Analys Mäklarsamfundet Fastighetsmäklare Fakta & nyckeltal 2014 2014:1 Fastighetsmäklare Fakta & nyckeltal 2014 Förord Alla människor behöver en bostad. Därför är bostadsfrågor ett område som väcker intresse, engage­mang och känslor hos de allra flesta. Vi förändrar och anpassar vårt boende flera gånger under vår livstid. Det kan till exempel vara för att möta en ny familjesituation eller för att studera eller arbeta på en annan ort. Att köpa eller sälja sin bostad är ofta en av livets viktigaste och största affärer. En fastighetsmäklare är experten som yrkesmässigt och professionellt förmedlar bostäder och andra fastigheter. Med kunskap och erfarenhet säkerställer fastighetsmäklare att både säljare och köpare kan känna sig trygga på bostadsmarknaden och att ägarbyten sker på ett smidigt och korrekt sätt. En väl fungerande bostadsmarknad är också en viktig förutsättning för god ekonomisk tillväxt och en konkurrenskraftig ekonomi. Fastighetsmäklare har därför en viktig roll att fylla, både för enskilda individer och för samhället i stort. Många vänder sig till Mäklarsamfundet med sitt intresse för bostadsmarknaden och söker information och fakta. Hur många fastighetsmäklare finns det? Vad krävs för att bli registrerad som mäklare? Hur många bostäder säljs? Och hur fungerar till­synen? Intresset är stort och frågorna ställs från både allmänhet, myndigheter och media men också från verksamma fastighetsmäklare och studerande. För många är det ett drömyrke att vara fastighets­mäklare, det är ett fritt och flexibelt arbete där ingen dag är den andra lik. Men det är också ett arbete som kräver tillgänglighet, helgarbete och kunskap om vilka regler som gäller. Fastighetsmäklarens expertroll har blivit allt tydligare över åren genom successiva skärpningar av lagar, regler och ökad granskning. Rollen som fastighetsmäklare bygger på förtroende och utöver rent formella krav krävs ett genuint ­intresse av mötet med människor och förmåga att visa omsorg om samtliga parter i en bostads- eller fastighetsaffär. I rollen som fastighetsmäklare kommer man som regel nära de inblandade parterna och får både inblick i och ­förståelse för vad som påverkar och styr besluten i de enskilda fallen. Ingrid Eiken VD Mäklarsamfundet Om Mäklarsamfundet Mäklarsamfundet är branschorganisationen för Sveriges fastighetsmäklare och samlar över 80 procent av kåren. I denna rapport samlar vi aktuell fakta, information och nyckeltal. Vi vill härigenom medverka till att öka kunskapen och förståelsen för fastighetsmäklare och branschen samt möta det intresse som finns. Ingrid Eiken VD, Mäklarsamfundet April 2014 2 Sammanfattning* I januari 2014 fanns det 6 690 registrerade fastighetsmäklare vilket var ungefär lika många som 2013. Den 1 april hade antalet minskat med ca 250 mäklare. Den 1 april var 84 procent av samtliga fastighetsmäklare medlemmar i Mäklarsamfundet. 56 procent av fastighetsmäklarna är män och 44 procent kvinnor. 1994 var endast 17 procent kvinnor. Bland unga mäklare, under 30 år, är 60 procent kvinnor. Bland mäklare som är mellan 50 och 69 år så är andelen kvinnor 31 procent. Många trivs i yrket och har jobbat länge. 44 procent har arbetat som mäklare i tio år eller längre. Av dessa är 68 procent män och 32 procent kvinnor. Av de som lämnar yrket är 35 procent under 30 år och 68 procent av dessa är kvinnor. Fastighetsmäklare är experter som yrkesmässigt och professionellt förmedlar bostäder och andra fastigheter. Under 2013 såldes ca 49 000 småhus, 90 000 bostadsrätter och 9 000 fritidshus till ett samlat värde om ca 248 miljarder kronor. Mäklarnas marknad, totalt antal sålda objekt fördelat på antalet mäklare samma år, har minskat successivt sedan början av 2000-talet då det var runt 30 objekt per mäklare och år. Motsvarande siffra 2013 var 22 objekt. Andelen mäklade bostadsaffärer uppgår till 91 procent för småhus och de som anlitar en mäklare vid förmedlingen får 7 procent högre pris än de som säljer privat. 2001 låg andelen mäklade affärer på 77 procent. Det färdigställdes fler bostäder 2013 än 2012. Flerbostadshus ökade med 16 procent i storstadsområdena och 12 procent i övriga riket. Småhusbyggandet har minskat med 12 procent. Ett ökat byggande skapar nödvändiga flyttkedjor som frigör bostäder. Bostadsmarknadsindex (BMI) för 2013 ligger på 11. Ett sunt BMI ska ligga på mellan 20-25 så Sveriges BMI är lågt, även jämfört med våra nordiska grannländer. Det bästa med att vara fastighetsmäklare är att träffa människor och att ha ett fritt yrke med variation. Det sämsta är osäkerheten om den egna lönen och arbetstiderna. 64 procent har enbart provisionslön. Hälften av mäklarna har en lön i spannet 300 000–499 000 kronor per år. 1 procent har en årsinkomst på 1 miljon kronor eller mer. Antalet nyutexaminerade fastighetsmäklare förväntas öka under 2014. I vår är det ca 780 som utexamineras och av dessa är 62 procent kvinnor och 38 procent män. Det är många sökande på varje utbildningsplats. De senaste åren har flera utbildningar förlängts från två till tre år. Sannolikt kommer inte samtliga som utexamineras att registrera sig som fastighetsmäklare. Med högre utbildning minskar trösklarna till andra yrkesval. 80 procent av företagen i branschen har 1–4 ­anställda och bland Mäklarsamfundets medlemmar är ca 70 procent kedjeanslutna och 30 procent arbetar i fristående företag. Det pågår för närvarande en granskning hos Konkurrens­verket om Swedbank Franchise förvärv av Svensk Fastighetsförmedling kan genomföras enligt reglerna i konkurrenslagen. Senast den 17 juni 2014 väntas Konkurrens­verkets beslut i detta ärende. Tillsyn och granskning bidrar till att skapa trygghet och förtroende. Köpare och säljare är som regel nöjda. Antalet anmälningar hos FMI mot mäklare utgör endast två promille av antalet förmedlingar. Antalet av FMI ­varnade fastighetsmäklare sjönk från 111 påföljder 2012 till 71 påföljder 2013. INNEHÅLL Sammanfattning 3 1. Fakta om fastighetsmäklare 4 2. Fastighetsmäklare verkar på bostadsmarknaden 11 3. Fastighetsmäklare, företagen och villkoren 17 4. Fastighetsmäklarna står under statlig tillsyn och granskning 23 5. Mäklarsamfundet 25 Diagram- och tabellindex 27 Referenser 28 Litteraturtips 28 * Källhänvisningar till faktauppgifter finns i rapporten. 