Invalidförbundets landsrapport till NHF:s vårmöte 2015
Aktuellt inom intressepolitiskt arbete
Riksdagen har godkänt FN:s handikappkonvention, men den slutliga ratificeringen har fått
extra tid
I Finland godkände riksdagen våren 2015 en lag om FN:s handikappkonvention, men samtidigt
beaktades ett förslag till uttalande som ingår i ett betänkande av riksdagens social- och
hälsovårdsutskott. På så sätt kräver riksdagen att det innan ratificeringen av konventionen slutförs,
måste säkerställas att förutsättningarna för ratificeringen av artikel 14 i konventionen uppfylls i den
nationella lagstiftningen. I praktiken innebär det här att FN:s handikappkonvention fortfarande inte
har trätt i kraft. För att vår lagstiftning ska motsvara förpliktelserna i FN:s handikappkonvention
förutsätts ytterligare att ändringar ska göras i regeringens proposition om klientens
självbestämmanderätt inom social- och hälsovården, som är under beredning. I Finland gäller en
egen nationell försäkran om att lagstiftningen inte tillåter punkter som anses strida mot
internationella konventioner. Finland ändrar alltid först sin egen lagstiftning för att stämma överens
med internationella konventioner och ratificerar först efter det konventionerna, med andra ord
bekräftar med en vanlig lag eller förordning att konventionen gäller och är bindande.
Sammanfattningsvis innebär ett godkännande av FN:s handikappkonvention att ratificeringen av
den uppskjuts, eftersom riksdagen i praktiken förutsätter att lagen om självbestämmanderätt är i
skick innan ratificeringen av handikappkonventionen slutförs. Att slutföra ratificeringen betyder att
FN:s handikappkonvention slutgiltigt träder i kraft den trettionde dagen efter det Finland har
deponerat ratifikationsinstrumentet till FN. Finland deponerar inte dokumentet före lagändringarna.
Invalidförbundet har redan en lägre tid krävt att ratificeringen av FN:s handikappkonvention ska
påskyndas och att konventionen ska godkännas omgående, i annat fall kan Finland inte göra
anspråk på att vara en föregångare när det gäller tillgodoseendet av mänskliga rättigheter. I vår
har vi riksdagsval, den slutliga ratificeringen av FN:s handikappkonvention görs av den nya
riksdagen och regeringen.
Totalrevidering av socialförsäkringssystemet
Riksdagen godkände våren 2015 en helhetsreform av lagstiftningen om arbetsolyckor och
lagstiftningen om yrkessjukdomar, vilket betyder att många lagar sammanförs till en helhet som
består av närmare 300 lagparagrafer. Invalidförbundet gav tidigare ett utlåtande i ärendet och
hördes i början av året. I behandlingen av den här lagpropositionen i riksdagens social och
hälsovårdsutskott representerade Invalidförbundet Handikappforum. Den allmänna lagen tar även
utveckling som har skett inom ersättningspraxis i betraktande, i lagen sägs bland annat att det för
ersättning i princip ska finnas ett sannolikt medicinskt orsakssamband mellan olycksfallet och
skadan eller sjukdomen. Tidigare har man endast kunnat ty sig till tolkningar inom rättspraxis.
Lagen om olycksfall i militärtjänst kommer också att revideras och syftet är att mildra den
nuvarande lagens strikta bestämmelser om ersättning av olycksfall och sjukdomar som sker och
uppkommer i militärtjänst. Invalidförbundet och förbundets nationella medlemsförening
Invalidiserade under värnplikten rf har inverkat på den nya lagen om olycksfall i militärtjänst genom
att regelbundet träffa lagberedare på Social- och hälsovårdsministeriet, anställda på Statskontoret
(instans som betalar ersättningarna) samt tjänstemän på Försvarsministeriet och huvudstaben.
Dessutom har föreningen Invalidiserade under värnplikten rf:s styrelse i detta ärende träffat
befälhavaren för försvarsmakten i Finland, general Jarmo Lindberg och överbefälhavaren för
försvarsmakten, republikens president Sauli Niinistö. Lagen om olycksfall i militärtjänst kommer att
ges till den nya riksdagen genast efter riksdagsvalet. Det är meningen att lagarna ska träda i kraft
från början av 2016.
Riksdagen har godkänt en lagändring som gäller försäkringsdomstolen. Försäkringsdomstolen är i
vissa ärenden den högsta specialdomstol som behandlar socialförsäkringsärenden vilka kräver
medicinsk sakkunskap (t.ex. olycksfall i arbetet och olycksfall i militärtjänst). Ärenden som gäller
ersättningskrav på olycksfall i militärtjänst kan via ett besvärstillstånd (prövningstillstånd) föras till
behandling i högsta rättsinstans. Till förvaltningsdomstolens sammansättning hör jurister, läkare
och andra medlemmar i bisyssla som är förtrogna med ersättningstagarnas förhållanden. I den
nuvarande lagen föreslås medlemmar som är förtrogna med ersättningstagarnas förhållanden till
försäkringsdomstolens sammansättning av arbetstagarorganisationer förutom i ärenden om
arbetsolycksfall också i ärenden om olycksfall i militärtjänst.
Invalidförbundet och föreningen Invalidiserade under värnplikten rf föreslog att andra medlemmar i
bisyssla i försäkringsdomstolen som behandlar ärenden om olycksfall i militärtjänst inte ska
föreslås av arbetstagarorganisationer utan av organisationer som faktiskt har kännedom om de
särskilda förhållandena som gäller värnplikten. Sakkunniga inom enbart arbetsmiljö har inte
tillräcklig erfarenhet av värnpliktstjänstgöring. Den obligatoriska värnpliktstjänstgöringen för män i
Finland är helt annorlunda än arbete i en vanlig arbetsmiljö. Det förslag vi krävde skrevs in i lagen.
