Pedagogisk Planering
Matematik åk1
Stureskolan
Utdrag ur Lgr 11
Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges
förutsättningar att utveckla sin förmåga att:
formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda
strategier och metoder,
använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och
lösa rutinuppgifter,
föra och följa matematiska resonemang, och
använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och
redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.
Inledning
Under åk 1 jobbar vi på olika sätt för att du ska upptäcka matematiken runt omkring dig. Vi vill att du
ska känna nyfikenhet och få utveckla ditt intresse för matematiken.
Tolkade och konkretiserade mål: (Detta strävar vi efter att du ska kunna i slutet av åk 1)
Taluppfattning och tals användning:
Naturliga tal och deras egenskaper samt hur talen kan delas upp och hur de kan användas för
att ange antal och ordning.
kunna ramsräkna 0-100
kunna ramsräkna 20-0.
ha en god antalsuppfattning 0-20 (Kunna veta att t ex talet 9 står för 9 godisbitar.) Eleverna får
även möjlighet att utveckla en taluppfattning inom talområdet 20-100.
kunna olika namn för talen 0-20.
kunna 10 kompisarna och 20 kompisarna.
kunna rabbla ordningstalen första, andra, tredje……..
Samband och förändringar
förstå begreppen fler, färre och färst.
förstå begreppet hälften och dubbelt inom talområdet 0-20.
förstå begreppet udda och jämnt inom talområdet 0-20.
Vanliga lägesord för att beskriva föremåls och objekts läge i rummet
kunna begrepp som framför, bakom, under, ovan, vänster, höger osv.
Hur positionssystemet kan användas för att beskriva naturliga tal. Symboler för tal och
symbolernas utveckling i några olika kulturer genom historien.
veta den historiska utvecklingen när det gäller siffror, tecken + - = och positionssystemet.
kunna avläsa och skriva siffrorna 0-9
kunna läsa talen 0-100.
veta vad som är ental och tiotal.
De fyra räknesättens egenskaper och samband samt användning i olika situationer.
förstå begreppet addition och subtraktion.
förstå att addition och subtraktion hör ihop.
förstå att subtraktion är både att ”ta bort” och räkna ut skillnaden mellan två tal.
Rimlighetsbedömning vid enkla beräkningar och uppskattningar.
få möjlighet att möta olika situationer där de får möjlighet att uppskatta och pröva sin
rimlighetsbedömning. Detta genom att t ex lära sig uppskatta antal (t ex kluringsburken),
sannolikhetslära utifrån olika påståenden, tallinjen 0-20.
Grundläggande geometriska objekt triangel, cirkel, kvadrat, rektangel och oval. Grundläggande
geometriska egenskaper hos dessa objekt.
kunna namnge formerna triangel, cirkel, kvadrat, rektangel och oval. Dessutom kunna
beskriva deras egenskaper.
Sannolikhet och statistik
genom spel få en förståelse för slumpmässiga händelser, t ex genom spel med tärning
genom gemensamma och egna undersökningar skapa och läsa av enkla tabeller och diagram
Strategier för matematisk problemlösning i enkla situationer.
få möjlighet att arbeta med problemlösning som bygger på det vi jobbar med.
Mätning av längd och tid med vanliga nutida och äldre måttenheter.
förstå begreppet längd och hur det kan användas i vardagliga sammanhang.
veta hur man mätte längd förr och hur man mäter längd nu.
veta hur långa enheterna 1 m, 1 dm, 1 cm är.
kunna uppskatta hur lång en sträcka är och vilken enhet som är bäst att använda.
förstå begreppet tid och hur det kan användas i vardagliga sammanhang.
veta hur man mätte tid förr och hur man mäter tid nu.
veta vad ett dygn är. Att ett dygn består av en dag och en natt.
kunna avläsa hel, halv, kvart i/över.
kunna säga veckans dagar.
veta att vi har fyra årstider och vad som kännetecknar dom.
veta när jag fyller år. Vilken årstid, år, månad och dag.
Sedlar och mynt
.
veta namnen på sedlar och mynt upp till hundra.
kunna växla upp till 20.
Undervisning
Gemensamma genomgångar med konkret material.
Tillgång till mycket konkret material används för att öka förståelsen för det vi arbetar med.
Vi övar oss i att berätta hur vi tänker och löser uppgifter. Vi lyssnar även på hur andra tänker
och löser uppgifter. Detta genom att t ex använda oss av små whiteboardtavlor och skriva
räknehändelser.
Talkompiskort
Kluringsburken.
Olika spel.
Olika spel på ipad.
Arbetspapper/arbetshäften.
