BARN- OCH UTBILDNING 2009-06-24 Dnr 2009-000337 Rutiner vid upprättande av åtgärdsprogram skolår 7-9 Grundskoleförordningen 5 kap 1 §: "Om det genom uppgifter från skolans personal, en elev elevens vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att eleven kan ha behov av särskilda stödåtgärder, ska rektorn se till att behovet utreds. Om utredningen visar att eleven behöver särskilt stöd, ska rektorn se till att ett åtgärdsprogram utarbetas. Av programmet ska det framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses, samt hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när åtgärdsprogrammet utarbetas." Sidhänvisningarna i texten är hänvisning till Skolverkets häfte ”Allmänna råd och kommentarer 2008 för arbete med åtgärdsprogram.” Rektors ansvar: Se till att behov om särskilt stöd utreds om det framkommer att sådant behov kan finnas. Ta beslut om särskilt stöd då utredningen visar på att sådant behov finns. Klassföreståndares uppdrag: Att informera rektor när det uppmärksammas att en elev kan vara i behov av särskilt stöd. Att göra en utredning med syfte att reda ut vad i skolsituationen som förorsakar svårigheterna, tänkbara orsaker och behov. Utredningen ska ta hänsyn till omständigheter på skol-, grupp- respektive individnivå när man beskriver elevens svårigheter (s. 12). Att kalla elev, vårdnadshavare och vid behov i specifikt ämne, även kollega till möte för upprättande av åtgärdsprogram. Att upprätta ett gemensamt åtgärdsprogram om elevens behov av särskilt stöd finns i flera ämnen. Detta ska ge en överblick och utgöra en grund för prioriteringar av insatser och tydliggöra svårigheter som kanske inte är direkt ämnesanknutna (s. 17). Att informera ämnesläraren om vilka åtgärder och mål som prioriterats. Att kontinuerligt följa upp och utvärdera åtgärdsprogrammet. Att ha kontroll över om ämneslärare signalerar att en elev behöver åtgärdsprogram i mer än ett ämne. I så fall träder klassföreståndarens ansvar in att prioritera mål och åtgärder och skriva ett gemensamt åtgärdsprogram. Ämneslärares uppdrag: Att informera berörd klassföreståndare, elev, vårdnadshavare och i arbetslaget, om elev som riskerar att inte uppnå betyget G i ämnet eller av andra orsaker har svårigheter i ämnet, tex. hög frånvaro. Barn- och utbildningskontoret Postadress 312 80 Laholm Besöksadress Humlegången 6 Tel vxl 0430-150 00 Telefax 0430-151 71 E-mail [email protected] Org nr 212000-1223 Bankgiro 991-1926 Plusgiro 115230-5 Att göra en utredning i ämnet (s. 13) och ett underlag till åtgärdsprogram. Kopia på utredning och på underlag till åtgärdsprogram lämnas till klassföreståndaren. Originalen lämnas till rektor. Behåll en egen kopia för egen dokumentation och uppföljning/utvärdering i det egna ämnet. Att upprätta ett åtgärdsprogram om svårigheterna endast finns i det aktuella ämnet. Original lämnas till rektor och kopia till elev/vårdnadshavare och klassföreståndare. Att följa upp och utvärdera det åtgärdsprogram som endast gäller ett ämne. Checklista vid utredning för behov av särskilt stöd Så snart skolan uppmärksammat att en elev kan vara i behov av särskilt stöd ska behovet utredas. Utredningen syftar till att skolan skaffar sig ett tillräckligt underlag för att förstå elevens behov och varför eleven har svårigheter i skolan. En utredning består av två steg; en kartläggning samt en diskussion/analys av orsaker och behov. Utredningen ska göras på individ-, grupp- och skolnivå. 1. Kartläggning av ”hur problemen ter sig” (s. 12) Sakliga observationer - beskriv exakt vad som händer i en situation utan värderande ord. Sakliga upplysningar – inhämtas från arbetskollegor, vårdnadshavare, elev, elevens IUP, protokoll från elevvårdskonferens m.m. Använd bland annat bilaga 1 och 2 (elevblankett och pedagogblankett) som ett stöd. Beskriv ”elevens lärande, resultat och skolsituation i övrigt…” (s.13). Beskrivningen görs på ”individ-, grupp- och skolnivå…” (s.12), se tabell nedan. Som hjälp kan du använda dig av följande frågeställningar: Lärande Hur är elevens inlärningsstil (auditiv, visuell eller kinestetisk/taktil)? Har eleven svårt att ta emot/uppfatta muntliga instruktioner? Hur är elevens behov av struktur, rörelse, ljus, speciell placering? Hur är elevens behov av nya utmaningar och positiva förväntningar? Har eleven tilltro till sin egen förmåga? Är tiden ett problem? Hinner