I fortsättningen har Invalidförbundet och Invalidiserade under värnplikten rf rätt att för
Justitieministeriet föreslå lämpliga medlemmar till försäkringsdomstolen. Detta arbete utförs ändå
under straffrättsligt tjänstemannaansvar, där man följer allmänna principer för tjänsteutnämningar
som nämns i lagen. Justitieministeriet väljer kandidaterna och föreslår dem för statsrådet, som
utser dem för uppgiften.
Utöver dessa lagändringar har det även gjorts ändringar i lagstiftningen om
socialförsäkringsskyddet för företagare, lantbrukare och sjömän. Ändringar kommer även att göras
i trafikförsäkringslagen. Invalidförbundet gav nyligen ett skriftligt utlåtande om
trafikförsäkringslagen till Social- och hälsovårdsministeriet.
Handikapplagarna håller på att revideras
Det har skett revideringar inom socialrätten i Finland. I början av april trädde den nya
socialvårdslagen i kraft. Med stöd av socialvårdslagen strävar man efter att i första hand ordna
service för alla personer som är i behov av socialvård. Om en person på grund av exempelvis en
bestående och grav funktionsnedsättning eller sjukdom ändå inte kan få tillräcklig service med stöd
av socialvårdslagen, har han eller hon rätt till nödvändig service som ordnas med stöd av
handikappservicelagen. Revideringen av handikapplagstiftningen har redan varit under behandling
under många regeringsperioder, under vilka enskilda delreformer har gjorts. Den arbetsgrupp som
funderar på en revidering av handikapplagarna har nu arbetat i nästan två år. Under våren ger
arbetsgruppen ut ett betänkande om hur den nuvarande handikappservicelagen och lagen
angående specialomsorger om utvecklingsstörda ska sammanslås. I arbetsgruppens arbete har
man beaktat bland annat förändringarna i omvärlden och att kraven på delaktighet och jämlika
rättigheter för personer med funktionsnedsättning som ingår i FN:s handikappkonvention och
Finlands grundlag ska tryggas. Invalidförbundet har haft representation i arbetsgruppen, vilket har
möjliggjort en stark påverkan på beredningen av och innehållet i lagen.
Invalidförbundets forskningsstipendium får fart på forskningsarbetet kring sällsynta
sjukdomar
I Invalidförbundets nya strategi för åren 2015–2020 finns antecknat att förbundet vill vara med och
förstärka vården och rehabiliteringen samt möjligheterna till kamratstöd för personer som hör till
sällsynta sjukdomsgrupper. Förbundet har beslutat att förstärka sina kontakter till
universitetssjukhusen genom att främja kunnandet i forskning i och vård av sällsynta sjukdomar
hos professionella inom hälsovården. I december 2014 fick förbundet fart på forskningen av
sällsynta sjukdomar i Finland genom att donera ett stipendium på 20 000 euro till Tammerfors
universitetssjukhus stiftelse. Syftet med stipendiet är att utveckla näringsterapi och
näringsforskning i fråga om sällsynta ämnesomsättningssjukdomar. Med hjälp av donationen kan
man främja sådant forskningsarbete som traditionellt inte intresserar läkemedelsindustrin på grund
av det låga antalet patienter.
Invalidförbundets stadgereform
Invalidförbundets strategi för åren 2015–2020 godkändes på förbundsfullmäktiges möte 23.5.2014.
Förbundets nya vision är ett jämlikt och tillgängligt Finland. Förbundet vill uppnå sin vision genom
att vara en handikapporganisation som är öppen för alla, den mest ansedda experten på
tillgänglighet och den mest efterfrågade serviceproducenten för sina kundgrupper.
Redan under beredningen av strategin blev det klart att de nya strategiska riktlinjerna, i synnerhet
det strategiska målet ”en öppen handikapporganisation för alla” kommer att kräva att
Invalidförbundets stadgar ändras. Med avseende på reformen av Invalidförbundets stadgar är det
strategiska valet att öppna medlemskap också för närstående, yrkesfolk och andra gemenskaper
eller enskilda personer som delar förbundets verksamhetsidé och som vill stärka förbundets
aktörsfält och främja uppnåendet av förbundets vision.
I strategin drar man upp riktlinjer för att Invalidförbundet i fortsättningen vill vara en
handikapporganisation som är öppen för alla och den mest inflytelserika handikapporganisationen.
Förbundet erbjuder förutom personer med fysiska funktionsnedsättningar och varierande
funktionsförmåga också deras närstående, medborgare och sakkunniga som delar förbundets
verksamhetsidé möjligheter till delaktighet och tjänster. Medlemmar i förbundet kan således vara
lokala och nationella medlemsföreningar som representerar fysiskt funktionsnedsatta personer och
deras närstående och andra föreningar och gemenskaper som är intresserade av att främja
förbundets verksamhetsidé.
Invalidförbundets förbundsstyrelse har tillsatt en separat stadgearbetsgrupp med uppgift att bereda
ändringarna av förbundets stadgar. Stadgearbetsgruppens nya stadgar är som bäst i förbundets
medlemsföreningar för kommentarer. Efter det ska förbundets förbundsfullmäktige behandla dem
på hösten.
