2014-05-14
Ansökan om medel ur Utvecklingsfonden –samverkan för att öka
förutsättningarna till goda livschanser för barn, ungdomar och unga vuxna
Inledning och bakgrund
Östra Göteborg omfattar närmare 46 000 invånare med en förväntad befolkningsökning med
ca 4 000 personer de närmaste åren. Stadsdelen har en hög andel barn och den största
befolkningsökningen de närmsta tre åren förväntas ske i åldersgruppen 6-15 år. I Göteborg
har ca 20 000 familjer försörjningsstöd. Av dessa bor 4 200 familjer i Östra Göteborg.
(Samhällsanalys och statistik, Göteborgs stadsledningskontor, 2013).
För att beskriva de förhållanden som en del av stadsdelens befolkning lever under, har
statistik och information nedan hämtats från rapporten ”Skillnader i livsvillkor och hälsa i
Göteborg, delrapport 2014”. Rapporten belyser de skillnader i livsvillkor som finns i
Göteborg och vilka sociala och ekonomiska konsekvenser dessa skillnader innebär för den
enskilde.
Människors hälsa påverkas i hög grad av de ekonomiska förutsättningarna. I Bergsjön var
medelinkomsten för 2011 128,000 kr, vilket var lägst i Göteborg. Andelen barn som lever i
ekonomisk utsatta hushåll blir således hög i området. 60% av barnen i Bergsjön beräknas leva
i ekonomiskt utsatta hushåll, och enligt EU:s definition av fattigdom är majoriteten av barnen
fattiga i Östra Bergsjön. Skillnaderna i ekonomiska villkor för barn är stora i Göteborg och
förutspås, utifrån det samlade kunskapsläget, starkt påverka barns uppväxt och framtida liv.
I Barnkonventionen, artikel 28 erkänns barnets rätt till utbildning. Länderna som undertecknat
Barnkonventionen åtar sig bl.a. att särskilt vidta åtgärder för att uppmuntra regelbunden
närvaro i skolan och minska antalet studieavbrott. Barn och unga som inte är närvarande i
skolan riskerar att inte klara skolans kunskapskrav, vilket kan få många negativa
konsekvenser som följd både för individen och för samhället. Ofullständig utbildning kan i sin
tur leda till eller förstärka utanförskap. Forskningen pekar på en rad främjande faktorer för
närvaro, bl.a. formulerade och kända rutiner för det systematiska närvaroarbetet, positivt
samarbete med vårdnadshavarna, samverkan med andra verksamheter och ett väl fungerande
elevhälsoarbete.
När det gäller ungas behörighet till gymnasiet ligger Bergsjön lägst i staden med 61%
behöriga elever VT2013. Vidare har ca 14% av befolkningen i Bergsjön eftergymnasial
utbildning (näst lägst i staden efter Angered), jämfört med tex Norra Centrum där andelen är
ca 40% (2012). Eftersom utbildningsnivå fungerar som en skyddsfaktor för att motverka
framtida ohälsa och också ger förutsättningar för goda livsvillkor genom livet, är detta en stor
riskfaktor. Det finns ett starkt samband mellan hälsa och utbildningsnivå. En högre utbildning
minskar de fysiska och psykiska riskerna för ohälsa längre fram i livet. Mekanismerna bakom
detta är att en högre utbildning rustar människor att tillgodogöra sig information, att omsätta
1
2014-05-14
den till handling och att enklare göra hälsosamma val. Vidare så lyfts tandhälsa hos barn fram
i rapporten som en indikator som är betydelsefull för barns livskvalitet och framtida liv.
Statistiken i rapporten visar att 6-åringar i Bergsjön har näst sämst tandhälsa i staden; 45% av
dem var kariesfria åren 2006-2012, jämfört med tex Södra skärgården där siffran var 87%.
