Riktlinje
Vid utredning och behandling av ADHD och
autismspektrumstörning hos vuxna
Syfte
Att få en kvalitetsmässigt likvärdig utredningsgång inom hela
Psykiatriförvaltningen.
Mål
Arbeta enligt riktlinjerna från socialstyrelsen. Minska väntetiderna till
utredning.
Giltighet
From 15 mars 2015
Ansvarig för dokumentet
Mona Lövmo processledare
NP-processgrupp
Revideras och följs upp
Vid behov eller senast 1 mars 2016
Beslutsdatum
2015-03-03
Beslutat av
Psykiatriförvaltningens ledningsgrupp
Rutin vid utredning och behandling av ADHD och
autismspektrumstörning hos vuxna
Inledning
ADHD och autismspektrumstörning kan betecknas som
funktionsnedsättningar som debuterar i barnaåren. ADHD kännetecknas av
uppmärksamhetsstörning, impulsivitet och hyperaktivitet.
Autismspektrumstörning karaktäriseras av brister i social interaktion och
kommunikation samt stereotypt beteende. Hos en del personer med ADHD
eller autismspektrumstörning förekommer samtidigt någon form av
samsjuklighet så som personlighetsstörning, ångest- och
depressionstillstånd, tvång, bipolär sjukdom, Tourettes syndrom och
missbruk- eller beroendeproblem. Samsjuklighet kan komplicera både
diagnostik och behandling och måste tas i beaktande.
Bakgrund
Från att det år 2000 i stort sett inte alls fanns några vuxna patienter med
ADHD eller autismspektrumstörning på de psykiatriska mottagningarna utgör
de idag mellan 20-30 % av alla patienter.
NP-processen är en av Landstinget i Kalmar läns sex prioriterade processer.
Efterfrågan på NP-utredningar har de senaste åren ökat rejält med långa
väntetider som följd. Denna utredningsrutin syftar till att få en likvärdig
utredningsgång inom hela Psykiatriförvaltningen. Underlaget är framtaget av
en tvärprofessionell arbetsgrupp under ledning av en processledare.
Utredningsarbetet är uppdelat i basutredning och fördjupad utredning. Detta
för att de ganska tydliga ADHD-patienterna och de med
autismspektrumstörning ska kunna få en snabbare utredningsgång. De som
kräver en mer djupgående psykologisk utredning kan komma snabbare till
utredning.
Utredning
Eftersom prevalensen (förekomsten) av ADHD är betydligt högre hos den
vuxna befolkningen jämfört med autismspektrumstörning, 4-5 % jämfört med
0.5-1 %, har processens tyngdpunkt varit på utredning av ADHD, men
utredningsgången är även tillämplig på autismspektrumstörning.
I Socialstyrelsens broschyr; ’Riktlinje för utredning och diagnostik’ förklarar
man att utredning för ADHD är aktuell om en vuxen person har stora
koncentrationssvårigheter och andra symtom som kan förknippas med
ADHD och som skapar allvarliga problem i vardagen. Utredningen syftar till
att öka förståelsen för personens svårigheter samt att ge underlag för
adekvat bemötande, behandling och planering av stödinsatser. Vid
utredningen samlar man in och värderar information från olika källor för att
därefter ta ställning till om svårigheterna bäst kan förklaras med diagnosen
ADHD eller om de har andra orsaker. Utredningen ska också belysa hur
personen fungerar i olika vardagssituationer, personens kognitiva och
intellektuella förutsättningar, om det finns andra svårigheter eller tillstånd
som behöver uppmärksammas samt vilka risk- och skyddsfaktorer som finns
i närmiljön. Utredningen kan få olika utformning och omfattning beroende på
hur komplex problembilden är.
Följande moment bör utgöra minimum vid en NP-utredning
• sjukdomshistoria genom intervju med personen som utreds
• intervju med föräldrar och andra anhöriga
• medicinsk undersökning
• samlad bedömning
• skriftligt utlåtande
• återföring av utredningen till personen själv, anhöriga och vid behov andra
verksamheter som ansvarar för stöd
Vid fortsatt utredning tillägg av följande moment
• kartläggning av hur personen fungerar i vardagsaktiviteter, arbetsterapeutbedömning
• psykologisk utredning
Viktigt att tänka på!
Innan en utredning startar ska ett nybesök ha ägt rum där man kartlägger
individens symtom, suicidrisk och självskadeproblematik och om det finns
skäl att starta en utredning. Om patienten redan är känd på mottagningen
ska det finnas remiss/utförlig frågeställning i Cosmic.
BASUTREDNING: Åtgärdskod: AA060
Sjuksköterska/kurator
Får patientens godkännande att rekvirera handlingar och journaler från
andra aktörer. Mallen finns på A-Ö-listan under N: NP godkännande
ADHD
Patientintervju enligt mall som tagits fram. Finns på A-Ö-listan.
Åtgärdskod: AV018
Anhörigintervju enligt mall som tagits fram. Finns på A-Ö-listan.
Åtgärdskod: AV018
Skattningsskalor: WURSS, ASRS, RAADS-80, AUDIT-C och DUDIT
(samtliga formulär finns på A-Ö-listan).
Sjuksköterska
Strukturerad hälsointervju enligt mall i Cosmic. Åtgärdskod: DV030
Puls, blodtryck, vikt och längd.
Utfärda provtagningsunderlag i Cosmic, (tyroidea, leverprover, el-status
och Hb)
Läkarbesök hos psykiater
Somatisk anamnes penetreras, ev fler somatiska undersökningar/
provtagningar ordineras för uteslutande av differentialdiagnoser.
Psykiatrisk anamnes och bedömning.
