Denna rapport är en sammanställning grundad på
Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten
kan inte ge en fullständig bild av läget för
de mänskliga rättigheterna i landet.
Information bör sökas också från andra källor.
Utrikesdepartementet
Mänskliga rättigheter i Seychellerna 2007
ALLMÄNT
1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Seychellerna har cirka 80 000 invånare utspridda på över 100 öar. Regeringen
visar i allmänhet en vilja att efterleva de mänskliga rättigheterna även om det
finns problem på vissa områden. De grundläggande konventionerna har
ratificerats. Det finns kritik om bristande tillgång för oppositionen till det
statliga tv- och radiobolaget. Domstolarna är ineffektiva, saknar resurser och
det anses att politiska påtryckningar förekommer. Det finns också uppgifter
om att polisen använder våld mot gripna personer. En uppmärksammad
händelse i oktober 2006 när polis brutalt slog ned demonstranter utanför
parlamentet som ville ha ökad pressfrihet har behandlas i en
undersökningskommission. Slutrapporten kom under hösten 2007 och där
finns bl.a. rekommendationer om sändningstillstånd, att en oberoende
kommission för de mänskliga rättigheterna ska inrättas och att polisen skall
utbildas om respekt för de mänskliga rättigheterna.
Våld inom familjen och mot kvinnor är ett allvarligt problem. Regeringen
lägger stor vikt vid att skapa ett socialt skyddsnät för att täcka hela
befolkningens grundläggande behov. Utbildning och hälsovård är fri och
tillgänglig för alla. När det gäller det politiska utrymmet går
demokratiseringsprocessen framåt om än långsamt.
2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om
mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer
Seychellerna har ratificerat de flesta centrala konventioner om de mänskliga
rättigheterna:
2
-
-
-
-
-
Konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter (ICCPR)
samt de två tilläggsprotokollen om enskild klagorätt och avskaffandet
av dödsstraffet.
Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter
(ICESCR).
Konventionen om avskaffandet av alla former av rasdiskriminering
(CERD).
Konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor
(CEDAW). Tilläggsprotokollet om enskild klagorätt har undertecknats
men ännu inte ratificerats.
Konventionen mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande
behandling eller bestraffning (CAT), dock inte det fakultativa
tilläggsprotokollet om förebyggande av tortyr.
Konventionen om barnets rättigheter (CRC). De två fakultativa
tilläggsprotokollen om barn i väpnad konflikt respektive handel med
barn, barnprostitution och barnpornografi har undertecknats men ännu
inte ratificerats.
Flyktingkonventionen samt det tillhörande protokollet från 1967.
Seychellerna har undertecknat Romstadgan för Internationella
brottmålsdomstolen (ICC) men inte ratificerat den. Frågan om ratificering har
varit uppe flera gånger med beslut inte fattats. Seychellerna har ratificerat den
afrikanska stadgan om mänskliga och folkens rättigheter. Rapporteringen till
FN:s övervakningskommittéer är bristfällig. Seychellerna har rapporterat en
gång avseende CRC men har inte svarat på frågor och kommentarer med
anledning av denna rapport. I övrigt har landet inte uppfyllt rapporteringskrav.
MEDBORGERLIGA OCH POLITISKA RÄTTIGHETER
3. Respekt för rätten till liv, kroppslig integritet och förbud mot tortyr
Grundlagen förbjuder uttryckligen tortyr. Det förekommer dock rapporter om
att säkerhetsstyrkor och polis skall ha agerat brutalt mot personer som gripits.
Det finns inga rapporter om av statsmakten sanktionerade politiska mord eller
avrättningar. Det finns inte heller några uppgifter om försvinnanden.
Förhållandena på landets största fängelse, Long Island Prison, är mycket
spartanska. Fängelset är överbelagt. Det har förekommit rapporter om att
fångar skall ha behandlats illa av fångvårdspersonal.
4. Dödsstraff
Dödstraff förekommer ej.
3
5. Rätten till frihet och personlig säkerhet
Grundlagen föreskriver att en misstänkt måste ställas inför en domare inom 24
timmar. Det rapporteras dock om att säkerhetsstyrkorna godtyckligt arresterar
personer före helger för att undvika nämnda regel. Rapporter finns om att flera
personer, med begränsad framgång, har ansökt om stämning mot polisen för
olagliga arresteringar.
Det fanns inga rapporter om politiska fångar eller om politiskt motiverade
försvinnanden.
6. Rättssäkerhet och rättsstatsprincipen
Det förekommer kritik av rättsväsendet och dess oberoende. Regeringen har
kontroll av tillsättningar av domare och åklagare. Det finns uppfattningar i
landet om att domstolarna inte är opartiska och att de kan utnyttjas i politiska
syften. De är också ineffektiva och saknar tillräckliga resurser. Bilden är inte
entydig; det finns också exempel på god rättskipning.
7. Straffrihet
Det finns inga uppgifter om att straffrihet är vanligt, men väl att straffrihet kan
förekomma på grund av bristande opartiskhet i domstolarna.