han/hon slutföra uppgiften? Kommer eleven igenom texten och kan ta den till sig? Hur är motivationen? Individnivå Individnivå Individnivå Individnivå Individnivå Individnivå Individnivå Individnivå Resultat Hur är elevens resultat på väg mot målen? (Se elevens IUP) Individnivå Skolsituation i övrigt Hur är frånvaron/närvaron? Kommer eleven i tid till lektioner? Har eleven rätt material med sig till lektioner? Vilka relationer har eleven med andra elever och lärare/vuxna? Vilka grupper ingår eleven i? Hur är grupperna sammansatta? Hur är elevens placering i gruppen? Har elevgruppen lärt sig studieteknik? Vilka läromedel används? Vilka pedagogiska/kompensatoriska hjälpmedel finns i klassrummet? Vilka rutiner, regler och normer finns för/i gruppen? Individnivå Individnivå Gruppnivå Gruppnivå Gruppnivå Gruppnivå Gruppnivå Gruppnivå Gruppnivå Gruppnivå 2 Använder vi oss av arbetsformer eller arbetssätt som är svårhanterliga eller stödjande för eleven? Svarar skolans organisation mot elevens förutsättningar och behov? Använder arbetslaget resurserna på bästa sätt? Behövs ökade kunskaper hos pedagogerna inom något område? Skolnivå Skolnivå Skolnivå Skolnivå De sista fyra punkterna ska finnas med i kartläggningen, men förändras inte för varje åtgärdsprogram. Resultatet ska delges rektor, som varje termin skriver ett åtgärdsprogram på skolnivå. Gör en skriftlig sammanställning av din kartläggning och tänk speciellt på att uppmärksamma elevens starka sidor. 2. Diskussion/analys om tänkbara orsaker och behov ”…diskussion som leder till slutsatser om tänkbara orsaker och behov” (s. 12). ”Syftet är att reda ut vad i skolsituationen som förorsakar en elevs svårigheter…” (s.12). Försök att identifiera orsaker och behov genom att hitta tänkbara samband mellan elevens problem, skolsituationen i övrigt och elevens lärande. Använd gärna bilaga 3 (Underlag till åtgärdsprogram i grundskolan) som ett stöd. Ha elevens skriftliga bedömning i IUP´n i åtanke, både den kunskapsmässiga och den sociala utvecklingen (dvs. både ansvar och inflytande och normer och värderingar). Finns det något i skolsituationen som skulle kunna påverka eleven att lyckas? Vad kan vi förändra så att det blir lättare för eleven att lyckas när vi ser på elevens lärande och skolsituationen i övrigt? Vad skulle behöva hända för att eleven ska utvecklas mot målen? Dra slutsatser, försök hitta samband och gör jämförelser. Gör en skriftlig sammanställning av din utredning och för över elevens behov till åtgärdsprogrammet. Använd din utredning för att formulera långsiktiga och kortsiktiga mål och för att hitta lämpliga åtgärder. 3. Ev. komplettering av utredningen I vissa fall kan en kompletterande utredning behövas av exempelvis Elevhälsoteamet. Skicka ett uppdrag till Elevhälsoteamet, informera rektor och lämna en kopia på uppdraget till din rektor. 4. Ev. förenklad utredning Ibland kan det vara tillräckligt med en förenklad utredning, d.v.s. att det inte är nödvändigt med en omfattande kartläggning och analys. En förenklad utredning kan vara tillräcklig när skolan uppmärksammat att en elev inte når målen för sin utbildning i ett enstaka ämne och att orsakerna till det är uppenbara. Så kan exempelvis fallet vara då eleven har bristande kunskaper i simning och därmed riskerar att inte nå målen i idrott och hälsa. Checklista vid upprättande av åtgärdsprogrammet Åtgärdsprogrammet skrivs tillsammans - vårdnadshavare, elev, ansvarig klassföreståndare och eventuellt ämneslärare. Skolan är skyldig att upprätta åtgärdsprogram även om vårdnadshavaren inte är delaktig. Om vårdnadshavaren inte är närvarande skrivs in i utredningen hur inbjudan gjorts. 3 Åtgärdsprogrammet ska innehålla både kortsiktiga och långsiktiga mål. Utgå alltid från elevens starka sidor när du formulerar mål och åtgärder. Det är också av betydelse att målen formuleras utifrån elevens egna förmågor och intressen. Om eleven inte tar emot de insatser som skolan erbjuder, är skolan skyldig att finna andra vägar att motivera eleven. 1. Beskriv elevens behov Vilka behov har eleven som bör tillgodoses för att han/hon ska lyckas än bättre? Finns det något i den pedagogsiska närmiljön som behöver anpassas eller förändras för att eleven ska ges förutsättningar till att nå de kortsiktiga respektive långsiktiga målen, exempelvis en speciell placering eller struktur i klassrummet? 