3 1. Fakta om fastighetsmäklare Fastighetsmäklare – ett yrke med historia Fastighetsmäklare har som yrke att förmedla fastigheter. Det ställs höga krav på utbildning och den som yrkesmässigt förmedlar fastigheter ska vara registrerad hos Fastighetsmäklarinspektionen (FMI). I rollen ligger i första hand att förmedla en försäljning, att knyta kontakt mellan säljare och köpare men också att bistå med rådgivning och avtalsskrivning för att ge parterna en trygg affär. En fastighetsmäklare ska enligt lagen vara opartisk i sin relation mellan säljare och köpare, och båda parter ska kunna lita på mäklaren och få den rådgivning som var och en behöver. Fastighetsmäklarens uppdrag att förmedla en fastighet utgörs av ett förmedlingsuppdrag mellan säljaren (uppdragsgivaren) och fastighetsmäklaren. Mäklaren är personligen ansvarig för sitt förmedlings­ arbete, så det är alltid mäklaren själv, och inte det företag där mäklaren är verksam, som är registrerad, ansvarig och som står under tillsyn av FMI. För att bli registrerad som fastighetsmäklare krävs teoretisk utbildning från universitet eller högskola samt praktik. Yrket har en lång historia. Redan i antiken fanns mellanmän i form av mäklare eller förmedlare. I de regelsystem som funnits för mäklare har alltid ställts uttryckliga krav på yrkesutövarna att vara hederliga, opartiska och att inte själva driva handel och dessa tre krav gäller fortfarande1. År 1947 infördes begreppet auktoriserad fastighetsmäklare och det var Sveriges handelskammare som utfärdade auktorisationen. Den infördes för att skapa ordning och för att visa att fastighetsmäklaren uppfyllde vissa krav på utbildning och praktik. Den var dock frivillig och inledningsvis var det endast ca 30 procent av mäklarkåren som begärde auktorisationen. Det var först 1984 som riksdagen beslöt om en tydligare lagreglering, lagen om fastighetsmäklare. Det blev då obligatoriskt att vara registrerad hos en myndighet (länsstyrelsen i det län man avsåg vara verksam) och det blev vid vite förbjudet att förmedla fastigheter utan utbildning och registrering. Lagen har därefter omarbetats vid ett par tillfällen, först 1995 och genom den nu gällande Fastig­ hetsmäklarlagen, som började gälla den 1 juli 2011. Riksdagen beslutade 1998 att grundutbildningen för att bli fastighetsmäklare skulle bli en tvåårig utbildning på högskolenivå, men på många högskolor har utbildningen förlängts till tre år. År 1995 tillkom Fastighetsmäklarnämnden som statlig tillsynsmyndighet och under 2012 bytte denna myndighet namn till Fastighetsmäklarinspektionen. Läs mer: www.maklarsamfundet.se www.fmi.se 1 Sveriges första författningsbestämmelse för mäklare är från 1720-talet. Den följdes av en Mäklarordning som antogs 1853 och ändrades 1872 och 1893. 4 Antalet mäklare har ökat med 48 procent sedan 2001 I Sverige fanns det 6 690 fastighetsmäklare i början av januari 2014. Under 2013 tillkom det 635 nya ­mäklare och 601 lämnade yrket. Under årets första månader har antalet minskat med cirka 250 personer. Intresset för att arbeta som fastighetsmäklare är stort. Antalet verksamma mäklare har ökat trendmässigt med ­undantag för några år i början på 2000-talet. År 2001 fanns det 4 516 mäklare och sedan dess har antalet ökat till 6 6902 mäklare i början av januari 2014. Därefter har antalet minskat med ca 250 personer. Det är en ökning med cirka 48 procent sedan 2001. Mäklarsam­fundet samlar idag över 80 procent av samtliga mäklare i branschen. Diagram 1. Antalet fastighetsmäklare, 1997–2013. 8000 7000 6000 5000 Samtliga fastighetsmäklare 4000 Medlemmar i Mäklarsamfundet 3000 2000 1000 0 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 Källa: FMI och Mäklarsamfundet. Första gången som yrkeskåren översteg 6 000 fastighetsmäklare var 2007 men därefter har ökningstakten mattats av. Sedan 2010 har antalet verksamma fastighetsmäklare varit förhållandevis konstant. Varje år förekommer det relativt omfattande förändringar beträffande in- och utflöden av fastighetsmäklare (nyregistreringar och avregistreringar). Under perioden 2007-2013 ökade antalet mäklare med 783 personer som ett resultat av att 4 742 mäklare nyregistrerades och 3 959 avregist- rerades. År 2012 är första gången som det var fler mäklare som lämnade yrket än som sökte sig till yrket sedan 2001. Totalt sett var det färre som lämnade yrket under 2013 jämfört med 2012. Under 2012 minskade antalet mäklare med 46 personer och under 2013 med 38 personer. Hur antalet mäklare kommer att förändras under 2014 är för tidigt att säga. Att antalet mäklare minskat under årets första månader indikerar att antalet verksamma mäklare kan komma att kvarstå på en lägre nivå än 2013. Diagram 2. Förändringar av in- och utflöde av fastighetsmäklare, 2007–2013. 900 800 700 600 500 Inflöde av mäklare 400 Utflöde av mäklare 300 200 100 0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Källa: FMI (antalet nyregistreringar och avregistreringar totalt, per år), 31 december 2013. 2 Fastighetsmäklarinspektionen (FMI), den 31 december 2013. 5 Manlig dominans i yrket men kvinnornas andel ökar I januari 2014 var 56 procent av fastighetsmäklarna män och 44 procent var kvinnor. Kvinnornas andel i branschen har ökat ­sedan mitten på 90-talet och kommer att fortsätta att öka om man beaktar hur för­ delningen ser ut på högskolorna. Över åren har den ojämna fördelningen mellan kvinnor och män inom fastighetsmäklaryrket planat ut. Under 2013 var 56 procent av fastighetsmäklarna män och 44 procent var kvinnor. Så har det sett ut de senaste åren. I början på 90-talet var det däremot betydligt fler män än kvinnor som var verksamma som fastighetsmäklare och 1994 fanns det till exempel bara 17 procent kvinnor. Diagram 3. Utveckling av andelen kvinnor och män, 1994-2013. Procent. 90 80 70 60 50 Män 40 Kvinnor 30 20 10 0 94 99 05 07 08 09 10 11 12 13 Källa: FMI 6 Åldersstrukturen bland fastighetsmäklare Åldersgruppen under 30 år utgörs till 60 procent av kvinnor och 40 procent av män. Bland de som är 50 år och äldre är fördelningen tvärt om. De flesta fastighetsmäklare, 50 procent, befinner sig i spannet 30-49 år och 54 procent av dessa är män och 46 procent är kvinnor. 27 procent av de verksamma ­mäklarna är i åldersgruppen 50-69 år. I denna grupp är 31 procent kvinnor och 69 procent är män. Ett fåtal ­mäklare, 3 procent, är 70 år eller äldre och av dessa är ­endast 11 procent kvinnor och 89 procent män. 21 procent av ­fastighetsmäklarna är under 30 år och av dessa är 60 procent kvinnor och 40 procent män.3 Diagram 4. Åldersstruktur bland fastighetsmäklare, 2013. Antal. 3500 50% 3000 2500 2000 1500 27% Kvinnor 21% Män 1000 500 3% 0 Under 30 år 30-49 år 50-69 år 70 år och äldre Källa: FMI (februari 2014). Diagram 5. Kvinnor och män i olika åldersgrupper, 2013. Procent. 100% 11% 90% 31% 80% 70% 60% 46% 60% 50% 89% 40% 69% 30% 20% 40% Kvinnor Män 54% 10% 0% Under 30 år 30-49 år 50-69 år 70 år och äldre Källa: FMI (februari 2014). 3 Fastighetsmäklarinspektionen (FMI), februari 2014. 