Barn med neuropsykiatriska
funktionsnedsättningar i skolan
Ulrika Aspeflo
www.aspeflo.se
[email protected]
Olika fast ändå lika…
Vad ser vi?
• Saknar framsynthet - reagerar snabbt och
oövertänkt
• Störs av intryck i rummet - har svårt att sitta stilla
och fokusera på uppgiften
• Svårt att vänta på sin tur - pratar rätt ut i luften
• Svårt att bryta eller växla fokus - fokuserar
intensivt på något intressant
• Bristande organisationsförmåga – tappar bort
saker, håller inte ordning, lämnar inte in läxor i
tid
• Bristande motivation – har svårt att utföra
ensidiga, ”tråkiga” och ”meningslösa” uppgifter
Vad ser vi?
• Bristande tidsuppfattning – kommer inte i tid, har
svårt att planera sina skoluppgifter
• Kort arbetsminne – klarar inte att hålla flera saker
eller instruktioner i minnet
• Bristande reflektionsförmåga – lär sig inte av sina
misstag, ser inte sin roll i det som sker
• Bristande affektkontroll – reagerar snabbt och med
starka känslor
• Svårigheter med språk och sociala koder –
missuppfattar, förstår inte utifrån sammanhanget,
gör ”konstiga” saker
Vad tänker vi?
•
•
•
•
•
•
Han är lat
Hon stör
Hon provocerar
Han kan om han vill
Hade han bara haft andra föräldrar så…
Hade läraren bara sagt ifrån mer så…
Hjälper dessa tankar och åsikter
eleven?...föräldrarna?...oss på skolan?
Men!
Han
Hanmåste
måste
jujulära
lära
sig……..!
sig……..!
De
Deandra
andra
eleverna
eleverna
reagerar
reagerarju!
ju!
Hon
Honmåste
måste
jujuförstå
förstå
att….!
att….!
Tänk
Tänkom
om
alla
alla
skulle….!
skulle….!
Hon
Honkan
kanjujuinte
intefåfå
som
somhon
honvill
villhela
hela
tiden…!
tiden…!
Han
Hanärärså
så
utstuderad
utstuderadoch
och
testar
testarmig!
mig!
Jag
Jagvill
villinte
inte
särbehandla
särbehandla
någon…!
någon…!
Rättvisa?
För att det skall
bli rättvist, får alla
samma uppgift.
Klättra upp i
trädet!
Att förstå är A och O
• Barn gör så gott de kan – Kan de uppföra sig så
gör de det.
• Stanna upp och fråga dig själv Varför? - Innan du
reagerar.
• Ta inte saker personligt
• Behåll lugnet.
• Var positiv och lösningsfokuserad.
• Samarbeta med föräldrarna.
• Skapa tillit mellan dig, eleven och föräldrarna.
Jag tror att du är arg.
Stämmer det?
Jag är skitförbannad för att du
tror att jag bara ljuger!!!!!
Nu förstår jag inte.
Har jag sagt att du har ljugit?
Du sa att jag skulle göra matten!
Du tror inte på mig när jag säger
att jag är trött!!!!!
Fungerande strategier
•
•
•
•
Förståelse och kunskap
Samarbete med föräldrar (på olika sätt)
Hjälpmedel och strategier i skolan
Fungerande åtgärdsplaner
Är vi överens om att ett bra samarbete
mellan personal och föräldrar
påverkar alla i positiv riktning?
Hur är det att vara förälder till ett barn
med funktionshinder?
•
•
•
•
Man för en ständig kamp?
Man har en känsla av beroende och maktlöshet?
Man får ofta höra negativ information?
Man har mer kunskap än pedagogerna - får vara
pedagog istället för förälder?
• Man är trött och orolig för jämnan?
Vad vill man som förälder?
• Att barnet ska vara i centrum?
• Att barnets behov ska utredas och tillgodoses?
• Att omgivningen får en ökad kompetens och
förståelse för barnet?
• Att man själv bemöts med respekt och
engagemang?
• Att man blir lyssnad på?
• Att man får information (både positiv och
negativ).
Samarbete med föräldrar
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Regelbunden telefon/mailkontakt – oavsett vad.
Ge tydlig info om läxor och uppgifter – i skrift.
Var optimistisk men realistisk.
Använd öronen mer än munnen.
Gå inte i försvar.
Prata om jag och vi istället för du och ni.
Behåll nyfikenheten.
Reglera känslointensiteten.
Ett skratt kan rädda många möten.
