I slutet av formuläret fanns plats för övriga synpunkter om äldreomsorg på finska.
Flera av respondenterna utnyttjade denna möjlighet. En del av kommentarerna
handlade om annat än äldreomsorg och redovisas därför inte i denna rapport.
”Jag förstår finska bäst…”
Många hade skrivit om varför tillgången till äldreomsorg på finska är viktig för
dem. De flesta kommentarerna handlade om att man inte kan svenska tillräckligt
bra, och om oron att glömma den svenska man kan i dag. Här nedan några
exempel:
"Jag kan inte svenska."
”Jag har två språk i huvudet. När minnet blir sämre, då blir det rörigt.”
"I min närhet har jag, och har haft, personer som har varit i behov av
äldreomsorg på finska. Det är viktigt att bli förstådd och kunna förstå andra när
man blir gammal, så att man inte behöver känna sig otillräcklig. Jag har träffat
personer som har tappat livsgnistan när de har varit i en miljö där de inte känt sig
accepterade på grund av språkproblem. När man blir gammal vinner
modersmålet, de andra språken hamnar i bakgrunden."
"Jag har aldrig lärt mig svenska ordentligt, och nu som pensionär har jag
umgåtts mycket med endast finnar, så jag har även börjat glömma den svenska
jag lärt mig."
"Det är det enda sättet att bli förstådd.”
"Orsaken är enkel: jag kan inte svenska tillräckligt bra. Just nu behöver jag inga
omvårdnadstjänster, men jag tycker att det vore bra att kunna få dem på finska
när jag väl behöver dem. Jag tror att många skulle bli lyckliga om de fick sådana
tjänster på sitt modersmål."
"Talar och förstår svenska svagt."
"Jag har hört att när man blir gammal så glömmer man svenskan. Så på finska
språket skulle jag kunna säga det jag vill på rätt sätt dvs. jag skulle bli förstådd."
Trygghet och samhörighet
Flera av dem som har kommenterat att de kan svenska dåligt, eller inte alls, har
också kryssat för alternativet "jag skulle känna mig tryggare" på enkätfrågan om
varför man vill bo på ett finskt äldreboende. Även många kommentarer handlade
om att finska språket ger trygghet eftersom "man förstår vad som händer runt
omkring en”, till exempel när man får vård.
39 [71]
BOTKYRKA KOMMUN
Vård- och omsorgsförvaltningen
2013-03-01
"På finska kan jag presentera mina egna önskemål och vet att jag blir förstådd,
det skapar trygghet i livet."
"Att få uttrycka sina behov på sitt eget språk skapar trygghet… Barnen och
barnbarnen pratar också finska. Känslospråket!"
Ett flertal personer påpekar hur viktig samhörighet och gemenskap med andra från
samma kulturella bakgrund är. Man känner sig inte utanför om man får tala finska
med andra och det finns andra som förstår ens kulturella uttryck. Även detta ger
en känsla av trygghet.
”Kanske – om jag skulle glömma svenskan”
Några personer, varav många uppgett att de vill få äldreomsorg delvis på finska,
har skrivit att det inte spelar så stor roll på vilket språk äldreomsorgen är. ”Det
har ingen betydelse för mig, jag klarar av svenska och finska.” Flera personer
som i dag kan både bra finska och svenska uttrycker dock att de kan komma att
behöva omsorg på finska i fall de skulle tappa det svenska språket.
"Finsktalande personal blir viktig för mig endast om jag blir dement och glömmer
det svenska språket, annars är den inte nödvändig."
”Jag kan svenska lika bra och umgås helst med svenskar. Men om jag blir dement
– får Alzheimer – förlorar jag min svenska och då är det kanske bra om det finns
äldreomsorg på finska. Det är bra om det finns äldreomsorg på finska för sådana
som ej kan svenska så bra.”
Både finska och svenska, tack
Flera vill få tillgång till både det finska och det svenska språket. Man vill inte bli
isolerad från det svenska samhället.
"Om jag inte blir dement, skulle jag vilja behålla även det svenska språket och
hålla mig uppdaterad i vad som händer i det svenska samhället. Som aktiv person
inom hobby- och föreningsverksamhet, vet jag att finska språket är mycket viktigt
i förlängningen, för att många inte ska isoleras ytterligare när de kommer i
pensionsåldern."
"Min dotter och barnbarnen är svenskspråkiga (kan inte finska). Därför, och även
annars, vill jag inte glömma svenskan. Jag vill behålla båda språken så bra som
möjligt."
"Det vore bra att ha tillgång till ett svenskspråkigt kulturutbud vid sidan av det
finska, t ex TV, böcker, tidningar, musik m.m. Den svenska kulturen är en mycket
viktigt del av sverigefinnarnas vardag."
40 [71]
BOTKYRKA KOMMUN
Vård- och omsorgsförvaltningen
2013-03-01
Stimulans
Av många nämns stimulans och aktiviteter som en viktig komponent för ett bra
äldreboende.
”Ett aktivt äldreboende, ej förvaring!”
"Det bör finnas många olika aktiviteter, för både hjärnan och kroppen, och
upplevelser för själen. Tack."
"Huvudsaken är att det finns aktiviteter, och att de som är ansvariga för
verksamheten gör sitt jobb på ett ansvarfullt sätt, samt skapar värme och
hemtrevnad runt omkring sig."
"All verksamhet borde sikta på att man satsar på de äldres fysiska och psykiska
stimulans, att man gör det hemtrevligt för dem. All service som man kan tänka sig
på finska."
Någon nämner att trädgård och närhet till naturen är betydelsefullt.
En person önskar möjligheter till dans: "Danssal där alla som klarar av det får
dansa!"
Det påminns om att det ska finnas tillgång till datorer och uppkoppling till
internet.
Flera vill att det finns bastu, och vissa önskar att man även ska få möjlighet att
simma i samband med det.
Om var och hur man vill bo
Några tar upp att det är väldigt viktigt att få fortsätta att bo med sin make/maka
om man skulle behöva flytta till ett äldreboende.
"… Vi har ju bott tillsammans i 50 år."
”Jag vill DEFINITIVT bo tillsammans med min fru så länge som det bara är
möjligt!”
Många respondenter menar att de inte känner behov av äldreomsorg ännu. De
hoppas också att de inte behöver ta emot sådan hjälp på länge. Man vill klara sig
själv. De påpekar att de inte vet hur det blir i framtiden; om man kommer att få
behov av äldreomsorg eller inte, och därför har svårt att ta ställning till hur de då
vill ha det. ”Det är svårt att sia om framtiden…” De flesta vill bo hemma så länge
som möjligt.
Flera personers önskemål är att det finska boendet ska ligga centralt, till exempel i
Tumba. "Jag skulle vilja att äldreboendet skulle vara så nära Tumba centrum som
41 [71]
BOTKYRKA KOMMUN
Vård- och omsorgsförvaltningen
2013-03-01
möjligt, så att alla kommunikationer skulle vara nära. Så att gamla människor
som fortfarande kan ta sig fram själva, med hjälp av sina hjälpmedel kan gå och
sköta sina ärenden i centrum, och röra sig bland folk."
Personalen
Vissa respondenter har tankar kring personalen: ”Jag tror att personalen trivs och
mår bättre om de får kommunicera på sitt eget modermål med de äldre."
"Finsktalande personal är viktig och kostar inte mer som den svensktalande."
Hälsningar till Botkyrka kommun
Några personer uppmanar kommunens beslutsfattare att ”ta beslut som förbättrar
de finska pensionärernas omsorg” och ”skrida från ord till handling". En person
utbrister: ”Detta är en viktig fråga som kommunen måste ordna omgående innan
vi hinner dö bort allihop!".
Respondenterna beklagar sig över bristen på service på finska i kommunen samt
avsaknaden av finska boenden.
"Jag har fått flytta från kommunen då jag inte blivit erbjuden finskt boende i
Botkyrka... Jag skulle gärna vilja flytta till ett finskt boende om ett sådant
öppnades i Botkyrka."
Det efterfrågas också mer samarbete mellan Botkyrka kommun och de lokala
finska föreningarna.
En person funderar: ”Om jag skulle komma till svensk äldreomsorg, skulle det väl
bli mångkulturell omsorg, med tanke på befolkningen i norra Botkyrka. En ganska
intressant tanke.”
Några av de respondenter som har svenska som modersmål har skrivit att de inte
behöver, eller vill ha, äldreomsorg på finska för sin egen del, men att ”för mina
landsmän önskar jag det!”.
Och många finsktalande äldre vill verkligen ha det:
"Jag önskar av hela mitt hjärta att vi får ett helfinskt äldreboende till Botkyrka,
samt finskspråkig hemsjukvård. Det bor många finskspråkiga i Botkyrka!"
Intervjusammanställning
Informanterna
De elva informanterna, tre män och åtta kvinnor, var vid tiden för intervjuerna
mellan 68 och 88 år gamla. Nästan alla hade flyttat från Finland till Sverige på 60talet. ”Det var lättare att få jobb här än i Finland”, förklarar en person. Två
42 [71]
BOTKYRKA KOMMUN
Vård- och omsorgsförvaltningen
2013-03-01
stycken kom hit redan på 50-talet. Många av informanterna har bott hela, eller en
stor del av, sin tid i Sverige i Botkyrka kommun.
Alla de tre intervjuade männen är gifta och bor med sina fruar. Av de åtta
kvinnorna är sju ensamstående, varav de flesta är änkor. En kvinna bor med sin
make. Alla informanterna har barn och nästan alla dessa barn kan finska. Några
informanter berättar stolt att även deras barnbarn kan språket.
Finska är informanternas modersmål, och de anger att de använder finska ofta; om
inte dagligen så i alla fall flera gånger i veckan. Förutom barnen, annan släkt,
vänner och bekanta kommunicerar de på finska till exempel vid aktiviteterna i
föreningslivet. Alla förutom en av informanterna är mer eller mindre aktiva i
föreningar. Informanterna läser också finsk litteratur, tittar på finska TV-program
och konsumerar finskt kulturutbud.
Bara en av informanterna kunde svenska redan innan hon flyttade till Sverige.
Hon hade lärt sig språket som barn då hon är uppvuxen i en ort med många
finlandssvenskar. De andra informanterna, både män och kvinnor, berättar att de
inte kunde svenska när de kom till Sverige. Några berättar att de lärde sig språket
relativt fort, medan för andra tog det längre tid. Att jobba på en arbetsplats där det
kommunicerades på svenska underlättade förstås. ”Och allteftersom man lärde sig
svenska så fick man mer avancerade arbetsuppgifter”, säger en av kvinnorna. ”Att
titta på svenska TV-program var också ett viktigt verktyg för mig”, berättar en
man. En av kvinnorna var gift med en finlandssvensk man och hade därför
svenska som hemmaspråk
Flera av kvinnorna berättar att de har tagit språkkurser i svenska. Annars tar både
manliga och kvinnliga informanter upp att de lärt sig mycket svenska på jobbet.
