BARN- OCH UTBILDNING
2009-06-24
Dnr 2009-000337
Rutiner vid upprättande av åtgärdsprogram skolår 1-6
Grundskoleförordningen 5 kap 1 §:
"Om det genom uppgifter från skolans personal, en elev elevens vårdnadshavare eller på annat sätt
framkommer att eleven kan ha behov av särskilda stödåtgärder, ska rektorn se till att behovet utreds.
Om utredningen visar att eleven behöver särskilt stöd, ska rektorn se till att ett åtgärdsprogram
utarbetas. Av programmet ska det framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses, samt hur åtgärderna
ska följas upp och utvärderas.
Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när åtgärdsprogrammet utarbetas."
Sidhänvisningarna i texten är hänvisning till Skolverkets häfte ”Allmänna råd och
kommentarer 2008 för arbete med åtgärdsprogram.”
Rektors ansvar:
Se till att behov om särskilt stöd utreds om det framkommer att sådant behov kan
finnas.
Ta beslut om särskilt stöd då utredningen visar på att sådant behov finns.
Klassföreståndares uppdrag:
Att informera rektor när det uppmärksammas att en elev kan vara i behov av särskilt
stöd.
Att göra en utredning med syfte att reda ut vad i skolsituationen som förorsakar
svårigheterna, tänkbara orsaker och behov. Utredningen ska ta hänsyn till
omständigheter på skol-, grupp- respektive individnivå när man beskriver elevens
svårigheter (s. 12).
Att kalla elev, vårdnadshavare och vid behov i specifikt ämne, även kollega till möte
för upprättande av åtgärdsprogram.
Att upprätta ett gemensamt åtgärdsprogram om elevens behov av särskilt stöd finns i
flera ämnen. Detta ska ge en överblick och utgöra en grund för prioriteringar av
insatser och tydliggöra svårigheter som kanske inte är direkt ämnesanknutna (s. 17).
Att kontinuerligt följa upp och utvärdera åtgärdsprogrammet.
Om eleven har svårigheter i ett specifikt ämne som klassföreståndaren inte är delaktig i är
det lämpligt att ämnesläraren gör utredningen och skriver ett underlag till åtgärdsprogram
som delges klassföreståndaren. Ämnesläraren bör då också vara med när
åtgärdsprogrammet skrivs.
Barn- och utbildningskontoret
Postadress 312 80 Laholm Besöksadress Humlegången 6 Tel vxl 0430150 00
Telefax 0430-151 71 E-mail [email protected] Org nr 212000-1223 Bankgiro 991-1926 Plusgiro
115230-5
Checklista vid utredning för behov av särskilt stöd
Så snart skolan uppmärksammat att en elev kan vara i behov av särskilt stöd ska behovet
utredas. Utredningen syftar till att skolan skaffar sig ett tillräckligt underlag för att förstå
elevens behov och varför eleven har svårigheter i skolan. En utredning består av två steg;
en kartläggning samt en diskussion/analys av orsaker och behov. Utredningen ska göras
på individ-, grupp- och skolnivå.
1.
Kartläggning av ”hur problemen ter sig” (s. 12)
Sakliga observationer - beskriv exakt vad som händer i en situation utan värderande
ord.
Sakliga upplysningar - inhämtas från arbetskollegor, vårdnadshavare, elev, elevens
IUP, protokoll från elevvårdskonferens m.m. Använd bland annat bilaga 1 och 2
(elevblankett och pedagogblankett) som ett stöd.
Beskriv ”elevens lärande, resultat och skolsituation i övrigt…” (s.13). Beskrivningen
görs på ”individ-, grupp- och skolnivå” (s.12), se tabell nedan.
Som hjälp kan du använda dig av följande frågeställningar:
Lärande
Hur är elevens inlärningsstil (auditiv, visuell eller kinestetisk/taktil)?
Har eleven svårt att ta emot/uppfatta muntliga instruktioner?
Hur är elevens behov av struktur, rörelse, ljus, speciell placering?
Hur är elevens behov av nya utmaningar och positiva
förväntningar?
Har eleven tilltro till sin egen förmåga?
Är tiden ett problem? Hinner han/hon slutföra uppgiften?
Kommer eleven igenom texten och kan ta den till sig?
Hur är motivationen?
Resultat
Hur är elevens resultat på väg mot målen? (Se elevens IUP)
Skolsituation i övrigt
Hur är frånvaron/närvaron?
Kommer eleven i tid till lektioner? Har eleven rätt material med sig
till lektioner?
Vilka relationer har eleven med andra elever och lärare/vuxna?
Vilka grupper ingår eleven i?
Hur är grupperna sammansatta?
Hur är elevens placering i gruppen?
Har elevgruppen lärt sig studieteknik?
Vilka läromedel används?
