Utrikesdepartementet
Denna rapport är en översiktlig sammanställning över
hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på
den svenska ambassadens bedömningar.
Rapporten kan inte ge en fullständig bild. Information
bör sökas också från andra källor.
Mänskliga rättigheter i Bahamas 2006
ALLMÄNT
1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Även om mänskliga rättigheter (MR) generellt respekteras av regeringen i
Bahamas finns problem i ett antal avseenden. Rapporter om långa
häktningstider och försenade rättegångar förekommer, liksom om
myndighetsmissbruk och brutalitet från polisens sida. Förhållandena i landets
enda fängelse är fortsatt undermåliga, även om reformer genomförs som
förbättrar situationen. Dödsstraff utdöms men verkställs inte sedan några år.
Många asylsökande nekas prövning och återförvisas direkt. Våld mot kvinnor
och barn är ett problem.
2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om
mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer
Bahamas har endast ratificerat följande centrala MR-konventioner:
Konventionen om avskaffandet av alla former av rasdiskriminering,
Convention on the Elimination of all forms of Racial Discrimination (CERD)
Konventionen om avskaffandet av alla former av diskriminering mot
kvinnor, Convention on the Elimination of all forms of Discrimination Against
Women (CEDAW)
Konventionen om barnets rättigheter, Convention on the Rights of the Child
(CRC)
Flyktingkonventionen, Convention related to the Status of Refugees, samt det
tillhörande protokollet från 1967
För samtliga ovannämnda konventioner gäller att Bahamas antingen inte
rapporterat alls eller legat efter med rapportering till respektive FN-kommitté.
2
Flyktingkonventionen med tillhörande protokoll har ratificerats, men ännu inte
omsatts i inhemsk lagstiftning. FN:s rasdiskrimineringskommitté (CERD) har
uppmuntrat Bahamas att åtgärda detta, särskilt vad avser konventionens artikel
33 om förbudet att utvisa personer till länder där de riskerar utsättas för tortyr.
Bahamas har undertecknat, men inte ratificerat, Romstadgan för internationella
brottmålsdomstolen (ICC).
MEDBORGERLIGA OCH POLITISKA RÄTTIGHETER
3. Respekt för rätten till liv, kroppslig integritet och förbud mot tortyr
Konstitutionen förbjuder tortyr och annan grym och omänsklig behandling.
Samtidigt finns åtskilliga rapporter om myndighetsmissbruk och övervåld från
polisens sida. Rapporter om godtyckliga avrättningar från polisens sida har
förekommit tidigare, men inga utomrättsliga avrättningar har noterats det
senaste året.
Kroppsbestraffning i form av spöstraff eller piskning förbjöds 1984, men
återinfördes 1991 som bestraffningsmetod för vissa typer av brott, särskilt
sexualrelaterade sådana. I oktober 2006 dömdes en 34-årig man till fängelse
och spöstraff (åtta slag) för inbrott, våldtäktsförsök och vållande av skada.
Fallet väckte uppmärksamhet såväl i landet som internationellt, och Amnesty
International kritiserade Bahamas för att bryta mot såväl internationell rätt som
den egna konstitutionen. I början av november meddelades att domen
överklagats.
Landets enda fängelse, Fox Hill, är överbelagt och förhållandena där
beträffande sjukvård, mat, vatten och sanitet betecknas som undermåliga.
Klagomål riktas också mot att personer som är häktade i avvaktan på rättegång
på grund av platsbristen ofta delar cell med redan dömda. Myndigheterna har
dock sökt rätta till situationen och vissa förbättringar har skett jämfört med
tidigare. En utbyggnad av faciliteterna beräknas vara klar under 2007. Tidigare
problem med övervåld från fängelsepersonalen har också tagits upp i
reformprogram. Även uppsamlingslägret för flyktingar, the Carmichael Road
Detention Centre, anses vara i dåligt skick.
4. Dödsstraff
Dödsstraff utdöms, men inga dödsstraff har verkställts under de senaste åren.