Två av de intervjuade männen har arbetat inom den lokala industrin i Botkyrka
och den tredje bland annat som verktygstekniker vid en högskola. De intervjuade
kvinnorna har arbetat inom städbranschen, äldreomsorgen och sjukvården, inom
förskola och barnomsorg, utbildning och administration, inom
tillverkningsindustrin och med sömnad. Minst två av de kvinnliga informanterna
hade haft städning som sin huvudsakliga sysselsättning. En av dem menar att
många finska kvinnor fick, och tog, just städjobb, men att det inte var lätt att lära
sig svenska på ett sådant jobb.
Endast en av våra informanter har aldrig lärt sig svenska språket. Hon arbetade
mycket hemma och hade städjobb, och hade därmed inte arbetskamrater som hon
kunde prata svenska med. ”Det blev aldrig aktuellt för mig att lära mig svenska”,
säger hon. Hemma pratade de bara finska. ”Min man och jag ville att barnen
skulle kunna finska ordentligt.” Mannen och barnen lärde sig dock att prata även
svenska. Nu när maken inte längre finns vid liv, hjälper barnen och bekanta henne
med ärenden som kräver svenskkunskaper. När hon till exempel besöker läkare
behövs det tolk.
43 [71]
BOTKYRKA KOMMUN
Vård- och omsorgsförvaltningen
2013-03-01
Alla andra informanter säger att de anser sig kunna bra svenska. De har använt
svenska på sina arbeten och har inga problem med att klara sig med svenska i
vardagen. Men trots att de kan språket i dag, uttrycker så gott som alla en viss oro
inför framtiden. De funderar över hur det ska gå om de skulle glömma det svenska
språket, och i en sådan situation behöva bo på ett äldreboende där personalen inte
talar finska.
Erfarenheter av äldreomsorg
Hälften av informanterna har egna erfarenheter av kommunal äldreomsorg. Dessa
handlar om hemtjänst, korttidsboenden, särskilda boenden och färdtjänst till
informanten själv eller till dennes anhöriga.
En av informanterna berättar att hon tog hand om sin sjuke make under flera år.
Mot slutet hade han dock kommunal hemtjänst flera gånger om dagen. Hon anser
att hemtjänsten fungerade ganska bra, och att det även ibland kom finsktalande
personal. Under kortare perioder var maken dock inlagd på sjukhus och
korttidsboenden, ställen som informanten var mycket missnöjd med. Under tiden
maken var på ett korttidsboende var hon mycket orolig för honom. En stor orsak
till detta var att det inte fanns finsktalande personal. Hon berättar att maken hade
kunnat bra svenska tidigare, men att svenskan hade försvunnit helt allteftersom
sjukdomen hade fortskridit. Informanten blir väldigt ledsen när hon berättar hur
gärna hon hade velat att maken hade fått plats på ett finskt äldreboende. Hon
menar att hon då hade kunnat, och vågat, släppa omvårdnaden till
omsorgspersonalen – maken skulle haft det bättre och det hade inte heller blivit så
tungt för henne själv.
En informant som har hemtjänst genom kommunen har numera en stor del av
servicen på finska. Så var det inte tidigare, utan det kom många olika personer och
hon var mycket missnöjd med det mesta. ”Många kunde inte ens svenska”,
berättar hon. ”Jag förstod inte dem och de förstod inte mig”. För tillfället är hon
mycket nöjd istället. Nu är det samma personer som besöker henne: en som är
finsktalande och en som är svensktalande. ”Jag är i himmelen nu!”, bedyrar hon.
En kvinna berättar att hennes man bodde sina sista år på en demensavdelning i en
annan kommun. Denna avdelning var helt finsk. Hon understryker att detta var
mycket viktigt. Hon berättar att mannen kunde svenska förut, men när han
drabbades av demenssjukdom förlorade han svenskan helt.
De övriga erfarenheterna som informanterna berättar om handlar inte om
tillgången till det finska inom äldreomsorgen, utan är mer generella åsikter och
klagomål kring kommunens äldreomsorg. Kritiken handlar om personalens
bristande kunskaper i svenska, att hemtjänstpersonalen inte har kommit i uppsatt
tid, sättet som biståndsbedömningen gjordes på, eller att det inte syns någon
ärendespecifikation på hemtjänstfakturan.
44 [71]
BOTKYRKA KOMMUN
Vård- och omsorgsförvaltningen
2013-03-01
En av de kvinnliga informanterna berättar att makens minne har börjat svikta på
sistone. Därför har hon ansökt om hemtjänst till honom när hon har behövt resa
bort. Då har hemtjänsten kommit på morgonen och kvällen och tittat till honom.
Hon har inget att klaga på, men konstaterar: ” För det mesta är det nog olika
personer som kommer. Och ibland pratar de bra svenska.”
De flesta informanterna som inte har någon egen erfarenhet av den kommunala
äldreomsorgen i Botkyrka vill inte uttala sig om dess bra eller mindre bra sidor.
”Jag har ingen klar uppfattning om och hur den fungerar”, säger en person.
En informant berättar om en bekant som har haft hemtjänst. I detta fall var språket
inget problem, eftersom denna person kunde svenska, men däremot upplevdes
personalen som slarvig. Informanten påpekar i detta sammanhang att
hemtjänstpersonalen borde få mera tid vid besök hos brukare.
Några av informanterna får regelbunden hjälp av släkt eller bekanta för att städa,
tvätta och handla. Som orsak till varför man inte har, eller inte vill få, denna typ
av tjänster genom kommunen, säger en informant att hon tror att det skulle bli för
dyrt för henne. En annan informant menar att hon inte vill ha kommunal hemtjänst
för ”då kommer vem som helst”; att det kommer olika personer som hon inte vet
någonting om. Hon har också hört från en väninna att denna har haft bekymmer
med sin hemtjänstpersonal. Det har handlat om problem med språk och
bemötande, samt att väninnan upplevt att personalen haft för bråttom. Att höra
detta är avskräckande för vår informant.
Nästan alla informanterna uttrycker, på ett eller annat sätt, att de anser att det inte
finns tillräckligt med finsktalande personal inom Botkyrkas äldreomsorg och att
man borde satsa mer på anställning av sådan.
Finskt – och svenskt
Minst sju av informanterna skulle vilja ha sin eventuella framtida äldreomsorg
helt, eller mestadels, på finska. Alla påpekar att det är mycket viktigt att det finns
finskkunnig personal. Särskilt för personer som inte kan svenska alls är den
finsktalande personalen ”fullständigt nödvändig”. ”Det borde hela tiden finnas
minst en person i vårdpersonalen som även kan finska”, betonar en informant.
”Jag vill ha all service på finska”, säger en annan. ”Man vet aldrig om man blir
sjuk och behöver omvårdnad. Och då vill jag få den på finska!”
En person tar upp att det är viktigt för henne att få kommunicera på finska,
eftersom ”det är lättare att ha roligt med andra finnar – man har samma
humor”.
Fyra informanter uttrycker att de inte riktigt vet, eller inte har några klara
preferenser, på vilket språk de skulle vilja få omsorgen. Både svenska och finska
är viktigt för dem. ”Om jag skulle bli tvungen att flytta till ett äldreboende, skulle
jag helst vilja att det fanns både svenska och finska personer och avdelningar där.
45 [71]
BOTKYRKA KOMMUN
Vård- och omsorgsförvaltningen
2013-03-01
Jag vill kunna använda båda språken. Jag kan inte tappa bort svenskan när jag nu
har åtta barnbarn som inte kan finska.” Hon fortsätter att det egentligen inte
spelar så stor roll för henne om det finns finskspråkig personal så länge hon kan
själv svenska. ”I det här läget är det jättesvårt att säga hur jag skulle vilja ha det i
så fall…” Hon menar att det är först om hon skulle tappa det svenska språket som
hon verkligen skulle vilja, och behöva, omvårdnad på finska: ”Det skulle kännas
tryggare då.” Hon tillägger dock att ”det är trevligare att vara tillsammans med
dem som kan samma språk”, och att hon gärna umgås med andra personer som
kommer från Finland.
En informant säger att hon inte känner så stort behov av omsorg på finska. ”Jag
kan ju bra svenska!” Hon säger att det skulle vara aktuellt först om hon blev
demenssjuk.
Både informanter som vill få äldreomsorg helt eller bara delvis på finska, har tagit
upp att vård- och omsorgspersonalen utöver finska även måste kunna svenska
ordentligt.
Flera nämner att de vill hålla båda språken vid liv. ”Därför läser jag mycket –
både på finska och på svenska!”, påpekar en av informanterna.
Var och hur man vill bo
Minst tre av informanterna, varav en inte kan svenska, önskar ett äldreboende för
endast finsktalande personer. Det ska helst vara ett helt hus där all omvårdnad,
aktiviteter och service sker på finska. ”Det bästa vore ett helfinskt ställe i
Botkyrka!”, önskar en man. All personal ska vara finsktalande. ”För mig är det A
och O att personalen kan finska... om jag ens ska fundera på att flytta till ett
äldreboende”, säger informanten som inte kan svenska.
Även fast de flesta informanterna vill ha sin äldreomsorg på finska, föredrar
majoriteten ett boendealternativ med både finska och svenska inslag. Minst sex
av informanterna önskar att man skulle kunna få omvårdnad på finska, men de
uttrycker att det är ”helt ok”, eller till och med önskvärt, att det bor både svenskoch finskspråkiga personer i ett och samma äldreboende. Personalen ska kunna
båda språken. ”En finsk avdelning räcker! Och på denna avdelning ska
personalen vara tvåspråkig”, anser en kvinna.
Några informanter framhäver att de inte skulle vilja bo på ett ställe med bara
sverigefinnar, eftersom de då skulle känna sig avskilda från det svenska
samhället. De vill att det ska finnas både svenska och finska avdelningar på ett
och samma äldreboende ”så att man inte isolerar finnarna”.
”Jag vill inte ha ’ett finskt hus’. Det är viktigt att få vara en del av samhället…
och få inspiration. Jag har bott i Sverige cirka 52 år, varför skulle jag vilja bli
isolerad nu?”
46 [71]
BOTKYRKA KOMMUN
Vård- och omsorgsförvaltningen
2013-03-01
En person säger att så länge hon kan svenska och inte har demenssjukdom,
känner hon inte något större behov av ett finskt äldreboende. Hon vill dock ändå
att det ska finnas en eller flera finska avdelningar på något eller några av de
befintliga äldreboendena i Botkyrka.
