Geologi, VATTEN och vin Vad behövs för att göra vin

Geologi, VATTEN och vin
Och något om begreppet ”Terroir”
Sven Jonasson
Kurs KK0182 - HT 2006 - GU
1
Vad behövs för att göra vin ?
Koldioxid + vatten + solljus => socker + syre
6 CO2 + 6 H2O + solenergi → C6H12O6 (druvsocker) + 6 O2
Dessutom behövs:
Makronäringsämnen (N, P, K, S, Ca, Mg)
Mikronäringsämnen (Fe, Mn, Cu, Zn, B, Mo)
Socker + vatten + jäst => alkohol + vatten
C6H12O6 → 2 CH3CH2OH + 2 CO2 + energi
2
1
Mineralnäringsämnen mm i markvatten som funktion av pH
3
Vinets kvalitet
• Grape
• Ground
• Guy
4
2
Vinplantan måste ha
någonstans att växa!
5
Chapa, 2006
6
3
Platsen = ”Ground” = ”Var”
Bestämmer:
• Medelklimat
• Markförutsättningar
Vattentillgång (dränering och hushållning)
pH och näringstillgång
Solexponering
Mm
7
8
4
Jfr Spanien och USA !!
9
Geologi
10
5
Geologiska kretsloppet
11
Jordklotets avsvalning
en drivande kraft för
geologiska processer
12
6
Plattektonik förändrar kontinenternas och havens
utseende och läge över tiden
13
Den geologiska åldern spelar underordnad roll för
vattenkvantitet men viss roll för vattenkvaliteten
14
7
Några viktiga geologiska begrepp
•
•
•
•
•
Mineral
Bergarter (magmatiska / sedimentära / metamorfa)
Erosion / vittring / transport
Jordarter / sediment
Jordmåner
15
Mineral - modermaterial
16
8
Ytbergart Djupbergart
17
Amfibolit
18
9
Diabas
19
Gabbro
20
10
Granit
21
Granit – detalj (mikroskopbild)
22
11
Ådergnejs
23
Sandsten
24
12
Olika minerals vittringsbenägenhet
25
Vittring av mineral gör att näringsämnen
som finns i mineralen blir (växt)tillgängliga
26
13
Mineralnäringsämnen mm i markvatten som funktion av pH
27
Erosion och transport skapar topografi och sediment
28
14
Corton Hill
29
Karakterisering av sediment
och
Sediments hydrauliska egenskaper
30
15
Kornstorlek och sortering
Välsorterad
Osorterad
31
32
16
Kornstorleksfördelningar
33
Grov men viktig
indelning av sediment
• Sand
• Silt
• Ler
34
17
USDA Textural triangle
35
Lera kan vara många olika saker
Beror på
•
•
•
•
Avsättningsmiljö
Lermineral
Kompaktering / avvattning
Strukturpåverkan (frysning, torkning,
markorganismer, plöjning mm)
Exempel: Torrskorpelera !!!