Bedömning
Eleven bedöms utifrån det som förväntas att man ska kunna i slutet av åk 1. Detta genom två
metoder Formativ bedömning och Summativ bedömning.
o
Formativ bedömning kännetecknas av att man utgår från elevens kunskaper. Utifrån dessa
kunskaper ger man en återkoppling som talar om hur eleven ska komma vidare för att målet
ska nås.
I den formativa bedömnigen tydliggörs även vad eleven ska lära sig.
Ett sätt att få information om elevernas förkunskaper och om de förstår det vi arbetar med, är
att man använder sig av de undervisningsmetoder (se ovan under rubriken ”Undervisning”).
o Summativ bedömning kännetecknas av att man gör uppgifter där eleven visar sina förmågor.
T ex genom olika test som finns i boken ”Förstå och använda tal” och Skolverkets
testmaterial ”Diamant”.
Visa kunskaper
Se ovan under rubriken ”Bedömning”.
Utdrag ur Lgr 11
Centralt innehåll
I årskurs 1-3
Taluppfattning och tals användning
Naturliga tal och deras egenskaper samt hur talen kan delas upp och hur de kan användas
för att ange antal och ordning.
Hur positionssystemet kan användas för att beskriva naturliga tal. Symboler för tal och
symbolernas utveckling i några olika kulturer genom historien.
Räknesätten addition/subtraktions egenskaper och samband samt användning i olika
situationer.
Centrala metoder för beräkningar med naturliga tal, vid huvudräkning och
överslagsräkning och vid beräkningar med skriftliga metoder och miniräknare.
Metodernas användning i olika situationer.
Rimlighetsbedömning vid enkla beräkningar och uppskattningar.
Algebra
Matematiska likheter och likhetstecknets betydelse.
Hur enkla mönster i talföljder och enkla geometriska mönster kan konstrueras, beskrivas
och uttryckas.
Geometri
Grundläggande geometriska objekt, däribland punkter, linjer, sträckor, fyrhörningar,
trianglar, cirklar, klot, koner, cylindrar och rätblock samt deras inbördes relationer.
Grundläggande geometriska egenskaper hos dessa objekt.
Konstruktion av geometriska objekt.
Vanliga lägesord för att beskriva föremåls och objekts läge i rummet.
Symmetri, till exempel i bilder och i naturen, och hur symmetri kan konstrueras.
Jämförelser och uppskattningar av matematiska storheter. Mätning av längd och tid med
vanliga nutida och äldre måttenheter.
Sannolikhet och statistik
Slumpmässiga händelser i experiment och spel.
Enkla tabeller och diagram och hur de kan användas för att sortera data och beskriva
resultat från enkla undersökningar.
Samband och förändringar
Olika proportionella samband, däribland dubbelt och hälften.
Problemlösning
Strategier för matematisk problemlösning i enkla situationer.
Utdrag ur Lgr 11
Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3
Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer genom att välja och använda någon strategi med
viss anpassning till problemets karaktär. Eleven beskriver tillvägagångssätt.
Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i
vanligt förekommande sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan beskriva
begreppens egenskaper med hjälp av symboler och konkret material eller bilder. Eleven kan även ge
exempel på hur några begrepp relaterar till varandra. Eleven har grundläggande kunskaper om
naturliga tal och kan visa det genom att beskriva tals inbördes relation samt genom att dela upp tal.
Dessutom kan eleven använda grundläggande geometriska begrepp och vanliga lägesord för att
beskriva geometriska objekts egenskaper, läge och inbördes relationer. Eleven kan välja och använda i
huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra enkla
beräkningar med naturliga tal och lösa enkla rutinuppgifter med tillfredsställande resultat. Eleven kan
använda huvudräkning för att genomföra beräkningar inom addition och subtraktion när talen och
svaren ligger inom heltalsområdet 0–20, samt för beräkningar av enkla tal i ett utvidgat talområde. Vid
addition och subtraktion kan eleven välja och använda skriftliga räknemetoder med tillfredsställande
resultat när talen och svaren ligger inom heltalsområdet 0–20. Eleven kan hantera enkla matematiska
likheter och använder då likhetstecknet på ett fungerande sätt. Eleven kan även avbilda och, utifrån
instruktioner, konstruera enkla geometriska objekt. Eleven kan göra enkla mätningar, jämförelser och
uppskattningar av längder och tider och använder vanliga måttenheter för att uttrycka resultatet.
Eleven kan beskriva och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder
då konkret material, bilder, symboler och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till
sammanhanget. Eleven kan dessutom vid olika slag av undersökningar i välkända situationer avläsa
och skapa enkla tabeller och diagram för att sortera och redovisa resultat. Eleven kan föra och följa
matematiska resonemang om val av metoder och räknesätt samt om resultats rimlighet, slumpmässiga
händelser, geometriska mönster och mönster i talföljder genom att ställa och besvara frågor som i
huvudsak hör till ämnet.