7 Många har lång erfarenhet som ­fastighetsmäklare Bland de fastighetsmäklare som varit ­verksamma bara några få år dominerar ­kvinnorna och de flesta är unga. Mäklarsamfundets medlemsundersökning4 följer bland ­annat upp hur ålders- och könsfördelningen ser ut i relation till hur många år man har varit verksam som fastighetsmäklare. Den senaste medlemsundersökningen 2013 visar att ­majoriteten, 44 procent, har arbetat som fastighets­mäklare i tio år eller längre och bland dessa är 68 procent män och 32 procent kvinnor, vilket tyder på en liten ökning av ­andelen kvinnor jämfört med 2012. En tredjedel av de som slutar är 30 år eller yngre Av de som lämnar branschen är 35 procent ­under 30 år och 68 procent av dessa är kvinnor. Mäklarsamfundet har analyserat den grupp som lämnade yrket (avregistrerade sig) under perioden 2008 till 20135. Totalt var det 3 431 mäklare som avregistrerade sig under dessa år och av dem var fördelningen jämn mellan kvinnor och män (ca 50 procent vardera). Medelåldern för samtliga mäklare som avregistrerades under perioden var 45 år. 35 procent av dem som slutade under perioden 2008–2013 var 30 år eller yngre. En majoritet av dessa var kvinnor, hela 68 procent. Denna bild jämnas ut i åldrarna 31–49 år där 53 procent var kvinnor och 47 procent var män. Av antalet avregistrerade mäklare mellan 50–69 år var andelen män 69 procent. Drygt 20 procent av yrkeskåren har varit verksamma upp till tre år. I denna grupp är 59 procent kvinnor och 41 procent män. De flesta, 68 procent, är under 30 år. 35 procent av fastighetsmäklarna har varit verksamma 4–10 år och här är könsfördelningen i det närmaste jämn. I denna grupp är 32 procent under 30 år. Tabell 1. Antal år som fastighetsmäklare. Procent. Antal år som mäklare 10 år + 4-10 0-3 Total andel mäklare 44% 35% 21% Varav Kvinnor Män 32% 68% 49% 51% 59% 41% Källa: Mäklarsamfundet 2013, medlemsundersökning. Fler mäklare i yngre åldersgrupper avregistrerade sig. Av de som lämnade yrket mellan 2008–2013 var ­68 procent yngre än 49 år. Det ger en signal om att det kan ta några år att etablera sig som fastighetsmäklare men när detta väl skett så märks det i form av att färre lämnar yrket. Orsakerna till att fastighetsmäklare avregistreras varierar men de allra flesta, 66 procent, väljer självmant att avregistreras på egen begäran. Totalt avregistrerades 586 mäklare under 2013 varav 388 var på egen begäran. 33 procent blev avregistrerade på grund av annullerad försäkring eller obetald årsavgift och många av dessa registreras på nytt när försäkringen återupptas. Fyra stycken mäklare fick sin registrering återkallad till följd av tillsyn efter anmälan eller tillsyn initierad av FMI. Diagram 6. Antal avregistreringar, kvinnor och män, ålder, 2008-2013. Antal och procent. 1400 1200 1000 32% 47% 800 69% 600 400 Män Kvinnor 68% 53% 200 31% 0 Upp till 30 år 31-49 år 50-69 år 85% 70 år eller äldre Källa: FMI, registerutdrag 2014 4 Mäklarsamfundet, medlemsundersökning genomförd november 2013. Baseras på 1332 svarande fastighetsmäklare. 5 FMI, registerutdrag mars 2014. 8 Det krävs både teoretisk utbildning och praktik För att kunna arbeta som fastighetsmäklare krävs både teoretisk utbildning från universitet eller högskola samt praktik. Därefter ansöker man personligen om registrering hos FMI som beviljar ansökningar. Vilka universitet och högskolor som erbjuder relevant utbildning varierar från tid till annan. För närvarande kan man studera vid följande universitet och högskolor: Malmö, Gävle, KTH, Halmstad, Karlstad, Högskolan Väst och Luleå6. Fastighetsutbildningen vid Borås högskola har inte påbörjat några nya kurser sedan 2012. Den teoretiska delen i utbildningen till fastighetsmäklare ska omfatta minst 120 högskolepoäng fördelade Förväntad utveckling av antalet fastighetsmäklare de kommande åren Antalet nyutexaminerade förväntas öka under 2014. på kunskapsområdena fastighetsförmedling, civilrätt, fastighetsrätt, skatterätt, ekonomi, byggnadsteknik samt fastighetsvärdering. Dessutom krävs tio veckors praktik. Därutöver måste en fördjupning e­ ller breddning göras inom något av de nämnda k­ unskapsområdena eller nationalekonomi. Praktikperioden för fastighetsmäklare är inte studie­ medelsberättigad i motsats till förhållandet för många ­andra utbildningar med krav på praktik. För många blivande fastighetsmäklare innebär praktikperioden en ekonomisk påfrestning då den inte sällan genomförs med ringa eller helt utan ersättning. Våren 2012 fick branschen ett nytillskott av ca 700 personer som hade lagt grund för att kunna söka en registrering till fastighetsmäklare8. Av dessa var 55 procent kvinnor och 45 procent män. Sedan 2010 har det tagits in mellan 600-800 elever per år till de olika programmen på höstterminerna7. Söktrycket har under flera år varit högt, mellan 6 och 19 sökande per plats är inte ovanligt. Det är genomgående fler kvinnor än män som söker. Kvinnornas andel ökade kraftigt mellan 2010 och 2011 och har minskat något de senaste två åren. Nytillskottet minskade något under våren 2013 till ca 680 personer. Prognosen för våren 2014 är att ca 780 kommer att ­utexamineras, varav 62 procent kvinnor och 38 procent män. Minskningen 2013 och ökningen 2014 kan förklaras med att många utbildningar har förlängst från två till tre år. Sifforna tar inte hänsyn till att det sker avhopp eller att utexaminerade studenter inte registrerar sig till fastighetsmäklare. Diagram 7. Antalet antagna till fastighetsmäklarutbildningar 2010-2013. Diagram 8. Förväntad utveckling av antalet utexaminerade från fastighetsmäklarutbildningar 2012-2014. 900 900 800 800 700 700 600 600 500 500 400 400 300 300 200 200 100 100 38% 45% 41% 55% 59% 2012 2013 62% 0 0 2010 2011 Antal antagna 2012 Kvinnor 2013 Män Källa: Universitets- och högskolerådet (UHR), underlag bearbetat av Mäklarsamfundet. Kvinnor 2014 Män Källa: Universitets- och högskolerådet (UHR), underlag bearbetat av Mäklarsamfundet. 6 SLU har även påbyggnadskurser för förmedling och värdering av skogs- och jordbruksfastigheter som avser 30 hp vardera. 7 Statistik och information om de olika linjerna finns på respektive universitet och högskola, på UHR och hos FMI. 8 Ansökan om registrering lämnas in och prövas individuellt av FMI, som kontrollerar och godkänner ansökan. Registrering förutsätter också genomförd praktik på 10 veckor. 9 Det finns inte någon reglerad pensionsålder för fastighetsmäklare och många trivs med sitt yrke och fortsätter arbeta i hög ålder. I februari 2014 fanns det 169 mäklare som var 70 år eller äldre vilket motsvarar tre procent av mäklarna i branschen. Omkring 2 000 fastighetsmäklare är 50 år eller äldre. De kommande pensions­avgångarna kommer att påverka könsfördelningen i branschen och ge en ökad andel kvinnor. Fastighetsmäklarassistenter är assistenter med ­specifika kunskaper Utbildningen är ensam i sitt slag i Sverige och motsvarar den tidigare fastighetsmäklarutbildningen innan den fick högskole­status. Det innebär att man efter genomgången utbildning ska ha fått förståelse för och kunna stödja fastighetsmäklaren med många av arbetsuppgifterna i en mäklartjänst. Utbildningen pågår under cirka sju månader och omfattar ett antal moduler där internatbaserad handledning varvas med självstudier. Sedan slutet av 1990-talet finns en kvalificerad assistent­ utbildning som är anpassad specifikt för mäklar­branschen. Utbildningen genomförs av Mäklarsamfundet och s­ edan starten har ca 1 500 fastighetsmäklarassistenter u ­ tbildats. Under 2013 utbildade Mäklarsamfundet cirka 100 personer till fastighetsmäklarassistenter, och lika många kommer att utbildas under 2014. Läs mer om fastighetsmäklar­ assistentutbildningen på Mäklarsamfundets hemsida. 