Gemensamma positiva strategier i
skolan
• Miljö och bemötande – skapa en tydlig,
stimulerande och lugn miljö, visualisera och gå
igenom få och tydliga regler, etablera tillit.
Var sak har sin plats, hemklassrum, variera konkret
och abstrakt material, se till att det finns möjlighet
att dra sig undan/vila.
Positivt formulerade regler, konkreta och
kortfattade.
Tillit – Uppskattning och bekräftelse, pålitlighet,
humor, positiva gemensamma upplevelser.
Gemensamma positiva strategier i
skolan
• Information och förberedelse - ge tydlig,
visuell information till elev och föräldrar,
anpassa schema utifrån elev – visuellt +
muntligt, hjälp eleven med planering av
uppgifter och tid, förbered eleven inför nya
aktiviteter och uppgifter, skapa tydliga rutiner
kring läxor.
Gemensamma positiva strategier i
skolan
• Lektioner - Variera arbetspassen med tydliga
pauser, ge positiv uppmuntran ofta, använd
hjälpmedel.
Hjälpmedel – dator, hörselskydd, skärm,
tidshjälpmedel, anpassade läromedel, sittdyna,
fickminne, handdator/mobil, något att ”pillra
med”.
Gemensamma positiva strategier i
skolan
• Rast/Fritids - Organisera
rast/fritidsaktiviteter, olika aktivitetsområden,
förbereda eleverna innan rasten om vad de
kan göra och vilka regler som gäller, prata om
vad man gör vid konflikter, ha extrakläder
tillgängliga, undvik situationer där elever kan
bli bortvalda.
Problem
•
•
•
•
Beskriv och analysera
Hitta stöd i litteratur och kunskapskällor
Ta hjälp av annan profession
Se eleven i det pedagogiska sammanhanget förlägg inte problemen hos barnet!
• Kartlägg pedagogerna och undervisningen
• Ge barnet en företrädare
• Utveckla former för dokumentation
Fungerande åtgärdsplaner
•
•
•
•
Som beskriver realistiska mål kring eleven
Som går att mäta/utvärdera
Som elev och föräldrar är delaktiga i
Som beskriver organisatoriska åtgärder,
pedagogiska strategier, hjälpmedel och
förhållningssätt
• Som fungerar som levande arbetsredskap
Åtgärdsprogram
• Upprättas för elever som är i behov av särskilt stöd.
• Avser en begränsad tidsperiod.
• Ska säkerställa att en elevs behov av särskilt stöd
tillgodoses.
• Ska vara ett redskap för pedagogerna när det gäller
planering och utveckling av verksamheten.
• Är en skriftlig bekräftelse på de stödåtgärder som ska
vidtas.
• Ger en överblick.
• Omfattar alla skolformer utom förskoleklassen.
• Kommer att kunna överklagas i nya läroplanen.
Åtgärdsprogram – Viktiga begrepp
• Likvärdig utbildning – Hänsyn ska tas till
elevernas olika förutsättningar och behov.
Undervisningen kan aldrig utformas lika för
alla. Skolans resurser kan fördelas olika. Det
finns olika vägar att nå mål. Skolan har ett
särskilt ansvar för de elever som av olika
anledningar har svårt att nå målen i
läroplanen.
Barn med eller i behov av särskilt stöd
• Eleven är bärare av
svårigheterna.
• Beror på begåvning,
funktionsnedsättning
eller hemförhållande.
• Eleven har det
funktionstillstånd som
han/hon har.
• Interaktionen mellan
eleven och
pedagogiken/verksamheten är avgörande för
graden av svårigheter.
Särskiljande, eller inte?
Integrering
Eleven ska anpassas till skolan?
Eleven tas ut ur gruppen.
Eleven ges andra uppgifter än
de som ska uppfyllas som mål
i läroplanen .
Åtgärdsprogrammet befäster
synen på att eleven är bärare
av problemen.
Inkludering
Skolan ska anpassas till eleven?
Eleven ges stöd i gruppen.
Eleven ges stöd att göra
uppgifter som bedöms som
mål i läroplanen.
Åtgärdsprogrammet stöder
inkludering genom att olika
pedagogiska strategier
analyseras och samordnas.
Hur ser vi på eleverna?
•
•
•
•
•
Ideala elever?
Vanliga elever?
Svaga elever?
Stökiga elever?
Avvikande elever?
Positiva och negativa faktorer
Positiva
Negativa
• Elevers och föräldrars aktiva
medverkan.
• Pedagoger som hjälper
eleven att tolka och skapa
förståelse av innehållet i
uppgifter och texter och
presenterar information på
ett tydligt sätt.
