Denna rapport är en sammanställning grundad på
Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten
kan inte ge en fullständig bild av läget för
de mänskliga rättigheterna i landet.
Information bör sökas också från andra källor.
Utrikesdepartementet
Mänskliga rättigheter i Bahamas 2007
ALLMÄNT
1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Bahamas är en fungerande demokrati och rättsstat, och mänskliga rättigheter
(MR) respekteras generellt av regeringen. Dock finns problem i ett antal
avseenden.
När det gäller de medborgerliga och politiska rättigheterna finns rapporter om
myndighetsmissbruk och brutalitet från polisens sida. Förhållandena i landets
enda fängelse är fortsatt undermåliga, även om reformer genomförs som
förbättrar situationen. Dödsstraff utdöms men verkställs inte sedan några år.
Kroppsbestraffning i form av spöslag utdöms. Rättsväsendet lider av
resursbrist vilket ofta leder till långa häktningstider och försenade rättegångar.
Våld mot kvinnor och barn är ett stort problem i Bahamas. Nya lagar rörande
skyddet av barns rättigheter och skydd mot våld i hemmet har antagits i
parlamentet men ännu inte börjat tillämpas. Flyktingar och asylsökande, särskilt
av haitisk härkomst, anses inte få sina rättigheter tillgodosedda på ett
tillfredsställande sätt. Det finns uppgifter om att många asylsökande nekas
prövning och återförvisas direkt.
Allmänna val hölls i maj 2007. Dessa anses på det hela taget ha varit fria och
rättvisa. Valet ledde till regeringsskifte.
2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om
mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer
Bahamas har ratificerat följande centrala konventioner om mänskliga
rättigheter:
2
Konventionen om avskaffandet av alla former av rasdiskriminering,
Convention on the Elimination of all forms of Racial Discrimination (CERD)
Konventionen om avskaffandet av alla former av diskriminering mot
kvinnor, Convention on the Elimination of all forms of Discrimination Against
Women (CEDAW)
Konventionen om barnets rättigheter, Convention on the Rights of the Child
(CRC)
Flyktingkonventionen, Convention related to the Status of Refugees, samt det
tillhörande protokollet från 1967
Bahamas har undertecknat, men inte ratificerat, Romstadgan för internationella
brottmålsdomstolen (ICC).
För samtliga ovan nämnda konventioner gäller att Bahamas antingen inte
rapporterat alls eller legat efter med rapporteringen till respektive
övervakningskommitté. Bahamas behandlades senast av kommittén för barnets
rättigheter (CRC) år 2005 och av rasdiskrimineringskommittén (CERD) år
2004. I båda kommittéerna uppmärksammades bland annat det faktum att
Bahamas på flera punkter inte anpassat den inhemska lagstiftningen till de
aktuella konventionerna. Rasdiskrimineringskommittén gjorde samma
konstaterande även vad gäller flyktingkonventionen och dess protokoll.
MEDBORGERLIGA OCH POLITISKA RÄTTIGHETER
3. Respekt för rätten till liv, kroppslig integritet och förbud mot tortyr
Konstitutionen förbjuder tortyr och annan grym och omänsklig behandling.
Kroppsbestraffning i form av spöstraff eller piskning förbjöds 1984, men
återinfördes 1991 som bestraffningsmetod för vissa typer av brott, särskilt
sexualrelaterade sådana. I oktober 2006 dömdes en 34-årig man till fängelse
och spöstraff för inbrott och våldtäktsförsök. I maj 2007 dömdes en man till
fängelse och spöstraff för sexuellt våld mot en minderårig flicka. Fallen har
väckt uppmärksamhet både i landet och internationellt, och Amnesty
International har kritiserat Bahamas för att bryta mot såväl internationell rätt
som den egna konstitutionen. Vid halvårsskiftet 2007 hade ännu ingen av
kroppsbestraffningarna verkställts.
Det finns åtskilliga rapporter om myndighetsmissbruk och övervåld från
polisens sida. I juni 2007 uppmärksammades ett fall där en 27-årig man i
fängsligt förvar skall ha misshandlats så svårt av två poliser att han efter fem
månader fortfarande befann sig i koma. Poliserna åtalades i augusti, men är
frisläppta mot borgen i avvaktan på rättegång. Rapporter om godtyckliga
avrättningar från polisens sida har förekommit tidigare, men inga utomrättsliga
avrättningar har noterats de senaste åren.