10 2. Fastighetsmäklare verkar på bostadsmarknaden Bostadsbestånd i förändring Det finns ca 4,5 miljoner bostäder i S ­ verige och 64 procent av dessa är privatägda. ­Bostadsbeståndet ökade med 6,5 procent mellan 2000 och 2012 vilket är lågt jämfört med många andra länder och med hänsyn till befolkningsförändringarna. Statistik över hur många bostäder det finns i Sverige presenteras årligen av SCB9. Den mest aktuella statistik­en avser 2012 och då fanns det 4,5 miljoner bostäder i Sverige. Drygt 2,9 miljoner av dessa, 64 procent, var privatägda, dvs bostadsrätter och småhus. Övriga bostäder är hyresrätter i olika former. Diagram 9. Bostadsbeståndets fördelning, 2012. 2 500 000 2 000 000 1 949 764 1 653 347 1 500 000 Småhus Bostadsrätter 1 000 000 947 668 Hyresrätter 500 000 0 Källa: SCB Det totala bostadsbeståndet ökade med ca 278 000 bostäder mellan 2000 och 2012 vilket motsvarar en ökning med 6,5 procent. Balansen mellan de olika upplåtelseformerna har samtidigt förändrats. Till exempel har antalet hyresrätter minskat och antalet bostadsrätter ökat i flerbostadshusen. Ökningen är ett resultat av att många hyresrätter ombildats till bostadsrätter kombinerat med att det byggts fler nya bostadsrätter än hyresrätter. Sedan år 2000 har ca 160 000 hyresrätter ombildats till bostadsrätter i landet. Av dessa finns 72 procent eller ca 115 000 i Stockholms län10. Mellan 2000-2012 ökade det ägda beståndet med ca 354 000 bostäder vilket är en ökning med ca 14 procent. Läs mer: www.scb.se www.maklarstatistik.se www.riksbank.se 9 SCB presenterar statistik för helåret först i maj eller juni året efter. 10 SCB, 31 december 2012. 11 Diagram 10. Bostadsbeståndets förändring, 2000-2012. 2 500 000 2 000 000 1 500 000 Småhus Bostadsrätter 1 000 000 Hyresrätter 500 000 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Källa: SCB Diagram 11. Utveckling av Sveriges bostadsbestånd efter ägandeform, 2000-2012. 3 500 000 3 000 000 2 500 000 2 000 000 Hyresrätter 1 500 000 Privat bestånd 1 000 000 500 000 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Källa: SCB Småhus är den vanligaste bostadsformen Hälften av Sveriges befolkning bor i ägda småhus. Därmed är småhus den vanligaste bostadsformen och dessa är framförallt äganderätter. Avgörande faktorer för valet av hur vi bor är ålder, hushållets storlek, ekonomi, samt hur bostads­ beståndet ser ut där vi väljer att bo.11 I praktiken bor sex av tio personer i ägd bostad. Fler skulle dock vilja äga sitt boende. Enligt undersökningar som ­ emoskop gör på uppdrag av SEB önskar ca nio av tio att D bo i ägt boende. Undersökningen gjord i februari 2014 visade att 65 procent vill bo i villa/radhus, 22 procent vill bo i bostadsrätt och övriga 2 procent vill bo i hyresrätt. Jämfört med undersökningen ett år tillbaka betyder det att andelen som vill bo i bostadsrätt ökat med 4 procentenheter och andelen som vill bo i hyresrätt har sjunkit med 10 procentenheter. 11 SCB Välfärd 1/2014. 12 Det byggs för lite nya bostäder Bostadsmarknadsindex (BMI) är ett index som tagits fram av Mäklarsamfundet och Sveriges Byggindustrier. Bostadsmarknadsindexet är ett sammanvägt mått mellan antalet färdigställda bostäder och befolkningsförändringen samt omsättningen av småhus och bostadsrätter i förhållande till beståndet. Genomförda mätningar visar att Sveriges BMI sticker ut genom att genomgående ligga på en låg nivå och lägre än hos våra nordiska grannar. Det visar att bostadsbyggandet inte håller takten i förhållande till de befolkningsförändringar som sker. Ett sunt BMI ska ligga på mellan 20 och 25 och Sveriges BMI låg 2013 på 11. Ett ökat byggande skapar flyttkedjor som frigör bostäder och ökar möjligheten för fler unga vuxna att få tillträde på bostadsmarknaden. Det ökar även möjligheten att röra sig inom det befintliga beståndet. Diagram 12. Antal färdigställda bostäder i Sverige 1975-2013. 80 000 70 000 60 000 50 000 40 000 Småhus 30 000 Flerbostadshus 20 000 10 000 0 Källa: SCB Enligt preliminära siffror från SCB färdigställdes 29 450 nya bostäder under 2013 i hela landet. Svagast utveckling under de senaste åren uppvisar nybyggnationen av småhus som bromsade in med 12 procent 2013 jämfört med 2012 i riket. I storstäderna låg småhusbyggandet oförändrat mellan dessa år, och i övriga riket minskade byggandet med 19 procent. Nybyggnationen av flerbostadshus har ökat med 14 procent i hela riket och med 16 procent i storstadsområdena. Totalt för alla småhus och flerbostadshus har nybyggna­ tionen ökat med 8 procent i hela landet jämfört med 2012. Under 2013 ökade nybyggandet av bostäder med 12 procent i stor­stadsområdena, men i övriga riket har bostadsbyggandet minskat med två procent. Tabell 2. Förändring av nybyggandet av bostäder 2013 jämfört med 2012. 2013 Riket totalt Storstadsområdena Övriga riket Alla bostäder 8% 12 % -2 % Småhus -12 % 0% -19 % Flerbostadshus 14 % 16 % 12 % Källa: SCB 13 Fastighetsmäklare är experter på att förmedla ­bostäder och andra fastigheter Under 2013 såldes ca 49 000 småhus och ca 90 000 bostadsrätter. Det är en något lägre nivå jämfört med 2012. I de flesta ­bostadsaffärer anlitas en fastighetsmäklare för att genomföra förmedlingen. Fastighetsmäklarens yrke är kopplat till hur män­niskor ­ordnar med sitt boende och hur boendet förändras över åren. Människor kommer i kontakt med fastighetsmäklare­ när de är på väg att göra sitt livs kanske största affär, nämligen att köpa eller sälja sitt boende. De vanligaste skälen till att flytta är flytt från föräldrahemmet, familje­bildning, separation och byte till större eller mindre bostad på grund av förändring av hushållets storlek. Starka skäl att flytta kan också handla om att studera på en annan ort eller till följd av förändringar av arbets­situationen. I genomsnitt flyttar vi i Sverige tio till elva gånger under vår livstid enligt en undersökning från SCB 2011. Försäljningen av småhus ökade fram till 2007 och har s­ edan minskat. 