Av intervjuerna framgår att informanterna gärna vill fortsätta leva på den ort där
de bor i dag, och i många fall har bott under många år. De vill känna igen sig,
känna sig hemma.
”När man tittar ut… att allting inte är obekant.”
”… områden där man har promenerat… där det är nära till samhället och
människorna. Den bekanta omgivningen är viktig. Och så länge man kan gå, vill
man gärna kunna ta en promenad i en närliggande park.”
”Jag har bott och arbetat här i 50 år. Har man betalat skatt i kommunen så länge
så borde man ha rätt att få bo kvar även som gammal.”
Personer som bor i Tumba och Tullinge, vill helst att det finska äldreboendet ska
finnas där. Som en av de kvinnliga informanterna säger: ”Det skulle vara bra om
det fanns minst en finsk avdelning i Tumba”. En annan utbrister: ”Jag vill absolut
att det finska stället ska finnas i Tumba. Jag vill inte flytta till Alby!”. ”Jag flyttar
hellre till Suomikoti (ett finskt äldreboende som finns i Stockholm) än till Alby”,
säger ännu en person.
Många vill bo centralt. Några av dessa personer menar att Tumba vore ett bra
ställe just för att det finns butiker och annan service i närheten. ”Det är bra att
det är gångavstånd till centrum.” ”Det finns bra kommunikationer till och från
Tumba, detta är viktigt.” ”Det finska äldreboendet ska inte finnas i skogen…
utan nära andra människor, till exempel i Tumba.” ”Kanske kunde man
omvandla ett par våningar i Orren (som är ett äldreboende av servicehuskaraktär
i Tumba) till finska avdelningar?”, föreslår en person. En annan person tänker att
”Silverkronan (ett äldreboende i Tumba) ligger ganska bra till”.
En informant tänker att det vore bra om det finska boendet fanns nära finska
PRO:s föreningslokaler (vid Tumba äldreboende), för då kunde man som PROmedlem lättare fortsätta att delta i föreningsaktiviteter.
En kvinna säger att för henne är det viktigt med bra utsikt från bostaden och hon
skulle gärna vilja ha ett boende nära naturen.
De flesta informanterna vill att det ska finnas boendealternativ även för
finsktalande äldre som inte har demensdiagnos: ”Jag tycker inte om tanken på
demensavdelning. Jag skulle vilja att det också fanns en ’normal’ finsk
avdelning.”
47 [71]
BOTKYRKA KOMMUN
Vård- och omsorgsförvaltningen
2013-03-01
Några önskar att man inte ska behöva vara så väldigt sjuk för att få flytta in på ett
äldreboende: ”Det skulle vara en underbar sak om man kunde flytta till ett finskt
hem även om man inte skulle vara en helt sängliggande patient. Och det skulle
vara skönt att slippa flytta många gånger.”
”Tänk om man fick flytta (till ett finskt äldreboende) redan när man är relativt
frisk, så att man då kunde vänja sig vid rutinerna på avdelningen.”
De flesta uttrycker dock att de helst vill fortsätta att bo hemma så länge som
möjligt. ”Här rår jag mig själv och har alla mina saker. Hur ska allt detta få
plats i ett litet rum på ett äldreboende?”, funderar en av kvinnorna.
När informanten som inte kan svenska tillfrågas i vilken situation hon skulle
kunna tänka sig att flytta till ett äldreboende, svarar hon undvikande. Hon säger
att hon skulle vända sig till kommunen om hon var ”alldeles, alldeles tvungen”.
Hon berättar sedan att en stor orsak till att hon vill fortsätta bo hemma är att hon
är rädd för maten som serveras på äldreboenden. Hon säger att hon är allergisk
och skulle få häftiga reaktioner om hon skulle få ”fel” mat.
Åtminstone ett par personer anser att ett servicehus där det även finns finsktalande
personal vore idealiskt. Några nämner seniorboenden, att även de kunde vara ett
bra alternativ, bara de boende har tillgång till trygghetslarm. En informant tänker
att ”samhället inte är förberett för att människor blir äldre. Det finns inte
tillräckligt med exempelvis seniorhus”.
En av männen beskriver ett bra äldreboende som ett ställe där ”man får vara ifred
och har egen TV och annat… Man borde helt enkelt få leva ett normalt liv. Sedan
ska det finnas finsktalande personal och finsk mat.” Han skulle vilja att det fanns
hus med flera trivsamma enheter, och ”inga stora kolosser”. Det ska finnas
restaurang med generösa öppettider, och ”inte bara mellan klockan11 och 13”,
och även annan service som exempelvis frisör, fotvård och kiosk. Och det ska
finnas små, trevliga umgängesutrymmen. Även flera andra personer tar upp att det
är viktigt med trivsamma och funktionella gemenskapsutrymmen på ett bra
äldreboende. ”Det är viktigt med trivsel och trygghet!”, säger en annan man. ”Och
att alla kan tala samma språk och att man få vara tillsammans… därför tycker jag
att det är bra med en gemensam matsal.”
Alla informanterna verkar vara överens om att det behövs någon form av
äldreboende med finsk personal i Botkyrka. De som menar att de kanske inte
behöver sådant boende för sin egen skull, vill ändå framhäva att det finns andra
finsktalande äldre som faktiskt är i behov av det.
Ingen av informanterna har planer på att flytta tillbaka till Finland. En av
kvinnorna säger att hon inte tänker, och vill inte, flytta tillbaka eftersom hon är
aktiv här i Sverige. Det är här hon har sina vänner och barn nu. ”Vännerna är
viktiga! Det är viktigt att man är intresserad av samma saker.”
48 [71]
BOTKYRKA KOMMUN
Vård- och omsorgsförvaltningen
2013-03-01
Stimulans och aktiviteter
På äldreboendet
Informanterna tar upp att det ska finnas stimulans och gott om organiserade
aktiviteter på ett bra äldreboende.
Några informanter berättar om finska äldreboenden som de har besökt i andra
kommuner. Ett exempel är det finska hemmet i Västerås: ”Det var fint där, med
restaurang, bastu och allt”. En person berättar om ett annat finskt äldreboende där
det finns en stor aktivitetssal där de boende kan jympa och spela till exempel
bollspel. ”Och så sjungs det mycket där och det spelas dragspel…” Hon säger att
det är viktigt med gemenskap, att få delta i aktiviteter tillsammans med andra som
har finska som modersmål.
Bara ett par informanter anser att det inte är så viktigt med finskt kulturutbud på
äldreboendet. För de allra flesta är det dock mycket angeläget att det finns tillgång
till åtminstone finska radio- och TV-program, böcker och tidningar. Många läser
ofta och mycket och påpekar att de vill fortsätta att göra det.
Att själv kunna sjunga, dansa och spela teater är också något som önskas. ”Jag
älskar att sjunga och spela teater och har gjort mycket sådant i mitt liv! Jag skulle
till exempel vilja berätta roliga historier på en scen”, säger en informant som
kommer ursprungligen från Savolax. Hon menar att hon därför har roliga historier
i blodet. Hon säger också att hon alltid har varit aktiv, men att det är svårt för
henne numera eftersom hon inte kan gå själv och är beroende av hem- och
färdtjänst.
För de flesta är det betydelsefullt att finska högtider uppmärksammas och att
helger firas med traditionella finska inslag. Nästan alla nämner att det är viktigt för
dem att fira Finlands självständighetsdag.
En person tänker att det borde finnas en aula där man kan ha kulturtillställningar,
och att det ska finnas ett piano eller en flygel där. Hon vill också att det ska
finnas personal med specialkunskaper som kan planera för kulturaktiviteterna.
”Dessutom vill jag att även utomstående –folk som inte bor på äldreboendet –
ska få komma till festerna och andra evenemang som ordnas!” Hon påpekar att
det också är viktigt med ett eget tillagningskök. Då är det lättare att ordna
matrelaterade aktiviteter.
Dagverksamhet
Några personer anser att kommunen ska ordna dagverksamhet på finska och
engagera äldre personer som fortfarande bor hemma. ”Till exempel organiserad
motion och gymnastik… dans, kör och sånggrupper. Det är viktigt att aktivera
människor!”. En informant menar att det inte finns bra mötesplatser för finska
äldre i Botkyrka.
49 [71]
BOTKYRKA KOMMUN
Vård- och omsorgsförvaltningen
2013-03-01
En av de föreningsaktiva personerna säger att hon inte behöver dagverksamhet
genom kommunen just nu: ”Jag får delta i många bra aktiviteter genom PRO. Vi
spelar bingo, sjunger i kör, gör hantverk och äter tillsammans”.
Flera personer påpekar att organiserad motion och gymnastik är viktigt för de
äldre, både för dem som bor hemma och för dem på äldreboenden. En av våra
informanter, som bor i norra Botkyrka, vet att det finns vissa kostnadsfria
motionsaktiviteter för äldre där. Men hon säger att hon inte kan delta i dem
eftersom hon då skulle behöva åka kommunalt, och hon menar att hon inte har råd
med det. Därför önskar hon att kommunen kunde organisera kostnadsfri jympa för
pensionärer nära Hallunda centrum.
Bastu
Vad gäller bastuns betydelse, går informanternas åsikter isär. För några är den
viktig. ”Vi har en bastu även nu”, berättar en av kvinnorna. Det finns en bastu i
flerfamiljshuset där hon och hennes make bor, men de valde ändå att bygga om
sitt badrum för att kunna ha en egen bastu i lägenheten.
De flesta menar att bastu på ett äldreboende är trevligt, men inte nödvändigt. ”Det
får gärna finnas en bastu i boendet, men det är inte det allra viktigaste.”
Några bryr sig inte alls om det finns bastu. ”Jag bastar ju inte idag heller och det
går bra ändå.” Någon skulle kanske vilja basta, men kan likväl inte göra det på
grund av hälsoproblem.
I samband med att vi frågar om bastuns betydelse, uttrycker några informanter att
de är kritiska till att det byggdes en liten bastu på Silverkronans äldreboende i
Tumba för ett par år sedan. De menar att det var onödigt att lägga mycket pengar
på denna bastu. Förutom att bastun enligt dem är alldeles för liten, är
informanterna besvikna på att det ”bara blev en bastu, men ingen finsk avdelning”.
Maten
För många är finska maträtter viktigt och skulle förhöja livskvaliteten på ett
äldreboende. Informanterna nämner bland annat karelska piroger, köttsoppa,
mykyrokka (en traditionell soppa från Savolax), finska pannkakor, kålpudding,
köttpiroger, långfil, karelsk stek och klappgröt på lingon… Särskilt vid högtider
vill man gärna få äta traditionella finska rätter, som kålrots-, morots- och
potatislåda till jul och memma till påsk.