3
Landets enda fängelse, Her Majesty’s Prison at Fox Hill, är överbelagt och
förhållandena där beträffande sjukvård, mat, vatten och sanitet betecknas som
undermåliga. Klagomål riktas också mot att personer som är häktade i avvaktan
på rättegång på grund av platsbristen ofta delar cell med redan dömda.
Myndigheterna har dock sökt rätta till situationen och vissa förbättringar har
skett jämfört med tidigare. Under de senaste två åren har en viss upprustning
av faciliteterna ägt rum och förutsättningarna för fångarnas måltider och
sysselsättning har förbättrats. Tidigare problem med övervåld från
fängelsepersonalen har också tagits upp i reformprogram. Liksom fängelset,
anses även uppsamlingslägret för flyktingar, the Carmichael Road Detention Centre,
vara i dåligt skick.
4. Dödsstraff
Dödsdomar utfärdas i bahamisk domstol, men inga dödsstraff har verkställts
under de senaste åren. Den senaste hängningen utfördes 2000. I slutet av 2006
uppgick antalet personer i dödscell till 26.
I mars 2006 fastslog Privy Council i Storbritannien, Bahamas högsta rättsliga
instans, att det obligatoriska utdömande av dödsstraff för mord som tillämpats
på Bahamas strider mot landets konstitution, artikel 17. Beslutet innebar
visserligen att dödsdomar fortsatt kunde utfärdas, men endast efter att
domaren tagit aktiv ställning till påföljden mot bakgrund av omständigheterna.
Som en följd härav meddelade landets justitieminister senare att de utdömda
straffen för alla fångar som dömts till döden skall ses över. I september 2007
rapporterades att regeringen arbetade på nya riktlinjer för vilka straff, inklusive
dödsstraff, som skall kunna utdömas för mord.
Det förefaller finnas ett tämligen brett stöd för ett bibehållande av dödsstraffet
i Bahamas, såväl bland allmänheten som hos ledande politiska företrädare. I
november 2007 hävdade till exempel premiärminister Hubert Ingraham att
dödsstraff skulle fortsätta att utmätas och uttalade en förhoppning om att
landet snart åter skulle kunna verkställa sådana, efter den genomlysning av
utdömda straff som blev följden av beslutet i Privy Council. Tidigare har
dödsstraffet också förespråkats av Ingrahams företrädare på
premiärministerposten samt bland annat landets högste polischef och en
framträdande kyrklig ledare. Bedömare anser att det främst är det stora antalet
mord som begås i landet som gör att det inte finns någon stark inhemsk
opinion för dödsstraffets avskaffande. Under de första elva månaderna 2007
begicks drygt 70 mord i Bahamas, med en befolkning på drygt 300 000.
4
5. Rätten till frihet och personlig säkerhet
Frihetsberövanden på politiska grunder eller godtyckliga frihetsberövanden är
förbjudet enligt konstitutionen. Det finns dock rapporter om godtyckliga
frihetsberövanden och kvarhållanden utförda av poliser och riktade framförallt
mot personer med haitiskt påbrå. Under det senaste året har dock inga
allvarliga incidenter av det slaget rapporterats.
Frihetsberövanden sker i allmänhet öppet och skall enligt lag prövas rättsligt
inom 48 timmar.
6. Rättssäkerhet och rättsstatsprincipen
Ett självständigt rättsväsende garanteras av konstitutionen. Generalguvernören
utser domare på rekommendation av en oberoende kommission. Landets
högsta domstol är fortsatt Privy Council i London. Det har under de senaste
åren förekommit diskussioner om huruvida Bahamas, inte minst i ljuset av
laglordernas syn på dödsstraffet, borde ansluta sig till den karibiska Högsta
Domstolen, the Caribbean Court of Justice, alternativt göra en inhemsk domstol till
högsta instans. Ett sådant agerande förefaller i nuläget emellertid inte aktuellt,
särskilt inte efter det regeringsskifte som ägde rum i maj 2007. I slutet av 2007
genomfördes domstolsförhandlingar i Privy Council på plats i Bahamas, och i
samband med det besöket uttryckte landets justitieminister en förhoppning om
att sådana besök skulle bli årligt återkommande.
Domstolsväsendet anses lida av allvarlig resursbrist, vilken bland annat tar sig
uttryck i återkommande rapporter om att häktade personer fått vänta länge på
rättegång.