8. Yttrande-, tryck-, mötes-, förenings- och religionsfrihet m.m.
Grundlagen föreskriver med vissa undantag yttrande- och pressfrihet. Dessa
rättigheter är dock i praktiken till viss del begränsade genom civila
domstolsprocesser som med lätthet kan initieras för att straffa journalister för
påstådda förolämpningar.
Regeringen har i det närmaste monopol på medieområdet såsom ägare till tvoch radiobolaget samt också den enda dagliga tidningen The Nation. Det finns
utbredd kritik av statsägda mediers bristande neutralitet i rapporteringen under
de senaste årens valrörelser Det finns endast två oppositionstidningar av
betydelse i omlopp, Regar och Weekly. Den förstnämnda tvingades stänga en
period efter presidentvalet 2006 på grund av trakasserier. Licensavgifterna för
att starta TV- och radiostationer är höga, vilket förhindrar etablerandet av
privata alternativ.
Grundlagen föreskriver organisations- och mötesfrihet. Dessa rättigheter
respekteras generellt. Polisen har dock i några fall vägrat att ge tillstånd till
oppositionspartiet Seychelles National Party (SNP) för att genomföra
4
offentliga möten. En demonstration hölls utan tillstånd i oktober 2006 av SNP
utanför parlamentet i samband med att ändringar i medialagen debatterades.
Partiet vill ha en lagändring för att tillförsäkra att oppositionen får tillgång till
sändningstid i statliga etermedier. Polisen agerade brutalt med gummikulor och
tårgas för att bryta upp demonstrationen och ett antal oppositionspolitiker
skadades. Presidenten tillsatte en kommission för att utreda händelsen som
uppmärksammades internationellt. Oppositionen bojkottade parlamentsarbetet
under perioden 3 oktober 2006 till 15 mars 2007.
Kommissionen har under hösten slutfört sitt arbete och producerat en rapport
överlämnades till presidenten den 31 oktober 2007. Den innehåller 37
rekommendationer av vilka 30 rör polisen och sändningsfrågor och övriga sju
grundlagen, lagstiftning och mänskliga rättigheter. Det rekommenderas bl.a. att
en oberoende kommission för de mänskliga rättigheterna ska inrättas, att
polisen skall utbildas om respekt för de mänskliga rättigheterna och i hur man
kontrollerar folksamlingar.
Internet är tillgängligt utan några kända inskränkningar.
Religionsfrihet föreskrivs i grundlagen och respekteras i praktiken.
9. De politiska rättigheterna och de politiska institutionerna
Flerpartisystem infördes 1993. De senaste parlamentsvalen hölls i maj 2007 för
en fyraårig mandatperiod. Regeringspartiet Seychelles People's Progressive
Front (SPPF) erhöll 23 av de 34 platserna medan oppositionspartiet Seychelles
National Party (SNP) fick resterande 11 platser. Under 2006 genomfördes
presidentval och James Michel valdes till president för en femårsperiod. Denne
var tidigare vicepresident men hade trätt in som president 2004 när France
Albert René, vald 2001, frivilligt avgick.
Presidenten och SPPF har en mycket dominerande ställning. Organisationen
Freedom House ger Seychellerna betyget ”delvis fritt”.
EKONOMISKA, SOCIALA OCH KULTURELLA RÄTTIGHETER
10. Rätten till arbete och relaterade frågor
Seychellerna har ratificerat Internationella arbetsorganisationen ILO:s åtta
centrala konventioner om de mänskliga rättigheterna. Diskriminering på
arbetsmarknaden är förbjuden. Det finns dock rapporter om att gästarbetare
från bland annat Indien och Filippinerna får lägre lön och tvingas arbeta längre
tid än andra.
5
Arbetslösheten är relativt hög. Att organisera sig i fackföreningar är tillåtet.
Strejk är olagligt utan ett på förhand erhållet godkännande från
polismyndigheten. Lagstiftningen förbjuder tvångsarbete och det finns inga
rapporter om att detta skulle förekomma, med delvis undantag enligt
föregående stycke.
11. Rätten till bästa uppnåeliga hälsa
Regeringen har under lång tid hävdat att hälsovård är en mänsklig rättighet och
att den bör vara tillgänglig för hela befolkningen. Den politik som drivits på
området har resulterat i längre livslängd och minskad barndödlighet.
Medellivslängden är för närvarande 67 år för män och 78 för kvinnor.
Pensionsåldern är 63 år och äldrevården gratis. De senaste åren har dock allt
mer kritik framförts över brister inom hälsovården.
12. Rätten till utbildning
Regeringen har under flera år prioriterat utbildningssektorn och skolgången är
gratis. Detta har resulterat i att uppskattningsvis 90 procent av befolkningen
idag kan läsa och skriva. Målsättningen är att helt utrota analfabetism till år
2020. För universitetsstudier är man hänvisad till att söka sig utomlands.
13. Rätten till en tillfredsställande levnadsstandard
Regeringen har uttalat en vilja att tillförsäkra befolkningens grundläggande
behov. Utbildning och hälsovård är fri och tillgänglig för alla. Gällande
bostadsplanering syftar till att säkerställa att ingen seychellier ska vara hemlös.
