Stadskontoret

Malmö stad
1 (3)
Stadskontoret
Datum
2016-01-29
Vår referens
Helena Hansson
Utvecklingssekreterare
[email protected]
Skrivelse till den nationella kommissionen för jämlik hälsa om riksnormen
för nationella försörjningsstödet
STK-2014-1031
Malmö stad ser positivt på att regeringen tillsatt en kommission för jämlik hälsa. Malmös
politiker beslutade 2010 att tillsätta en oberoende kommission med uppdrag att ge
beslutsfattarna ett kvalificerat underlag med vetenskapligt underbyggda förslag till strategier
för hur man kan minska ojämlikheten i hälsa i Malmö. Hälsoskillnader mellan olika
socioekonomiska grupper har ökat i Sverige och i Malmö, till exempel mellan de med kort
utbildning respektive lång. En god folkhälsa är en förutsättning för att ett samhälle ska klara
av att växa och utvecklas socialt, ekonomiskt och ekologiskt. I mars 2013 presenterade
Malmökommissionen sin slutrapport Malmös väg mot en hållbar framtid – Hälsa, välfärd och
rättvisa. 1 Rapporten, som ger förslag på åtgärder mot skillnader i hälsa i Malmö, har
förankring i forskning samt präglas av en stor bredd både vad gäller innehåll och involvering.
I mars 2014 antog kommunstyrelsen i Malmö det omfattande ärendet som bygger på
kommissionens slutrapport med förslag på inriktning av det fortsatta arbetet för en socialt
hållbar utveckling. Med anledning av detta tillskriver kommunstyrelsen nu kommissionen för
jämlik hälsa för att inleda en diskussion om riksnormen för det nationella försörjningsstödet.
Behov föreligger av en generell och nationell översyn av försörjningsstödet för att säkerställa
att det garanterar en skälig levnadsnivå och möjliggör en god hälsa för de som under
perioder är beroende av ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen. I enlighet med
barnkonventionen krävs att barnens situation särskilt uppmärksammas för att säkerställa att
barns bästa kommer i främsta rummet.
Malmökommissionen lyfter att det viktigaste för barns och ungas hälsa är en miljö som
stödjer deras utveckling i hemmet, på fritiden, i förskolan och skolan. I denna miljö är sociala
relationer, familjens ekonomi, levnadsvanor och goda förutsättningar att lyckas i skolan
några av de viktigaste förutsättningarna för bra hälsa under barndomen och resten av livet.
Mycket talar för att ett samhälle tjänar på att försöka optimera hälsan i sin befolkning
eftersom förebyggande av ohälsa kostar betydligt mindre än att ta hand om konsekvenserna
av ohälsa. Det finns ett starkt vetenskapligt stöd för att insatser tidigt i livet, under barndom
och uppväxt, ger störst effekt på individens hälsa under resten av livet. 2
Det finns tydliga kopplingar mellan delaktighet, inflytande och hälsa. När individer och
grupper upplever att de saknar möjlighet att påverka sina egna livsvillkor och utvecklingen av
samhället i stort, uppstår en känsla av utanförskap och maktlöshet. Dessa faktorer bidrar i
sin tur till negativa hälsoutfall. Barn i ekonomisk utsatthet oroar sig över sina familjers
1
http://www.malmo.se/download/18.3108a6ec1445513e589b92/1393252195410/malmo%CC%88kommi
ssionen_slutrapport_2014.pdf
2
Malmökommissionens slutrapport, s34, 50
Stadskontoret
Adress:
Tel:
Org.nr.
E-post:
Webbplats:
August Palms Plats 1
040 34 10 00
212000-1124
[email protected]
www.malmo.se
ekonomi. Barn som växer upp i ekonomisk utsatthet får som vuxna ofta en sämre hälsa,
lägre utbildningsnivå, större behov av försörjningsstöd och står ofta längre ifrån arbetsmarknaden. Framförallt är det barn som vuxit upp i hushåll med långvarigt försörjningsstöd
som indikerar höga risker för ogynnsamma levnadsvillkor högre upp i åldrarna. Barn i
familjer med långvarigt försörjningsstöd har avsevärt oftare hälsoproblem. 3
Vi vet idag att 4,4 % av Sveriges befolkning befinner sig i ett ekonomiskt utsatt läge som gör
att de någon gång under året haft behov av och beviljats ekonomiskt bistånd, i Malmö är den
ekonomiska utsattheten mer än dubbelt så stor. Andelen biståndsmottagare i Sverige som
har behov av långvarigt ekonomiskt bistånd, det vill säga under minst tio av årets tolv månader,
uppgår till så stor andel som 36,4 %. I storstäderna är behovet av långvarigt ekonomiskt
bistånd ännu större. I Malmö finns ett långvarigt behov för 45,5 % av biståndsmottagarna, i
Stockholm för 45,7 % och i Göteborg för 47,9 % av biståndsmottagarna. 7,3 % av barnen i
Sverige ingår i hushåll som beviljades ekonomiskt bistånd. I Malmö lever 16,9 % av barnen i
kommunen i hushåll som varit i behov av ekonomiskt bistånd, varav 8,1 % i hushåll som
haft ett långvarigt behov av ekonomiskt bistånd. 4 Vi vet att över 4100 av de hushåll som i
oktober 2015 beviljades ekonomiskt bistånd i Malmö har uppburit bistånd i 36 månader eller
mer under de senaste fyra åren.