För några är detta inte så viktigt så länge maten annars är god. ”Maten behöver
inte vara särskilt finsk. Det räcker att den är vanlig husmanskost.”
Ett par personer poängterar att det är angeläget att maten lagas på plats, att
äldreboendet har ett eget tillagningskök. Även ett bra serveringskök som kan
användas vid fester, aktiviter och andra tillställningar står på önskelistan.
50 [71]
BOTKYRKA KOMMUN
Vård- och omsorgsförvaltningen
2013-03-01
Information
Fyra informanter berättar att de är aktiva datoranvändare och inte har problem att
hitta information på internet, om till exempel de tjänster som kommunen
tillhandahåller. De andra informanterna uttrycker att det saknas aktuell och
lättillgänglig information, bland annat om den kommunala äldreomsorgen, på
finska. Eftersom de inte använder dator efterfrågar de tryckt informationsmaterial.
En person påpekar också att: ”Få vet att man har rätt att prata finska vid
kontakterna med kommunen.” Han menar att kommunen borde informera de
finsktalande invånarna tydligare även om detta.
Flexibilitet, vilja och samarbete
En informant poängterar att det är viktigt att omsorgen tillämpas efter de behov
som kommunens finska äldre har. Han tänker att behovsläget och de äldres
förutsättningar ändras hela tiden, och anser därför att man inte ska bygga ”ett helt
finskt hus”. ”Det ska vara lätt att kunna omvandla boendet enligt brukarnas
behov.” Han menar att i tider då det finns många finska brukare, ska deras
särskilda behov tas hänsyn till, genom exempelvis ett större antal finsktalande
personal. Men om det efter ett tag finns färre finska brukare, och fler svenskar och
människor med andra språk och kulturell bakgrund, ska verksamheten och dess
ramar kunna ställas om enligt det nya behovsläget istället. Han poängterar att det
också är väldigt viktigt att det finns en, eller flera personer, som har ansvaret att se
till att de nödvändiga förändringarna och omställningarna genomförs. Han
sammanfattar att det som krävs för att ordna bra äldreomsorg för sverigefinnar är
”flexibilitet, vilja och samarbete”.
Även andra informanter uttrycker att det behövs förstärkt samarbete mellan
kommunen och lokala finska föreningar. Informanterna menar att kommunen
oftare borde involvera föreningarna i ärenden som rör den sverigefinska
befolkningen.
”Det måste hända någonting nu!”
Flera påpekar att frågan om äldreomsorg på finska är akut och de kräver att det
ska hända någonting nu. ”Antalet finska pensionärer blir bara större och större.
Man måste se till att det finns tillräckligt med finska platser på äldreboenden för
dem!”
”Kommunpolitikerna och beslutfattarna måste ändra sin attityd. Jag vill att det
ska hända något konkret, att man inte bara pratar och pratar – och sedan händer
det ingenting. De ska ta konkreta beslut om ett äldreboende (med finsk
inriktning), och att det bildas arbetsgrupper där föreningarna har möjlighet att
säga sitt och påverka arbetsprocessen”, säger en informant och utbrister sedan:
”Eller väntar kommunens beslutsfattare på att finnarna ska dö..?”. Informanten
menar att om ett par årtioden finns det inte längre någon stor grupp av äldre
sverigefinnar som inte kan svenska och som behöver äldreomsorg med finska
51 [71]
BOTKYRKA KOMMUN
Vård- och omsorgsförvaltningen
2013-03-01
inslag. Även några andra informanter tar upp att detta stora behov av äldreomsorg
på finska kommer att vara relativt kortvarigt.
En av informanterna uttrycker en viss oro inför att kräva och önska för mycket för
de äldre i den sverigefinska gruppen. ”Om vi kräver för mycket, kanske skadar det
vår sak? För det är väl inte möjligt att få allt det som vi önskar och kräver?
Beslutfattare kanske bara tiger om det som vi vill ha, ifall det är för mycket på en
och samma gång… eftersom vi ju inte har ställt krav hittilldags. Allting har ju
dugt åt oss enligt den svenska modellen.”
Flera informanter talar om att sverigefinnarna alltid har arbetat för sitt uppehälle,
att få har varit beroende av socialbidrag eller annat bidrag från samhället. Därför
anser informanterna att det är samhällets tur att erbjuda någonting tillbaka. ”Vi
har gett vår hälsa och ungdom för att arbeta här och bygga samhället… och vi
har inte krävt någonting hittills. Kan inte vi åtminstone få ett eget ställe på
ålderns höst?”
Någon kritiserar Botkyrka kommuns köp av platser på äldreboenden i andra
kommuner när finsktalande Botkyrkabor vill och behöver få omsorg på finska.
”Visst borde kommunen kunna ordna finsk äldreomsorg inom den egna kommunen
istället!” utropar personen och frågar sig sedan: ”Eller får man inte bo i
kommunen när man blir gammal?”
En informant säger att han vill att det är kommunen, och inte privata företag, som
ordnar all viktig service och kärnverksamhet, bland annat äldreomsorgen. Han
anser dock att kommunens taxor borde vara rimligare. Han menar att gruppen
fattigpensionärer bara blir större, i alla fall inom den finska gruppen. ”De
finländare som kom hit på 60-talet hade inga högstatusyrken. De fick låglönejobb
inom industrin, inom städning och dylikt – och då blir inte heller pensionerna
höga.”
Flera personer säger att de inte tror att satsningen på äldreomsorg på finska
behöver kosta mer än annan äldreomsorg; att det mestadels handlar om
omorganisation och bättre planering. ”Det är väl klart att omvårdnaden inte blir
dyrare på grund av språket!”
Många vill att det ska finnas mer finsktalande personal inom hemtjänsten. Det
önskas också att kommunen ska erbjuda flera tjänster på finska, till exempel en
kurator som kan hjälpa en att skriva ansökningshandlingar och dylikt. En
biståndsbedömare som kan finska står på mångas önskelista.
En av informanterna för på tal ett önskemål om ”ett finskt center” i Botkyrka,
gärna i Tumba. På detta center skulle kommunen tillsammans med finska
föreningar kunna bedriva dagverksamhet för de äldre, ha finskt dagis, ordna olika
evenemang (föreställningar, föreläsningar, dans, teater etc.).
52 [71]
BOTKYRKA KOMMUN
Vård- och omsorgsförvaltningen
2013-03-01
Några lyfter upp frågan om personalens kompetens. De poängterar att det är
viktigt att personalen får utbildning och att de respekterar de äldre.
En av informanterna sammanfattar så här: ”Det är viktigt att det finns tillgång till
god vård och omsorg på alla språk, att maten är god och att man inte medicineras
för mycket och i onödan.”
”Man vill inte hamna utanför”
Flera informanter pratar om gemenskapen och att det betyder mycket för dem att
kunna umgås med sina landsmän. ”Det är inte bara språket som är viktigt!” En
kvinna suckar: ”Gemenskap... att få vara tillsammans… och att jag skulle få prata
finska.”
Många vill ha möjligheten att kunna flytta till ett äldreboende där det bor andra
sverigefinnar. ”Så att man slipper vara ensam…” De tar upp ensamheten som ett
stort problem bland de sverigefinska äldre. En av informanterna tänker att en av de
viktigaste motiveringarna till varför det är så viktigt att just sverigefinnarna ska få
egna avdelningar på äldreboenden och för att det ska finnas mötespalatser, är att
”många sverigefinnar inte har något socialt skyddsnät här i Sverige och därför är
ensamma”. Att man kanske blir helt ensam när till exempel maka eller make dör.
Informanterna menar att om man är ensam och dessutom kan dålig svenska, är
man sårbar. Därför tar de även i detta sammanhang upp vikten av att kunna få
hjälp och omvårdnad på finska. En av männen berättar att han har själv sett att
människor hamnat i svårigheter på grund av att de inte kan det svenska språket.
Han säger också att när man inte kan språket kan man lätt få
mindervärdeskomplex och känna sig utanför.
Diskussion
Resultatdiskussion
Enkätens resultat och intervjusvaren visar att det finns en uttalad efterfrågan på
äldreomsorg på finska i Botkyrka kommun. Då mer än var fjärde, hela 28 procent
av den tilltänkta målgruppen äldre Botkyrkabor med finskt påbrå, besvarade
enkäten, finns nu ett bra underlag för att dra slutsatser om denna grupps önskemål
och behov.
För respondenterna är finska ett levande och användbart språk. Minst 83 procent
kan finska, och 66 procent använder finska dagligen. Förutom dem som har angett
finska som modersmål, finns det bland respondenterna finlandssvenskar som kan
lite, eller till och med flytande finska. Av de 17 procent som har angett svenska
som modersmål är det endast 9 procent som aldrig använder finska.
Mycket av det som kom fram vid intervjuerna förstärker det som enkätsvaren
visade. I det stora hela kan man säga att de allra flesta finsktalande
53 [71]
BOTKYRKA KOMMUN
Vård- och omsorgsförvaltningen
2013-03-01
enkätrespondenterna och intervjuinformanterna vill ha någon form av
äldreomsorg med finska inslag i Botkyrka.
Det var naturligtvis förväntat att de respondenter som har svenska som modersmål
i allmänhet inte är intresserade av finskspråkig äldreomsorg. Det intresseväckande
är dock att en del av dem faktiskt är det, åtminstone delvis. Detta kan tyda på att
även dessa personer gärna vill ta del av det finska kulturutbud som de förväntar
sig ska finnas på ett finskt äldreboende. Några var dock tydliga med att de inte
önskar äldreomsorg på finska för sin egen del, men gärna vill att den finns för
deras finsktalande landsmän.
Hela 91 procent av dem som har finska som modersmål vill vid behov få tillgång
till äldreomsorg helt, eller delvis, på finska. Bland dessa finns personer som inte
kan någon svenska alls, personer som anser klara sig på svenska men föredrar att
använda finska, samt personer som kan både finska och svenska flytande. Av alla
finsktalande respondenterna vill majoriteten (55 procent) få äldreomsorg helt på
finska.
De finsktalande respondenterna kan delas in i två grupper: de som är säkra på att
de vill få äldreomsorg på finska oavsett om de kan svenska eller inte, och de som
säger att det inte spelar så stor roll om de får den på finska eller svenska.
Den förstnämnda gruppen vill ofta få äldreomsorg helt på finska och anser att det
är mycket viktigt med gemenskapen med finsktalande landsmän, samt finsk kultur
och traditioner. Den sistnämnda gruppen menar att omsorg på finska blir aktuellt
för deras del först om de skulle drabbas av demenssjukdom och tappa bort
svenskan. De flesta av dessa personer har i enkäten svarat att de vill få
äldreomsorg delvis på finska, eller att de inte vet om de vill få det. Men många i
denna grupp har också påpekat att även fast de själva inte skulle behöva omsorg
på finska, finns det sverigefinnar som faktiskt gör det.
