Åter till full sysselsättning

Åter till full sysselsättning
En studiehandledning till boken
I tjugo år har Sverige levt i ett tillstånd av massarbetslöshet. Under denna period har den öppna
arbetslösheten aldrig varit under 4 procent och allt fler står allt längre från arbetsmarknaden.
Antalet långtidsarbetslösa ökar och många grupper så som unga och personer med utländsk
bakgrund har mycket svårt att ta sig in på arbetsmarknaden. Att målet om full sysselsättning,
som alla svenska partier ställer sig bakom, skulle uppnås är idag avlägset.
Åter till full sysselsättning av Stefan Carlén och Christer Persson tar ut riktningen bort från
dagens ekonomiska politik mot en politik för full sysselsättning. Boken utgör en pedagogisk
genomgång av den ekonomiska politikens grunder med fokus på sysselsättnings- och
finanspolitik och ett förslag på hur vi återigen effektivt ska bekämpa arbetslösheten.
Boken är den första boken i Tiden magasins nya serie med pamfletter kallad Tiden Debatt och
kan beställas på http://tidenmagasin.se/tiden-debatt/
Ta ut riktningen i en studiecirkel
Det här är en studiehandledning som hjälper er att genomföra en studiecirkel om Åter till full
sysselsättning.
Syftet är att diskutera frågor kring aktiv finanspolitik, ekonomisk politik, sysselsättning och
investeringar. Vi ska lära oss mer om arbetsmarknadspolitik, finanspolitik och hur vi analyserar
politiska förslags effekt på tillväxten och sysselsättning. Boken ger oss också en möjlighet och
ett underlag att mer generellt diskutera sysselsättnings- och arbetsmarknadspolitik.
Med studiecirkelns hjälp kan vi fördjupa oss i frågorna, föra inspirerande och kunskapsgivande
diskussioner och stärkas i vårt engagemang för samhällsförändring.
1
Studiematerial
Studiehandledningen bygger på boken Åter till full sysselsättning, som är en genomgång av den
ekonomiska politikens skiftningar fram till idag och den rådande finanskapitalismens
funktionssätt. Boken går även igenom den moderna ekonomiska forskningens syn på
investeringarnas roll för sysselsättningen och avslutas med ett politiskt manifest för hur vi når
full sysselsättning.
Det är bokens uttalade syfte att göra upp med den ekonomiska politik som har förts i Sverige och
världen de senaste 20-30 åren. Författarna pekar ut hur det som kallas nyliberal ekonomisk
politik inneburit att klyftorna har vidgats och arbetslösheten cementeras. Boken utgår istället från
en nykeynesiansk ekonomisk politik och det förnyade intresset inom ekonomisk forskning för
investeringarnas roll för den ekonomiska utvecklingen. Utifrån denna forskning drar också
författarna ett antal politiska slutsatser samlade i bokens slut.
Förslag till upplägg
Arbetsplanen utgår ifrån en studiecirkel på tre träffar. Men ni kan också träffas fler gånger, och
ni kan bestämma er för att utöka cirkeln under resans gång om ni känner att ni behöver mer tid.
Det är upp till cirkeln att gemensamt diskutera och besluta om upplägget.
Sist i denna arbetsplan finns tips på material att diskutera utifrån om ni vill utöka cirkeln med
fler träffar.
Vad är en studiecirkel?
I en studiecirkel träffas man regelbundet för att studera, diskutera eller öva sig på något
tillsammans. Det ideala ur ett pedagogiskt perspektiv brukar vara 7-12 deltagare inklusive
ledaren, men man kan vara mellan 3 och 20 deltagare i en cirkel. Oftast träffas man en gång i
veckan under en eller ett par månader, minst tre gånger.
Att vara med i en studiecirkel skiljer sig från att gå i skolan. Man deltar man fritt och frivilligt,
det finns ingen färdig kursplan, och alla deltagare är med och påverkar innehållet och upplägget.
I en studiecirkel utgår man från deltagarnas behov och tar vara på allas erfarenheter.
Studiecirkeln är en demokratisk studie- och diskussionsform som bygger på allas aktiva
deltagande. Respekt för varandra är viktigt. Ingen person får dominera diskussionerna – idealet
är att alla får komma till tals ungefär lika mycket, och att beslut fattas i öppen och demokratisk
anda.
Istället för en lärare finns det en cirkelledare. Han eller hon fungerar som en guide och inspiratör,
och leder gruppens arbete framåt. Cirkelledaren kan sitt ämne, men det är i samspelet mellan
cirkelledaren, deltagarna och studiematerialet som ny kunskap växer fram.
