Jämnt
i Värmland
Nr 1 • APRIL 2006
All vårdpersonal ska
lära sig genusfrågor
Vården ska vara lika bra för
kvinnor och män. All personal
i landstinget ska få kunskap
om genusfrågor.
Mannen är ofta norm inom vården. Hjärtsjukvården har svårt att tolka kvinnors mer
diffusa symtom och kvinnor får sämre rehabilitering. Flera undersökningar visar också
att kvinnor generellt ges billigare läkemedel,
medan män oftare får dyrare preparat.
Hösten 2004 beslutade landstingsstyrelsen
att ta fram ett direktiv för arbetet med kvinnors hälsa och genusfrågor.
– Vårt långsiktiga mål är att all personal
ska få baskunskap om genusfrågor, säger
Gunilla Wadsten. Hon är länsverksamhetschef för kvinnosjukvården och har suttit i
arbetsgruppen tillsammans med ortopedins
länsverksamhetschef Ulf Thörnqvist och
utvecklingsledare Lennart Hellqvist.
Det första steget blir ett seminarium för
cirka hundra nyckelpersoner, såväl läkare
som politiker och chefstjänstemän.
På sikt är det möjligt att landstinget kommer att utbilda särskilda resurspersoner
ute i verksamheten, ungefär som skolans
genuspedagoger.
Landstinget ska inte uppfinna hjulet på
nytt, utan använda den kunskap som redan
tagits fram.
Men en del egna undersökningar ska
Värmland ändå göra. Några förslag på områden som kan komma att specialgranskas är
psykisk ohälsa, cancervården och hjärt- och
NYHETSBREV
Gunilla Wadsten har utrett hur vården ska
passa både män och kvinnor.
kärlsjukvården.
– Värmland har precis startat med PCI,
ballongsprängning. Det är ett bra tillfälle att
analysera tillgängligheten och om det finns
könsskillnader, säger Gunilla Wadsten.
Det kan också finnas områden där män
missgynnas.
– Män söker till exempel inte vård för psykisk ohälsa i samma grad som kvinnor.
Jämställdhetspropp
ger länen mer ansvar
Den nya jämställdhetspolitiska propositionen överlämnades till Riksdagen i slutet
av mars.
Det övergripande målet föreslås vara att
kvinnor och män skall ha samma makt att
forma samhället och sina egna liv. Som
delmål föreslås:
• En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män skall ha samma
rätt och möjlighet att vara aktiva samhällsmedborgare och att forma villkoren
för beslutsfattandet.
• Ekonomisk jämställdhet. Kvinnor och
män skall ha samma möjligheter i fråga
om utbildning och betalt arbete som ger
ekonomisk självständighet livet ut.
• En jämn fördelning av det obetalda
hem- och omsorgsarbetet. Kvinnor och
män skall ta samma ansvar för hemarbetet
samt ge och få omsorg på lika villkor.
• Mäns våld mot kvinnor skall upphöra.
Kvinnor och män, flickor och pojkar, skall
ha samma rätt till kroppslig integritet.
Jämställdhetsintegrering ligger fast som
strategi. När det gäller organiseringen av
det jämställdhetspolitiska arbetet har man
för avsikt att 2007 inrätta en myndighet
med uppgift att bidra till utvecklandet av
en effektiv jämställdhetspolitik.
Jämställdhetsarbetet på lokal och regional nivå bör stärkas.
Uppdrag kommer att lämnas till länsstyrelserna att i samverkan med lokala och
regionala aktörer ta fram regionala jämställdhetsmål utifrån de nationella målen
samt lokala och regionala förhållanden.
Jag ser fram mot detta uppdrag.
Maritha Johansson
Jämställdhetsdirektör
från länsgruppen för jämställdhet. Nyhetsbrevet ges ut med fyra nummer under 2006 och trycks på länsstyrelsens tryckeri i Karlstad.
Ansvarig utgivare: Jämställdhetsdirektör Maritha Johansson, Länsstyrelsen. Tel 054-19 70 55. E-post: [email protected]. Redaktör är Annika N Lindqvist,
frilansjournalist. Tel 0570-171 86. E-post: [email protected]. Du kan även läsa och ladda ner nyhetsbrevet från länsstyrelsens hemsida www.s.lst.se
Genuspedagoger
utbildas i Karlstad
Karlstads kommun har beslutat att varje
skolområde ska ha en genuspedagog. Men
genuspedagogutbildningen vid Göteborgs
universitet finns inte längre. Regeringens
öronmärkta anslag är slut.