Vilka
pedagogiska/kompensatoriska
hjälpmedel
finns
i
klassrummet?
Vilka rutiner, regler och normer finns för/i gruppen?
Använder vi oss av arbetsformer eller arbetssätt som är
svårhanterliga eller stödjande för eleven?
Svarar skolans organisation mot elevens förutsättningar och behov?
Använder arbetslaget resurserna på bästa sätt?
Behövs ökade kunskaper hos pedagogerna inom något område?
Individnivå
Individnivå
Individnivå
Individnivå
Individnivå
Individnivå
Individnivå
Individnivå
Individnivå
Individnivå
Individnivå
Gruppnivå
Gruppnivå
Gruppnivå
Gruppnivå
Gruppnivå
Gruppnivå
Gruppnivå
Gruppnivå
Skolnivå
Skolnivå
Skolnivå
Skolnivå
2
De sista fyra punkterna ska finnas med i kartläggningen, men förändras inte för varje
åtgärdsprogram. Resultatet ska delges rektor, som varje termin skriver ett åtgärdsprogram
på skolnivå.
Gör en skriftlig sammanställning av din kartläggning och tänk speciellt på att
uppmärksamma elevens starka sidor.
2. Diskussion/analys om tänkbara orsaker och behov
”…diskussion som leder till slutsatser om tänkbara orsaker och behov” (s. 12). ”Syftet är
att reda ut vad i skolsituationen som förorsakar en elevs svårigheter…” (s.12).
Försök att identifiera orsaker och behov genom att hitta tänkbara samband mellan
elevens problem, skolsituationen i övrigt och elevens lärande. Använd bilaga 3 (Underlag
till åtgärdsprogram i grundskolan) som ett stöd. Ha elevens skriftliga bedömning i IUP´n i
åtanke, både den kunskapsmässiga och den sociala utvecklingen (dvs. både ansvar och
inflytande och normer och värderingar).
Finns det något i skolsituationen som skulle kunna påverka eleven att lyckas?
Vad kan vi förändra så att det blir lättare för eleven att lyckas när vi ser på elevens
lärande och skolsituationen i övrigt?
Vad skulle behöva hända för att eleven ska utvecklas mot målen?
Dra slutsatser, försök hitta samband och gör jämförelser.
Gör en skriftlig sammanställning av din utredning och för över elevens behov till
åtgärdsprogrammet. Använd din utredning för att formulera långsiktiga och kortsiktiga
mål och för att hitta lämpliga åtgärder.
3. Ev. komplettering av utredningen
I vissa fall kan en kompletterande utredning behövas av exempelvis Elevhälsoteamet.
Skicka ett uppdrag till Elevhälsoteamet, informera rektor och lämna en kopia på
uppdraget till din rektor.
4. Ev. förenklad utredning
Ibland kan det vara tillräckligt med en förenklad utredning, d.v.s. att det inte är
nödvändigt med en omfattande kartläggning och analys. En förenklad utredning kan vara
tillräcklig när skolan uppmärksammat att en elev inte når målen för sin utbildning i ett
enstaka ämne och att orsakerna till det är uppenbara. Så kan exempelvis fallet vara då
eleven har bristande kunskaper i simning och därmed riskerar att inte nå målen i idrott
och hälsa.
Checklista vid upprättande av åtgärdsprogram
Åtgärdsprogrammet skrivs tillsammans - vårdnadshavare, elev, ansvarig klassföreståndare
och eventuellt ämneslärare. Skolan är skyldig att upprätta åtgärdsprogram även om
vårdnadshavaren inte är delaktig. Om vårdnadshavaren inte är närvarande skrivs in i
utredningen hur inbjudan gjorts.
Åtgärdsprogrammet ska innehålla både kortsiktiga och långsiktiga mål. Utgå alltid från
elevens starka sidor när du formulerar mål och åtgärder. Det är också av betydelse att
målen formuleras utifrån elevens egna förmågor och intressen. Om eleven inte tar emot
de insatser som skolan erbjuder, är skolan skyldig att finna andra vägar att motivera
eleven.
3
1. Beskriv elevens behov
Vilka behov har eleven som bör tillgodoses för att han/hon ska lyckas än bättre? Finns
det något i den pedagogsiska närmiljön som behöver anpassas eller förändras för att
eleven ska ges förutsättningar till att nå de kortsiktiga respektive långsiktiga målen,
exempelvis en speciell placering eller struktur i klassrummet?
2. Ange långsiktiga mål
Vad är det vi vill uppnå på lång sikt? Målen ska relateras till läroplanernas och
kursplanernas mål (s. 15).
