Utrikesdepartementet
Denna rapport är en sammanställning grundad
på Utrikesdepartementets bedömningar.
Rapporten kan inte ge en fullständig bild
av läget för de mänskliga rättigheterna i
landet. Information bör sökas också från
andra källor.
Mänskliga rättigheter i Bahamas 2012
ALLMÄNT
1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och
trendanalys
Respekten för mänskliga rättigheter brister på vissa områden i Bahamas, främst
när det gäller polisvåld och ett långsamt rättssystem.
Rapporter föreligger om övervåld gentemot misstänkta brottslingar från
polisens sida, i några fall med dödlig utgång. Förhållandena i landets enda
fängelse är undermåliga, även om vissa förbättringar har genomförts.
Dödsstraff kan utdömas men verkställs inte sedan ett stort antal år tillbaka.
Rättsväsendet lider av svår resursbrist vilket ofta leder till långa häktningstider
och försenade rättegångar.
Våld mot kvinnor och barn är ett stort problem. Flyktingar och asylsökande,
särskilt av haitisk härkomst, anses inte få sina rättigheter tillgodosedda på ett
tillfredsställande sätt. Det finns uppgifter om att många asylsökande nekas
prövning och återförvisas direkt.
Regeringen har ambitionen att förbättra läget, men lider av resursbrist vilket
främst drabbar polisväsendet och hanteringen av ett ökande antal
asylsökanden.
2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om
mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer
Bahamas har ratificerat följande centrala konventioner om mänskliga
rättigheter:
2
-
-
-
Konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, International
Covenant on Civil and Political Rights (ICCPR) 2008, men inte
tilläggsprotokollen om enskild klagorätt och avskaffande av dödsstraff.
Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter,
International Covenant on Economic, Social and Cultural Rights (ICESCR)
2008, men inte tilläggsprotokollet om enskild klagorätt.
Konventionen om avskaffandet av alla former av rasdiskriminering,
Convention on the Elimination of all forms of Racial Discrimination (CERD)
1975.
Konventionen om avskaffandet av alla former av diskriminering mot
kvinnor, Convention on the Elimination of all forms of Discrimination Against
Women (CEDAW) 1993, men inte tilläggsprotokollet om enskild
klagorätt.
Konventionen om barnets rättigheter, Convention on the Rights of the Child
(CRC) 1991, men inte de två tilläggsprotokollen om barn i väpnade
konflikter och handel med barn och barnpornografi.
Flyktingkonventionen, Convention related to the Status of Refugees, samt det
tillhörande protokollet från 1967, ratificerade 1993.
Bahamas har undertecknat, men inte ratificerat, Romstadgan för
internationella brottmålsdomstolen (ICC) och konventionen mot
tortyr, Convention Against Torture and Other Cruel, Inhuman or Degrading
Treatment or Punishment (CAT) men inte det fakultativa
tilläggsprotokollet om förebyggande av tortyr.
Följande konventioner och tilläggsprotokoll avseende de mänskliga
rättigheterna har inte ratificerats:
- Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning,
Convention on the Rights of Persons with Disabilities (CRPD).
- Konventionen om påtvingade försvinnanden, Convention for the Protection
of All Persons from Enforced Disappearances (CED).
- Den interamerikanska konventionen om mänskliga rättigheter.
För samtliga ovan nämnda konventioner gäller att Bahamas antingen inte
rapporterat alls eller legat efter med rapporteringen till respektive
övervakningskommitté.
MEDBORGERLIGA OCH POLITISKA RÄTTIGHETER
3. Respekt för rätten till liv, kroppslig integritet och förbud mot tortyr
Konstitutionen förbjuder tortyr och annan grym och omänsklig behandling.
Kroppsbestraffning i form av spöstraff eller piskning förbjöds 1984, men
återinfördes 1991 som bestraffningsmetod för vissa typer av brott, särskilt
sexualbrott.
3
Det finns åtskilliga rapporter om myndighetsmissbruk och övervåld från
polisens sida, inklusive ett antal dödsskjutningar under de senaste åren. Det har
också förekommit medierapportering om att polisen använt tortyr för att få
fram erkännanden från gripna, misstänkta för brott.