Det finns några formella krav för att studiecirkeln ska få ekonomiskt stöd från ABF för
materialkostnader eller annat. Cirkeln måste bestå av minst nio studietimmar (en studietimme =
45 minuter) uppdelat på minst tre sammankomster. Tre deltagare inklusive ledaren är minimum.
Kom ihåg att rapportera studiecirkeln till ABF!
En bra studiecirkel…
• Ger alla deltagare ungefär lika stort utrymme
• Tar vara på allas erfarenheter
2
• Kombinerar kunskapssökande med dialog och problemlösning
• Anpassar ambitionsnivån till deltagarna
• Låter olika perspektiv komma fram i diskussionen
Cirkelledarens roll
Cirkelledaren har ansvar för att samordna arbetet i cirkeln, förbereda träffarna, skaffa fram
studiematerialet och hålla kontakten med ABF. I en del cirklar är cirkelledaren given på förhand,
men ibland måste gruppen utse en av deltagarna.
Cirkelledaren är en i gruppen, ingen lärare som måste sitta inne med alla ämneskunskaper. Han
eller hon får gärna vara en inspiratör och dela med sig av dina kunskaper, men får inte fastna i
föreläsarrollen.
Cirkelledarskapet handlar mycket om att skapa bra stämning i gruppen, få igång samtal och
diskussion, göra all delaktiga, tydliggöra vägval, hantera eventuella problem, reda ut oenighet i
gruppen, och leda cirkeln mot ett gemensamt mål. Nyckelordet är dialog, och ofta handlar
cirkelledarskapet mer om att ställa frågor än om att ge svar.
Tips för en bra cirkel
Som cirkelledare kan du bidra till att alla blir delaktiga, att ingen tar över, att dialogen blir
konstruktiv. Här är några tips som kan vara till hjälp:
• Gå en runda. Då får alla chansen att säga något och alla får ungefär lika stort utrymme.
• Använd en talarboll/pinne som ger rätt att prata. Den som talat färdigt kastar vidare.
• Är ni fler än 8 personer? Då kan det vara bra att dela in cirkeln i mindre grupper om två eller
tre ibland, med återkoppling i storgrupp. Det gör att alla vågar delta.
• Ställ riktade frågor av typen ”Anna – vad tycker du?” Vissa måste tilldelas ordet för att säga
något. Samtidigt har man förstås rätt att passa.
• Ställ en följdfråga för att locka fram mer ur en deltagare som svarat kort.
• Agera ”jokern i leken”. För in tankar och idéer som inte annars finns i gruppen.
• Försök styra in diskussionen på ämnet om det svävat iväg. Ställ en uppföljningsfråga.
• För stödanteckningar så att du kan sammanfatta diskussionen kring varje fråga.
Så kan ni arbeta i cirkeln
Låt gärna någon eller några av deltagarna kort återberätta vad de har läst och vilka intryck de fått
i början av varje träff. Det bästa är om alla har läst innan träffen.
Det viktigaste momentet är diskussion. Utgå från de föreslagna diskussionsfrågorna eller
formulera egna. Det är alltid bra om du som cirkelledare sammanfattar kort vad ni pratat om och
kommit fram till (även om alla diskussioner inte leder till en slutsats). En variant på detta är att
diskutera frågorna i grupper om två eller tre, och sedan rapportera i storgrupp.
Använd er av andra typer av aktiviteter för att skapa variation och för att göra cirkeln spännande.
Man kan också föreslå fördjupningsuppgifter. Detta gör alla delaktiga i kunskapsbygget. I
studiehandledningen finns förslag till aktiviteter och fördjupningsuppgifter.
3
Det är också möjligt att bjuda in en expert, organisationsföreträdare, journalist eller politiker som
svara på deltagarnas frågor och delta i diskussionen. Eller varför inte se en film och samtala
utifrån den?
Första träffen – ekonomins utveckling fram till idag
Inför denna träff:
Läs igenom sidorna 11-58 i boken. Dessa sidor beskriver syftet med skriften och den
ekonomiska politikens utveckling fram till våra dagar.
Fundera över arbetslöshetens effekt på samhället och hur ekonomisk politik kan öka eller minska
arbetslösheten
Innan träffen får ni också gärna titta på de senaste siffrorna i SCB:s Arbetskraftsundersökning
(AKU). Finns på www.scb.se där du hittar undersökningen genom att trycka på ”arbetslöshet” i
högerspalten.
För att komma igång:
Börja med att gå en snabb runda där alla får säga sitt namn. Ta sedan upp vad studiecirkeln ska
handla om och hur dagens upplägg ser ut.