Nu har det löst sig ändå. Karlstads kommun skickar i höst tolv yrkesverksamma
lärare på utbildning i genusvetenskap inom
pedagogiken vid Karlstads universitet.
– Nu kan vi uppfylla en del av vårt mål,
trots att Göteborg lade ner, säger Annika
Davidsson, projektledare på barn- och ungdomsförvaltningen i Karlstads kommun.
Utbildningen i Karlstad är på fem poäng.
Den i Göteborg var på tio.
Flera kommuner i Värmland har inte en
enda genuspedagog.
– Hoppas de också skickar lärare till universitetet, säger Annika Davidsson.
Nytt jämställdhetsråd
med fler aktörer
Länsstyrelsen har regeringens uppdrag att
bidra till ökad jämställdhet. I detta finns
ett uttalat ansvar för att arbetet ska ske i
samverkan med länets centrala aktörer.
Därför, och för att ge frågorna högre status, ombildas den gamla länsgruppen till en
ny regional strategi- och utvecklingsgrupp,
Värmlands jämställdhetsråd.
Länsgruppen för jämställdhet har funnits
i många år och bestått av representanter
från tio värmländska myndigheter och
organisationer.
Det nya Jämställdhetsrådet ska göra
samma sak, det vill säga främja jämställdhetsarbetet. Men det omfattar fler sektorer.
Såväl polisen som LO och Värmlands
Idrottsförbund är med i det nya rådet.
En annan skillnad är könsrepresentationen. I den förra länsgruppen var kvinnorna
överrepresenterade. I Jämställdhetsrådet
ska lika många män som kvinnor delta.
– Jämställdhet är ingen kvinnofråga, det
är en mänsklig fråga. För att få maximal
effekt ska deltagarna också ha en ledande
ställning inom sina organisationer, säger
jämställdhetsdirektör Maritha Johansson.
Sexton organisationer deltar: Karlstads
universitet, Handelskammaren, Region
Värmland, Företagarna, Lantbrukarnas
Riksförbund, TCO, LO, Länsarbetsnämnden, Landstinget, Värmlandskooperativen,
Försäkringskassan, Karlstads kommun,
Polisen, Värmlands Idrottsförbund, ESFrådet och Länsstyrelsen.
Länsrådet Björn Sandborgh blir ordförande. Jämställdhetsdirektören blir föredragande och sammankallande.
Första mötet hålls i början av maj.
Skolan som lockar
pojkar att dansa
Idrottsskolan i Karlstad låter
mellanstadieelever pröva på
sporter som många inte skulle
kommit i närheten av annars.
Och alla får testa både tjejstämplade och killstämplade
idrotter.
Lite före halv fem en tisdagseftermiddag
kommer bussen till Bryngfjordsbacken utanför Karlstad. Klass två från Norrgården,
Karlavagnen, Kronoparksskolan, hoppar ut
och springer mot backen. Någon enstaka har
med egen utrustning, men de allra flesta går
till förrådet och tar på sig de pjäxor och skidor
som idrottsskolan har köpt in.
Det här är gruppens andra besök i Bryngfjordsbacken, men Daniel Taleb Hussein och
Hawar Palani var inte med förra gången. Det
här är allra första gången som de har slalomskidor på fötterna. De åker inte liften med
en gång, utan slalomklubbens ledare Johan
Bergenbrink drar dem upp en bit i backen och
säger till dem att åka nerför.
– Iiih! Jag kaan inte! utropar Hawar Palani.
– Jodå, du kan, försäkrar Johan Bergenbrink.
Hawar åker flera gånger, slänger sig åt sidan
när det går för fort, skrattar och ropar på Johan
att han ska dra henne uppför igen. Efter en
halvtimmes idog träning står hon hela vägen
ner och ropar högt:
– Såg du? Jag kunde!
Idrottsskolan startade på Kronoparksskolan, där en stor del av eleverna har utländsk
bakgrund. Thomas Sundenhammar var ny
som idrottslärare och slogs av att så få elever
sportade i någon förening.
– Föreningarna var inte aktiva på Kronoparken. Deras sätt att värva nya medlemmar
är att skicka med eleverna en A4-lapp hem
till föräldrarna, och det funkade inte här.