Landets enda fängelse, Fox Hill, byggdes ursprungligen 1953 för 450 intagna,
men har haft över 700 av landets mer än 1300 fångar. Återstoden finns i
mindre inrättningar med avsedd beläggning. Förhållandena i fängelset
beträffande sjukvård, mat, vatten och sanitet är undermåliga. Misstänkta som
är häktade i avvaktan på rättegång får på grund av platsbristen ofta dela cell
med redan dömda. Myndigheterna har sökt rätta till situationen och vissa
förbättringar har skett jämfört med tidigare. Förhållandena för kvinnliga
intagna bedöms som något bättre. Förbrytare under 16 år hålls i särskilda
institutioner, separata för pojkar och flickor. Uppsamlingslägret för flyktingar,
the Carmichael Road Immigrant Detention Centre, uppges vara i dåligt skick. Antalet
intagna har dock minskat från tidigare höga beläggningar och har varit nere i
några hundratal.
Rastafarianer har hävdat att deras integritet kränks i landets fängelse när de
tvingas klippa håret av påstådda hygieniska skäl.
4. Dödsstraff
Dödsstraff finns kvar på straffskalan, men inget dödsstraff har verkställts sedan
år 2000. Privy Council i London, som är Bahamas högsta rättsliga instans, har
förklarat att det obligatoriska utdömandet av dödsstraff för mord som
tillämpats på Bahamas strider mot landets grundlag.
Dödstraffet har ett relativt brett stöd bland såväl allmänheten som hos ledande
politiska företrädare. Det stora antalet mord som begås i landet anses vara en
bidragande orsak till stödet.
5. Rätten till frihet och personlig säkerhet
Frihetsberövanden på politiska grunder eller godtyckliga frihetsberövanden är
förbjudet enligt konstitutionen. Det finns inga rapporter om politiskt
motiverade försvinnanden. Däremot förekommer uppgifter om godtyckliga
frihetsberövanden och kvarhållanden från polisens sida, riktade framförallt mot
personer med haitiskt påbrå.
Frihetsberövanden sker i allmänhet öppet och skall enligt lag prövas rättsligt
inom 48 timmar. Landet har ett förhållandevis väl fungerande borgenssystem
av anglosaxisk modell.
4
6. Rättssäkerhet och rättsstatsprincipen
Ett självständigt rättsväsende garanteras av konstitutionen. Generalguvernören
utser domare på rekommendation av en oberoende kommission. Landets
högsta domstol är fortsatt Privy Council i London. Det har under de senaste åren
förekommit diskussioner om huruvida Bahamas, inte minst i ljuset av denna
instans syn på dödsstraffet, borde ansluta sig till den karibiska Högsta
Domstolen, the Caribbean Court of Justice, alternativt göra en inhemsk domstol till
högsta instans.
Domstolsväsendet anses lida av allvarlig resursbrist, vilket bland annat
rapporteras leda till att häktade personer får vänta länge på rättegång. Närmare
hälften av de intagna i landets fängelse är där i avvaktan på rättegång.
Personer som anklagas för brott har rätt att anlita advokat, men regeringen
bistår med rättsligt ombud endast om den anklagade helt saknar egna resurser
och är anklagad för ett grovt brott. Mycket allvarliga brott, såsom mord, går
automatiskt till juryrättegång.
7. Straffrihet
Det finns inga rapporter om utbredd straffrihet, men människorättsgrupper
hävdar att många fall av polisvåld inte rapporteras eller blir ordentligt och
opartiskt utredda.
Lokala jurister och observatörer av mänskliga rättigheter uttrycker oro över att
den myndighet som skall utreda missförhållanden i ordningsmakten, Police
Complaints Inspectorate, saknar en tillräckligt självständig ställning.
8. Yttrande-, press- och informationsfrihet, inklusive på internet
Yttrande-, press- och informationsfrihet föreskrivs av konstitutionen, och
respekteras av myndigheterna.
Oberoende media, ett någorlunda fungerande rättssystem och framförallt ett
aktivt demokratiskt politiskt system lägger grunden för dessa friheter. Olika
åsikter har kunnat framföras utan några nämnvärda begränsningar.
Från statens sida finns inga restriktioner vad gäller allmänhetens tillgång till
Internet. Det finns inte heller uppgifter om att myndigheter övervakar eller
begränsar e-posttrafiken.
5
9. Mötes- och föreningsfrihet
Konstitutionen föreskriver mötes- och föreningsfrihet och detta respekteras i
allmänhet av myndigheterna.
10. Religions- och övertygelsefrihet
Konstitutionen och andra lagar skyddar religions- och övertygelsefrihet och
dessa respekteras i allmänhet av myndigheterna. Kristendomen är den
dominerande religionen i landet och utövar ett stort inflytande i samhället. Det
fanns inga rapporter om inskränkningar i fråga om religionsfrihet.
