Jämnt
i Värmland
Nr 2 • JUNI 2006
Satte egna hus i pant
för ett hamam i Arvika
Marita Olsson och Anni-Maj
Ohlsson byggde landets första
hamam, och fick årets Viljastipendium.
Många har drömt om att skapa ett hamam,
turkiskt bad, i Sverige. Fast hittills är det
bara Marita Olsson och Anni-Maj Ohlsson i
Arvika som har förverkligat drömmarna.
– Drivkraften var att få flumma ut i färg
och form. Och så var vi sugna på att få sätta
mosaik i stor skala!
De gav sig på ett gammalt charkuteri, satte
sina hus i pant och lånade 650 000 kronor.
Tillsammans med Maritas dotter Moa
gjorde de jobbet själva.
– Det enda vi hade hjälp med var el, rörmokeri och att gjuta.
Marita är möbelsnickare och Anni-Maj
arbetar på Rackstadmuseet. Under drygt ett
år drog de ned sin betalda arbetstid, och lade
all övrig tid på sitt badhus.
Hösten 2003 öppnade Arvika hamam.
På ett fantasifullt sätt har de återvunnit
ostformar från mejeriet, köttkrokar och
metallskrot. De har fått stor uppmärksamhet
för den vackra anläggningen.
– Vi har haft badgäster från Norge och
från hela Sverige. Folks uppskattning är det
roligaste. Och så att vi har presterat något vi
inte trodde att vi kunde.
Till damernas badkvällar är det kölistor.
Men i höst försvinner de fasta badtiderna för
herrar. De har utnyttjats alldeles för dåligt.
­– Karlarna är lite rädda om de inte vet vilka
andra män som är här. Däremot är det en del
NYHETSBREV
Anni-Maj Ohlsson och Marita Olsson
driver Sveriges enda turkiska hamam.
företag som bokar hela anläggningen.
Ännu är lånen inte betalda, och ännu jobbar Marita och Anni-Maj ideellt för att hålla
öppet tre kvällar i veckan.
På sikt hoppas de kunna ha öppet dagtid.
Länsstyrelsens Vilja-stipendium är på 25
000 kronor.
– Det inspirerar till nyskapande. Först ska
vi göra en stjärnhimmel över hällen!
Nu gäller det
att bryta mönstren
Länsstyrelsen har regeringens uppdrag att
arbeta för att de nationella målen i jämställdhet omsätts i regionala mål. Det ska
ske i samverkan med strategiskt viktiga
regionala myndigheter och andra centrala
aktörer i länet.
Kraven har ökat på att kommuner, landsting, regionförbund och statliga myndigheter ska ha en jämställd verksamhet.
Strategin ska vara jämställdhetsintegrering. Jämställdhetsperspektivet ska
integreras i såväl beslutsfattande som
planering och utförande av en verksamhet.
Förslag och beslut måste analyseras för
att klarlägga möjliga konsekvenser för
kvinnor och män. Båda könen ska få del
av myndighetens service och resurser på
lika villkor, efter vars och ens behov.
För att kunna ta fram regionala mål
behövs könsuppdelad statistik. Genom
statistiken synliggörs kvinnors och mäns
livsutrymme och villkor inom olika områden. En ny regional jämställdhetsstatistik
håller just på att tryckas hos SCB. Förhoppningsvis kommer den att publiceras
ungefär när detta nyhetsbrev kommer ut.
Länets myndigheter, kommuner, näringsliv och organisationer måste samarbeta
mer för att nå positiva resultat. Både när
det gäller det interna jämställdhetsarbetet
och det externa. Här är förändringsprocesser ett nyckelord. Det gäller att öka
genusmedvetenheten, men det räcker
inte. Det gäller också att bryta mönster
och tänka nytt.
Vi har alla ett ansvar för att föra arbetet
framåt.
Maritha Johansson
Jämställdhetsdirektör
från Värmlands jämställdhetsråd. Nyhetsbrevet ges ut med fyra nummer under 2006 och trycks på länsstyrelsens tryckeri i Karlstad.
Ansvarig utgivare: Jämställdhetsdirektör Maritha Johansson, Länsstyrelsen. Tel 054-19 70 55. E-post: [email protected]. Redaktör är Annika N Lindqvist,
frilansjournalist. Tel 0570-171 86. E-post: [email protected]. Du kan även läsa och ladda ner nyhetsbrevet från länsstyrelsens hemsida www.s.lst.se
Mixade salar
ger mer tid i vården
Män och kvinnor får ibland dela sal på
Centralsjukhusets avdelning 9.