Inte oväntat är personalens språkkunskaper det som har mest betydelse för dem
som önskar äldreomsorg på finska. Ur enkätsvaren kan läsas att det viktigaste är
att omvårdnadspersonalen (vårdbiträden, undersköterskor, sjuksköterskor och
läkare) kan finska. Många skulle dock uppskatta att det fanns även finskspråkiga
biståndshandläggare, sjukgymnaster, arbetsterapeuter samt att chefen på ett
äldreboende kunde finska. Även kökspersonal, vaktmästare och övrig personal
som kan kommunicera på finska står på mångas önskelista. De respondenter som
kan ingen eller endast lite svenska, vill naturligtvis att så många som möjligt i
personalen är finskkunniga. Som en respondent påpekade borde det alltid finnas
på plats åtminstone en i personalen som kan språket. Av de respondenter som
uppger att de kan både bra finska och svenska, är många ändå oroliga för att de
vid eventuell demenssjukdom ska behöva flytta till ett äldreboende där det inte
finns någon, eller otillräckligt med, finsktalande personal.
54 [71]
BOTKYRKA KOMMUN
Vård- och omsorgsförvaltningen
2013-03-01
Många tar upp hur viktigt det är att få kommunicera på sitt modersmål. En del
menar att trots att de klarar sig med svenskan, är det till exempel lättare för dem
att uttrycka sina känslor och önskemål på finska. Att man då känner sig säkrare på
att bli förstådd. ”Finskan är känslospråket!”, som en av respondenterna skriver.
Men det är inte endast språket, och att personalen kan det, som har betydelse. Vid
enkätsvaren och intervjuerna framkom att gemenskapen och glädjen av att
uppleva och ta del av finsk kultur med andra som har samma modersmål är viktigt
för många. Att man mår bättre och blir gladare av att få göra saker med andra som
har samma kulturella preferenser. Många vill till exempel kunna njuta av finsk
musik och gärna sjunga tillsammans. Förutom finskt äldreboende önskas det
därför mötesplatser och organiserade aktiviteter för de finska äldre. För de allra
flesta som önskar äldreomsorg på finska är det också mycket betydelsefullt att
man uppmärksammar finska högtider; av dessa är Finlands självständighetsdag
bland de allra viktigaste.
För att bättre förstå målgruppen, ställdes frågan vilka motiv som ligger bakom
respondenternas önskan om ett finskt äldreboende. Det motiv som fick mest
enkätröster var behovet av omvårdnad på finska vid en eventuell demenssjukdom.
Detta är också det motiv som nästan alla de intervjuade personerna tog upp.
Motiven som fick näst mest röster handlade om att personalen skulle förstå ens
behov bättre, samt att man lättare skulle göra sig förstådd och förstå andra på
boendet. Men egentligen förefaller alla åtta föreslagna motiv vara betydelsefulla,
vilket även visar sig genom respondenternas svårigheter att endast kryssa i de tre
viktigaste svarsalternativen. Detta kan tyda på att respondenterna har många
bakomliggande känslor och motiv till deras önskan om ett finskt äldreboende.
Både i enkätsvaren och vid intervjuerna kom motiven trygghet, gemenskap,
hemkänsla, tillgång till finsk kultur, samt att inte behöva känna sig utanför, upp.
Som ovan nämnts, verkar det för känslan av välbefinnande vara viktigt att få
använda finska och uppleva saker med andra från samma kulturella bakgrund.
Även vissa respondenter som har svenska som modersmål hade svarat att de
skulle vilja bo på ett finskt äldreboende eftersom personalen där skulle förstå
deras behov bättre. Man kan tänka sig att dessa respondenter syftar på den
kulturella bakgrunden och deras behov förknippade med denna.
Som i alla stora grupper kan åsikterna gå isär när man diskuterar saker i mer
detaljnivå. För vissa kan bastu på ett äldreboende vara helt oviktigt, medan den
för andra är en betydande faktor för förhöjd livskvalitet. Åsiktsspridning
förekommer även när till exempel den finska maten, eller tillgången på
kulturutbud, diskuteras. Av resultaten kan man dock utläsa att finskt kulturutbud
är av stor betydelse för de flesta finsktalande respondenter och även för en del
svensktalande med finsk bakgrund. Särskilt viktigt synes det vara att det finns
tillgång till finska TV-program, böcker och tidningar samt musik.
Majoriteten av respondenterna och informanterna vill ha en eller flera finska
avdelningar på ett ”svenskt” äldreboende. Dessa personer uppskattar den finska
55 [71]
BOTKYRKA KOMMUN
Vård- och omsorgsförvaltningen
2013-03-01
samhörigheten och den kulturella gemenskapen högt, men framför samtidigt att de
inte vill isolera sig från det svenska samhället utan vill fortsätta influeras av det
och kunna ta del av dess utbud. Men det finns även många som gärna skulle se att
det fanns ett helfinskt äldreboende; ett ställe där all service är tillgänglig på finska
och all personal är tvåspråkig. De flesta vill att ett sådant ställe ska ligga centralt,
eftersom man även där vill kunna känna sig som en del av samhället. Man vill inte
att ”man ska gömma finnarna”, som en informant uttrycker det.
Även om några tar upp att det skulle vara bra om man kunde flytta in på ett finskt
äldreboende redan innan man blir helt inkapabel att ta hand om sig själv, påpekar
de allra flesta att de vill fortsätta bo hemma så länge som möjligt. Därför framför
också flera personer en önskan om att det ska finnas möjlighet att få hjälp av
finsktalande hemtjänstpersonal.
De flesta respondenterna vill fortsätta att bo i det området där de bor i dag. Detta
framgår när man studerar respondenternas postadresser och deras svar på frågan
var de skulle vilja att det fanns ett finskt äldreboende. De som i dag bor i södra
Botkyrka vill fortsätta göra det, och de som bor i norra Botkyrka vill gärna bo
kvar där.
Cirka 64 procent av våra respondenter bor i södra och cirka 32 procent i norra
Botkyrka (4 procent hade okänt postnummer i Botkyrka). Detta motsvarar relativt
väl verklighetens bild av var personer, som är 65 år eller äldre och har finska
rötter, bor: 61 procent har sin adress i södra och 39 procent i norra Botkyrka. Med
detta som bakgrund, blir det ganska naturligt att Tumba och Tullinge, som finns i
södra Botkyrka, står högst upp på listan över var de flesta respondenterna skulle
vilja ha det finska boendet. På plats nummer tre kommer Hallunda-Eriksbergområdet i norra Botkyrka. Det som är gemensamt för dessa områden är att de är
ett slags knytpunkter; nära kommunikation och service. Särskilt vid intervjuerna
framkom att ett centralt läge är önskvärt för ett äldreboende.
Enkätresultaten tyder på att äldre sverigefinnar som bor i norra Botkyrka är mer
benägna att flytta till ett äldreboende i södra Botkyrka än vice versa. ”Att flytta till
Alby…? Aldrig!”, utbrister en av de intervjuade som bott i Tumba sedan 60-talet.
Endast Hallunda/Eriksberg verkade vara en godkänd norrort bland söderbor.
Relativt många norrbor kan däremot tänka sig att flytta till Botkyrkas ”gamla
finnmarker” Tullinge och Tumba.
Vid intervjuerna framkom den bekanta omgivningens betydelse tydligt. Många
informanter har bott i samma kommundel under flera årtioden. De känner sig
hemma och vill bo kvar där. Några personer tar också upp att de har barn, andra
släktingar och vänner där de bor i dag, och inte vill hamna långt ifrån dem.
De flesta som svarat på enkäten är gifta eller lever med någon, men flera personer
har ändå påpekat att ensamheten är ett stort problem bland de sverigefinska äldre.
De berättar att många har flyttat hit ensamma eller med sin partner, medan resten
56 [71]
BOTKYRKA KOMMUN
Vård- och omsorgsförvaltningen
2013-03-01
av släkten har blivit kvar i Finland. När maken eller makan avlider, blir den
kvarvarande ofta väldigt ensam; speciellt om det inte finns barn eller vänner som
bor i närheten. De personer som inte lärt sig svenska ordentligt eller alls, blir då
särskilt utsatta och isolerade. Det är troligt att ett flertal av dessa personer är
kvinnor som har varit hemmafruar eller som arbetat i yrken med få svensktalande
arbetskamrater. Vid diskussioner kring ensamheten lyfter några av informanterna
upp behovet av finskspråkig dagverksamhet och andra gemensamma aktiviteter
som är riktade till finsktalande äldre.
De informanter som har erfarenhet av den kommunala äldreomsorgen, gav den en
hel del kritik. Flera påpekade till exempel att det inte finns tillräckligt med finsk
personal på äldreboenden eller inom hemtjänsten. Några undrade om de måste
flytta från sin hemkommun för att få sin egen, eller sina anhörigas omsorg på
finska. Kritiken handlade också om att det kan komma för många olika personer
hem till en när man har hemtjänst, eller att personalen inte kan tillräckligt bra
svenska. En del personer anser också att den kommunala äldreomsorgen är för dyr
och oroar sig över att inte ha råd att ta hjälp av hemtjänst vid behov.
Vid några intervjuer framkom önskemål om att kommunen skulle involvera de
lokala finska föreningarna i planeringen, som rör de finsktalande äldres boende
och omsorg, i ännu större grad än i dag. Informanterna menar att man då lättare
kunde undvika satsningar som i slutändan inte gagnar de finsktalande äldre. Ett
exempel på en ”felsatsning” anser några informanter vara att man använde finska
förvaltningsområdesmedel för att bygga en liten bastu på ett kommunalt
äldreboende där det inte finns någon finsk avdelning. Dessa informanter menar att
pengarna borde ha använts till viktigare ändamål.
Flera personer säger också att de upplever att de inte får tillräckligt med
information om äldreomsorg, och annat som rör dem, från kommunen. De
efterfrågar mer information: Vad behöver jag veta? Vart ska jag vända mig till?
Hur går jag tillväga? De är intresserade av att veta mer om till exempel maxtaxa
och hur man söker hemtjänst eller plats på ett särskilt boende.
Man vill hemskt gärna få informationen på finska. Enkätsvaren visar att det finns
många finsktalande äldre som inte kan läsa svenska så bra, vilket naturligtvis gör
det extra svårt att ta del av den befintliga informationen. Då mycket information
finns på kommunens webbplats, samtidigt som många av de finsktalande äldre
inte använder datorer, kompliceras informationshämtningen ytterligare. Alla vet
inte heller att de har rätt att kommunicera med kommunen på finska, eller att
kräva att få äldreomsorg på finska.