2013 låg antalet sålda småhus på ungefär samma nivå som 2000. Försäljningen av bostadsrätter har successivt ökat under hela 2000-talet och 2013 såldes ca 24 procent fler bostadsrätter än 2000. Under 2013 har antalet sålda bostadsrätter minskat marginellt jämfört med 2012. Under 2013 såldes det 49 164 småhus och 9 008 fritidshus enligt SCB12. Statistik för bostadsrätter från SCB för 2013 är inte presenterad ännu. Enligt prognos baserad på Svensk Mäklarstatistiks13 statistik såldes det uppskattningsvis 90 00014 bostadsrätter under 2013. Priset på bostadsrätter har stigit med 11 procent och priset på villor med 5 procent i genomsnitt i riket. Den mest aktuella statistiken för bostadsrätter, villor och fritidshus presenteras varje månad av Mäklarstatistik och baseras på ca 80 procent av de bostads­affärer som genomförts via fastighetsmäklare och på försäljningspriset vid tidpunkten för kontraktsskrivningen. Eftersom all statistik är baserad på köpekontraktstillfället undanröjer Mäklar­statistik de fördröjningar som sker mellan köpetillfället och tidpunkten för lagfart. Antalet försäljningar av bostäder och fritidshus minskade marginellt mellan 2012 och 2013. Diagram 13. Antalet sålda bostadsrätter, småhus och fritidshus 2000-2013. 100 000 90 000 80 000 70 000 60 000 50 000 40 000 30 000 Bostadsrätter Småhus Fritidshus 20 000 10 000 0 Källa: SCB och Mäklarstatistik, underlag bearbetat av Mäklarsamfundet. Sammantaget representerar försäljningarna stora värden. Uppskattningsvis uppgår värdet av överlåtelserna under 2013 till 248 miljar­d­er kronor, varav värdet på bostadsrätter till ca 129 miljarder kronor enligt preliminära siffror från Mäklarstatistik och värdet på småhus till ca 107 miljarder kronor enligt SCB. Totalt är detta en ökning med en miljard kronor jämfört med 2012. Värdet på de fritidshus som bytte ägare uppgick till ca 13 miljarder kronor. Jämfört med 2012 har värdet av sålda småhus och fritidshus ökat något. 12 SCB, januari 2014. 13 Mäklarstatistik ägs av Hemnet som i sin tur ägs av Mäklarsamfundet, Fastighetsmäklarförbundet FMF, Fastighetsbyrån och Svensk Fastighetsförmedling. 14 Mäklarstatistik, årsstatistik för 2013. Eftersom SCB har eftersläpning när det gäller statistiken av bostadsrätter har en uppskattning gjorts som bygger på Mäklarstatistiks uppgifter med antagandet att dessa utgör 80 procent (71 966 bostadsrätter) av samtliga försäljningar. 14 Diagram 14. Värdet av sålda bostäder och fritidshus, 2000-2013 (miljarder kronor). 140 120 100 80 60 40 Bostadsrätter Småhus Fritidshus 20 0 Källa: SCB och Mäklarstatistik, underlag bearbetat av Mäklarsamfundet. 15 Fastighetsmäklare förmedlar de flesta affärerna normalt ingår i en fastighetsmäklares uppdrag. Ett grundkrav som ställs på fastighetsmäklare är att de besöker objekt som ska säljas. Andelen mäklade affärer ligger på fortsatt hög nivå. När det handlar om småhus så anlitas en mäklare i 91 procent av alla för­ säljningar 2013. Fastighetsmäklare är experter på att förmedla bostäder och andra fastigheter. Med kunskap som bas informerar och vägleder fastighetsmäklaren både säljare och köpare genom hela affären och det skapar trygghet. Undantagsvis efterfrågas endast en viss begränsad del av en fastighetsmäklartjänst. Då handlar det ofta om säljare som har relativt omfattande egen kunskap och därför är mest intresserade av att betala för en viss del av det som Enligt Värderingsdata som under många år följt upp samtliga villaförsäljningar så har andelen bostadsaffärer där mäklare anlitats successivt ökat från 77 procent 2001 till 91 procent av försäljningarna 2013. Denna trend pekar på större förtroende för fastighetsmäklarnas arbete och att deras expertkunskaper ger ett mervärde vid försäljningar. Enligt Värderingsdatas undersökningar får fastighets­ mäklare även ut ett högre försäljningspris, sju procent högre, jämfört med en privat försäljning. Ju högre upp i prisstegen bostaden befinner sig desto mer lönar det sig att anlita en fastighetsmäklare. I storstadslänen anlitas fastighetsmäklare i större utsträckning än i övriga län. Diagram 15. Den mäklade marknadens andel, småhus, 2001-2013. Privat Mäklad 77% 79% 81% 83% 84% 85% 86% 86% 88% 90% 90% 91% 91% 23% 21% 19% 18% 16% 15% 14% 14% 12% 10% 10% 9% 9% 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Källa: Värderingsdata, februari 2014. 16 3. Fastighetsmäklare, företagen och villkoren Konkurrensen om att få förmedla objekten som är till salu är hög. Mäklarens marknad, uttryckt som antal sålda objekt fördelat på antalet mäklare samma år, har minskat ­successivt sedan början av 2000-talet. I praktiken har andelen mäklade affärer ökat väsentligt under samma period. Statistik på andelen mäklade ­affärer finns endast för småhus och 2001 uppgick andelen till 77 procent och 2013 till 91 procent.15 I verkligheten varierar även antalet objekt betydligt mellan olika fastighetsmäklare och mellan olika delar i landet. Fastighetsmäklare förmedlar bostäder och fritidshus som är till försäljning genom ett förmedlingsuppdrag från säljaren. Ett mått för att illustrera hur konkurrensen på marknaden ser ut är att titta på antalet fastighetsmäklare och antalet försäljningar. Antalet fastighetsmäklare har ökat kraftigt de senaste åren, med 48 procent sedan 2001, medan antalet försäljningar inte har ökat på motsvarande sätt. Med den nya lagstiftning som gäller för fastighetsmäklare sedan 2011 är det också möjligt för fastighetsmäklare att erbjuda så kallade kringtjänster mot ersättning. Det kan till exempel handla om förmedling av bank- och finansieringstjänster, försäkringar, flyttstädning, home-styling eller hantverkshjälp. Dock begränsas möjligheten till ersättning till några tusen kronor för att det inte ska anses vara förtroenderubbande verksamhet. Under 2013 låg det genomsnittliga antalet objekt per fastighetsmäklare på 22 objekt. Under åren 2001-2006 låg denna relation på runt 29 objekt per mäklare och år men har därefter minskat till dagens nivå. Diagram 16. Mäklarens marknad (sålda objekt fördelat på antalet mäklare samma år), 2001-2013. Medeltal. 35 30 31 29 29 29 29 30 27 28 25 24 24 23 23 22 20 15 10 5 0 Källa: Värderingsdata, SCB, FMI och Mäklarstatistik. 15 Värderingsdata, 2014. 17 Variation och mötet med människor lockar Det bästa med att vara fastighetsmäklare är att träffa människor och att ha ett fritt yrke med variation. Det sämsta är osäkerheten om den egna lönen och arbetstiderna. 