Då kan avdelningen snabbare lägga in
patienter. Dessutom slipper patienter flytta
runt och personalens stress minskar.
Inom sjukvården är det sed att dela rum
med patienter av samma kön.
Avdelning 9 behandlar lung-, hud- och
magåkommor. Tanken att pröva mixade salar kom för två år sen, när orimligt mycket
tid gick åt till att skapa enkönade salar.
– Det var ett stort steg. Många i personalen var rädda att patienterna skulle känna
sig tvingade att acceptera att dela rum med
någon av motsatt kön, säger avdelningschef Anna-Lena Johansson.
Möjligheten att mixa används bara när
det är ont om platser.
– Det är helt frivilligt. Om någon säger
nej, så blandar vi inte. Uppskattningsvis
tjugo procent av de tillfrågade säger nej.
Erfarenheterna är goda. Patienterna har i
enkäter förklarat sig nöjda.
– Personligen tycker jag att det är en delvis förlegad syn att man måste ha enkönade
salar. Integriteten, med skärmar mellan
sängarna, håller vi ju på hursomhelst, säger
Anna-Lena Johansson.
Andra avdelningar på Centralsjukhuset
har tagit efter. I sommar ska Norrköping
testa, med Karlstad som förebild.
Företag spelar fram
jämställdhetsplaner
Ett sällskapsspel ska få fler företag att göra
jämställdhetsplaner. Företagarna Värmland
erbjuder alla sina medlemmar att delta i
subventionerade träffar kring utvecklingsverktyget Equl efter semestrarna.
Ambitionen är att det ska vara lika lät�tillgängligt som ett familjespel.
– Många företag saknar jämställdhetsplan. Equl innehåller inga pekpinnar, men
gör klart varför det är viktigt att ha en plan,
säger Malin Pfeiffer, projekt- och utvecklingsansvarig på Företagarna Värmland.
Mikael Eriksson, som varit med och
utformat Equl, betonar att arbetet med jämställdhet är ett led i att utveckla företaget.
Tre kommuner delar
jämställdhetstjänst
Kristinehamn, Karlskoga och Degerfors
ska gemensamt anställa en person som ska
arbeta övergripande med jämställdhet.
– Uppgiften blir att inspirera och motivera politiker och chefer, och sprida goda
exempel, säger Niclas Friman, personalchef i Kristinehamn.
Mattias vill ha fler
män i äldrevården
Mattias Hälleråd är undersköterska och har bara en
manlig arbetskamrat. De
båda är de enda männen av
hundra fast anställda undersköterskor på Resurscentrum
Rosenbad i Karlstad.
Mattias Hälleråd har funderat på varför det
är så få män inom äldrevården.
– Kanske vet de helt enkelt inte vad jobbet innebär. Innan jag började, trodde jag
nog själv att jag mest skulle få byta blöjor
och tvätta patienter. Fast här jobbar vi med
rehabilitering och hjälper gästerna att träna
så de blir friska. Jag får träffa väldigt mycket
folk. Det tycker jag är roligt.
Exakt hur många män som arbetar inom
äldreomsorgen finns det inga siffror på.
– Enligt statistik från Sveriges Kommuner
och Landsting är 10 procent av personalen
i sektorn män. Fast då är personliga assistenter medräknade, och andelen män är lite
högre bland dem än i hemtjänsten och på
särskilda boenden. Andelen är också högre
i storstäderna, berättade Anders Bergh nyligen på ett av länsstyrelsens TA-seminarier
i Karlstad.
Anders Bergh är etnolog och arbetar vid
Socialstyrelsens äldreenhet.
I seminariet deltog flera kvinnor som
arbetar i äldrevården. De var överens om
att det vore bra om det kom in fler män och
trodde att det skulle ge högre löner och
bättre arbetsmiljö.
– Och brukarna är ju både män och kvinnor. Det skulle berika verksamheten med
fler män bland oss, tillade någon.
Tvivel på mäns städförmåga
Under sin studietid jobbade Anders Bergh
extra inom hemtjänsten. Erfarenheterna fick
honom att intressera sig för genusfrågor.
– Som man var jag ifrågasatt. ”Kan du
verkligen städa?” undrade många brukare.
Å andra sidan fick jag väldigt mycket beröm
när jag hade lyckats laga en omelett.
Hemtjänstens arbetsuppgifter är huvudsakligen traditionellt kvinnliga. Ordna med
mat, sköta personlig hygien och städa.