Personer som anklagas för brott har rätt att anlita advokat, men regeringen
bistår med rättsligt ombud endast om den anklagade helt saknar egna resurser
och är anklagad för ett grovt brott. I en Amnestyrapport från 2003 görs
gällande att så mycket som 41 procent av alla anklagade saknade rättsligt
ombud vid rättegången.
7. Straffrihet
Det finns inga rapporter om utbredd förekomst av straffrihet, men
människorättsgrupper hävdar att många fall av polisbrutalitet inte rapporteras
eller blir ordentligt och opartiskt utredda.
Lokala jurister och observatörer av mänskliga rättigheter har uttryckt
bekymmer över att den myndighet som skall utreda missförhållanden i
ordningsmakten saknar en tillräckligt självständig ställning.
5
8. Yttrande-, tryck-, mötes-, förenings- och religionsfrihet med mera
Yttrande-, tryck-, förenings-, församlings- och religionsfrihet är föreskriven i
konstitutionen och respekteras generellt.
Media kan i allmänhet verka fritt och oberoende av staten och har möjlighet att
kritiskt granska regeringen. Kritik har ibland riktats mot att media som ägs av
staten via the Broadcasting Corporation of the Bahamas ges en mer fördelaktig
behandling av myndigheterna, och i sin tur är mer välvilligt inställda till
regeringen än till oppositionen. Under den valrörelse som bedrevs inför
parlamentsvalen som hölls 2007 förekom uppgifter om påtryckningar mot
media att skriva fördelaktigt om den dåvarande regeringens politik – vilket
dock inte hindrade att oppositionen vann valet.
Från statens sida finns inga restriktioner vad gäller allmänhetens tillgång till
Internet.
9. De politiska rättigheterna och de politiska institutionerna
Bahamas är en parlamentarisk demokrati inom samväldet. Drottning Elisabeth
II är statschef, och representeras av en generalguvernör som hon utser på
förslag av Bahamas premiärminister. Premiärministern utses av
generalguvernören efter allmänna val. Parlamentet har två kammare;
nationalförsamlingen, vars ledamöter väljs i allmänna val vart femte år, och
senaten, vars medlemmar utses av generalguvernören.
Konstitutionen föreskriver fria och hemliga val, och det senaste
parlamentsvalet i maj 2007 anses generellt sett ha varit fritt och rättvist, även
om ett litet antal valkretsar vid årets slut fortsatt var föremål för rättslig
granskning efter anklagelser om valfusk. Valet ledde till ett maktskifte, där Free
National Movement, som brukar beskrivas som ett högerliberalt parti, tog över
regeringsmakten från det vänsterliberala Progressive Liberal Party. Av de 41
platserna i parlamentet har det nya regeringspartiet 23 platser och
oppositionspartiet resterande 18 platser. Politiken präglas alltså av ett starkt
tvåpartisystem. En handfull mindre partier, däribland Bahamas Democratic
Movement och Coalition for Democratic Reform, deltar i valen men har inte lyckats
vinna några valkretsar.
Kvinnor har samma rättsliga möjligheter som män att i val själva välja och bli
valda till politiska ämbeten. Könsfördelningen i de politiska institutionerna är
dock sned. Fem av 41 ledamöter i underhuset är kvinnor. I regeringen är tre av
21 ledamöter kvinnor. Mellan år 2002 och 2005 innehades ämbetet som landets
generalguvernör för första gången av en kvinna.
6
EKONOMISKA, SOCIALA OCH KULTURELLA RÄTTIGHETER
10. Rätten till arbete och relaterade frågor
Bahamas är det rikaste landet i Karibien. Den ekonomiska tillväxten 2006
beräknas ha uppgått till drygt 3 procent. Den fortsatta utvecklingen är dock
starkt beroende av amerikansk turism, och därmed av utvecklingen av den
amerikanska ekonomin. Detta gäller även arbetslösheten, som i hög grad styrs
av turistströmmarna till landet. De senaste åren har arbetslösheten legat mellan
sju och tio procent.
Den av regeringen satta minimilönen för statligt anställd personal uppgår till
4,50 dollar per timme, medan anställda i den privata sektorn har en minimilön
på 4 dollar. Levnadsomkostnaderna i Bahamas är höga, och minimilönen anses
inte vara tillräcklig för att ge rimliga levnadsvillkor. Enligt lag råder 40 timmars
arbetsvecka, krav på ett dygns ledighet per vecka samt övertidsersättning för
arbete utöver 40 timmar.