• Fokus på kunskapsmål.
• Underskrift på pappret,
förmöten av pedagoger.
• Eget arbete, forskning, egen
planering av uppgifter.
• Fokus på sociala
fostransmål.
Riktlinjer från skolverket
• Skolan ska utgå från synsättet att den skolmiljö
eleven ingår i har betydelse för deras behov av
särskilt stöd.
• Skolan ska skapa en miljö där samtliga elever
inkluderas så långt som möjligt och att
undervisningen anpassas till elevernas
förutsättningar och behov.
• Alla elever ska få den undervisning och stimulans
som de behöver för att utifrån sina
förutsättningar kunna nå så långt som möjligt i
sitt lärande och sin utveckling.
Anledning till att utreda behov av
stöd:
• När en elev riskerar att inte nå kunskapsmålen i
något ämne.
• När en elev vantrivs i skolan.
• När en elev har svårt att fungera i gruppen.
• När en elev är upprepat eller långvarigt
frånvarande.
• När en elev har ett utagerande beteende eller drar
sig undan.
• När en elev har koncentrationssvårigheter, tal- och
språksvårigheter, psykosociala svårigheter.
Skolan ska:
•
•
•
•
•
Utreda behovet. Rektor ansvarar för att det görs.
Dokumentera utredningen.
Samverka med andra verksamheter vid behov.
Samverka med elev och föräldrar.
Anlita extern kompetens vid behov.
Åtgärder kan handla om:
•
•
•
•
•
•
Hur undervisningen organiseras.
Sättet att presentera innehållet för eleven.
Vilka läromedel som används.
Hur klassen eller gruppen organiseras.
Regler för samarbetsklimatet.
Hur klassrummet anpassas för elevens
funktionsnedsättning.
Åtgärdsprogram
Datum:_________________
Elev:____________________
Görs tillsammans av:
_________________________________________
_________________________________________
_________________________________________
Datum för utvärdering:
_________________________________________
Anledning till åtgärdsprogram
Riskerar att ej
nå mål
Upplevs ha
svårigheter på
något sätt?
Verkar inte Fungerar inte
trivas i
i gruppen
skolan
Upprepad
frånvaro
Utagerande
beteende/
drar sig
undan
Förtydligande kommentarer:
________________________________________
________________________________________
________________________________________
________________________________________
________________________________________
________________________________________
Utredning av behov – tänkbara
orsaker till svårigheter
Elevens förutsättningar
_______________________
_______________________
_______________________
_______________________
_______________________
_______________________
_______________________
_______________________
_______________________
_______________________
Hinder i lärandemiljön
_______________________
_______________________
_______________________
_______________________
_______________________
_______________________
_______________________
_______________________
_______________________
_______________________
Beskrivning av vilka mål som eleven uppfyller.
Elevens styrkor och intressen och beskrivning av
situationer som fungerar bra i skolan:
_____________________________________
_____________________________________
_____________________________________
_____________________________________
_____________________________________
_____________________________________
_____________________________________
Mål
Kortsiktiga mål =
_________________________
_________________________
_________________________
_________________________
_________________________
_________________________
_________________________
_________________________
_________________________
_________________________
_________________________
Långsiktiga mål =
________________________
________________________
________________________
________________________
________________________
________________________
________________________
________________________
________________________
________________________
________________________
Insatser för att nå målen –
Vad pedagoger/skolan ska göra:
På kort sikt =
_______________________
_______________________
_______________________
_______________________
_______________________
_______________________
_______________________
_______________________
_______________________
_______________________
_______________________
Långsiktigt =
_______________________
_______________________
_______________________
_______________________
_______________________
_______________________
_______________________
_______________________
_______________________
_______________________
_______________________
Vad föräldrar kan göra:
_________________________________________________
_________________________________________________
_________________________________________________
_________________________________________________
_________________________________________________
_________________________________________________
_________________________________________________
_________________________________________________
Vad eleven kan försöka göra:
_______________________________________________
_______________________________________________
_______________________________________________
_______________________________________________
_______________________________________________
_______________________________________________
Undertecknas av:
•
•
•
•
•
•
Rektor
Pedagog/er
Förälder
Spec.pedagog
Annan profession?
Elev?
Men!
”Vi kan väl inte alltid hålla på och anpassa till
Anna?”
Jo, det kan vi! Fundera på om vi:
• Har en positiv syn på
barns drivkraft och
förmåga?
• Gör individuella
anpassningar utifrån
varje elev?
• Använder konkret
material?