Den senaste hängningen utfördes 2000. I slutet av 2005 uppgick antalet
personer i dödscell till 39.
I samband med mordet på en vakt på fängelset Fox Hill i januari 2006 väcktes
debatten om dödsstraff på nytt. Bland förespråkarna för dödsstraffet fanns
3
bland annat landets premiärminister och högste polischef samt en
framträdande kyrklig ledare. Motståndarna hävdade att dödstraffet står i strid
med landets konstitution. Från de rättsvårdande myndigheternas sida
konstaterades att dödstraff inte kunde verkställas så länge som landets högsta
rättsliga instans, Privy Council i London, behandlade ett överklagande av en
dödsdom för mord.
I mars 2006 slog Privy Council fast att det automatiska utdömande av dödsstraff
för mord som tillämpats på Bahamas strider mot landets konstitution, artikel
17. Beslutet innebar visserligen att dödsdomar fortsatt kan utfärdas, men
endast efter att domaren tagit aktiv ställning till påföljden mot bakgrund av
omständigheterna.
5. Rätten till frihet och personlig säkerhet
Frihetsberövanden på politiska grunder eller godtyckliga frihetsberövanden är
förbjudet enligt konstitutionen. Det finns rapporter om enstaka godtyckliga
frihetsberövanden och kvarhållanden, utförda av poliser. Framförallt är det
personer med haitiskt påbrå som rapporterats vara utsatt för detta.
Frihetsberövanden sker i allmänhet öppet och skall enligt lag prövas rättsligt
inom 48 timmar.
6. Rättssäkerhet och rättsstatsprincipen
Ett självständigt rättsväsende garanteras av konstitutionen. Generalguvernören
utser domare på rekommendation av en oberoende kommission. Landets
högsta domstol är fortsatt Londons Privy Council , men Bahamas överväger,
inte minst i ljuset av laglordernas syn på dödsstraffet, att ansluta sig till den
karibiska Högsta Domstolen, the Caribbean Court of Justice, alternativt göra en
inhemsk domstol till högsta instans..
Domstolsväsendet anses lida av allvarlig resursbrist, vilken bland annat tar sig
uttryck i återkommande rapporter om att häktade personer fått vänta länge på
rättegång.
Personer som anklagas för brott har rätt att anlita advokat, men regeringen
bistår med rättsligt ombud endast om den anklagade helt saknar egna resurser
och är anklagad för ett grovt brott. I en Amnestyrapport från 2003 görs
gällande att så mycket som 41 procent av alla anklagade saknade rättsligt
ombud vid rättegången.
4
7. Straffrihet
Det finns inga rapporter om utbredd förekomst av straffrihet, men
människorättsgrupper hävdar att många fall av polisbrutalitet inte rapporteras
eller blir ordentligt och opartiskt utredda.
Lokala jurister och observatörer för mänskliga rättigheter har uttryckt
bekymmer över att den myndighet som skall utreda missförhållanden i
ordningsmakten saknar en tillräckligt självständig ställning.
8. Yttrande-, tryck-, mötes-, förenings- och religionsfrihet m.m.
Yttrande-, tryck-, förenings-, församlings- och religionsfrihet är föreskriven i
konstitutionen och respekteras generellt, med vissa undantag, se nedan. Media
kan verka fritt och oberoende av staten. Kritik riktas dock ibland mot att
statligt ägda media ges en mer fördelaktig behandling av myndigheterna, och i
sin tur är mer välvilligt inställda till regeringen än oppositionen. Från statens
sida finns inga restriktioner vad gäller tillgången till Internet.
Den amerikanska filmen Brokeback Mountain, vilken bygger på ett homosexuellt
tema, fick inte visas på bahamiska biografer, efter beslut av den statliga
censurmyndigheten.