– Däremot ingår sällan ”manliga” uppgifter. Det finns kommuner där personalen inte
ens får byta en trasig glödlampa och inte
laga en kran som står och droppar.
– Jag tycker att kommunerna behöver fundera över innehållet i hemtjänsten. Allt fler
bor kvar hemma allt längre. Jag tycker inte
att man ska behöva leva med en droppande
kran om man ligger i sängen hela tiden.
Ett annat argument för att låta fler fixaruppgifter ingå i hemtjänstens ansvar, är just
att de är klassiskt manliga.
– Många män skräms av tanken på att
arbeta i äldreomsorgen. Kanske kunde man
locka in dem genom att de också fick sådana
arbetsuppgifter.
Årjäng har försökt rekrytera män till vården. Inspirerade av ett lyckat försök i Ånge
drog arbetsförmedlingen och kommunen
2003 igång ett projekt.
Sjuttio arbetslösa män fick brev. Budskapet var glasklart. Snart skulle det starta praktiktjänstgöring inom vården. De som inte
infann sig eller hittade annan sysselsättning
skulle stängas av från a-kassan.
Inför denna utsikt hittade de flesta något
annat. Arton män gjorde den fem veckor
långa praktiken i kommunens äldre- och
handikappomsorg. Tolv av dem fick sommarjobb.
Tre år senare är i princip alla borta.
– En läser till sjuksköterska och någon
jobbar på timmar men det flesta har slutat. Vad alla sa vid uppföljningsträffarna
var: ordna heltidsjobb! berättar Barbro
Thorängen, som var arbetsförmedlingens
projektledare.
– Om kommunerna menar allvar med att
de vill ha män till vården, eller personal
överhuvudtaget, så måste de inrätta heltidstjänster.
De anställda i äldreomsorgen är nästan
bara kvinnor, liksom majoriteten av brukarna. Sjuttio procent av dem som får
hemtjänst, och sjuttio procent på särskilt
boende är kvinnor.
Det beror framförallt på att kvinnor lever
längre. Dessutom är män för det mesta gifta
med yngre kvinnor, vilket betyder att när
mannen har blivit skröplig orkar hustrun
ofta vårda honom. Eller: kommunen utgår
från att hustrun orkar.
Sedan år 2000 har 20 procent av platserna
i särskilt boende försvunnit, samtidigt som
de riktigt gamla har blivit allt fler.
– Tillgången till bra äldreomsorg är en
jämställdhetsfråga, på samma sätt som dagis. Döttrarna tar ansvaret när samhället inte
>
Värmland mobiliserar
mot deltidsarbetslöshet
Deltidsarbetslöshet är ett större problem i
Värmland än i riket som helhet. I Stockholm går ungefär en fjärdedel av utbetalningarna från a-kassorna till människor
som jobbar deltid eller timtid, men vill ha
heltid. I Värmland går närmare hälften av
pengarna till samma kategori.
– Det blir 352 miljoner kronor på ett år,
säger länsarbetsdirektör Eeva Vestlund.
Arbetslöshet på deltid är alltså dyrt för
samhället, men ännu dyrare för individerna,
nästan alltid kvinnor.
Det är svårt att styra sin tid, inkomsterna
blir låga och pensionerna mycket små.
Sedan gammalt har arbetsförmedlingarna
koncentrerat sig på dem som är helt arbetslösa. Nu satsar Värmland på att hjälpa
deltidsarbetslösa till heltid. Kvällsöppna
förmedlingar är ett steg, tydligare handlingsplaner för varje person är ett annat.
Givetvis måste också arbetsgivarna skapa
heltidstjänster. Diskussioner med arbetsgivare i till exempel handel och vård ingår i
länsarbetsnämndens strategi.
Foto: ANNIKA N LINDQVIST
Stål och verkstad
behöver fler kvinnor
>
Mattias Hälleråd hjälper Ingrid Eriksson att resa sig upp. På hans jobb är
bara två fast anställda män.
räcker till. Det är de som inte kan sova om
nätterna för att de oroar sig för sin dementa
mamma eller pappa, sa Anders Bergh.
Fler kvinnor än män säger att de skulle
vilja ha mer hemtjänst än de får, och fler
kvinnor är också missnöjda med kvalitén.
Det kan ha olika förklaringar, tror Anders
Bergh.
Kanske beror det på att kvinnor är mer
kritiska till hur en annan kvinna torkar golven och dammsuger under sängen, det vill
säga utför de sysslor som brukaren själv har
gjort i hela sitt liv.