11. De politiska rättigheterna och de politiska institutionerna
Bahamas är en parlamentarisk demokrati inom samväldet. Drottning Elisabeth
II är statschef, och representeras av en generalguvernör som hon utser på
förslag av Bahamas premiärminister. Premiärministern utses av generalguvernören efter allmänna val. Parlamentet har två kammare; nationalförsamlingen, vars ledamöter väljs i allmänna val vart femte år, och senaten,
vars medlemmar utses av generalguvernören.
Konstitutionen föreskriver fria och hemliga val. Det senaste parlamentsvalet i
maj 2012 anses generellt sett ha varit fritt och rättvist. Valet ledde till ett
maktskifte, där det vänsterliberala Progressive Liberal Party, tog över
regeringsmakten från det mer högerinriktade Free National Movement. Politiken
präglas av ett starkt tvåpartisystem av brittisk modell.
Kvinnor har samma rättsliga möjligheter som män att i val själva välja och bli
valda till politiska ämbeten, men könsfördelningen i de politiska institutionerna
är fortfarande ojämn.
EKONOMISKA, SOCIALA OCH KULTURELLA RÄTTIGHETER
12. Rätten till arbete och relaterade frågor
Bahamas är ett av de mest välmående länderna i Karibien. Landets ekonomi är
dock starkt beroende av amerikansk turism, och därmed av utvecklingen av
den amerikanska ekonomin. Detta gäller även arbetsmarknaden, som i hög
grad styrs av turistströmmarna till landet. De senaste åren har arbetslösheten
legat mellan sju och tio procent.
Enligt lag råder 40 timmars arbetsvecka, krav på ett dygns ledighet per vecka
samt övertidsersättning för arbete utöver 40 timmar. Diskriminering i
arbetslivet på grund av kön, hudfärg, religion eller politisk åsikt är förbjuden.
6
Fackföreningar får agera utan inskränkningar och tvångsarbete är förbjudet.
Organisationsfrihet råder, likaså rätt till kollektivförhandlingar. Ungefär en
fjärdedel av de anställda tillhör fackföreningar, och betydligt fler inom hotelloch restaurangbranschen.
Bahamas har ratificerat den internationella arbetsorganisationens, ILO, åtta
centrala konventioner om mänskliga rättigheter. Det finns dock rapporter om
att otillåtet barnarbete förekommer i viss utsträckning. FN:s kommitté för
barnets rättigheter har uppmärksammat att minimiåldern för barns möjlighet
att arbeta är 14 år, samtidigt som den obligatoriska skolgången varar till 16 års
ålder. Det fanns också rapporter att illegal haitisk arbetskraft utnyttjades av sina
arbetsgivare med bland annat övertid utan betalning eller under minimilönen.
13. Rätten till bästa uppnåeliga hälsa
Hälsovårdens standard i Bahamas är förhållandevis god jämfört med många
utvecklingsländer, men landets geografi med ett mycket stort antal öar och
stora avstånd ställer den sociala sektorn och sjukvården inför stora utmaningar.
14. Rätten till utbildning
Skolgången är fri och obligatorisk till 16 års ålder. De offentliga skolorna lider
dock av överbelastning och anses generellt hålla en låg standard. Skolplikten
respekteras normalt sett, men sociala mönster gör att flickor i skolåldern som
blir gravida ofta tvingas avstå från fortsatt skolgång. Unesco uppskattar att
över 80 procent av barnen i grundskoleålder går i skolan.
15. Rätten till en tillfredsställande levnadsstandard
Levnadsvillkoren är i allmänhet tillfredsställande i landet med god tillgång till
mat och andra förnödenheter. Bahamas placerade sig år 2012 på plats 49 av
187 länder i FN:s index för mänsklig utveckling. Inkomstskillnaderna i landet
är emellertid stora.
OLIKA GRUPPERS ÅTNJUTANDE AV DE MÄNSKLIGA
RÄTTIGHETERNA
16. Kvinnors åtnjutande av mänskliga rättigheter
Enligt lag är våld och kränkningar mot kvinnor förbjudet, dock inte inom
familjen. Våld mot kvinnor, särskilt inom familjen, anses vara ett mycket stort
problem. Våld i hemmet var enligt polisens statistik orsak till att Bahamas
placerar sig bland de 10 länder på kontinenten som har högst förekomst av
mord per 100 000 invånare.
7
Antalet anmälda våldtäkter ökade också oroande mycket. Både regeringen och
olika kvinnoorganisationer har försökt höja allmänhetens medvetenhet om våld
i hemmet och nya polistjänstemän har fått särskild utbildning på området.
Det finns ingen lagstiftning mot handel med människor, men prostitution är
förbjuden. Människohandel rapporteras inte utgöra något omfattande problem.