Flera av denna kartläggnings slutsatser stämmer överens med, eller tangerar,
slutsatser och rekommendationer i Mångkulturellt Centrums studie Uppfattningar
om äldreomsorgen bland äldre med utländsk bakgrund i Botkyrka (MKC 2012).
Äldre personer som inte har svenska som sitt modersmål, och/eller inte kan
svenska ordentligt, berättar bland annat om bristen på information från
57 [71]
BOTKYRKA KOMMUN
Vård- och omsorgsförvaltningen
2013-03-01
kommunens sida vad gäller äldreomsorgens olika tjänster. I likhet med flera av de
finsktalande äldre, önskar även de att få information på sitt modermål. De vill
gärna att hemtjänstpersonalen och personalen på äldreboenden kan deras språk
och kulturella koder och traditioner. Därmed indikerar resultaten från MKC:s
studie och från denna kartläggning, att det i Botkyrka kommun finns ett uttalat
behov av en utökad satsning på äldreomsorg även på andra språk än svenska.
Vid en del muntliga framföranden, men även i enstaka enkätsvar, framförde de
finsktalande pensionärerna en viss skepsis angående om kommunen verkligen
tänker utöka sin service och äldreomsorg för de finsktalande. Vid intervjuerna
ville därför många hälsa till kommunens beslutsfattare att det verkligen behövs
och önskas konkreta satsningar. Vid flera tillfällen tar informanterna upp att den
finska grupp som kom hit som arbetskraftsinvandrare på 50-, 60- och 70-talen,
hittills må ha varit tyst och dålig på att framföra sina önskemål, men att behoven
av äldreomsorg och annan kommunal service på finska ändock finns på riktigt.
Metoddiskussion
Respondenterna och enkätdistribution
En stor utmaning vid genomförande av kartläggningar bland gruppen
sverigefinnar (liksom andra minoritetsgrupper) är bristen på tillgängliga
adressregister.
Inför denna undersökning har tillgång funnits till statistik över hur många som är
födda i Finland och hur många som är andra generationens finländare, men ur
befolkningsregistret kunde adresser endast fås ut till de personer som är finska
medborgare. Med utskicket till de som är finska medborgare, och med hjälp av
finska föreningar m.fl., lyckades dock enkäten distribueras till cirka 50 procent av
den tilltänkta respondentgruppen på cirka 1 200 personer.
Av de uppskattningsvis 600 personer som nåddes av enkäten, svarade 56 procent.
Att över hälften av de personer som vi lyckades nå med enkäten faktiskt svarade,
tyder på att frågan är angelägen och väcker intresse. Att ett tiotal personer
dessutom ringde och beställde enkätformuläret efter att ha läst om kartläggningen
i lokaltidningen, tyder också på engagemang.
Under den en månad långa svarstiden erhölls svar från mer än var fjärde person
(28 procent) i den tilltänkta respondentgruppen. Detta torde ge en god bild av
verkligheten och ett bra underlag för slutsatser.
Eftersom enkäten skickades till personer som är finska medborgare, svarade även
personer som inte identifierar sig som sverigefinnar och/eller kan finska språket.
Den största gruppen av dessa är finlandssvenskarna. Svar från dem har dock också
varit värdefulla, då de bidragit bland annat till bilden av den finländska kulturens
betydelse inom äldreomsorg för alla som har finländsk bakgrund.
58 [71]
BOTKYRKA KOMMUN
Vård- och omsorgsförvaltningen
2013-03-01
De allra flesta som svarade på enkäten var finska medborgare och hade därmed
fått pappersformuläret hemskickat. Många hade dock fått formuläret via de finska
föreningarna. Endast enstaka formulär delades ut vid medborgarkontor, bibliotek
och via kommunens kontaktcenter. Den effektivaste spridningsmetoden kan
därmed konstateras ha varit direktutskick och kontakter med föreningar. Personlig
kontakt med målgruppen och engagerade kontaktpersoner i föreningar är viktigt
för att kunna nå och engagera så många som möjligt att svara.
Vid de personliga möten som projektledaren hade med äldre med finsk bakgrund
indikerade de allra flesta att de inte har tillgång till internet och dator, eller att de
inte kan eller vill använda dessa. Därför var det förväntat att de flesta hellre skulle
använda pappersformuläret än svara på en webbenkät. Att det sedan visade sig att
även flera personer som är vana datoranvändare valde att använda
pappersformuläret, var mindre väntat. Vi kan konstatera att väldigt få personer
använde webbformuläret. Detta tyder också på att det är svårt att nå äldre
sverigefinnar via information som finns tillgänglig endast på webben.
Om valet av målgrupp
Man kan fundera över om enkäten även borde ha riktats till personer som är yngre
än 65 år. Säkerligen hade vi då fått fler ifyllda enkäter tillbaka, men frågan är om
det hade varit kostnadseffektivt med ett postutskick till exempelvis samtliga
Botkyrkabor som är finska medborgare. Enkäten riktades till personer som är 65
år eller äldre, eftersom förmodligen fler personer som nått pensionsåldern har
börjat fundera över sitt framtida boende, än vad som är fallet för yngre personer.
Däremot hade man med en yngre tilltänkt målgrupp säkerligen fått fler svar via
webbenkäten, vilket i sin tur hade underlättat och förkortat tiden för
resultathantering och analys.
Eftersom informanterna för djupintervjuerna nåddes i huvudsak genom
föreningar, är nästan alla dessa personer aktiva inom föreningslivet. De träffar
vänner och bekanta vid olika föreningsaktiviteter och andra sammanhang och
kommunicerar kanske därför oftare både på finska och svenska. De har många
åsikter och tankar om äldreomsorgen i Botkyrka, vilket gjorde intervjuerna
mycket informativa och intressanta. Det hade dock varit intressant att intervjua
fler än en person som inte kan svenska alls och som inte är aktiv i någon förening.
Enkätinnehåll
Enkäten innehöll relativt många frågor. De flesta respondenter svarade dock på
alla frågorna. Däremot var det förhållandevis många personer som inte svarade
enligt anvisningarna. Man kan anta att en del av frågorna upplevdes som för svåra
och/eller anvisningarna för otydliga. Framför allt frågan där man skulle rangordna
olika alternativ verkade vara krånglig för många. Mindre än hälften av
respondenterna svarade på denna fråga enligt anvisningarna.
På grund av att de svar som inte gavs enligt anvisningarna trots allt var så många,
var de betydelsefulla pusselbitar i den totala bilden av målgruppens tankar och
59 [71]
BOTKYRKA KOMMUN
Vård- och omsorgsförvaltningen
2013-03-01
önskemål. Därför analyserades även dessa svar. Detta gjorde dock att en stor del
av analysen måste göras manuellt, vilket i sin tur gjorde att analystiden blev
mycket längre än planerat. För framtida kartläggningar inom den aktuella
målgruppen kan man därför rekommendera en kortare enkät, där alla frågorna
dessutom är kryssfrågor.
I slutet av formuläret kunde respondenterna kryssa för om de kunde tänka sig att
vi från kommunen kontaktar dem, i fall vi skulle vilja ställa ytterligare frågor om
äldreomsorg som rör de finsktalande i kommunen. 137 personer godkände detta,
vilket bäddar för fortsatta undersökningar om målgruppens preferenser och
situation.
Slutsatser och rekommendationer
Utifrån resultaten av denna kartläggning kan följande slutsatser och
rekommendationer formuleras:
Det finns ett uttalat intresse bland den finsktalande äldre kommunbefolkningen att
få tillgång till äldreboenden med finsk inriktning. Kommunen borde därför öppna
för möjligheten att satsa på åtminstone en sådan avdelning inom en snar framtid.
Man kan förslagsvis göra detta genom att omvandla en befintlig avdelning på
något av kommunens äldreboenden till en finsk sådan, alternativt satsa på en
nybyggnation.
I förlängningen, ifall efterfrågan och behovet av finska omsorgsplatser ökar, bör
man fundera på flera sådana avdelningar och eventuellt satsa på ett helt
äldreboende för bara finsktalande. Man kan vid planering av ett sådant ta lärdom
och studera hur andra kommuner som har äldreboenden med finsk inriktning har
gjort, och vilka erfarenheter och rekommendationer de har.
För att tillmötesgå de flesta äldre sverigefinnarnas önskemål bör kommunen, om
möjligt, inrätta ett nytt finskt äldreboende i södra Botkyrka. Majoriteten av äldre
sverigefinnar bor i södra Botkyrka och önskar att få bo kvar i dessa trakter.
Dessutom visar denna kartläggning att fler sverigefinnar som bor i norra Botkyrka
är mer benägna att flytta till södra Botkyrka, framför allt till Tullinge eller Tumba,
än vad de som bor i söderort är benägna att flytta till norra Botkyrka. Därutom
finns det redan i dag ett finskt demensboende i norra Botkyrka, på Alby ängs
äldreboende. Därför vore det önskvärt om det nya boendealternativet med finskt
inriktning fanns i södra Botkyrka i stället, som dessutom även icke-demenssjuka
äldre har tillgång till.
Kommunen skulle bättre kunna ta tillvara den befintliga språkkompetensen bland
personalen genom att i högre utsträckning matcha finsktalande personer i
kommunens vård- och omsorgspersonal med finsktalande brukare. Eftersom det
finns finsktalande vård- och omsorgspersonal inom kommunen, vore det som ett
första steg intressant att undersöka om det bland dem finns ett intresse att dra
nytta av sina finska kunskaper i större utsträckning. Dessutom borde kommunen
60 [71]
BOTKYRKA KOMMUN
Vård- och omsorgsförvaltningen
2013-03-01
inrikta sig på att anställa fler finskspråkiga personer genom att vid nyanställningar
framhålla att kunskaper i finska är en merit.
Kommunen borde anställa en eller flera finsktalande biståndsbedömare för bättre
kontakt med finsktalande äldre. Alla biståndsbedömare som kommer i kontakt
med finsktalande äldre borde ha som rutin att fråga om de önskar finsktalande
hemtjänstpersonal, och/eller om de önskar att flytta till ett särskilt boende med
finsk inriktning.
För att omsorgsplatserna på Alby ängs finska demensboende, och vid de
eventuella nya boendena, fylls med finsktalande brukare, skulle vård- och
omsorgsförvaltningen eventuellt kunna komplettera tjänsten som den befintliga
boendesamordnaren för äldreomsorg har, med en person som utövar uppsökande
verksamhet av finsktalande äldre i behov av äldreomsorg. Detta på grund av att
man kan misstänka att det troligen finns många finsktalande äldre som inte nås av
kommunens information, om bland annat äldreomsorgstjänster. Denna person
kunde också, med fördel, ha täta kontakter med lokala finska föreningar och
eventuellt få hjälp av dem i den uppsökande verksamheten.
