Långfredagen den 10 April, 2009 Vallhamrakyrkan Anders

Långfredagen den 10 April, 2009
Vallhamrakyrkan
Anders Svedstam
Oskyldigt dömd/drabbad.
Vi hoppar inte över långfredagen, även om den är förknippad med problem.
Utan långfredag ingen påskdag…
Luk 23:13-25
”Pilatus kallade samman översteprästerna och rådsmedlemmarna och folket (14)
och sade till dem: "Ni har fört den här mannen till mig och sagt att han uppviglar
folket. Jag har nu förhört honom i er närvaro men inte funnit honom skyldig till det
som ni anklagar honom för. (15) Inte heller Herodes har funnit honom skyldig, och
därför har han skickat honom tillbaka till oss. Ni ser att mannen inte har gjort något
som förtjänar döden. (16) Därför vill jag bestraffa honom och sedan frige honom."
(17) [Versen saknas.] (18) Då skrek hela hopen: "Bort med honom! Låt oss få
Barabbas fri!" - (19) Barabbas var en man som hade kastats i fängelse för ett
upplopp i staden och för mord. - (20) Pilatus talade till dem igen, ty han ville frige
Jesus. (21) Men de skrek: "Korsfäst! Korsfäst honom!" (22) För tredje gången sade
han till dem: "Vad har han då gjort för ont? Jag har inte funnit honom skyldig till något
som förtjänar döden. Därför vill jag bestraffa honom och sedan frige honom." (23)
Men de låg över honom med höga rop och krävde att Jesus skulle korsfästas, och
deras rop blev allt starkare. (24) Pilatus beslöt då att de skulle få vad de begärde.
(25) Han frigav den som de ville ha fri - mannen som var fängslad för upplopp och
mord - men Jesus utlämnade han, så att de fick som de ville.”
Oskyldigt drabbad.
Tom oskyldigt dömd.
Hur ofta drabbas vi inte av tanken när svårigheter kommer in i våra liv;
– Vad har jag gjort för att förtjäna detta? – Varför drabbar allt oss? – Jag är väl
inte värre än någon annan?
Känslan av att orättvisor drabbar oss är svår att hantera. Utan att bli bitter på livet.
Utan att bli bitter på Gud. Utan att bli bitter på sina medmänniskor.
När livet gör oss illa…
När omständigheterna tycks hånle åt oss i våra misslyckanden, i vår sjukdom, i vår
saknad, i vår ensamhet, i vår utsatthet, i vår frustration.
Vi vill så gärna argumentera mot omständigheterna.
” – Varför vill du jobba dig på mitt liv?”
Vi sjunker in i offrets roll.
Offer för omständigheterna.
Finns inget att göra.
Allt jag gör får fel effekt. Det blir värre.
Smärtan ökar. Paniken smyger sig på.
Det här är en predikan för dig som kan känna så ibland.
Inte för att öka din smärta, utan för att ge dig kraft att bära den.
Det finns en match som bara du kan ta.
Det finns ingen avbytare i ditt liv.
Du måste vara på spelplanen.
Även om det är tufft i verkligheten, behöver vi vara där.
Vi är inte lovade exklusivitet från elände.
Men vi har en som har vandrat vägen vid vår sida….
Jesus var oskyldigt dömd.
Långfredagen den 10 April, 2009
Vallhamrakyrkan
Anders Svedstam
Ett offer för människans ondska i betraktarens öga.
Vem var han – på väg till korset med blod, svett & ångest - i sina egna ögon?
Vem var han då?
Hur tänkte han om sitt lidande? Var han ett offer?
Nej.
En man med ett uppdrag.
Även när livet gjorde honom illa.
Gjorde Gud något i honom som har fått eviga konsekvenser.
När livet gör mig illa, vad gör du i mig då?
Heb 4:15 ”Ty vi har inte en överstepräst som ej kan ha medlidande med våra
svagheter, utan en som blev frestad i allt liksom vi, men utan synd.”
Musik till bildspel…
Luk 23: 32-46
”Två andra brottslingar fördes också ut för att avrättas tillsammans med honom. (33)
Och när de kom till den plats som kallas Huvudskallen, korsfäste de honom och
brottslingarna där, den ene på hans högra sida och den andre på hans vänstra. (34)
Men Jesus sade: "Fader, förlåt dem, ty de vet inte vad de gör." Och de delade hans
kläder mellan sig och kastade lott om dem. (35) Folket stod där och såg på. Men
medlemmarna i Stora rådet hånade honom och sade: "Andra har han hjälpt. Nu får
han hjälpa sig själv, om han är Guds Messias, den Utvalde." (36) Även soldaterna
gick fram och hånade honom. De räckte honom surt vin (37) och sade: "Om du är
judarnas konung, så hjälp dig själv." (38) Över honom fanns det också ett anslag:
"Detta är judarnas konung." (39) En av brottslingarna som var upphängda där
skymfade honom och sade: "Är inte du Messias? Hjälp då dig själv och oss!" (40)
Men den andre tillrättavisade honom och sade: "Fruktar inte heller du Gud, du som är
under samma dom? (41) Vår dom är rättvis. Vi får vad vi har förtjänat. Men han har
inte gjort något ont." (42) Och han sade: "Jesus, tänk på mig, när du kommer till ditt
rike." (43) Jesus svarade: "Amen säger jag dig: I dag skall du vara med mig i
paradiset." (44) Det var nu omkring sjätte timmen. Då kom över hela landet ett
mörker som varade ända till nionde timmen. (45) Solen förmörkades, och förlåten i
templet brast mitt itu. (46) Och Jesus ropade med hög röst: "Fader, i dina händer
överlämnar jag min ande." Och när han hade sagt detta gav han upp andan.”
Jesus var utan synd.
Ändå dog han.
Pga människornas ondska.
För människornas ondska.
En brottslings död. Plågsam. Förnedrande.
Utan att ha förtjänat det.
För din och min synd.
Rövaren vid hans sida som la fram sanningen om sin egen skuld & Jesu oskuld fann
nåd hos Jesus.
Trots att han varit med och bidragit till Jesu lidande.
För din och min självömkans skull.
Vill vi hålla fast vid den denna dag eller vill vi öppna våra händer?
Öppna våra händer och ta emot.
Öppna våra händer för att kunna släppa.
Långfredagen den 10 April, 2009
Vallhamrakyrkan
Anders Svedstam
Kunna släppa tanken på att det som gått sönder i oss gjort oss till ett evigt offer som
är ständigt hjälplöst?
Kunna ta emot tanken att Gud vill göra oss till människor med ett uppdrag.
Människor som ser Guds offer som det enda offret som var ett värdigt offer.
Ett evigt syndoffer.
Som befriar från grunden från synd och skuld.
Vill vi öppna våra händer för att kunna leva i Guds nåd erbjuden genom Jesu
försoningsoffer.
Det finns nu alla möjligheter genom Jesus.
Vi har förtjänat ett straff. Men han tog det.
För att det som är vår kamp skall bli till nytta.
Jesus gav sitt liv – det var ingen som tog det. (Joh 10)
Det var han noga med att stryka under.
Jag ger det!
Han såg sig inte som ett offer, men han var ett evigt syndoffer.
Han såg sitt uppdrag. Att försona människans synd för en upprättad Gudsrelation.
Vi skall inte se oss som offer för något.
Vi skall se vårt uppdrag. Att löpa vårt lopp där Han har gått före.
Vi får hjälp av Honom om vi gör det med öppna händer. En dag i sänder.
Musik till bildspel…