Prata igenom och bestäm praktiska saker: när ni ska ses i fortsättningen, hur deltagarna ska
meddela frånvaro, fika till träffarna etc.
Prata om vad en studiecirkel är och hur cirkeln kan bli konstruktiv och deltagande. Kom överens
om hur ni ska bemöta varandra och arbeta tillsammans.
Om deltagarna inte känner varandra bra innan cirkelns början: Låt deltagarna intervjua varandra
två och två (i ca fem minuter var) och presentera varandra för resten av gruppen. Några saker att
ta reda på i intervjuerna är: namn, bostadsort, sysselsättning, fritidsintresse, politiskt
engagemang, och sist men inte minst förväntningar på studiecirkeln.
Samla ihop deltagarnas förväntningar och samtala en stund om dessa – hur kan de uppfyllas?
Utifrån förväntningarna kan ni formulera mål för studiecirkeln.
Gå igenom studiematerialet så att alla får en överblick (om några av deltagarna inte hunnit läsa
foldern i förväg – ge alla en liten stund att titta igenom den). Bestäm upplägget för resten av
cirkeln.
Att samtala om:
·
Vad är syftet med skriften? Låt någon av deltagarna sammanfatta bokens syfte, gärna kort.
·
Författarna till boken menar att det råder massarbetslöshet i Sverige och världen idag.
Stämmer det som bokens författare skriver: råder det massarbetslöshet i Sverige? Hur
märker man i så fall det?
·
Författarna menar att arbetslöshet är en central orsak till att sociala problem ökar och likaså
att främlingsfientligheten växer. Tycker ni att detta stämmer, får arbetslösheten dessa
effekter? Ge exempel på sociala problem som går att koppla samman med en hög
arbetslöshet.
·
På sida 19-20 finns citat av professorn i ekonomi Lars Calmfors och TCO:s chefsekonom
Göran Zettergren samt en genomgång av vice riksbankschef Lars E. O. Svenssons kritik av
4
penningpolitiken. I dessa citat anser författarna att problemet med regeringens politik
exemplifieras. Förklara hur.
·
Efter det inledande stycket går författarna igenom det ekonomiska tänkandets historia under
1900-talet. Dels vilka ekonomiska skeenden som fick ekonomerna att tänka om och dels
vilka ekonomiska skeenden som påverkats av ny ekonomisk teori. Vilka ekonomiska
skeenden var viktiga och hur utvecklades det ekonomiska tänkandet?
·
I inledningen av texten beskriver författarna konjunkturcykler och BNP:s utveckling. De
försöker förklara anledningen till att vi har hög- och lågkonjunkturer. Diskutera och försök
förklara dessa resonemang.
·
Författarna menar att den ekonomiska politik som genomfördes i Sverige efter 1990talskrisen har cementerat massarbetslöshet i Sverige. Vad är kärnan i denna politik, tror ni att
den fått dessa effekter? Varför genomfördes i så fall en sådan politik?
·
Ett av argument bakom övergången till inflationsbekämpning och normpolitik på 1990-talet
var att det i en globaliserad värld är svårare att bedriva konjunkturpolitik. Hur ska vi se på
detta? Utgå från boken och hitta för- och motargument till påståendet att man återigen skulle
kunna stimulera ekonomin som man gjorde på till exempel 1930-talet. Här kan ni med fördel
göra ett rollspel. Dela upp er i grupper och låt varje grupp ta fram antingen för- eller
motargument mot 1990-talets ekonomiska politik. Sedan kan ni ha en debatt där respektive
grupp antingen kritiserar eller försvarar den politik som fördes.
Andra aktiviteter, i mån av tid, lust och möjlighet:
Vill deltagarna läsa mer om arbetslöshetens utveckling med fokus på perioden efter Alliansens
valseger 2006 har Anne-Marie Lindgren skrivit en analys: http://a-smedjan.se/wpcontent/uploads/2012/05/Hur-gick-det-Snabbanalys-541.pdf
Om man är intresserad av arbetsmarknadspolitik utifrån den ekonomiska forskningens horisont
kan man läsa Marika Lindgren-Åsbrinks kapitel om arbetsmarknaden i boken Nationalekonomi
för vänstern.
Inför nästa träff:
Läs sidorna 59-96. Där redogör författarna för det som kallas finanskapitalismen och i
efterföljande kapitel redovisar det vad modern forskningen har att säga om aktiv respektive
passiv finanspolitik.
Fundera över finanskapitalismen och hur den tar sig uttryck i samhället. Gör gärna också någon
slags tankekarta över argumenten för och mot aktiv respektive passiv finanspolitik.