Teamkonferens Åtgärdskod XS008
Läkare, en psykolog och alla som deltagit i utredning sammanfattar
resultatet och sätter diagnos.
Finns oklarheter går patienten vidare till en fördjupad utredning, vilken
leg. psykolog ansvarar för.
Återföring av utredningsresultat till patient Åtgärdskod XS007
Muntlig genomgång görs av läkare/ssk/kurator av slutsatser från
utredningen, en sammanfattning lämnas skriftligen (A-Ö-listan: NP
Sammanfattning).
Diagnos - vidare till behandling.
Oklar diagnos – till fördjupad utredning.
Ingen diagnos – avslutas.
FÖRDJUPAD UTREDNING:
Psykolog Åtgärdskod: AA085
ADHD:
WAIS-4
CPT-test
AUTISM:
ADOS 2, modul 4
WAIS-4
Arbetsterapeut
Funktionsbedömning, Åtgärdskod: AV118
PRPP m fl
Teamkonferens Åtgärdskod XS008
Alla inblandade samt läkare, diagnos sätts och ev. behandlingsföslag.
Återföring till patient och ev. anhörig Åtgärdskod XS007
Muntlig och skriftlig sammanställning görs av läkare/psykolog
(A-Ö-listan, N; NP sammanställning)
BEHANDLING
Enligt Socialstyrelsens bedömning bör följande insatser kunna erbjudas:
Specialiststöd och behandling till vuxna.
Psykopedagogik i form av utbildning om diagnosen till den vuxna själv
och dennes närstående
Relevant informationsmaterial
Psykologisk behandling baserad på KBT
Kognitivt stöd inklusive hjälpmedel
Behandling av tillkommande svårigheter
En fast vårdkontakt
En skriftlig vårdplan och uppföljning
Socialt stöd (kommunens ansvar):
Följande insatser kan vara aktuella till individer med grava
funktionsnedsättningar:
Stöd i hemmet, t ex boendestödjare
Ekonomiskt bistånd och budgetrådgivning
Arbetsförberedande insatser
Personligt stöd i form av kontaktperson, Case Manager eller personligt
ombud
Stöd och behandling vid missbruk och beroende
ÅTERBESÖK/UPPFÖLJNING Åtgärdskod: XV007
För att underlätta kommande registrering i BUSA ska mallen ”Strukturerad
uppföljning” användas i Cosmic. (I framtiden kommer den att vara kopplad
direkt till kvalitetsregistret, med en knapptryckning förs alla uppgifter över till
BUSA).
LÄKEMEDELSBEHANDLING
Rekommendationer om läkemedelsbehandling av ADHD hos vuxna
enligt Socialstyrelsen 2014-10-14.
Socialstyrelsens dokument innehåller rekommendationer om erbjudande av
behandling med centralt verkande sympatomimetika vid följande diagnoser:
• ADHD
• ADHD och samtidigt substansbruksyndrom
• ADHD och samtidig autism
• ADHD och samtidig egentlig depression
• ADHD och samtidigt ångestsyndrom
•ADHD och samtidiga bipolära syndrom
Vid ADHD och samtliga tillstånd ovan med två diagnoser rekommenderar
Socialstyrelsen behandling med centralt verkande sympatomimetika
(centralstimulantia) till vuxna med ADHD. Läkemedelsbehandlingen bör
erbjudas som en del i ett behandlingsprogram.
Beprövad erfarenhet talar för att individer med ADHD, både barn och vuxna,
har nytta av behandling med centralt verkande sympatomimetika som lindrar
ADHD-symtom och att behandlingen bidrar till en bättre livskvalitet.
Vanliga biverkningar som bör beaktas vid uppföljning av medicinering är
illamående, buksmärtor, nedsatt aptit, viktnedgång, muntorrhet,
sömnproblem, huvudvärk och pulsökning. Hos vuxna män är erektil
dysfunktion en vanlig biverkning vid behandling med atomoxetin.
Erfarenhet talar för medeldosen hos vuxna som behandlas med metylfenidat
är 1 mg/kg kroppsvikt. Insättning sker regelmässigt med lägsta dos ca 20 mg
x 1. Dosen utvärderas efter 1 vecka och därefter ställningstagande till
doshöjning, vilket sedan utvärderas på nytt efter 1 v, osv. Dosintervallet
bedöms erfarenhetsmässigt att vara mellan 18-120 mg.
När en dos på morgonen av långtidsverkande metylfenidat är otillräcklig, kan
det vara aktuellt att pröva tvådos. De olika preparatens verkningstid behöver
då beaktas.
När det finns risk för sidomissbruk eller försäljning behöver medicineringen
kontrolleras strikt och även kontroll av drogtester ske regelbundet. Vid
återfall rekommenderas minst 2 veckors dokumenterad drogfrihet innan
medicinering återupptas.
Ifall det finns en aktuell missbruksanamnes, bevis eller starka misstankar på
pågående missbruk, sidomissbruk eller försäljning ska patienten remitteras
till beroendemottagning för delning av läkemedel och täta urinprov. På de
enheter i länet som saknar subspecialiserade beroendemottagningar krävs
lokala lösningar i samverkan med socialtjänst och primärvård.
REFERENSER
www.socialstyrelsen.se
Utredning och diagnostik av ADHD, hos vuxna.
Kort om ADHD hos vuxna.
Stöd till barn, ungdomar och vuxna – ett kunskapsstöd.
Läkemedelsbehandling av ADHD hos barn och vuxna - stöd för beslut om
behandling - remissversion.
www.lakemedelsverket.se
Läkemedelsverkets behandlingsrekommendationer