64 procent av mäklarna har enbart provisionslön. Enligt Mäklarsamfundets medlemsundersökning från 2013 är det bästa med att vara fastighetsmäklare att få träffa människor och att ha ett fritt yrke med variation. Kvinnorna lyfter i större utsträckning fram mötet med människor, medan männen talar om frihet i arbetet. Det sämsta är arbets­tiderna och provisionslönerna. Både män och kvinnor s­ varar att osäkerheten kring den egna lönen och arbetstiderna, som innebär en förväntan på att alltid vara tillgänglig, är de mest negativa sidorna med yrket. Dock är kvinnorna något mer negativa till detta. Det saknas tillförlitlig och rättvisande offentlig statistik när det gäller löner för fastighetsmäklare. För många branscher finns statistik hos SCB klassade efter Svensk standard för yrkesklassificering (SSYK). När det gäller fastighetsmäklare så har denna yrkesgrupp koden SSYK 3413. I denna grupp ingår även andra yrkesgrupper med normalt fasta löner och statliga anställningar och fastighetsmäklare går ej att urskilja.16 Mäklarsamfundet har i tidigare nämnd medlemsundersökning följt upp olika löneformer för fastighetsmäklare. Svaren visar att en majoritet av fastighetsmäklarna, 64 procent, har provisionslön. Detta är något färre än i fjol och trenden pekar mer på en kombination av rörlig och fast lön. Diagram 17. Löneformer, 2013. Procent. 12% Annat 12% Kombination av provision och fast lön Fast lön 64% 12% Provision Källa: Mäklarsamfundet 2013, medlemsundersökning. Medlemsundersökningen visade att det finns vissa skillnader. Erfarenhetstid och ålder följer varandra på så sätt att de yngre i större o­ mfattning har ren provisionslön. Ju kortare tid en fastighetsmäklare varit verksam desto högre grad av provisionslön. Bland mäklare som varit verksamma 0-3 år har 80 procent provisionslön. Motsvarande andel för dem som varit verksamma 4-10 år är 67 procent. Bland dem som varit verksamma i mer än 10 år ligger andelen med provisionslön på 54 procent. Här finns också skillnader mellan män och kvinnor där kvinnor har en högre andel provision än män och skillnaden ökar ju äldre man blir. 16 SCB 18 I undersökningen ställdes frågor om årsinkomst inklusive semesterersättning, sjuklön och andra ersättningar. Svaren visar att lönesumman varierar inom kåren och efter ­er­farenhetstid, ålder och kön. Bland de med lägst inkomster finner vi 56 procent av dem som varit verksamma mindre än 3 år. Knappt hälften av mäklarna, 48 procent, uppger en lön i spannet 300 000 kronor upp till 499 000 kronor per år. Cirka 30 procent uppger en lön under 300 000 kronor per år. 20 procent ligger i spannet 500 000 kronor till en miljon kronor om året. Inkomster över en miljon kronor är mycket ovanliga. Kvinnor tjänar i genomsnitt mindre än män och det är fler kvinnor i de lägre inkomstspannen och fler män i de högre. Diagram 18. Årsinkomster i olika intervall. Procent. 1% 7% 20% 24% 1 mkr eller mer 500 tkr–1 mkr 300 tkr–499 tkr 150 tkr–299 tkr 0–150 tkr 48% Källa: Mäklarsamfundet 2013, medlemsundersökning. En vanlig missuppfattning som fastighetsmäklare möter i sin vardag är att provisionen uppfattas vara det belopp som den enskilda fastighetsmäklaren får i lön. Det stämmer inte utan provisionen ska täcka en rad kostnader som mäklaren har för att kunna vara verksam; administrativa kostnader, registreringsavgifter, försäkringar osv. De som ingår i en kedja har som regel en avgift för detta som baseras på till exempel omsättningen och varierar mellan de olika kedjorna. 19 Företagen och branschen I Sverige finns det ca 2 708 verksamma företag i branschen och 80 procent av dessa har mellan en och fyra personer anställda. Tre fjärdedelar är knutna till någon kedja. Branschen kännetecknas av att det finns olika företagsformer med mindre och större fristående mäklarföretag samt kedjor med olika franchisekoncept. UC:s Bransch­ rapport för fastighetsmäklare 201317 ­innehåller information om branschens olika företag och ger en överskådlig bild av ­utvecklingen utifrån ett antal fakta och ekonomiska uppgifter om de enskilda företagen. Företagen värderas ­utifrån olika aspekter och beroende på vad som väljs så kan företag sorteras i storleksordning, till exempel utifrån antal anställda, omsättning och resultat. Enligt UC:s branschrapport fanns det totalt 2 708 företag och totalt 6 900 anställda, då ingår även vissa företag som inte arbetar med förmedling av bostäder. Branschen ­omsatte drygt 8,4 miljarder kronor vilket är en minskning med en halv miljard sedan året innan, men en ökning med två miljarder på fem år. Branschens totala omsättning har ökat sedan början av nittiotalet och mer än fördubblats ­sedan 2002. Dessa uppgifter avser även förmedling av andra fastigheter än bostäder och fritidshus. Diagram 19. Branschens omsättning, 2002-2012. Tusental kronor. 10000 9000 8000 7000 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Källa: UC Branschrapport Fastighetsmäklare 2012:2 och 2013:2. Förändring summa rörelseintäkter. I omsättningen ingår förutom provisioner från privat­ bostadsförsäljning även intäkter från försäljning av kommersiella fastigheter, värderingar och andra intäkter till mäklarbolagen. Det är mycket ovanligt att företagen i branschen har fler än 50 anställda och 80 procent av företagen har endast en till fyra anställda. Diagram 20. Antalet anställda i branschens företag, 2012. Procent. 1% 5% 14% 1 till 4 5 till 9 10 till 19 20 och fler 80% Källa: UC Branschrapport Fastighetsmäklare 2013:2. 17 UC Branschrapport Fastighetsmäklare 2013:2. 20 Många av de små företagen med en till fyra anställda, och förstås även de med fler anställda, kan ingå i en kedja och bedriva verksamheten som till exempel franchise­tagare. I februari 2014 var 70 procent av Mäklarsamfundets medlemmar kedje­anslutna och 30 procent av medlemmarna arbetade i fristående företag. Motsvarande siffra för 2000 visar att det skett en stor förändring och att betydligt fler är anslutna till någon kedja idag. Diagram 21. Fristående företag och kedjeanslutna år 2000 och 2014 (procent av medlemmar). 90% 83% 80% 70% 70% 60% 50% Kedjeanslutna 40% 30% 20% 30% Ej kedja 17% 10% 0% 2000 2014 Källa: Mäklarsamfundet, 13 februari 2014. Denna statistik är baserad på Mäklarsamfundets medlemsregister men speglar utvecklingen i stort. Kedjeverksam­ heten har blivit betydligt vanligare i hela Sverige och är ­resultatet av bland annat ökad konkurrens och mer med­ veten varumärkesmarknadsföring och konceptinriktning. Den 29 januari 2014 tog Konkurrensverket emot en anmälan gällande Swedbank Franchise förvärv av Svensk Fastighetsförmedling. Konkurrensverket har startat en granskning om Swedbanks köp av Svensk Fastighetsförmedling kan genomföras enligt reglerna i konkurrens­lagen. Konkurrensverket beslutade den 18 mars att ­genomföra en särskild undersökning för ytterligare utredning och analys. Beslutet innebär att Konkurrensverket har möjlighet att utreda ärendet i upp till tre månader. Senast den 17 juni 2014 ska Konkurrensverket besluta om affären ska lämnas utan åtgärd eller om Konkurrensverket ska ansöka hos Stockholms tingsrätt och begära att förvärvet förbjuds.18 Diagram 22. Kedjetillhörighet bland Mäklarsamfundets medlemmar 2014. Antal fastighetsmäklare. 1800 1600 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 Källa: Mäklarsamfundet, 13 februari 2014. 