3. Sätt upp kortsiktiga mål och åtgärder
Erfarenheter visar att åtgärdsprogram som innehåller tydliga konkreta åtgärder som
skolan kan genomföra på relativt kort sikt har god effekt (s. 15). Genom att arbeta med
kortsiktiga mål, i riktning mot de långsiktiga förbättras skolans möjlighet att bedöma vilka
åtgärder som fungerar. Ett mål kan aldrig bli för litet. Det ska ge eleven upplevelsen av att
lyckas.
Mål som formuleras och de åtgärder som planeras ska vara relevanta, realistiska, konkreta
och möjliga att utvärdera (s. 16).
4. Gör kontinuerlig uppföljning och utvärdering
Arbetet med åtgärdsprogram kan ses som en process där uppföljning och utvärdering
regelbundet görs för att inriktningen mot målen inte ska förloras. Uppföljningen avser här
en kontroll av att beslutade åtgärder är vidtagna. Utvärderingen är en bedömning av om
åtgärderna har varit lämpliga i förhållande till uppsatta mål (s. 6).
Ansvarig för uppföljning och datum (1-2 veckor efter upprättandet) skrivs in i
åtgärdsprogrammet. Datum och tid för utvärdering (4-6 veckor efter upprättandet) skrivs
in i åtgärdsprogrammet. Skriv också in i åtgärdsprogrammet hur utvärderingen ska ske.
Exempel på utvärderingsmöjligheter är observation, samtal med kollegor, vårdnadshavare
och/eller elev, dagboksanteckningar/loggbok, skalfrågor och test.
När åtgärdsprogrammet utvärderas är det viktigt att ta till vara den kunskap som
utvärderingen ger. Har målen uppnåtts? Orsaken till att målen uppnåtts ger oss ny eller
förstärkt kunskap om vad eleven behöver. Om målen inte har uppnåtts måste vi fundera
över hur vi ska förändra delmål och åtgärder för att nå framgång. Dokumentera vad som
framkommit i utvärderingen, använd bilaga 4.
Viktigt att tänka på
Ibland lägger skolor ett alltför stort ansvar för stödåtgärderna på eleven eller elevens
vårdnadshavare. Fokus måste ligga på de åtgärder skolan har ansvar för (s. 16).
Fritidshemmens kompletterande bild av det yngre barnet är särskilt viktig (s. 11).
När det framkommer att en elev har behov av särskilda stödåtgärder är det rektor
som har det yttersta ansvaret för att behovet utreds och att ett åtgärdsprogram
utarbetas. Informera därför alltid rektor samt lämna originalet av åtgärdsprogrammet
och utredningen till rektor. Rektor kan också begära en utredning av Elevhälsan eller
andra instanser. Viktigt är dock att ha i minnet att en medicinsk diagnos inte är en
upplysning om vilket pedagogiskt stöd en elev behöver (s. 14).
Om en elev stadigvarande arbetar i en grupp utanför sin ordinarie klass eller grupp
måste rektor (med stöd av delegationsordningen) ta ett beslut om placering i särskild
undervisningsgrupp enligt 5 kap. 5 § i grundskoleförordningen (s. 18).
4
Åtgärdsprogrammet är en allmän handling. Programmet kan innehålla
integritetskänsliga uppgifter och omfattas då av sekretess (s. 22-24).
Sekretesshandlingar ska enligt lag diarieföras.
Tveka inte att be om hjälp om du tycker det är svårt. Både Elevhälsan, kollegor och
rektorer kan vara till god hjälp.
Vad skiljer en IUP och ett åtgärdsprogram?
Medan den individuella utvecklingsplanen upprättas i anslutning till utvecklingssamtalet
ska åtgärdsprogram utarbetas så snart en utredning visar att en elev är i behov av särskilt
stöd. Den individuella utvecklingsplanen följer eleven genom hela skoltiden, även om
innehållet förändras, medan åtgärdsprogrammet avser en begränsad tidsperiod (s. 7).
Förvaring och arkivering
Samtliga underlag och utredningar till ett åtgärdsprogram, själva åtgärdsprogrammet samt
uppföljning och utvärdering ska ges ett och samma diarienummer. Samtliga original ska
skickas av rektor för diarieföring till kanslienheten. Därefter förvaras handlingarna i
centralarkivet i tio år.
Kopior ska finnas kvar på enheten men ska behandlas som sekretessbelagda handlingar,
det vill säga med stor försiktighet. Intern sekretess gäller, vilket innebär att endast de
personer som är inblandade i åtgärdsprogrammet ska ta del av handlingarna. Kopior ska
gallras vid inaktualitet.
Dokumentation kring upprättande av åtgärdsprogram är att betrakta som ett ärende.
Ärendet kan avslutas när målen är uppfyllda eller då det beslutas om att upprätta ett nytt
åtgärdsprogram. Nytt åtgärdsprogram är inte detsamma som revidering av
åtgärdsprogram.
5