Malmökommissionen slår fast att hälsa utgör en av de viktigaste förutsättningarna för
individens möjligheter till utveckling genom exempelvis utbildning, förvärvsarbete och
sociala relationer. Sambandet mellan social position och levnadsvillkor är stark och påverkar
i sin tur individens risk för att drabbas av ohälsa. En låg social position är starkt förknippad
med levnadsvillkor som utgör en ökad risk för ohälsa och de konsekvenser som följer med
ohälsa. Den sociala positionen har också betydelse för vad som händer då individen blir sjuk,
individer med låg social position stöter på olika barriärer då de behöver hjälp i hälso- och
sjukvårdssystemet. På så vis fortgår en ständig påverkanskedja mellan individens sociala
position, individens levnadsvillkor och med omgivande strukturer, processer och system i
samhället. 5
Vi vet att arbetslöshet är det vanligaste försörjningshindret som gör att en person är i behov
av ekonomiskt bistånd, nästan hälften (48,5 %) av hushållen som beviljas bistånd gör det på
grund av arbetslöshet. Ohälsa är den näst vanligaste anledningen till att en person är i behov
av ekonomiskt bistånd (14,3 %). Sociala skäl är anledning till att drygt var tionde av biståndsmottagarna (10,8 %) är i behov av ekonomiskt bistånd. 6 Det är viktigt att personer som
saknar arbetslöshetsersättning vid arbetslöshet, eller generella socialförsäkringsförmåner i
samband med ohälsa, ges förutsättningar att på lika villkor ha möjlighet till återgång till, eller
inträde i, arbetslivet och erhålla adekvat stöd från t.ex. Arbetsförmedling, Försäkringskassa
och hälso- och sjukvården.
I arbetet med ekonomiskt bistånd anger Socialstyrelsen att lagstiftaren gett socialtjänsten två
uppdrag; insatserna ska inte bara syfta till att avhjälpa det aktuella behovet av ekonomiskt
bistånd utan även underlätta för den enskilde att i framtiden själv klara sin försörjning och
3
Malmökommissionens slutrapport, s 56, 58
Öppna jämförelser av ekonomiskt bistånd 2015, Socialstyrelsen
5
Malmökommissionens slutrapport, s 18, 30,
6
Öppna jämförelser av ekonomiskt bistånd 2015, Socialstyrelsen
4
sin livsföring i övrigt. Huvuduppdraget är att hjälpa den enskilde så att han eller hon kan
klara sig utan ekonomiskt bistånd, hjälp till självförsörjning.
Malmö prioriterar nu att skapa bättre förutsättningar för att arbeta med självförsörjningsuppdraget, det vill säga att aktivt kunna arbeta tillsammans med de enskilda biståndstagarna
för att främja förutsättningarna till att klara sig utan ekonomiskt bistånd. Vi vet dock att
många hushåll har ett långvarigt behov av ekonomiskt bistånd innan egen försörjning
uppnås. För de som är i behov av ekonomiskt bistånd är det väsentligt att övriga
samhällsaktörer aktivt verkar för att stärka deras förutsättningar till goda levnadsvillkor och
ett självständigt liv.
Riksnormens nuvarande utformning och lagstiftning med flera specialregler, till exempel
jobbstimulans, fritidspeng 7 samt en stor andel ansökningar över norm, medför att
socialtjänsten får lägga stora resurser på ett omfattande och detaljerat handläggningsförfarande. För den enskilde sökande innebär detaljansökningar begränsningar i
möjligheteten till självbestämmande och integritet. Socialstyrelsen har betonat att riksnormen
idag inte motsvarar vad som är att betrakta som en skälig levnadsnivå. 8 Från tjänstemän,
politiker, forskare och samverkansparter har SKL (Sveriges Kommuner och Landsting)
fångat upp en bred uppfattning kring att det finns behov av en nationell översyn vad gäller
det ekonomiska biståndets syfte och regelverk. 9 Malmö delar denna uppfattning. Det
behöver göras en översyn i enlighet med förarbetenas intentioner kring vilken standard
försörjningsstödet bör garantera så att såväl nivå avseende prisutveckling som
standardutveckling uppmärksammas. 10 Barn och ungas situation behöver särskilt
uppmärksammas. Det är viktigt att finansieringsprincipen gäller vid en höjning av den
nationella riksnormen.
Socialtjänstlagens portalparagraf, 1 kap. 1 § SoL, slår fast socialtjänstens uppgift att främja
människors ekonomiska och sociala trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor och aktiva deltagande i samhället.
Socialtjänsten ska vidare, under hänsynstagande till människans ansvar för sin och andras sociala
situation inriktas på att frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser. Verksamheten ska bygga
på respekt för människors självbestämmande och integritet. 11 Mot bakgrund av det samband som
forskning påvisar mellan ohälsa och ekonomisk utsatthet ser Malmös kommunstyrelse det
som nödvändigt att nu se över riksnormen för det nationella försörjningsstödet för att lagens
intentioner ska kunna uppnås. Malmö stad ser fram emot att kunna bidra i detta nödvändiga
utvecklingsarbete.
7
Förslag till ändring i socialtjänstlagen (2991:453) avseende avskaffande av bestämmelserna om
fritidspeng ska beslutas i samband med budget 2016 under december 2015.
8
Kartläggning om skälig levnadsnivå, 2012, Socialstyrelsen
9
Kartläggning av utvecklingsbehov inom verksamhetsområdet ekonomiskt bistånd, 2013, SKL
10
Prop. 1979/80:1 s.202
11
Socialtjänstlagen (2001:453) 1 kap 1 §