Enligt lag är diskriminering i arbetslivet på grund av kön, hudfärg, religion eller
politisk åsikt förbjudet. Fackföreningar får agera utan inskränkningar och
tvångsarbete är förbjudet. Organisationsfrihet råder, likaså rätt till
kollektivförhandlingar.
Bahamas har ratificerat den internationella arbetsorganisationens (ILO:s) åtta
centrala konventioner om mänskliga rättigheter. Det finns dock rapporter om
att otillåtet barnarbete förekommer i viss utsträckning. FN:s kommitté för
barnets rättigheter har uppmärksammat att minimiåldern för barns möjlighet
att arbeta är 14 år, under det att den obligatoriska skolgången varar till 16 års
ålder.
11. Rätten till bästa uppnåeliga hälsa
Hälsovårdens standard i Bahamas är förhållandevis god jämfört med många
utvecklingsländer, men landets geografi med ett stort antal öar och stora
avstånd ställer den sociala sektorn och sjukvården inför stora utmaningar.
Hälsosektorns andel av den statliga budgeten beräknas till ungefär 15 procent
(2004).
Ett regeringsförslag till ett offentligt finansierat sjukförsäkringsprogram, the
National Health Insurance Plan antogs av parlamentet i slutet av 2006. Det har
emellertid ännu inte börjat tillämpas.
7
12. Rätten till utbildning
Skolgången är fri och obligatorisk tills barnen fyller 16 år. De offentliga
skolorna lider dock av överbelastning och anses generellt hålla en låg standard.
Skolplikten respekteras normalt sett, men sociala mönster gör att flickor i
skolåldern som blir gravida ofta tvingas avstå från fortsatt skolgång. UNESCO
uppskattar att ca 84 procent av barnen i grundskoleålder går i skolan. FN:s
kommitté för barnets rättigheter har också påpekat att minimiåldern för
förvärvsarbete blott är 14 år, och alltså står i konflikt med skolplikten.
Totalt går ca 20 procent av statens utgifter till utbildningssektorn.
13. Rätten till en tillfredsställande levnadsstandard
Bahamas ligger på plats 49 i FN:s välfärdsindex, HDI. BNP per capita
(köpkraftsrelaterad) är 18 380 USD, vilket är den tredje högsta i den västra
hemisfären. Inkomstskillnaderna i landet är emellertid stora.
OLIKA GRUPPERS ÅTNJUTANDE AV DE MÄNSKLIGA
RÄTTIGHETERNA
14. Kvinnors rättigheter
Enligt lag är våld och kränkningar mot kvinnor förbjudet. Våld mot kvinnor,
särskilt inom familjen, anses ändå vara ett mycket stort problem. Våld i
hemmet var enligt polisens statistik orsak till hela 44 procent av samtliga mord
som rapporterades under 2006. Mot den bakgrunden har såväl den tidigare
som den nuvarande regeringen sökt stärka det rättsliga skyddet för kvinnor
genom förslag till ny starkare lagstiftning om våld i hemmet. En ny lag, Domestic
Violence Act, skall ha antagits av parlamentet i mars 2007, men har i slutet av
året ännu inte publicerats. Det är oklart om den nya lagen kommer att erkänna
sexuellt våld mellan makar eller hålla fast vid den aktuella definitionen av
våldtäkt som något som begås utom äktenskapet.
Det finns ingen lagstiftning mot handel med människor, men prostitution är
förbjuden. Människohandel har hittills inte uppfattats som något omfattande
problem.
Diskriminering av kvinnor vad gäller politiskt och ekonomiskt inflytande är
generellt begränsad.. Lagen föreskriver lika lön för lika arbete. Det bör dock
noteras att könstillhörighet inte räknas som grund för skydd mot
diskriminering. Dessutom finns vissa diskriminerande rättsregler, särskilt inom
det civilrättsliga området. Som exempel brukar nämnas att kvinnor har svårare
8
än män att utsträcka sitt bahamiska medborgarskap till utländska makar och
barn med en utländsk förälder.
15. Barnets rättigheter
Övergrepp mot barn anses vara ett utbrett problem i landet, och såväl
regeringen som medborgargrupper söker aktivt påverka allmänheten genom
olika former av upplysningskampanjer. Misstankar om sexuellt utnyttjande
måste enligt lag rapporteras till polisen, men detsamma gäller inte för
misstankar om fysiskt våld.