18 Beslutet Dnr 72/2014 finns att läsa på www.konkurrensverket.se. 21 Köpare och säljare hittar varandra på nätet Hemnet är Sveriges största sajt för bostads­ annonser med ungefär 1,6 – 1,8 miljoner ­besökare varje vecka och och ungefär en miljon annonsvisningar av bostäder per dygn. Sajten ägs av fastighetsmäklarna ­gemensamt med företag i branschen. Bostadsannonsering förekommer genom många olika ­kanaler och i princip samtliga bostäder som är till salu visas också på olika sajter på internet och mobila platt­ formar. De flesta mäklarföretag visar också objekt till salu på en egen hemsida. Det är fastighetsmäklarna som genom sina medlems­ organisationer, Mäklarsamfundet och Fastighetsmäklar­ förbundet FMF, äger Hemnet tillsammans med Fastighets­ byrån och Svensk Fastighetsförmedling. Hemnet startade 1998 och visar ca 220 000 objekt per år. Det är endast fastig­hetsmäklares utbud av villor, bostadsrätter, fritids­hus och tomter m.m. som annonseras. Det är ungefär ­1,6-1,8 miljoner unika besökare och och unge­fär en miljon annonsvisningar av bostäder per dygn.19 Utbudet uppdateras dygnet runt och på sajten finns även kring­information kring bostadsköp, till exempel: statistik, kartor, kalkyler för boendekostnad, energikostnad och försäkringar samt mycket annat. Kommersiella fastigheter och lokaler finns på sajten objekt­vision.se. Läs mer: www.maklarsamfundet.se www.uc.se www.hemnet.se 19 Hemnet.se, hämtat den 14 april 2014. 22 4. Fastighetsmäklarna står under statlig tillsyn och granskning Tillsyn och granskning bidrar till att skapa trygghet och förtroende. Köpare och säljare är som regel nöjda. Antalet anmälningar utgör två promille av antalet förmedlingar. Att en bransch står under effektiv tillsyn och granskning bidrar till att skapa trygghet och förtroende. Utöver att svara för registrering av fastighetsmäklare så är det FMI som ­ut­övar granskning och tillsyn av de enskilda fastighets­ mäklarna (inte av mäklarföretagen). Utgångspunkten för till­ synen är att se till att fastighetsmäklarna fullgör de skyldigheter de har enligt fastighetsmäklarlagen. Statistiken visar att många tillsynsärenden avskrivs efter bedömning av FMI. FMI:s beslut i tillsynsärenden bidrar till att utveckla så kallad god sed för fastighetsmäklare. I praktiken betyder det att det är genom anmälningar och egna granskningar som praxis utvecklas. För den enskilde fastighetsmäklaren kan detta vara ett dilemma. Det går inte att få ett förhandsbesked eller ett råd om hur man ska agera för att slippa en påföljd. Detta blir särskilt tydligt när lagstiftningen förändras som nu senast med de förändrade reglerna kring journalföring. Här ökade initialt antalet påföljder för fastighetsmäklare och det var stor oro från många håll för att det inte varit enkelt att veta exakt vad som krävs för att slippa påföljd. Fastighetsmäklare som får en påföljd av FMI har möjlighet att överklaga beslutet. Under 2013 minskade inte bara antalet anmälningar riktade mot fastighetsmäklare. Antalet varningar och antalet påföljder minskade kraftigt. En bidragande orsak till denna minskning är att förståelsen för vilka krav den nya lagen medför har klarnat och att branschen kunnat anpassa sig genom att delta i utbildningar. En majoritet av ärendena inleds på grund av en anmälan från privatpersoner som anser att mäklaren har brutit mot god fastighetsmäklarsed. Även myndigheter kan göra anmälningar. Ett exempel är när Skatteverket i sina revisioner finner att en mäklare har begått något fel. FMI kan också på eget initiativ granska en mäklare och de kontrollerar varje mäklare någon gång under en femårsperiod. Tillsynen utövas utifrån en allmän granskningspolicy men under bestämda perioder kan tillfälliga granskningar ­genomföras som syftar till att särskilt uppmärksamma en viss aspekt av mäklarnas arbete, så kallade temagranskningar. Det kan till exempel handla om lockpriser, journalföring eller penningtvätt. Om det finns brister har mäklaren fått en varning eller kunnat bli av med sin registrering. Sedan 1 juli 2011 finns också en lägre grad av påpekande som kallas erinran. I allvarliga fall kan FMI återkalla mäklarens registrering och då får inte mäklaren fortsätta arbeta som mäklare. Antalet varningar halverades i princip mellan 2012 och 2013. Tabell 3. Fakta om verksamhetens omfattning, tillsyn och påföljder, 2000-2013. Antal Försäljningar Fastighetsmäklare Anmälningar FMI, egna granskningar Påföljd/varning Påföljd/erinran Återkallade registreringar 2000 133 195 4 574 205 48 46 2002 137 354 4 635 221 47 56 2004 150 734 5 122 283 51 43 2006 161 102 5 908 272 58 39 2008 155 972 6 380 335 69 72 2010 161 400 6 667 307 84 59 2011 153 013 6 772 308 89 87 7 6 3 3 1 2 2 2012 151 733 6 724 288 48 86 24 1 2013 148 13020 6 690 258 65 45 22 4 Källa: FMI, SCB och Mäklarstatistik. 20 Antalet sålda bostadsrätter bygger på bearbetad statistik från Mäklarstatistik. 23 Man kan också konstatera att andelen anmälningar i förhållande till antalet försäljningar har varierat något över åren men det är genomgående få anmälningar och de ­utgör endast runt två promille av antalet förmedlingar under de år som jämförs. År 2000 gjordes anmälningar i 0,15 procent av genomförda bostadsaffärer. Motsvarande siffror för 2007 och för 2013 låg på 0,21 respektive 0,16 procent. Det är sålunda mer regel än undantag att köpare och säljare inte anser att fastighetsmäklarna har brustit i sitt agerande. Diagram 23. Anmälningar i procent av antalet bostadsaffärer 2000-2013. 0,25% 0,20% 0,15% 0,10% 0,05% 0,00% 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Källa: FMI, SCB och Mäklarstatistik. FMI avgör inte ekonomiska tvister utan sådana krav prövas av till exempel Allmänna Reklamationsnämnden (ARN). Fastighetsmarknadens reklamationsnämnd (FRN) eller allmän domstol. Läs mer: www.fmi.se 24 5. Mäklarsamfundet Mäklarsamfundet är en branschorganisation för Sveriges fastighetsmäklare och samlar över 80 procent av ­landets mäklare. Organisationen har en lång historia. Redan 1919 togs första initiativet till att bilda det som är dagens Mäklarsamfund21 och 1984 togs namnet Sveriges Fastighetsmäklares Riksförbund, det vi idag kallar ­Mäklarsamfundet. En parallell branschorganisation till Mäklarsamfundet bildades 1957 med namnet Sveriges Aktiva Fastighetsmäklare, SAF, senare på 90-talet namnändrat till Fastighetsmäklarförbundet FMF. De senaste åren har Mäklarsamfundet och Fastighetsmäklarförbundet FMF i flera sammanhang samverkat och agerat gemensamt då organisationerna haft en samsyn i för branschen viktiga frågor som till exempel synpunkter på ny lagstiftning. Mäklarsamfundet arbetar för att utveckla och förbättra mäklartjänsten. Vi driver medlemmarnas intressen och har traditionella arbetsuppgifter som