Målgruppen efterfrågar bättre och mer tillgänglig information på finska från
kommunen, i synnerhet i frågor som rör vård och omsorg. Till exempel vill man
veta när och hur man har rätt att söka hemtjänst, eller hur man ska få plats på ett
äldreboende med finsktalande personal. Vård- och omsorgsförvaltningen bör
därför ta fram sådant informationsmaterial. Eftersom det förefaller att flertalet i
målgruppen inte använder datorer, och därmed inte kan söka information på
internet, bör man inom den närmaste framtiden satsa på informationsmaterial i
tryckt form.
För att öka de finsktalande kommuninvånarnas nöjdhet bör vård- och
omsorgsförvaltningen även i fortsättningen, möjligen i ännu större grad än i dag,
involvera lokala finska föreningar och grupper vid planering av deras framtida
äldreomsorg, till exempel nya äldreboenden med finsk inriktning. Bra kontakter
och levande samarbete mellan förvaltningen och föreningarna underlättar också
för informationsspridningen, så att fler finsktalande äldre som behöver
kommunens äldreomsorg, nås av adekvat information.
För att alla sverigefinnar – som så önskar – ska få tillgång till äldreomsorg på
finska, behövs det samordning, samarbete och kommunikation.
61 [71]
BOTKYRKA KOMMUN
Vård- och omsorgsförvaltningen
2013-03-01
Källor
Multikulturellt centrum (2012): Uppfattningar om äldreomsorgen bland äldre med
utländsk bakgrund i Botkyrka – en kvalitativ studie.
Nycklarna till den goda vården, artikel i tidskriften Äldre i centrum, 1/2008,
tillgänglig på http://www.aldreicentrum.se/till-tidskriften/2010-2008/Aldre-iCentrum-108/Nycklarna-till-den-goda-varden/
Regeringens proposition. Nationella minoriteter i Sverige, Prop. 1998/1999:143.
Regeringens proposition. Från erkännande till egenmakt – regeringens strategi för
de nationella minoriteterna, Prop. 2008/09:158.
Socialstyrelsen (2001): Äldreomsorg för finsktalande i Sverige. Tillgänglig på
www.socialstyrelsen.se.
Socialstyrelsen (2011): Nationella minoriteter och äldreomsorgen. En
intervjuundersökning om äldres uppfattning om kvaliteten i äldreomsorgen.
Tillgänglig på www.socialstyrelsen.se.
Sundbybergs stad, kommunikationsavdelningen (2011): Kartläggning av behov av
service på finska.
Webbplatser
Botkyrka kommun www.botkyrka.se
Huddinge kommun www.huddinge.se
Karolinska Institutet www.ki.se
Länsstyrelsen i Stockholms län www.ab.lst.se
Sametinget: webbplatsen för de nationella minoriteterna www.minoritet.se
Skinnskattebergs kommun www.skinnskatteberg.se
Socialstyrelsen www.socialstyrelsen.se
Statistiska Centralbyrån www.scb.se
Svenskt Demenscentrum www.demenscentrum.se
62 [71]
BOTKYRKA KOMMUN
Vård- och omsorgsförvaltningen
2013-03-01
Bilagor
Bilaga 1
Befolkning efter år, område, ålder, nationalitet, bakgrund
Svenska
medb. födda i Finska
Finland
medborgare
Summa
finsk
bakgrund
Område
Ålder
Alby
Alby
Alby
Summa Alby
Eriksberg
Eriksberg
Eriksberg
Summa Eriksberg
Fittja
Fittja
Fittja
Summa Fittja
Hallunda/Norsborg
Hallunda/Norsborg
Hallunda/Norsborg
Summa
Hallunda/Norsborg
Tullinge
Tullinge
Tullinge
Summa Tullinge
Storvreten
Storvreten
Storvreten
Summa Storvreten
Tumba exkl Storvreten
Tumba exkl Storvreten
Tumba exkl Storvreten
Summa Tumba exkl
Storvreten
Vårsta Grödinge
Vårsta Grödinge
Vårsta Grödinge
Summa Vårsta
Grödinge
Restförda
Restförda
Restförda
Summa restförda
Kommunen
Kommunen
Kommunen
Kommunen
65-74
75-84
85+
65+
65-74
75-84
85+
65+
65-74
75-84
85+
65+
65-74
75-84
85+
39
18
3
60
22
8
5
35
6
9
0
15
91
48
8
46
14
2
62
24
3
0
27
17
1
0
18
69
22
3
65+
65-74
75-84
85+
65+
65-74
75-84
85+
65+
65-74
75-84
85+
147
142
75
9
226
22
10
2
34
106
51
15
94
77
22
2
101
28
11
1
40
63
31
5
241
65+
65-74
75-84
85+
172
23
11
2
99
7
1
0
271
65+
65-74
75-84
85+
65+
65-74
75-84
85+
65+
36
1
0
0
1
8
1
0
0
1
44
452
230
44
332
105
13
784
335
57
726
450
1176
85
32
5
122
46
11
5
62
23
10
0
33
160
70
11
219
97
11
327
50
21
3
74
169
82
20
30
12
2
2
0
0
2
Källa: SCB, 2012-01-01
63 [71]
BOTKYRKA KOMMUN
Vård- och omsorgsförvaltningen
2013-03-01
Bilaga 2
Frågeformuläret (i förminskad form). Fem sidor, inklusive försättsbladet.
64 [71]
BOTKYRKA KOMMUN
Vård- och omsorgsförvaltningen
2013-03-01
65 [71]
BOTKYRKA KOMMUN
Vård- och omsorgsförvaltningen
2013-03-01
66 [71]
BOTKYRKA KOMMUN
Vård- och omsorgsförvaltningen
2013-03-01
Bilaga 3:a-c
Fråga 14, rangordning. Poängräkning:
BILAGA 3:a
SVAR FRÅN PERSONER SOM SVARAT
7 x antal
6 x antal
5 x antal
4 x antal
3 x antal
ENLIGT ANVISNINGARNA
ettor
tvåor
treor
fyror
femmor
Finskspråkig omvårdnadspersonal
707
36
20
28
Finska maträtter
49
210
85
120
Bastu
28
114
190
108
Högtider uppmärksammas enligt den
finska traditionen
7
120
170
128
Finsk kultur (t.ex. böcker, tidningar, TVoch radioprogram)
91
282
140
104
Finsk prägel på inredningen
7
0
25
20
Annat
0
0
5
0
BILAGA 3:b
SVAR FRÅN PERSONER SOM
7 x antal
6 x antal
RANGORDNAT EN DEL AV FAKTORERNA ettor
tvåor
Finskspråkig omvårdnadspersonal
196
Finska maträtter
0
Bastu
21
Högtider uppmärksammas enligt den
finska traditionen
14
Finsk kultur (t.ex. böcker, tidningar, TVoch radioprogram)
28
Finsk prägel på inredningen
0
Annat
0
5 x antal
treor
BILAGA 3:c
SVAR FRÅN PERSONER SOM INTE
RANGORDNAT ALLS (har använt samma
rangordningssiffra flera gånger eller
7 x antal
6 x antal
kryssat för det viktigaste)
ettor
tvåor
Finskspråkig omvårdnadspersonal
336
Finska maträtter
133
Bastu
231
Högtider uppmärksammas enligt den
finska traditionen
189
Finsk kultur (t.ex. böcker, tidningar, TVoch radioprogram)
245
Finsk prägel på inredningen
56
Annat
14
4 x antal
fyror
2 x antal
sexor
1 x antal
sjuor
15
96
72
8
12
28
0
0
1
poäng
RANG
814
572
541
1
3
4
96
16
0
537
5
39
63
0
0
190
0
0
0
3
656
305
8
2
6
7
3 x antal
femmor
2 x antal
sexor
1 x antal
sjuor
12
24
48
10
25
10
4
8
32
3
9
0
0
0
2
0
0
0
poäng
RANG
225
66
113
1
5
4
48
50
4
12
0
0
128
3
66
0
0
50
10
0
20
4
4
0
0
3
0
0
2
0
0
0
164
14
9
2
6
7
5 x antal
treor
4 x antal
fyror
3 x antal
femmor
2 x antal
sexor
1 x antal
sjuor
18
36
60
30
100
60
8
20
12
12
6
6
6
16
18
7 x antal
kryss
poäng
"RANG"
1
91
502
1
0
70
381
5
0
77
464
3
42
45
24
18
14
1
63
396
4
78
48
0
40
50
0
16
32
0
12
18
0
8
32
0
0
0
0
91
7
7
490
243
21
2
6
7
BILAGA 3:d
POÄNG
enligt
rangordnat
anvisning
delvis
ALLA SVARSSÄTT:
Finskspråkig omvårdnadspersonal
814
Finsk kultur (t.ex. böcker, tidningar, TVoch radioprogram)
656
Bastu
541
Högtider uppmärksammas enligt den
finska traditionen
537
Finska maträtter
572
Finsk prägel på inredningen
305
Annat
8
samma
rangordningssiffra flera
gånger
kryssat
SUMMA
225
411
91
1541
164
113
399
387
91
77
1310
1118
128
66
14
9
333
311
236
14
63
70
7
7
1061
1019
562
38
67 [71]
BOTKYRKA KOMMUN
Vård- och omsorgsförvaltningen
2013-03-01
Tiivistelmä
Suomen kielen hallintoalueeseen kuuluvana kuntana Botkyrkalla on erityinen
vastuu suomen kielen ja suomalaisen kulttuurin vaalimisesta. Kunnan pitää muun
muassa pystyä tarjoamaan vanhustenhoitoa kokonaan tai osittain suomeksi.
Kyetäkseen paremmin vastaamaan käyttäjätarpeeseen ja suunnittelemaan tulevia
hankintoja suomenkieliselle väestölle, teki vård- och omsorgsförvaltningen
(kunnan terveys- ja hoitohallinnonosasto) syksyn 2012 aikana kartoituksen
suomenkielisen vanhustenhoidon kysynnästä. Kartoitus tehtiin kunnan suomen
kielen hallintoaluetoiminnan puitteissa.
Kyselylomakkeen ja syvähaastattelujen kautta tutkittiin minkälaisia
vanhustenhoitoa koskevia tarpeita ja toiveita on 65-vuotilailla ja vanhemmilla
henkilöillä, jotka asuvat Botkyrkan kunnassa ja ovat suomenkielisiä ja/tai Suomen
kansalaisia. Tähän ryhmään kuuluu lähes 1 200 henkilöä. Kyselylomakkeellamme
tavoitimme arviolta puolet tästä ryhmästä ja noin 56 prosenttia vastasi kyselyyn.