Bahamas har ratificerat konventionen om barnets rättigheter och regeringen
har slagit fast att barns rättigheter är en prioriterad fråga. Kritik riktas dock mot
att regeringen inte anslår tillräckliga resurser för detta arbete. Ny övergripande
lagstiftning till skydd för barnens rättigheter, the Child Protection Act, antogs av
parlamentet i slutet av 2006, men har ett år senare ännu inte börjat tillämpas.
Enligt bedömare saknas ännu den finansiering som krävs för genomförandet
av lagen.
16. Rättigheter för personer som tillhör nationella, etniska, språkliga och
religiösa minoriteter samt urfolk
Inofficiella beräkningar gör gällande att mellan 10 och 25 procent av Bahamas
befolkning utgörs av haitier. Merparten av dessa har kommit till landet som
flyktingar. Den haitiska minoriteten lever ofta med låg materiell standard, och
inflödet av haitier har gett upphov till etniska spänningar. Anti-haitiska
stämningar har också lett till politiska krav på hårda regler mot illegal
invandring från Haiti. Diskriminering av haitier i arbetslivet sägs förekomma.
17. Diskriminering på grund av sexuell läggning eller könsidentitet
Sexuella relationer mellan personer av samma kön är tillåtna i lag sedan 1991.
Det saknas dock rättsligt skydd mot diskriminering, bland annat inom
arbetslivet. Rapporter om våld mot homo-, bi- och transpersoner (HBTpersoner) förekommer, liksom, social diskriminering.
Som exempel på myndigheternas agerande kan nämnas att bahamisk polis i
oktober 2007 genomförde vad som beskrivits som ”räder” mot fester och
lokaler avsedda för HBT-personer. En stor del av de drabbade var utländska
turister, och efter incidenterna har det bahamiska turistdepartementet bett
organisatörerna om ursäkt för det inträffade.
Våren 2006 beslöt den statliga filmcensuren Bahamian Plays and Films Control
Board att förbjuda visning av den amerikanska filmen Brokeback Mountain, med
motiveringen att den "visar homosexualitet, nakenhet och gudlöshet". Beslutet
9
ledde till protester i media och bland organisationer som bevakar HBTpersoners rättigheter.
18 Flyktingars rättigheter
Bahamas behandling av flyktingar har kritiserats främst i två avseenden. För
det första saknas en egentlig flyktingpolitik med etablerade mekanismer för att
tillvarata flyktingarnas och asylsökandes rättigheter. Detta gäller särskilt
personer av haitisk härkomst, vilkas rättigheter enligt bedömare ofta åsidosätts.
Detta har enligt människorättsorganisationer bland annat. medfört att många
asylsökande avvisas utan att ha fått tillgång till en korrekt asylprocedur.
För det andra har människorättsorganisationer skarpt kritiserat förhållanden
vid Bahamas uppsamlingsläger för flyktingar, the Carmichael Detention Centre.
Förhållandena i lägret anses undermåliga och lägerpersonalen anklagas för
övergrepp och våld. Även barn hålls internerade i lägret.
19. Funktionshindrades rättigheter
Det finns ännu ingen övergripande lag rörande funktionshindrade personers
rättigheter. Enligt regeringen pågår lagstiftningsarbete i detta avseende, vilket
också omfattar insamlandet av data och statistik rörande funktionshindrade
personer i landet.
Statliga regler om tillgänglighet för funktionshindrades tillgång till offentliga
lokaler efterlevs ofta inte. Representanter för funktionshindrade grupper
hävdar att funktionshindrade ofta missgynnas i arbetslivet.
ÖVRIGT
20. Frivilligorganisationers arbete för mänskliga rättigheter
Organisationsfrihet råder i Bahamas och ett flertal inhemska såväl som
internationella organisationer för mänskliga rättigheter verkar i landet,
däribland Amnesty International. Även ett nybildat nätverk, the Bahamas Human
Rights Network, bevakar mänskliga rättigheter i landet.
21. Internationella och svenska insatser på området mänskliga
rättigheter
10
Många av de större organisationerna som arbetar för mänskliga rättigheter har
personer på plats på Bahamas. Exempelvis arbetar FN:s flyktingkommissariat
UNHCR med de bahamiska myndigheterna för att värna flyktingars rättigheter.
Svenska insatser för mänskliga rättigheter förekommer inte i någon nämnvärd
omfattning.