Framförallt kände jag att vi behövde göra
nåt för invandrarflickorna, säger Thomas
Sundenhammar.
Satsar på barn och rörelse
Han åkte på studiebesök till Bunkeflo i Malmö, som har blivit riksbekant för sin satsning
på barn och rörelse, och fick stöd av skolans
rektor för att starta en frivillig idrottsskola på
Kronoparken.
I år är det fjärde läsåret. Thomas Sundenhammar är projektledare på heltid och idrottsskolan har utvidgats. Sju av kommunens
skolor ingår. På sikt ska ännu fler skolor med.
I snitt är det sjuttio procent av eleverna som
deltar i aktiviteterna.
– Nu har vi sammanlagt 413 elever som är
med och mer än hälften är tjejer, berättar Thomas Sundenhammar som också är stolt över
att idrottsskolan verkligen når de barn som
inte redan är aktiva i en massa sporter.
Verksamheten ser likadan ut på de sju skolorna. Förstaklassarna har lek och rörelse en
timma i veckan under ledning av elever från
gymnasieskolans barn- och fritidsprogram.
Andra- och tredjeklassarna har fyraveckorsperioder där de en dag i veckan prövar på en
sport, innan det är dags att testa nästa idrott.
Fler och fler sporter har tillkommit. Idag
deltar sexton olika föreningar. Genom dem får
barnen pröva amerikansk fotboll, dans, vanlig
fotboll, friidrott, badminton, golf, innebandy,
segling, karate, ridning, slalom, volleyboll,
basket och handboll. I grupperna är pojkar
och flickor blandade. Det rika utbudet ger en
ovanlig möjlighet för alla att pröva sporter
som har en stark kill- eller tjejstämpel.
– Det finns inget tvång att vara med i varje
sport. Men jag pushar alla att åtminstone gå
dit den första gången och se vad det är. Det
har hänt någon gång att killar har vägrat att
rida, men de allra flesta prövar verkligen allt,
säger Thomas Sundenhammar.
Dans i Värmland deltar för första året i
idrottsskolan.
– Fyra gånger är inte så mycket, men det
ger dem en möjlighet att få en inblick i vad
dans är, säger danskonstnären Aleksandra
Rudnicka efter att hon dansat med årskurs
tre på Hagaborgsskolan för fjärde och sista
gången.
Det är svårt att säga om denna första inblick
lockar fler pojkar till att dansa. Men chansen
finns.
– Jag kommer ihåg en pojke som protesterade högljutt när skolan skulle ha dans som
en del i en kulturvecka. ”Kan vi inte få spela
handboll istället?” undrade han första dagen.
På sista dagens uppvisning stod han längst
fram. Något år senare träffade jag på honom
på dansläger i Örebro. Sen sökte han upp mig
för att få tips inför en audition, för han ville
söka in till dansgymnasum.
Bo Lång från Karlstad Badminton har sett
ett tydligt ökat intresse för sporten.
>
Ojämställdhet syns
i regional statistikbok
År 2004 gav länsstyrelsen för första gången
ut statistikboken ”På tal om kvinnor och
män i Värmlands län”. Den behändiga
skriften om löner, pendling, utbildningsnivå, företagande och en massa annan könsuppdelad statistik blev en succé. Upplagan
på 2000 exemplar tog slut och länsstyrelsen
fick trycka 1000 exemplar till.
I början av juni kommer en ny upplaga
med färska siffror från SCB
– Nu trycker vi en större upplaga på en
gång. Skriften kommer dessutom att läggas
ut som pdf-fil på hemsidan, säger jämställdhetsdirektör Maritha Johansson.
Värmländska män
bildar lokalt nätverk
Foto: ANNIKA N LINDQVIST
En värmländsk avdelning av den idéella
riksorganisationen Manliga nätverket är på
gång. När organisationens kommunikatör
Klas Hyllander talade på ett TA-möte i
Karlstad i december bildades en arbetsgrupp som ska skapa en lokalavdelning.
Kontaktperson är Morgan Stensson. Epost: [email protected]
Nätverkets hemsida: www.man-net.nu
>
Andreas Johannesson går i trean på Hagaborgsskolan och gillar att dansa
med danskonstnären Aleksandra Rudnicka.
– Det går ju inte att säga tvärsäkert att det
beror på idrottsskolan, men gissningsvis är
det femton-tjugo nya medlemmar som vi
har fångat upp genom idrottsskolan. Det är
ungefär en tioprocentig ökning för oss.