9. De politiska rättigheterna och de politiska institutionerna
Bahamas är en parlamentarisk demokrati inom samväldet. Parlamentet har två
kammare; underhuset, vars ledamöter väljs i allmänna val vart femte år, och
senaten, vars medlemmar utses av generalguvernören. Konstitutionen
föreskriver fria och hemliga val, och det senaste parlamentsvalet 2002 anses
generellt sett ha varit fritt och rättvist.
Kvinnor har samma rättsliga möjligheter som män att i val själva välja och bli
valda. Sju av 40 ledamöter i underhuset är kvinnor. I regeringen är fyra av
sexton ledamöter kvinnor, däribland biträdande premiärministern. Mellan år
2002 och 2005 innehades ämbetet som landets generalguvernör för första
gången av en kvinna.
Av de 40 platserna i parlamentet har regeringspartiet Progressive Liberal Party 29
platser och oppositionspartiet Free National Movement 8 platser. Tre
parlamentariker är oberoende.
5
EKONOMISKA, SOCIALA OCH KULTURELLA RÄTTIGHETER
10. Rätten till arbete och relaterade frågor
Enligt lag är diskriminering i arbetslivet på grund av kön, hudfärg, religion eller
politisk åsikt förbjudet. Fackföreningar får agera utan inskränkningar och
tvångsarbete är förbjudet. Organisationsfrihet råder, likaså rätten till
kollektivförhandlingar. Bahamas har ratificerat den internationella
arbetsorganisationens (ILO:s) åtta centrala konventioner om mänskliga
rättigheter. Det finns dock rapporter om att barnarbete förekommer i viss
utsträckning.
11. Rätten till bästa uppnåeliga hälsa
Bahamas är ett utvecklingsland, med de problem inom den sociala sektorn och
sjukvården som det innebär. Hälsosektorns andel av den statliga budgeten
beräknas till ungefär 14 procent. Ett regeringsförslag till ett offentligt
finansierat sjukförsäkringsprogram, the National Health Insurance Plan är under
beredning.
12. Rätten till utbildning
Skolgången är fri och obligatorisk tills barnen fyller 16 år. De offentliga
skolorna lider dock av överbelastning och har generellt en låg standard.
Skolplikten respekteras normalt sett, men sociala mönster gör att flickor i
skolåldern som blir gravida ofta tvingas avstå från fortsatt skolgång. UNESCO
uppskattar att ca 84 procent av barnen i grundskoleålder går i skolan.
Totalt går ca 20 procent av statens utgifter till utbildningssektorn.
13. Rätten till en tillfredsställande levnadsstandard
Bahamas ligger på plats 52 i FN:s välfärdsindex, HDI. BNP per capita
(köpkraftsrelaterad) är 17 843 USD, vilket är den tredje högsta på den
amerikanska kontinenten. Inkomstskillnaderna i landet är emellertid stora.
OLIKA GRUPPERS ÅTNJUTANDE AV DE MÄNSKLIGA
RÄTTIGHETERNA
14. Kvinnors rättigheter
Enligt lag är våld och kränkningar mot kvinnor förbjudet. Våld mot kvinnor,
särskilt inom familjen, anses ändå vara ett stort problem. Våld i hemmet faller
under den allmänna strafflagens reglering av misshandel etcetera. Sexuella
6
övergrepp inom familjen är inte kriminaliserade. Enligt människorättsgrupper
finns överhuvudtaget en allmän motvilja hos myndigheterna att engagera sig i
familjekonflikter.
Det finns ingen lagstiftning mot handel med människor, men prostitution är
förbjudet. Människohandel har hittills inte uppfattats som något omfattande
problem.
Systematisk diskriminering av kvinnor vad gäller politiskt och ekonomiskt
inflytande förekommer inte. Lagen föreskriver lika lön för lika arbete. Det bör
dock noteras att könstillhörighet inte räknas som grund för skydd mot
diskriminering. Dessutom finns vissa diskriminerande rättsregler, särskilt inom
det civilrättsliga området. Som exempel brukar nämnas att kvinnor har svårare
än män att utsträcka sitt bahamiska medborgarskap till utländska makar och
barn med en utländsk förälder.