36
18
• Porositet - anger hur mycket utrymme
det finns av porer och sprickor i en volym
(jord eller berg)
• Hydraulisk konduktivitet (permeabilitet)
– anger hur lätt vatten kan rinna igenom
en jord eller en bergart (hur permeabel
jorden eller berget är)
37
Volymsrelationer i ett poröst media
38
19
Packningsgrad påverkar porositet
39
Adsorptivt bundet vatten
40
20
Vattengenomsläpplighet – grova porer viktigast
41
Olika vattenhållningskurvor
ht= meter över
grundvattenytan
Vattenhalt
Grov sand (S) är väldränerad och kan bara hålla små mängder vatten
Lera (C) är vanligen mycket sämre dränerad, men håller stora mängder vatten
42
21
43
Vattnets förekomst i landskapet
44
22
Markvattenzonen (”soil water zone”)
är den del av omättad zon från vilken
vegetation kan ta upp vatten (och där
markorganismer förekommer)
Denna zon är ca 0,5 m för gräs och
odlade sädesslag, men kan vara
betydligt mäktigare för vinrankor
45
Indelning av jord och berg
utgående från ler- och kalkhalt
46
23
Kalk - Märgel - Ler
(tysk indelning)
Kalk(sten) - ren
hochprozentiger Kalkstein Kalkhalt 95 % - 100 %, resten lera
Märgelhaltig kalk
mergerliger Kalk
Kalkhalt 85 % - 95 %, resten lera
Märgelkalk
Mergelkalk
Kalkhalt 75 % - 85 %, resten lera
Kalkmärgel
Kalkmergel
Kalkhalt 65 % - 75 %, resten lera
Märgel
Mergel
Kalkhalt 35 % - 65 %, resten lera
Lermärgel
Tonmergel
Kalkhalt 25 % - 35 %, resten lera
Märgellera
Mergelton
Kalkhalt 15 % - 25 %, resten lera
Märgelhaltig lera
mergerliger Ton
Kalkhalt 5 % - 15 %, resten lera
Lera - ren
hochprozentiger ton
Kalkhalt 0 % - 5 %, resten lera
47
Triangeldiagram: sand, lera, kalk
48
24
Katjonbyteskapacitet (CEC)
anger hur mycket näringsämnen som kan bindas i jord
Beror i hög grad på:
•
•
•
•
Kornstorlek
Mineral
Lerhalt
Humushalt
(mindre kornstorlek => högre CEC)
(lera har hög CEC)
(humus har hög CEC)
49
Sluttningsriktning
och solexponering
50
25
Sluttningsformer och dränering
51
Vad är mest betydelsefullt:
Orientering (riktning), geologiskt material, dränering ??
52
26
Bergarter kända från vinområden
Sedimentära:
• Kalksten
• Skiffer
Magmatiska:
• Granit
• Ryolit
53
Olika typer av geologi / terroirer
(Fanet, 2004)
• Edge of Faults (Alsace, Bourgogne)
• Sedimentary Basins (Paris, Aquitaine, La
Rioja, Piedmont, Tuscany)
• Quaternary Terraces (Medoc, Pomerol)
• Ancient Basement (Port + Vinhos Verdes)
• Foothills of Mountains (Jura, Chile,
Mendoza, California)
• Volcanic Terroirs (Auvergne, Tokaj)
54
27
Parisbassängen - Exempel på sedimentär bassäng
55
Förkastningar och tektonik
56
28
57
58
29
Strykning (strike) och stupning (dip)
59
OBS !! =>
60
30
Förkastningsdominerad
geologi
Exempel Alsace
61
Alsace
62
31
63
Vogeserna
Rhein-graben
Yngre sediment
Keuper - märgel
Muschelkalk
Buntsandstein
Granit, gnejs
64
32
65
Förkastningar är ofta inte helt plana och parallella ytor
Source : Claude SITTLER
66
33
Flödesdominerad geologi sediment
Exempel SV Frankrike
67
68
34
Bordeaux
69
70
35
71
72
36
73
74
37
75
Gruaud-Larose
2e Cru Classé
St. Julien
(Fanet, 2004)
76
38
Flöde i markens omättade zon
och
Markfysisk fältutrustning
(Hur mäter man vattenflöde i omättad zon ??
77
Flödespotential i omättad zon
H = total potential, h = tryckpotential, z = lägespotential
(SS = marknivå, WT = grundvattenivå, RL = referensnivå)
Flöde sker från högre till lägre potential!
78
39
Tensiometer
För bestämning av:
tryckpotential / tryckhöjd
(engelska: soil water tension / suction)
Man kan med en tensiometer mäta
om jorden är så torr att olika växter
(som exempelvis vinrankor) behöver
bevattnas
(Tillåtet konstbevattna vinrankor ?)
79
Neutronsond
för bestämning av volumetrisk vattenhalt (θ)
80
40
Något om terroir
(Vad är det? Finns det ?)
81
Terroir
”Växtplatsen och dess förhållanden”
inkl Jordmån
Dränering
Makro – och mikroklimat
Urval av mest lämpad druva
(mha ”trial- and error”)
82
41
Terroir
Några citat och åsikter:
83
Halliday (2006)
84
42
85
86
43
87
2006
88
44
89
Hur finner man bästa platsen
för ny vinodling ??
Ett exempel från Kalifornien
90
45
91
Lambert (2006)
92
46