Inte hem från fritids
Idrottsskolan ligger alltid ganska tidigt på
eftermiddagen.
– Det är viktigt att framförallt flickorna
inte hinner gå hem från fritids. Då kan det
vara svårt för dem att komma ut igen, säger
Thomas Sundenhammar.
En annan princip är att ekonomin inte ska
vara ett hinder. Att vara med i idrottsskolan
kostar 90 kronor per läsår, inklusive t-shirt
och vattenflaska. Och buss, när det behövs.
Inget barn ska vara utestängt för att föräldrarna inte kan skjutsa.
Däremot krävs det att föräldrar är med och
hjälper till under aktiviteterna. Ungefär 220
personer, mest mammor, är föräldraledare.
Förhoppningsvis ska de också bli inspirerade
till att gå in som ledare i föreningarnas vanliga
verksamhet. Ursprungstanken är att engagera
fler invandrarföräldrar.
– Där har vi inte riktigt lyckats. Nu ska vi ta
hjälp av integrationsbovärdarna på Kronoparken och försöka locka till oss fler invandrare
som har idrottslig bakgrund, säger Thomas
Sundenhammar.
Lottie Hallberg är föräldraledare på Kronoparksskolan. Hon har följt med till backen och
hjälper till att knäppa på pjäxor.
– Det här är helt fantastiskt bra! Som förälder väljer man ofta sådana aktiviteter som
man själv gillar åt sitt barn. Här får de chansen
att prova på allt.
ANNIKA N LINDQVIST
Värmland lär om
lönsam jämställdhet
Jämställdhet är lönsamt.
Under året ska representanter från värmländska företag, organisationer och företagsrådgivare tillsammans fördjupa sina
kunskaper om jämställdhet. Sammanlagt
är det cirka femtio nyckelpersoner, cirka
tio i varje grupp, som ska träffas vid fyra
kostnadsfria halvdagsseminarier under
året. Deltagarna får utbildning bland annat
om jämställdhetspolitik, statistiska fakta
och om hur man gör genusanalyser.
Det första seminariet hölls 10 mars i Karlstad och projektet avslutas i mars 2007.
– Intresset för att delta är stort, säger Katarina Jakobsson, projektledare för Lönsamt
jämnt i Värmland som är ett EU-projekt
inom ramen för Mål 3. Projektledaren nås
på e-post: [email protected] Läs mer på
hemsidan www.varmlandjamnt.se
Viljastipendiat
avslöjas på ÅVM
Viljastipendiet 2006 delas ut på Årliga
Värmlandsmötet den 8 maj. Länsstyrelsens
stipendium ska gå till en framgångsrik företagarkvinna. Fjolårets stipendium gick till
Pia Hidén, Svaneholms herrgård. I övrigt
ska frågan om jämställdhet lyftas på ÅVM,
genom samtal och workshops.
Det här händer
i Värmland i vår
Grupparbeten skapar
stress för gymnasietjejer
Tjejer i gymnasieskolan är
mycket mer stressade än sina
killkompisar. Framförallt av
grupparbetena.
Linnar Holgersson är lärare på Tingvallagymnasiet i Karlstad och genuspedagog.
– Jag var mentor i en klass där många
tjejer gick in i väggen. Jag började fundera
på om det var en allmän trend.
Inom ramen för jämställdhetsarbetet på
Tingvallagymnasiet och sina psykologistudier gjorde han förra våren en enkätundersökning. Enkäten besvarades av 316 elever
i årskurs två på natur och samhäll, samt
handels- och administrationsprogrammet.
Resultatet är entydigt. Tjejerna är mer
stressade i samtliga undervisningssituationer. Allra värst var grupparbetena.
Bara tjugo procent av pojkarna kände sig
stressade av dem, men åttio procent av
flickorna.
– Tjejerna tycker att de får ta för mycket
Pengar att söka
för jourarbete
Nu finns det pengar att söka för alla som
arbetar med stöd till våldsutsatta kvinnor
och barn. Regeringen har anslagit 135
miljoner kronor till ändamålet. Av dem har
länsstyrelsen 2,3 miljoner kronor att fördela
till värmländska projekt under 2006.
Tanken är i första hand att kommunerna
ska ansöka tillsammans med kvinno-, tjejoch brottsofferjourer, för att utveckla samarbetet mellan kommunerna och de ideella
jourerna. Men det är också möjligt för en
jour att söka på egen hand. En kommun
som saknar idéell jourverksamhet kan också
begära pengar för att bygga upp en sådan.