2. Ange långsiktiga mål Vad är det vi vill uppnå på lång sikt? Målen ska relateras till läroplanernas och kursplanernas mål (s. 15). 3. Sätt upp kortsiktiga mål och åtgärder Erfarenheter visar att åtgärdsprogram som innehåller tydliga konkreta åtgärder som skolan kan genomföra på relativt kort sikt har god effekt (s. 15). Genom att arbeta med kortsiktiga mål, i riktning mot de långsiktiga förbättras skolans möjlighet att bedöma vilka åtgärder som fungerar. Ett mål kan aldrig bli för litet. Det ska ge eleven upplevelsen av att lyckas. Mål som formuleras och de åtgärder som planeras ska vara relevanta, realistiska, konkreta och möjliga att utvärdera (s. 16). 4. Kontinuerlig uppföljning och utvärdering Arbetet med åtgärdsprogram kan ses som en process där uppföljning och utvärdering regelbundet görs för att inriktningen mot målen inte ska förloras. Uppföljningen avser här en kontroll av att beslutade åtgärder är vidtagna. Utvärderingen är en bedömning av om åtgärderna har varit lämpliga i förhållande till uppsatta mål (s. 6). Ansvarig för uppföljning och datum (1-2 veckor efter upprättandet) skrivs in i åtgärdsprogrammet. Datum och tid för utvärdering (4-6 veckor efter upprättandet) skrivs in i åtgärdsprogrammet. Skriv också in i åtgärdsprogrammet hur utvärderingen ska ske. Exempel på utvärderingsmöjligheter är observation, samtal med kollegor, vårdnadshavare och/eller elev, dagboksanteckningar/loggbok, skalfrågor och test. När åtgärdsprogrammet utvärderas är det viktigt att ta till vara den kunskap som utvärderingen ger. Har målen uppnåtts? Orsaken till att målen uppnåtts ger oss ny eller förstärkt kunskap om vad eleven behöver. Om målen inte har uppnåtts måste vi fundera över hur vi ska förändra delmål och åtgärder för att nå framgång. Dokumentera i utredningen vad som framkommit i utvärderingen. Viktigt att tänka på Ibland lägger skolor ett alltför stort ansvar för stödåtgärderna på eleven eller elevens vårdnadshavare. Fokus måste ligga på de åtgärder skolan har ansvar för (s. 16). Fritidshemmens kompletterande bild av det yngre barnet är särskilt viktig (s. 11). När det framkommer att en elev har behov av särskilda stödåtgärder är det rektor som har det yttersta ansvaret för att behovet utreds och att ett åtgärdsprogram utarbetas. Informera därför alltid rektor samt lämna originalet av åtgärdsprogrammet och utredningen till rektor. Rektor kan också begära en utredning av Elevhälsan eller andra 4 instanser. Viktigt är dock att ha i minnet att en medicinsk diagnos inte är en upplysning om vilket pedagogiskt stöd en elev behöver (s. 14). Om en elev stadigvarande arbetar i en grupp utanför sin ordinarie klass eller grupp måste rektor ta ett beslut om placering i särskild undervisningsgrupp enligt 5 kap. 5 § i grundskoleförordningen (s. 18). Åtgärdsprogrammet är en allmän handling. Programmet kan innehålla integritetskänsliga uppgifter och omfattas då av sekretess (s. 22-24). Sekretesshandling ska enligt lag diarieföras. Tveka inte att be om hjälp om du tycker det är svårt. Både Elevhälsan, kollegor och rektorer kan vara till god hjälp. Vad skiljer en IUP och ett åtgärdsprogram? Medan den individuella utvecklingsplanen upprättas i anslutning till utvecklingssamtalet ska åtgärdsprogram utarbetas så snart en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd. Den individuella utvecklingsplanen följer eleven genom hela skoltiden, även om innehållet förändras, medan åtgärdsprogrammet avser en begränsad tidsperiod (s. 7). Förvaring och arkivering Samtliga underlag och utredningar till ett åtgärdsprogram, själva åtgärdsprogrammet samt uppföljning och utvärdering ska ges ett och samma diarienummer. Samtliga original ska skickas av rektor för diarieföring till kanslienheten. Därefter förvaras handlingarna i centralarkivet i tio år. Kopior ska finnas kvar på enheten men ska behandlas som sekretessbelagda handlingar, det vill säga med stor försiktighet. Intern sekretess gäller, vilket innebär att endast de personer som är inblandade i åtgärdsprogrammet ska ta del av handlingarna. Kopior ska gallras vid inaktualitet. Dokumentation kring upprättande av åtgärdsprogram är att betrakta som ett ärende. Ärendet kan avslutas när målen är uppfyllda eller då det beslutas om att upprätta ett nytt åtgärdsprogram. Nytt åtgärdsprogram är inte detsamma som revidering av åtgärdsprogram. 5