Håll även utkik i omgivningen – i samtal, i politiken och i medierna – efter sådant som hänger
samman med de frågor ni diskuterar i cirkeln. Ta gärna med tidningsurklipp eller illustrationer
till nästa träff.
Andra träffen – Finanskapitalismen och den aktiva ekonomiska politiken
För att komma igång:
Be någon att kort sammanfatta vad som står i materialet.
Att samtala om:
5
·
Börja med att låta alla berätta om det var något som slog dem när det läste om
finanskapitalismen. Någon speciell insikt eller något förhållande de ser på ett nytt sätt?
·
Författarna menar att ekonomin allt mer fokuserar på spekulation och risktagande. Vad
menar författarna kännetecknar finanskapitalismen? Kan ni utifrån deras karakterisering ge
några exempel på skeenden i ekonomin där denna finanskapitalism kommit till uttryck?
Hur?
·
Vilka effekter på ekonomin menar författarna att finanskapitalismen fått? Går det att förklara
dessa händelser på något annat sätt? De menar också att det inte bara är ekonomins
funktionssätt utan även politiken som förändrats mot ett som de säger mer nyliberalt håll.
Alltså en politik som strävar mot en allt mer omfattande marknadsekonomi. Hur ser ni på
detta? Är det en förändring som drivits på från politiskt håll eller har politiken anpassat sig
efter en ny situation?
·
I nästa kapitel diskuterar författarna begreppen aktiv finanspolitik respektive passiv
finanspolitik? Vad kännetecknar respektive typ av finanspolitik?
·
Författarna tar upp den ganska omfattande kritik som finns av en aktiv finanspolitik.
Sammanfatta dessa argument och diskutera deras rimlighet.
·
Statsskulden har blivit ett centralt begrepp i den aktuella eurokrisen. Många länder har haft
skuldproblem och länder som Grekland kämpar just nu för att få ner sina skulder. Detta har
använts i Sverige som ett argument för att det är omöjligt att låna pengar för exempelvis
infrastruktursatsningar. Författarna menar att statskulden inte behöver öka även om statens
budget går med underskott. Hur går detta till? Om detta stämmer varför diskuterar vi då på
det sätt som vi gör? Vilka slutsatser kan vi dra av denna kunskap?
·
En del av syftet med boken är att redogöra och undervisa om sysselsättningspolitik men
boken utgör också ett debattinlägg i Socialdemokraternas diskussion om jobbpolitik. På
vilka sätt skiljer sig författaras syn på ekonomisk politik jämfört med den som
Socialdemokraterna driver för närvarande? Kan Socialdemokraterna ta till sig något av
bokens synsätt och förslag?
Andra aktiviteter, i mån av tid, lust och möjlighet:
Om du vill fördjupa dig i finanskapitalismens effekt på samhället kan du läsa någon av Andreas
Cervenkas krönikor i SvD Näringsliv. De flesta finns på nätet. Hans bok Vad är pengar – Allt du
velat veta om världsekonomin men inte vågat fråga om är också läsvärd.
Vad gäller investeringarnas roll för ekonomin skrev Peter Wolodarski flera ledarartiklar i Dagens
Nyheter under våren 2012 - läs gärna dessa också. Det går att hitta på www.dn.se
Inför nästa träff:
Läs sidorna 97-134. Där redogör författarna för vilken effekt investeringar får på den
ekonomiska utvecklingen och utifrån dessa teorier presenterar författarna ett manifest med
förslag på hur vi återigen kan nå full sysselsättning. Förslagen utgörs dels av förändringar i det
finanspolitiska ramverket och dels av en lista med investeringar de menar skulle kunna bidra till
ökad sysselsättning
Innan cirkeln får ni gärna fundera på och försöka reda ut investeringarnas roll i ekonomin. Rita
gärna upp ett schema eller förklaring innan. Försök också att förhålla er till författarnas manifest.
Plocka ut en egen investering du tycker vore bra.
Håll utkik i omgivningen – i samtal, i politiken och i medierna – efter sådant som hänger
samman med de frågor ni diskuterar i cirkeln. Ta gärna med tidningsurklipp eller illustrationer
till nästa träff.
6
Tredje träffen – Investeringarnas betydelse för ekonomin och ett manifest för
full sysselsättning
För att komma igång:
Be någon att kort sammanfatta det ni läst.
Att samtala om:
·
Investeringarnas roll i ekonomin är centralt i boken. Men vad innebär det att man investerar?
·
Kapitlet inleds med ett citat av filosofen Francis Bacon som lyder: ”Pengar är som gödsel.