15. Barnets rättigheter
Övergrepp mot barn anses vara ett utbrett problem i landet, och såväl
regeringen som medborgargrupper söker aktivt påverka allmänheten genom
olika former av upplysningskampanjer. Misstankar om sexuellt utnyttjande
måste enligt lag rapporteras till polisen, men detsamma gäller inte för
misstankar om fysiskt våld.
Bahamas har ratificerat konventionen om barnets rättigheter och regeringen
har slagit fast att barns rättigheter är en prioriterad fråga. Kritik riktas dock mot
att regeringen inte anslår tillräckliga resurser för detta arbete. Regeringen lade i
oktober 2006 fram ett förslag till ny övergripande lagstiftning till skydd för
barnens rättigheter, the Child Protection Act.
16. Rättigheter för personer som tillhör nationella, etniska, språkliga och
religiösa minoriteter samt urfolk
Inofficiella beräkningar gör gällande att mellan 10 och 25 procent av Bahamas
befolkning utgörs av haitier. Merparten av dessa har kommit till landet som
flyktingar. Den haitiska minoriteten lever ofta med låg materiell standard, och
inflödet av haitier har gett upphov till etniska spänningar. Anti-haitiska
stämningar har också lett till politiska krav på hårda regler mot illegal
invandring från Haiti. Diskriminering av haitier i arbetslivet sägs förekomma.
17. Diskriminering på grund av sexuell läggning eller könsidentitet
Homosexuella relationer är tillåtna i lag sedan 1991. Det saknas dock rättsligt
skydd mot diskriminering, bland annat inom arbetslivet. Rapporter om våld
7
mot homo-, bi- och transpersoner (HBT-personer) är sällsynta, men social
diskriminering tycks vara vanligt förekommande.
Som exempel på myndigheternas inställning kan nämnas att den statliga
filmcensuren Bahamian Plays and Films Control Board, våren 2006 beslöt förbjuda
visning av den amerikanska filmen Brokeback Mountain, med motiveringen att
den "visar homosexualitet, nakenhet och gudlöshet". Beslutet ledde till
protester i media och bland organisationer som bevakar HBT-personers
rättigheter.
18 Flyktingars rättigheter
Bahamas behandling av flyktingar har kritiserats främst i två avseenden. För
det första saknas en egentlig flyktingpolitik med etablerade mekanismer för att
tillvarata flyktingarnas rättigheter, särskilt vad gäller personer av haitisk
härkomst. Detta har medfört att många flyktingar avvisas direkt utan att få
tillgång till en korrekt asylprocedur. Vidare har människorättsorganisationer
skarpt kritiserat förhållanden vid Bahamas uppsamlingsläger för flyktingar, the
Carmichael Detention Centre. Förhållandena i lägret anses undermåliga och
lägerpersonalen anklagas för övergrepp och våld. Även barn hålls internerade i
lägret.
19. Funktionshindrades rättigheter
Det finns statliga regler om tillgänglighet för funktionshindrade etcetera för att
funktionshindrade inte ska diskrimineras i utbildning, arbetsliv och hälsovård.
Dessa regler efterlevs emellertid ofta inte, och representanter för
funktionshindrade grupper hävdar att arbetssökande ofta missgynnas.
ÖVRIGT
20. Frivilligorganisationers arbete för mänskliga rättigheter
Organisationsfrihet råder i Bahamas och ett flertal inhemska såväl som
internationella MR-organisationer verkar i landet, däribland Amnesty
International.
21. Internationella och svenska insatser på området mänskliga
rättigheter
Många av de större organisationerna som arbetar för mänskliga rättigheter har
personer på plats på Bahamas. Exempelvis arbetar FN:s flyktingkommissariat
UNHCR med de bahamiska myndigheterna för att värna flyktingars rättigheter.
8
I landet förekommer inte i någon nämnvärd omfattning svenska insatser för
mänskliga rättigheter.