• Har ett positivt samarbete
med föräldrarna?
• Ger information kring läxor
och uppgifter på ett visuellt,
tydligt sätt, till både elev och
föräldrar?
• Undervisar på ett sätt som
stimulerar elevernas inre
motivation?
Hur uppnår man inre motivation?
• Nyfikenhet – att förvåna lagom mycket, att
stimulera sinnena.
• Kompetens – att känna att man kan och klarar
av saker, att visa upp för andra, att ha
kontroll.
• Ömsesidighet – att göra som andra,
tillsammans med andra.
”Mamma, vet du vad 1+2+3+4+5 är?”
”Nej…”
”Det är 15. Vet du hur jag har räknat ut det?”
”Nej…”
”Jo, för 5 + 4 = 9
9 + 3 = 12
och 12 + 3 = 15”
”OK!”
Gunnar, 5 år 9 mån
Fyra perspektiv på lärande
Perspektiv
Form av kunskap
Lärmetod
Elever som gör
Veta hur
Att visa
Elever som vet
Veta att
Att berätta
Elever som tänker
Veta varför
Att diskutera
Elever som undersöker
Veta hur man vet
Att reflektera
Peter Gärdenfors: Lusten att förstå
Gunnar i morse:
”Fena kan betyda två saker!”
”Jaså?”
”Ja, är man väldigt duktig på något så är man
en fena,
och sedan kan det ju också vara en fena på en
fisk”
”Just det”
Ny betygsskala
E
C
A
Analys
Analys
Analys
Förståelse
Förståelse
Förståelse
Fakta
Fakta
Fakta
”Ledan är pedagogens värsta fiende”, Loris
Malaguzzi
Att undervisa för motivation:
• Utgår från elevens intressen och känslomässiga
engagemang.
• Utgå från problemställningar.
• Se till att eleverna har kontroll över sitt lärande.
• Ge eleverna uppdrag.
• Involvera flera sinnen och hela kroppen.
• Låt lärandet bli lekfullt.
• Låt eleverna visa varandra vad de kan.
• Arbeta med att eleven funderar över sitt eget
lärande.
Pedagogen har som uppgift att:
• hjälpa eleven att fokusera på uppgiften
• arrangera uppgiften så att den blir begriplig
• motivera eleven och guida honom/henne
igenom aktiviteten
• få eleven att förstå vad som ska göras
• reglera elevens frustration
Att förstå vad man gör, och
varför?
•
•
•
•
•
•
•
•
Att formulera förståelsemål
Att planera, sammanfatta och kontrollera
Att se mönster
Variation och sammanhang
Använda berättelser och liknelser
Konkret material
God ämneskunskap hos pedagogen
Förankra i elevens egen erfarenhet
Egenskaper för att skapa goda
relationer
•
•
•
•
•
•
Intresse
Kunna reglera sina känslor
Empatisk förmåga
Lyhördhet
God mentaliseringsförmåga
KASAM = känsla av sammanhang
(verkligheten är begriplig, hanterbar och
meningsfull)
• Icke-värderande attityd
Vilket stöd behövs?
• Praktiskt?
• Pedagogiskt?
• Känslomässigt?
Rektor = mycket viktig!
Målet med skolan?
En bra grund att stå på i det betydligt längre
vuxenlivet – vad behöver förberedas inför
vuxenlivet?, vilka färdigheter?, anpassningar?,
kompensatoriska hjälpmedel?, stödkontakter?
En bra självkänsla!
Glädje
• Ökar välbefinnandet, ger avspänning,
aktiverar hjärnan samt ökar kreativiteten
• Pedagoger som kan skratta åt sina egna
misstag och hantera vardagen med en viss
humoristisk distans, väcker elevernas
glädje och intresse.
Referenser
• Peter Gärdenfors: Lusten att förstå, Natur & Kultur, 2010
• Ross Greene: Explosiva barn, Cura, 2003, Vilse i skolan, Cura, 2010
• Linder och Breinhild Mortensen: Glädjens pedagogik,
Studentlitteratur, 2006
• Måhlberg & Sjöblom: Lösningsfokuserad Pedagogik, 2001
• Kutscher: Barn med överlappande diagnoser, ADHD- att leva utan
bromsar , Natur och Kultur, 2010,
• G. Gerland: Arbeta med Aspergers syndrom, Pavus, 2010
• Hjörne och Säljö: Att platsa i en skola för alla, 2008, Norstedts
Akademiska Förlag
• www.spsm.se
• www.skolverket.se
Köpa bok?!
[email protected]