De gör enbart nytta om det används.” Försök att utifrån detta citat förklara och diskutera
vilken betydelse investeringar har för ekonomin. Är det så att pengar på hög inte gör någon
nytta?
·
Utvecklingen av investeringar både inom offentlig och privat sektor har varit negativ de
senaste 30 åren. Författarna menar att det får negativa effekter på arbetslösheten, hur ser
sambandet ut? Finns det några andra sätt att förklara detta?
·
Vilka är skillnaderna mellan privata och offentliga investeringar?
·
I början av sista kapitlet drar författarna ett antal politiska slutsatser utifrån det material de
presenterat tidigare i boken. Vad tycker ni om dessa slutsatser? Är de rimliga? Finns det
några andra slutsatser man kan dra?
·
Boken föreslår också ett investeringsprogram med ett antal investeringar i bland annat
bostäder och infrastruktur. Är det rimliga investeringar? Behövs de? Finns det några andra
investeringar som vore bättre att genomföra? Är det rimligt att låna till den typ av
investeringar som författarna föreslår?
·
Programmet innehåller flera investeringar som skulle kunna kategoriseras som
klimatinvesteringar. Diskutera gärna dessa investeringar både utefter vilken effekt ni tro att
de kommer få och om de är tillräckliga? Finns det andra klimatinvesteringar man kan göra?
Finns det några klimatinvesteringar som är viktigare än de författarna tar upp?
·
Avsluta gärna med en sammanfattande diskussion om boken. Vad har ni lärt er av att läsa
och diskutera Åter till full sysselsättning och har ni kommit till några insikter? Saknas det
synsätt som Åter till full sysselsättning står för i den offentliga debatten?
Andra aktiviteter, i mån av tid, lust och möjlighet:
Andra aktiviteter kan vara att jämföra de politiska förslagen i Åter till full sysselsättning med den
politik som socialdemokraterna nu för fram. Jämför det sista kapitlet med denna debattartikel:
http://www.dn.se/debatt/vi-presenterar-en-ny-affarsplan-for-sverige
Utvärdera
Ägna minst 15 minuter åt att utvärdera cirkeln, gå gärna en runda. Vad tyckte deltagarna? Vad
fungerade bra? Vad kunde ha gjorts bättre? Vad tar ni med er från cirkeln?
Sikta framåt
Hur kommer var och en att engagera sig i dessa frågor framöver? Vilka perspektiv och argument
kommer ni ta med er från cirkelns diskussioner?
7
Vill ni träffas fler gånger?
Här är några tips på övningar och frågor att diskutera om ni vill borra djupare i materialet och
öka er förståelse kring frågorna.
Läs igenom de studier och rapporter som gjorts kring de frågor ni diskuterar. Dela upp ansvaret
mellan er i gruppen att läsa igenom, och presentera dem för varandra på nästkommande träff.
Vilka slutsatser dras i rapporterna, och vad säger de er om vilka politiska åtgärder som måste
genomföras?
Finns det skönlitteratur, film och andra kulturella uttryck som handlar om de frågor ni pratar om
i cirkeln? Diskutera! Välj ut en bok, film, låt, dikt, teaterpjäs eller liknande och ta del av det
tillsammans i gruppen. Diskutera gemensamt hur de frågor ni diskuterar i cirkeln skildras och
vad politiken hade kunnat göra för att förbättra situationen för karaktärerna.
Det finns också aktuellt material för fortsatta politiska studier på Socialdemokraterna och ABFs
gemensamma studieportal: www.socialdemokraterna.abf.se
Tips på litteratur:
Dan Andersson – Den nya kapitalismen och politikens möjligheter (Om finanskapitalismen och
politikens manöverutrymme i denna.)
Peter Gerlach (Red) – Nationalekonomi för vänstern (En lättöverskådlig genomgång av den
moderna nationalekonomiska forskningen.)
David Harvey – Kapitalets gåta. Eller kapitalismens återkommande kriser (Om ekonomiska
kriser sett från ett samhällskritiskt perspektiv och en fördjupning om finanskapitalismen)
Tiden Magasin, 2-3/2012 – Makten över arbetet (Om arbetslöshetens effekter på samhället)
Paul Krugman – Bankrutt? (Om uppkomsten av den nuvarande krisen och möjligheten att bryta
den)
Denna studiehandledning är framtagen av Tiden och Arbetarnas Bildningsförbund i september 2012.
Skribent: Felix Antman Debels
Redaktör: Peter Gustavsson
Har du synpunkter eller frågor kring studiehandledningen?
Hör av dig till:
Felix Antman Debels, 073-598 98 13, [email protected]
Peter Gustavsson, 08-613 50 10, [email protected]
8