Eller också får en man i regel mer och
bättre hjälp, för att biståndsbedömaren utgår
från att han inte klarar hushållssysslorna.
– Biståndsbedömare säger att de kanske
omedvetet värderar män och kvinnor
olika.
Men om kvinnor möjligen blir orättvist
behandlade där, så tycker Anders Bergh att
hela fritidsverksamheten färgas av kvinnliga
värderingar.
– Jag kommer ihåg en gång när det var
samkväm på servicehuset. Inte en enda man
var där. Personalen klagade på att de var så
asociala. Fast de var ju hemma och tittade på
femmilen på tv! Ska man lägga ett samkväm
samtidigt som det är femmilen?
– I de sysselsättningslokaler jag har sett
fanns det vävstolar, och man kunde vara
med och sticka och baka. Men det fanns
ingenting som appellerade till manliga
intressen.
Undersköterskan Mattias Hälleråd tycker
det är skönt att ha åtminstone en manlig
arbetskamrat.
– Det blir lite annat snack när vi fikar
ihop.
ANNIKA N LINDQVIST
– Det är bra att få med sig genustänkande
från början.
Det tycker Per Eiritz, styrelseordförande
för nybildade Kompetenscentrum Stål och
Verkstad. Han fick nya impulser på årliga
värmlandsmötet (ÅVM) den 8 maj.
ÅVM har alltid fokuserat på tillväxt. I
år skulle det tänkandet integreras med ett
jämställdhetsperspektiv.
Många kvinnor var föreläsare, jämställdhet var en egen programpunkt och flera av
de workshops som deltagarna kunde välja
bland hade genusperspektiv.
En leddes av professor Gerd Lindgren:
– De som lyssnade var intresserade. Men
det var mest kvinnor och redan frälsta.
För Per Eiritz, som ska utveckla stål och
verkstad, var tankarna delvis nya.
– Att Värmland ligger så illa till när det
gäller jämställdhet, det visste jag inte.
– Nu ska vi anstränga oss för att hitta
kvinnor till våra styrgrupper. Många företag kommer att få rekryteringsproblem om
de inte utnyttjar tjejers kompetens.
Länsstyrelsens planeringsdirektör Bengt
Dahlgren var en av arrangörerna till ÅVM.
Han är nöjd med att deltagandet fördelade
sig jämnare än någonsin med 55 procent
män och 45 procent kvinnor.
– Men vår ambition att könsperspektivet
skulle genomsyra hela mötet uppfyllde
vi kanske inte. Men frågan återkommer
självfallet. säger Bengt Dahlgren.
Brist på jämställdhet
dålig reklam för länet
– Om Värmland hoppas på
inflyttning är det ingen bra
reklam att vara dålig på
jämställdhet, säger professor
Gunnel Forsberg.
Begreppet tillväxt betyder flera saker. Befolkningstillväxt, till exempel.
Flera gånger har Värmland kommit sist
i Statistiska Centralbyråns mätningar av
jämställdheten. SCB mäter sådant som
utbildning, inkomst och ohälsotal.
– Det är ingen bra reklam. Jag tror att
sådant spelar roll för åtminstone kvinnor
när man väljer var man ska bo, säger Gunnel Forsberg, professor i kulturgeografi i
Stockholm.
Hon vill studera vilket utrymme genusperspektivet får i tillväxtarbetet.
Tillsammans med Gerd Lindgren, professor i sociologi vid Karlstads universitet,
har Gunnel Forsberg fått pengar av statliga
Vinnova för ett treårigt projekt, Innovationssystem och homosociala strukturer.
Innovationssystem, eller kluster, betyder
ungefär en kreativ miljö där företag i nära-
Fler tjejer vaktar
Arvikas scener
Årets Arvikafestival kommer att ha fler
kvinnliga scenvakter. Under våren har två
utbildningar hållits med sammanlagt trettiotalet deltagare.
– Festivalarbetet är idéellt. Men det kan
vara ett steg till jobb i branschen, säger Petter Säterhed, på XNSE AB som tillsammans
med Tjejjouren har gjort utbildningen.
Samtidigt pågår ett projekt för att göra Arvika till Sveriges mest jämställda festival.
Siri Öhman och Kristin Johansson har
båda arbetat med festivalen i sex år, och
har slagits av att så få tjejer har funnits i
den absoluta toppen.
– På festivalens femton år har bara en enda
tjej varit huvudansvarig. Man ser det som
att det finns bara ett bra sätt att leda festivalen, och det bygger på typiskt manliga
egenskaper, säger Siri Öhman.