kontakter med myndigheter och andra aktörer i vår omvärld. Vi genomför även analyser och utredningar som rör fastighetsmäklare, samhälle och boende och deltar i debatter. Genom Mäklarsamfundet tillvaratas även fastighetsmäklarnas intressen i det internationella arbetet. Vi stödjer också våra medlemmar med andra frågor som till exempel utbildning, rådgivning och försäkringar, tidningen Fastighetsmäklaren och mycket annat. På juristavdelningen finns erfarenhet och kompetens samlad som ger medlemmarna stöd och hjälp. Mäklarsamfundet Utbildning erbjuder ett omfattande fort- och ­vidareutbildningsprogram för aktiva fastighetsmäklare och utbildar fastighetsmäklarassistenter. Medlemsnytta skapas genom hög service, bra villkor och genom att tillvarata medlemmarnas intressen. Vi har kontakt med lärosäten som erbjuder fastighetsmäklarprogrammet och deltar regelbundet i utbildningssammanhang. Mäklarsamfundet genomför medlemsundersökningar och gör analyser om bostadsmarknaden samt anordnar seminarier och deltar i debatter. Vi tycker att det är viktigt att de utmaningar vi ser diskuteras och att de ­åtgärder som genomförs följs upp och granskas. Vi tycker att det är viktigt att bostadsmarknaden har sunda och långsiktiga förutsättningar och vi vill med egna analyser bidra till att sprida information, kunskap och ­förståelse för aktuella frågor. Vi ger en lägesbild såsom vi möter den. På detta sätt vill vi också ge underlag och bidra till en diskussion som möter framtidens utmaningar. Under 2013 beslutades att det inom Mäklarsamfundet skulle startas ett helägt dotterbolag med syfte att utveckla och förvalta ett verksamhetssystem för fastighetsmäklare. Mäklarsamfundet System i Sverige AB bildades för att utveckla mäklarsystemet Mspecs. Mäklarsystemet ska passa alla fastighetsmäklare oavsett storlek på bolag man är verksam inom eller typ av förmedling man ägnar sig åt. Mspecs ska vara juridiskt tryggt och tekniskt driftsäkert genom att alltid uppfylla lagar och följa aktuell praxis så att fastighetsmäklaren kan försäkra sig om att systemet ger det stöd och hjälp det utlovar. Genom att Mspecs är webbaserat i molnet finns systemet där fastighetsmäklaren är i en modern och tekniskt säker plattform. Alla som arbetar med Mspecs får tillgång till samma funktioner till samma kostnad, samtidigt. Sedan den 1 april 2014 har Mäklarsamfundet System skarpa kunder som genomför sitt förmedlingsarbete med Mspecs som stöd och många fler är på väg, intresset inom branschen är mycket stort. För att utveckla Mspecs finns idag åtta medarbetare. Välkomna att kontakta oss på Mäklarsamfundet 08-555 00 900. Ingrid Eiken VD Jonas Anderberg Avdelningschef och chefsjurist Titti Öhrn Kundombudsman Stina Wallster VD Mspecs Dotterbolag Caroline Berg Presskontakt 21 Redan 1919 togs första initiativet till att bilda det som är dagens Mäklarsamfund genom bildandet av Svenska Egendomsmäklareföreningen. Några år senare, 1934 grundas Sveriges Fastighetsmäklares Riksförbund och 1940 bildas Sveriges Fastighetsmäklares Riksförening. Namnet ändrades så småningom till Auktoriserade Fastighetsmäklares Riksförbund för att 1984 ta namnet Sveriges Fastighetsmäklarsamfund. 25 Mäklarsamfundets styrelse för verksamhetsåret 2014 Mäklarsamfundets styrelse väljs på Mäklarsamfundets ordinarie årsmöte. Styrelsen består av ordföranden i Mäklarsamfundet, vice ordförande och därutöver högst fem ledamöter. Anders Edmark (ordförande) Mäklarhuset Anders Edmark AB, Örnsköldsvik Håkan Hellström (vice ordförande) Svensk Fastighetsförmedling, Kalmar Kenneth Ivarsson Skandia Mäklarna City, Göteborg Catarina Löfberg Mäklarhuset Löfberg & Co, Trelleborg Stefan Nilsson Svenska Mäklarhuset HK, Solna Mats Ericsson Länsförsäkringar Fastighetsförmedling HK, Helsingborg Per Johnler Fastighetsbyrån HK, Stockholm Jens Kågström (ersättare) Mäklarcity, Umeå Kretsar Kretsförening är en ideell förening av medlemmar i Mäklarsamfundet på lokal nivå. Kretsarnas målsättning är att vara den förenande kraften bland enskilda fastighetsmäklare som skapar yrkesstolthet och trygghet. Verksamhetsidén är att tillvarata varje fastighetsmäklares intressen av trygghet och utveckling genom oberoende information, utbildning och möten. 26 Diagram- och tabellindex Diagram 1. Antalet fastighetsmäklare, 1997-2013. 5 Diagram 2. Förändringar av in- och utflöde av fastighetsmäklare, 2007-2013. 5 Diagram 3. Utveckling av andelen kvinnor och män, 1994-2013. 6 Diagram 4. Åldersstruktur bland fastighetsmäklare, 2013. 7 Diagram 5. Kvinnor och män i olika åldersgrupper, 2013. 7 Tabell 1. Antal år som fastighetsmäklare. 8 Diagram 6. Antal avregistreringar, kvinnor och män, ålder, 2008-2013. 8 Diagram 7. Antalet antagna till fastighetsmäklarutbildningar 2010-2013. 9 Diagram 8. Förväntad utveckling av antalet utexaminerade från fastighetsmäklarutbildningar 9 2012-2014. Diagram 9. Bostadsbeståndets fördelning, 2012.11 Diagram 10. Bostadsbeståndets förändring, 2000-2012.12 Diagram 11. Utveckling av Sveriges bostadsbestånd efter ägandeform, 2000-2012.12 Diagram 12. Antal färdigställda bostäder i Sverige 1975-2013.13 Tabell 2. Förändring av nybyggandet av bostäder 2013 jämfört med 2012.13 Diagram 13. Antalet sålda bostadsrätter, småhus och fritidshus 2000-2013.14 Diagram 14. Värdet av sålda bostäder och fritidshus, 2000-2013. 15 Diagram 15. Den mäklade marknadens andel, småhus, 2001-2013.16 Diagram 16. Mäklarens marknad (sålda objekt fördelat på antalet mäklare samma år), 2001-2013.17 Diagram 17. Löneformer, 2013. 18 Diagram 18. Årsinkomster i olika intervall. Diagram 19. Branschens omsättning, 2002-2012. 19 Diagram 20. Antalet anställda i branschens företag, 2012. 20 Diagram 21. Fristående företag och kedjeanslutna år 2000 och 2014. 21 Diagram 22. Kedjetillhörighet bland Mäklarsamfundets medlemmar 2014. 21 Tabell 3. Fakta om verksamhetens omfattning, tillsyn och påföljder, 2000-2013. 23 Diagram 23. Anmälningar i procent av antalet bostadsaffärer 2000-2013. 24 20 27 Referenser Fastighetsmäklarinspektionen (FMI) Hemnet Mäklarsamfundet Mäklarstatistik Objektvision.se Statistiska Centralbyrån (SCB) UC Branschfakta Fastighetsmäklare, 2013:2 Universitet och högskolorna Universitets- och högskolerådet (UHR) Värderingsdata Litteraturtips Fredriksson, Jonas (2013) Fastighetsmäklaren & Juridiken. Mäklarsamfundet. Grauers, Folke (2012) Familjerätt för fastighetsmäklare. Studentlitteratur, Lund. Grauers, Folke (2012) Fastighetsköp. Juristförlaget Lund. Grauers, P. H., Rosén, M. & Tegelberg, L. (2007) Fastighetsmäklaren – en vägledning. Norstedts Juridik, Stockholm. Lund. Melin, Magnus (2012) Fastighetsmäklarlagen: En kommentar. Norstedts Juridik AB, Stockholm. Victorin, A. & Flodin, J. (2008) Bostadsrätt med en översikt över kooperativ hyresrätt. Lustus förlag, Uppsala. 28