Kvinnors politiska och ekonomiska inflytande är generellt begränsad. Lagen
föreskriver lika lön för lika arbete. Det bör dock noteras att könstillhörighet
inte räknas som grund för skydd mot diskriminering. Dessutom finns vissa
diskriminerande rättsregler, särskilt inom det civilrättsliga området. Som
exempel brukar nämnas att kvinnor har svårare än män att utsträcka sitt
bahamiska medborgarskap till utländska makar och barn med en utländsk
förälder.
17. Barnets rättigheter
Övergrepp mot barn anses vara ett utbrett problem i landet, och såväl
regeringen som medborgargrupper söker aktivt påverka allmänheten genom
olika former av upplysningskampanjer. Misstankar om sexuellt utnyttjande
måste enligt lag rapporteras till polisen, men detsamma gäller inte för
misstankar om fysiskt våld.
Bahamas har ratificerat konventionen om barnets rättigheter och regeringen
har slagit fast att barns rättigheter är en prioriterad fråga. Kritik riktas dock mot
att regeringen inte anslår tillräckliga resurser för detta arbete. En ny lag från
2007, Child Protection Act, ökade straffsatserna för övergrepp mot barn och
stärkte barnens rättigheter på flera områden. Minimiålder för tillåtna sexuella
relationer är 16 år. Straffet för sexuella relationer med en minderårig är livstids
fängelse.
Barnpornografi är illegalt. Landet har anslutit sig till 1980 års Haagkonvention
on the Civil Aspects of International Child Abduction.
18. Rättigheter för personer som tillhör nationella, etniska, språkliga och
religiösa minoriteter samt urfolk
Inofficiella beräkningar gör gällande att mellan tio och 25 procent av Bahamas
befolkning utgörs av haitier. Merparten av dessa har kommit till landet som
flyktingar. Den haitiska minoriteten lever ofta med låg materiell standard, och
inflödet av haitier har gett upphov till etniska spänningar. Anti-haitiska
stämningar har också lett till politiska krav på hårda regler mot illegal
invandring från Haiti. Diskriminering av haitier i arbetslivet sägs förekomma.
8
19. Diskriminering på grund av sexuell läggning eller könsidentitet
Sexuella relationer mellan personer av samma kön är tillåtna i lag sedan 1991,
men åldersgränsen är 18 år jämfört med 16 år för heterosexuella relationer.
Det saknas dock rättsligt skydd mot diskriminering, bland annat inom
arbetslivet. Flera fall av våld, inklusive mord, mot hbt-personer har
rapporterats liksom social diskriminering. Det har också rapporterats om
diskriminering mot personer med hiv/aids.
20. Flyktingars rättigheter
Bahamas behandling av flyktingar har kritiserats främst i två avseenden. För
det första saknas en egentlig flyktingpolitik med etablerade mekanismer för att
tillvarata flyktingarnas och asylsökandes rättigheter. Detta gäller särskilt
personer av haitisk härkomst, vilkas rättigheter enligt bedömare ofta åsidosätts.
Detta har enligt människorättsorganisationer bland annat medfört att många
asylsökande avvisas utan att ha fått tillgång till en korrekt asylprocedur.
För det andra har människorättsorganisationer skarpt kritiserat förhållanden
vid Bahamas uppsamlingsläger för flyktingar, Carmichael Immigrant Detention
Centre. Förhållandena i lägret anses undermåliga och lägerpersonalen anklagas
för övergrepp och våld. Även barn hålls internerade i lägret.
21. Rättigheter för personer med funktionsnedsättning
Det finns ännu ingen övergripande lag rörande rättigheter för personer med
funktionsnedsättning. Enligt regeringen pågår lagstiftningsarbete i detta
avseende, vilket också omfattar insamlandet av data och statistik rörande
personer med funktionsnedsättning i landet.
Statliga regler om tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning till
offentliga lokaler följs ofta inte. Representanter för personer med funktionsnedsättning hävdar att dessa ofta missgynnas i arbetslivet och att mer
utbildning om dessa frågor behövs.
ÖVRIGT
22. Frivilligorganisationers arbete för mänskliga rättigheter
Organisationsfrihet råder i Bahamas och ett flertal inhemska såväl som
internationella organisationer för mänskliga rättigheter verkar i landet,
däribland Amnesty International. Även nätverket, the Bahamas Human Rights
Network, bevakar mänskliga rättigheter i landet.
9
23. Internationella och svenska insatser på området mänskliga
rättigheter
Många av de större organisationerna som arbetar för mänskliga rättigheter har
personer på plats i Bahamas. Exempelvis arbetar FN:s flyktingkommissariat
UNHCR med de bahamiska myndigheterna för att värna flyktingars rättigheter.