Sista ansökningsdag är den 1 juni. Lillemor Brantefors på länsstyrelsens sociala
enhet hanterar ansökningarna. Hon nås på
e-post: [email protected]
Samtidigt har Kristinehamns kommun
beslutat anställa en samordnare för kvinnofridsfrågor.
ansvar.
Enkäten gäller upplevelserna i skolan.
– Det är ju den situationen som vi lärare
kan styra.
Ett sätt är att se över gruppindelningen.
– Kanske ska man oftare göra grupper efter
ambition, där inte en elev behöver känna sig
som arbetsledare, säger Linnar Holgersson,
som betonar att det finns för- och nackdelar
med alla former av indelningar.
Maria Hedmark besvarade enkäten. Hon
är inte förvånad över resultaten.
– Jag tycker grupparbetena är stressande.
Jag brukar ta på mig ansvaret, för jag tror
det blir bäst då.
Hon tycker att stressen nu när hon snart
ska ta studenten är värre än i tvåan.
– Det är ju allt. Få bra betyg, göra högskoleprovet, projektarbetet som vi gör utanför
den schemalagda tiden, studentbalen... Jag
jobbar dessutom extra varje helg.
Linnar Holgerssons C-uppsats heter Flitiga
Lisa och Gustaf Gamäng - Upplevd stress
bland gymnasieelever i årskurs två.
Erkänn bondhustrun
som företagare!
Kvinnor är ofta företagare inom jord- och
skogsbruk utan att synas i statistiken, eftersom företaget är registrerat på maken.
Överhuvudtaget behöver statistiken kring
kvinnors företagande förbättras.
Det är en slutsats från två externa konsultföretag som har utvärderat Regionalt
Resurscentrum för kvinnors företagande i
Värmland, RRC.
RRC har verkat sedan 2003, med stöd
av statliga Nutek, Region Värmland, länsstyrelsen och Karlstads kommun. Antalet
företagerskor ökade under 2004, men
Värmland har fortfarande ett lägre företagande än landet som helhet.
Som helhet anser utvärderarna att RRC
behövs, och trycker på vikten av kontinuerligt stöd till företagarna. Men de anser att
centret bör utvecklas. Till exempel behövs
fler insatser för dem som är företagare på
deltid eller anställda som ledare.
• Män, kvinnor och äldreomsorg är rubriken
när Anders Bergh från Socialstyrelsen talar
på ett TA-seminarium den 4 maj kl 13.30-16
i lokalen Amiralen, Karolinen. Anmäl på:
[email protected]
• Idérika Värmland är en utvecklingskonferens om kvinnor som entreprenörer. Konferensen hålls 4-5 maj i Karlstad. Frågor och
anmälan: [email protected]
• Handelskammaren startar under våren
en strategi- och erfarenhetsgrupp om affärs- och ledarutveckling för kvinnor. Mer
information från [email protected]
• Projektet Iris ska stötta tjugotalet kvinnor att gå från socialbidragsberoende till
företagande, gärna kooperativt. Projektet
drivs av Internationella kvinnoföreningen,
och de flesta deltagare är födda utomlands.
Deltagarna utbildas i ekologisk odling, och
ska gemensamt driva ett café och på sikt en
saluhall med egna produkter.
• Manlighet i fokus heter en ny antologi
om män och pojkar i förskola och skola.
Redaktör är forskaren Marie Nordberg.
• Anmäl dig till Årliga Värmlandsmötet
den 8 maj på www.regionvarmland.se
Länsgruppen för
jämställdhet 2006
Länsstyrelsen Värmland
Maritha Johansson
[email protected]
Värmlandskooperativen
Böret Segolsson-Knutsson
[email protected]
Länsarbetsnämnden
Helena Strandberg
[email protected]
Landstinget i Värmland
Pär Wärme
[email protected]
Karlstads kommun
Solveig Gard
[email protected]
Karlstads Universitet
Kerstin Rosenberg
[email protected]
Almi Företagspartner AB
Gunnar Hellerström
[email protected]
Region Värmland
Gun-Britt Björevall
[email protected]
Handelskammaren Värmland
Marie Olofsson
[email protected]
Försäkringskassan Värmland
Agneta Nilson
[email protected]