Vastaanotimme mielipiteitä ja toiveita noin 28 prosentilta (328 henkilöltä) koko
kohderyhmästä. Koska kyselylomake lähetettiin kotiin niille, jotka ovat Suomen
kansalaisia, vastasi lomakkeeseen myös henkilöitä joilla on suomalainen tausta,
mutta joiden äidinkieli on ruotsi. 83 prosentilla vastaajista äidinkieli on suomi.
Kyselyn tulokset ja haastatteluvastaukset osoittavat että suomenkielisestä
vanhustenhoidosta on selvästi kysyntää. Jopa 91 prosenttia vastanneista, joiden
äidinkieli on suomi, haluavat että heille on tarvittaessa tarjolla vanhustenhoitoa
kokonaan tai osittain suomeksi. Enemmistö heistä haluaa, tai hyväksyy, yhden tai
useamman suomalaisen osaston ”ruotsalaisessa” vanhustenasuntolassa. Noin
kolmasosa haluaisi vanhustenasuntolan joka olisi pelkästään suomenkielisille.
Tärkeimpänä perusteluna toiveeseen suomalaisesta vanhustenasuntolasta on
hoitotarve mahdollisen dementiasairauden kohdatessa. Monet ilmoittavat
motiiviksi myös sen, että henkilökunta ymmärtäisi heidän tarpeitaan paremmin ja
että he itse tulisivat helpommin ymmärretyksi sekä ymmärtäisivät paremmin
muita asuntolan asukkaita. Monien perusteluna on myös turvallisuudentunne,
yhteenkuuluvaisuus, kodikkuus, suomalainen kulttuuritarjonta ja se ettei tarvitsisi
tuntea itseään ulkopuoliseksi.
Suosituimmat sijainnit uudelle, suomenkielisille suunnatulle vanhustenasuntolalle
ovat vastaajien mukaan Tumba ja Tullinge. Tämä voidaan selittää sillä, että
enemmistö vanhemmista ruotsinsuomalaisista – kuten myös kyselyyn vastaajista–
asuu eteläisessä Botkyrkassa ja toivoo saavansa jäädä asumaan näille seuduille.
Tämän lisäksi kartoituksemme viittaa siihen, että useammat Botkyrkan
pohjoisosissa asuvat ovat alttiimpia muuttamaan Etelä-Botkyrkaan, varsinkin
Tullingeen ja Tumbaan, kuin päinvastoin. Kolmanneksi suosituin paikka
suomalaiselle vanhustenasuntolalle on Hallunda/Eriksberg pohjoisessa
Botkyrkassa. Yhteistä yllä mainituille alueille on läheisyys julkisiin
kulkuyhteyksiin ja palveluun.
68 [71]
BOTKYRKA KOMMUN
Vård- och omsorgsförvaltningen
2013-03-01
Henkilöstön suomen kielen taito on merkittävin asia niille jotka toivovat
”suomalaista” vanhustenhoitoa, mutta myös muilla yksityiskohdilla on merkitystä.
Monet arvostavat varsinkin sitä, että voivat nauttia suomalaisesta
kulttuuritarjonnasta, joko yksin tai muiden samasta kulttuuritaustasta tulevien
kanssa. Useat henkilöt ilmaisevat, että yhteenkuuluvaisuus on tärkeää; kun saa
seurustella niiden kanssa, joilla on samat kulttuuripreferenssit, voi itsekin
paremmin ja on iloisempi. Suomalaisen vanhustenasuntolan lisäksi toivovat
monet kohtauspaikkoja ja järjestettyä toimintaa suomenkielisille vanhuksille.
Monet kyselyyn vastanneista sekä haastatelluista henkilöistä toivovat myös, että
kunta panostaisi kotipalvelussa enemmän suomenkieliseen henkilökuntaan ja että
olisi suomea osaavia avuntarpeenkäsittelijöitä. On myös tarvetta
suomenkielisestä, painetusta tiedotemateriaalista koskien muun muassa kunnan
tarjoamia vanhustenhoidonpalveluja. Hyvät kontaktit ja elävä yhteistyö hallintoosaston ja suomenkielisiä jäseniä omaavien paikallisten yhdistysten kanssa
helpottavat tiedonlevitystä.
Vanhempien ruotsinsuomalaisten kunnanasukkaiden keskuudessa on selkeästi
kiinnostusta suomenkielisille suunnatuista vanhustenasuntoloista. Kunnan pitäisi
siksi olla avoin mahdollisuudelle panostaa yhteen tai useampaan sellaiseen
osastoon lähitulevaisuudessa.
Jotta kaikki ruotsinsuomalaiset – jotka sitä toivovat– saisivat vanhustenhoitoa
suomeksi, tarvitaan koordinaatiota, yhteistyötä ja kommunikaatiota.
69 [71]
BOTKYRKA KOMMUN
Vård- och omsorgsförvaltningen
2013-03-01
Johtopäätökset ja suositukset
Kartoituksen tuloksista voidaan muodostaa seuraavat johtopäätökset ja
suositukset:
Vanhemmat suomenkieliset Botkyrkan asukkaat ovat selvästi kiinnostuneita
suomenkielisille suunnatuista vanhustenasuntoloista. Kunnan pitäisi siksi lyhyellä
tähtäimellä satsata aikakin yhden tällaisen osaston avaamiseen. Tämä voitaisiin
toteuttaa muuntamalla jokin kunnan jo olemassa olevista vanhustenasuntoloiden
osastoista suomalaiseksi, vaihtoehtoisesti satsaamalla uudisrakentamiseen.
Jos kysyntä ja tarve suomalaisista hoitopaikoista kasvavat, pitäisi pidemmällä
tähtäimellä miettiä useampia tällaisia osastoja ja mahdollisesti panostaa
kokonaiseen suomenkielisille tarkoitettuun vanhustenasuntolaan. Sellaisen
suunnittelussa voidaan ottaa oppia muista kunnista, joilla on alkuperältään
suomalaisille vanhuksille suunnattuja vanhustenasuntoloita, ottamalla selville
miten näissä kunnissa on toimittu ja minkälaisia kokemuksia ja suosituksia heillä
on.
Täyttääkseen useimpien vanhempien ruotsinsuomalaisten toiveita pitää kunnan,
jos mahdollista, perustaa uusi suomalainen vanhustenasuntola eteläiseen
Botkyrkaan. Suurin osa vanhemmista ruotsinsuomalaisista asuu EteläBotkyrkassa ja toivoo saavansa asua jatkossakin tällä seudulla. Kartoitus osoittaa
sitä paitsi että useammat Pohjois-Botkyrkassa asuvat ruotsinsuomalaiset ovat
valmiimpia muuttamaan Etelä-Botkyrkaan, varsinkin Tumbaan tai Tullingeen,
kuin mitä etelässä asuvat ovat alttiita muuttamaan Pohjois-Botkyrkaan. Sitä paitsi
Pohjois-Botkyrkassa on jo tällä hetkellä suomalainen dementiaosasto Alby ängenvanhustenasuntolassa. Siksikin olisi toivottavaa että uusi suomalaissuuntainen
asuntola sijaitsisi Etelä-Botkyrkassa ja että se olisi avoin myös vanhuksille jotka
eivät sairasta dementiaa.
Kunta voisi hyödyntää paremmin jo olemassa olevan henkilöstön kielitaitoa
saattamalla yhteen suomenkieltä taitavaa hoitohenkilökuntaa ja suomenkielisiä
vanhuksia. Koska kunnasta löytyy suomenkielistä hoitohenkilökuntaa, olisi ensi
sijassa mielenkiintoista tutkia jos heidän keskuudestaan löytyy kiinnostusta
käyttää kielitaitoaan suuremmassa määrin. Sitä paitsi kunnan tulisi pitää
tavoitteenaan palkata lisää suomenkielisiä henkilöitä uusia virkoja täytettäessä ja
painottaa suomenkielen osaamista meriittinä.
Saadakseen paremman kontaktin suomenkielisiin vanhuksiin pitäisi kunnan
palkata yksi tai useampi suomenkielinen avuntarpeenkäsittelijä. Kaikkien
avuntarpeenkäsittelijöiden, jotka tulevat tekemisiin suomenkielisten vanhusten
kanssa, tulisi rutiininomaisesti tiedustella josko nämä haluavat suomenkielistä
kotihoitohenkilökuntaa ja/tai jos he toivovat muuttoa suomenkielisille
suunnattuun vanhustenasuntolaan.
70 [71]
BOTKYRKA KOMMUN
Vård- och omsorgsförvaltningen
2013-03-01
Täyttääkseen Alby ängen-vanhustenasuntolan suomalaisen dementiaosaston sekä
mahdollisten uusien asuntoloiden hoitopaikat suomenkielisillä käyttäjillä, voisi
vård- och omsorgsförvaltningen (kunnan terveys- ja hoitohallinnonosasto)
täydentää olemassa olevan vanhustenhuollon asuntokoordinaattorin virkaa
henkilöllä, joka harjoittaisi aktiivisesti vanhustenhoidon tarpeessa olevien
suomenkielisten vanhusten hakua. Näin siksi, koska vaikuttaa siltä, ettei kunnan
informaatio muun muassa vanhustenhoidon palveluista tavoita kaikkia
suomenkielisiä vanhuksia. Voisi olla myös tarkoituksenmukaista, että tällainen
henkilö olisi tiiviissä yhteydessä paikallisiin suomalaisyhdistyksiin, ja saisi
mahdollisesti apua heiltä löytääkseen vanhuksia, jotka tarvitsevat apua.
Kohderyhmä perää parempaa ja helpommin löydettävää suomenkielistä
informaatiota kunnalta, varsinkin asioista jotka koskevat vanhustenhoitoa.
Esimerkiksi halutaan tietää koska ja miten on oikeus hakea kotiapua tai miten
saisi paikan vanhustenasuntolasta, jossa on suomenkielistä henkilökuntaa. Näyttää
myös siltä, että useimmat kohderyhmäläiset eivät käytä tietokonetta ja eivät siksi
voi etsiä tietoa internetistä, miksi kunnan pitää lähitulevaisuudessa satsata
painettuun tiedotusmateriaaliin.
Lisätäkseen suomenkielisten kuntalaisten tyytyväisyyttä pitää vård- och
omsorgsförvaltningenin myös jatkossa, ehkä suuremmassa mittakaavassa kuin nyt
tehdä yhteistyötä paikallisten suomalaisyhdistyksien kanssa suunnitellessaan
suomenkielisille suunnattua vanhustenhoitoa, esimerkiksi vanhustenasuntoloita.
Hyvät yhteydet ja elävä yhteistyö hallinto-osaston ja yhdistysten välillä
edesauttavat myös tiedon levitystä, jotta useammat suomenkieliset vanhukset,
jotka tarvitsevat kunnan vanhustenhoidonpalveluita saavat tarpeellista ja
ajankohtaista tietoa.
71 [71]