Projektet finansieras av bland annat länsstyrelsen och ESF-rådet.
– Vi ska lägga upp en femårsplan på hur
vi vill att festivalen ska utvecklas. På sikt
hoppas vi på fler kvinnliga artister. Problemet är att bland de stora internationella
dragplåstren finns nästan bara män.
liggande branscher ökar konkurrenskraften
genom samarbete med varandra och med
universitet och högskolor. Samarbetet ska
ge ekonomisk tillväxt.
De värmländska klustren, som The Paper
Province och Verktygsmaterialteknikcentrum, bygger på gamla bruksstrukturer.
– Det är bra att bygga på den kompetens
som finns. Men man riskerar att missa
idéer om man inte ser att det kan växa upp
innovationssystem inom nya sektorer, till
exempel vård och omsorg eller friskvård,
sektorer där det finns många kvinnor.
Ytterligare fyra forskare arbetar med
projektet. Forskarna har börjat med att intervjua aktörer inom det etablerade regionala
utvecklingsarbetet. De ska också undersöka
kluster som är på väg att byggas upp inom
till exempel hästnäringen.
– Dessutom ska vi studera formella och
informella nätverk och försöka förstå hur
de har uppkommit och varför de ser ut som
de gör idag.
– Förhoppningen är att vi med projektet
inte bara ska stå utanför och betrakta. Vi vill
också sätta igång en process för att förena
tillväxtarbete med jämställdhetsarbete.
Hedersvåld även
mot homosexuella
Hedersrelaterat våld drabbar inte bara unga
flickor. Förtrycket kan vara lika starkt mot
homo-, bi- och transpersoner, HBT.
Morden på Pela Atroshi och Fadime Sahindal satte fokus på hur svårt det kan vara
för unga kvinnor från hederskulturer att få
leva som de vill. Regeringen satsade pengar
på att motarbeta problemet och kartlägga
det. Länsstyrelsen kom fram till att minst
femtio flickor under tjugo år lever under
hedersrelaterat förtryck i Värmland.
Nyligen hade länsstyrelsens sociala enhet
en föreläsning om hedersvåld och HBT.
– Många tror att det är ett muslimskt
problem. Men förtrycket existerar också i
kristna och andra värdekonservativa grupper, sa föreläsaren Charlotte Persson.
Länsstyrelsen har också delat ut pengar
till projekt mot hedersrelaterat våld. Bland
dem finns Frödingskolan på Kronoparken
som driver tjej-, kill- och föräldragrupper,
FöräldraFamnen som ordnar gruppträffar
för kurdiska mammor som inte arbetar
eller studerar och Folkuniversitetet som
ska stärka samlevnadskunskapen i SFIundervisningen.
Redaktionen vill ha
fler tips från företag
Förra numret av Jäm(n)t i Värmland skickades till de cirka 1000 företag som ingår i
Handelskammaren Värmland.
– Intresset har varit stort. Vi har fått ett
sjuttiotal nya prenumeranter, säger jämställdhetsdirektör Maritha Johansson.
– Vi vill också ha tips från företagen för
att bättre kunna skildra jämställdhetsarbetet
i det privata näringslivet, säger hon.
Värmlands
jämställdhetsråd
Ordförande:
Länsrådet Björn Sandborgh
[email protected]
Ledamöter:
Länsstyrelsen Värmland
Maritha Johansson
[email protected]
LO-distriktet Värmland
Patrick Roselin
[email protected]
TCO
Magnus Hildebrand
[email protected]
Lantbrukarnas Riksförbund
Jan Landström
[email protected]
Svenska ESF-rådet i Värmlands län
Bert-Ivan Nilsson
[email protected]
Värmlands Idrottsförbund
Per Dalebjer
[email protected]
Polismyndigheten Värmland
Richard Källstrand
[email protected]
Karlstads kommun
Solveig Gard
[email protected]
Karlstads universitet
Gerd Lindgren
[email protected]
Handelskammaren Värmland
Ulf Ljungdahl
[email protected]
Region Värmland
Christer Svahn
[email protected]
Företagarna Värmland
Malin Pfeiffer
[email protected]
Länsarbetsnämnden
Helena Strandberg
[email protected]
Värmlandskooperativen
Böret Segolson
[email protected]
Försäkringskassan Värmland
Agneta Nilson
[email protected]
Landstinget i Värmland
Pär Wärme
[email protected]