Ungefär en tredjedel av budgeten går åt att finansiera de sociala tjänster som
alla har tillgång till på hälso- och utbildningsområdet. Frågetecken har rests om
kvaliteten i såväl utbildnings- som hälsosektorn. Oppositionen menar att ett
helt avgiftsfritt system i längden inte är hållbart. Välbärgade seychellier vänder
sig utomlands för sjukvård på grund av bristerna i kvaliteten. Dessa skulle t.ex.
kunna betala för sig vilket skulle kunna leda till en behövlig kvalitetshöjning.
Det finns dessutom uppgifter om att offentliga medel inte alltid används på
bästa sätt. Seychellerna har i år halkat ned från plats 47 förra året till 50 av 177
länder i UNDP:s utvecklingsindex.
OLIKA GRUPPERS ÅTNJUTANDE AV DE MÄNSKLIGA
RÄTTIGHETERNA
14. Kvinnors rättigheter
Kvinnor på Seychellerna har samma rättigheter som männen. Pojkar och
flickor har samma tillgång till utbildning och är i stort sett jämnt representerade
6
på alla nivåer i utbildningsväsendet. Kvinnor är dock alltjämt
underrepresenterade i olika beslutsfattande funktioner i samhället. Ungefär 25
procent av parlamentsledamöterna är kvinnor.
Våld inom familjen och mot kvinnor är ett allvarligt problem. Endast enstaka
fall blir föremål för domstolsprövning.
15. Barnets rättigheter
På utbildningsområdet kan noteras att avgiftsfri förskola har införts från tre års
ålder. Därutöver är det avgiftsfri obligatorisk skolgång upp till 16 års ålder.
Även utbildning på gymnasienivå är avgiftsfri. Gällande lagstiftning på
Seychellerna skyddar barn mot våld och andra övergrepp. Av statistik och
pressrapporter framgår att våldtäkt mot flickor under 15 år är ett problem. Det
fanns också kritik om brister beträffande polisutredningar av påstådd
barnmisshandel.
16. Rättigheter för personer som tillhör nationella, etniska, språkliga och
religiösa minoriteter samt urfolk
De tidigare stora skillnaderna i utbildningsnivå mellan kreoler och medborgare
av europeiskt och asiatiskt ursprung fortsätter att minska. Detta sker genom att
alla har tillgång till utbildning på lika villkor. Kreolerna är i allmänhet idag väl
integrerade i samhället.
17. Diskriminering på grund av sexuell läggning eller könsidentitet
Situationen för homo- och bisexuella och transpersoner är oklar. I princip ska
de inte diskrimineras, men enkönade par får t.ex. inte ingå äktenskap. Några
säkra uppgifter om homo-, bi- eller transsexuellas situation på Seychellerna har
inte funnits att tillgå.
18. Flyktingars rättigheter
Det finns inga rapporter om tvångsvis avvisning av flyktingar tillbaka till ett
land där det föreligger risk för förföljelse.
19. Funktionshindrades rättigheter
De finns inte någon lagstiftning för att tillförsäkra personer med
funktionshinder möjlighet att nyttja offentliga transportmedel eller att få
tillgång till offentliga tjänster och allmänna byggnader. Samtidigt fanns det inga
rapporter om att funktionshindrade personer utsattes för direkt diskriminering
vad avser till exempel utbildning, arbete och bostad.
7
ÖVRIGT
20. Frivilligorganisationers arbete för mänskliga rättigheter
Det finns ett litet antal lokala organisationer som tillåts verka utan
inskränkningar från statens sida. Den enda registrerade organisationen för de
mänskliga rättigheterna, Center for Rights and Development (CEFRAD) har
under 2005 och 2006 genomfört en serie om nio seminarier för
regeringstjänstemän och representanter för det civila samhället, om mänskliga
rättigheter. Organisationen verkar för att en nationell kommissionen för de
mänskliga rättigheterna liksom val- respektive
korruptionsbekämpningskommissioner ska upprättas. Under 2007
samarbetade CEFRAD med polisen för att stävja förekomsten av lätta vapen.
Organisationen är också aktiv inom den regionala samarbetsorganisationen
Regional Centre on Small Arms and Light Weapons (RECSA), med säte i
Nairobi, som arbetar med uppföljning av FN:s handlingsprogram för lätta
vapen.
21. Internationella och svenska insatser på området mänskliga
rättigheter
Sverige har inte något samarbete med Seychellerna för de mänskliga
rättigheterna. EU-kommissionen har i år beslutat om stöd till
kapacitetsuppbyggnad rörande olika aspekter av respekt för de mänskliga
rättigheterna och skall arbeta med polisen, domstolsväsendet, medier och det
civila samhället om detta. Programmet har ännu inte inletts.