På uppdrag av sektorcheferna IFO-FH har en inventering av socialtjänstens insatser för
personer med psykisk funktionsnedsättning genomförts under 2013. Resultatet visar att av de
totalt 4693 personer med en psykisk problematik bor 787 av dessa i Östra Göteborg, vilket är
den högsta andelen i staden och dryga 30 % mer än övriga stadsdelar. Rapporten slå bland
annat fast att en övervägande andel bor ensamma samt att mer än hälften har försörjningsstöd
(Inventeringsrapport - Planeringsunderlag för stöd och service i Göteborgs stad för personer
med psykisk funktionsnedsättning 2013).
Sammanfattningsvis är Bergsjön en av de mest socialt utsatta stadsdelarna i Göteborg och
barn som växer upp här har inte samma möjligheter till goda livsvillkor som barn i övriga
delar i Göteborg. Delar av Kortedala, exempelvis Norra Kortedala har en liknande
socioekonomisk sammansättning.
Slutsatserna i Social resurs rapport som hänvisas till ovan, är att nyckelfaktorn bakom ohälsa
är den sociala ojämlikheten. I Malmökommissionens rapport (2013) beskrivs den sociala
ojämnlikheten som ett hot mot den sociala hållbarheten genom att det blir allt svårare att
upprätthålla det sociala kontraktet i samhället, där människor har tillit till varandra och till
samhällsinstitutionerna och deltar aktivt i olika sammanhang där sådan tillit skapas. Förstärkt
tillit är en säker väg för att nå ökad trygghet, hälsa och välbefinnande i ett samhälle. Ofta är
det bristen på mötesplatser och kontaktytor mellan olika befolkningsgrupper som gör att
vanföreställningar om den andre frodas, med tillhörande känslor av främlingskap och
otrygghet. Känslan av delaktighet ingår i det som kallas social integration. Både faktisk
delaktighet och känsla av delaktighet är nödvändiga förutsättningar för en socialt hållbar
utveckling.
Människors hälsa och livskvalitet påverkas av den miljö de lever i. Planering som utgår från
människors vardag och aktiviteter, skapar trivsel, engagemang, trygghet och ett hållbart
samhälle. Det gäller bland annat utformning av bostäder, bostads- och grönområden,
verksamheter och service samt mötesplatser (Malmökommissionen, 2013).
De aktiviteter som SDN Östra Göteborg söker finansiering för, är tydligt kopplade till de
rekommendationer som anges som tänkbara åtgärder i rapporten om skillnader i livsvillkor
och hälsa i Göteborg. Under varje del i ansökan specificeras detta ytterligare. Merparten av de
utvecklingsområden och aktiviteter som ansökan innehåller, har initialt identifierats av chefer
i sektorsövergripande samverkan kring stadsdelens tre prioriterade mål. Huvuddragen i
ansökan är därmed förankrade i alla chefsled i organisationen vilket ökar förutsättningen för
ett lyckat genomförande. Aktiviteterna kommer att planeras, genomföras och följas upp i
2
2014-05-14
samverkan mellan sektorerna och externa partners. Aktiviteterna omfattar hela stadsdelen men
berör särskilt de mest utsatta områdena.
Ansökan
Stadsdelen ska med medel ur Sociala utvecklingsfonden arbeta för att möjliggöra en socialt
hållbar och trygg utveckling i stadsdelen genom att utöka och anpassa sitt serviceutbud utifrån
invånarnas behov.
Ansökan innehåller tre delar:
1. Alternativa mötesplatser för medarbetare och invånare för ett gemensamt lärande.
2. Skolan och förskolans kompensatoriska uppdrag med fokus på språkutvecklande
arbetsätt, systematiskt närvaroarbete och föräldrasamverkan.
3. Breddning och utveckling av arbetet med målgruppen unga vuxna 18-30 med psykisk
ohälsa/psykisk funktionsnedsättning
Syfte/mål
Socialt hållbar och trygg utveckling i stadsdelen.
Att stärka det civila samhället ur barn och ungas perspektiv med föräldrar som barnens
främsta resurs.
Utöka/anpassa utbudet i dialog med invånarna utifrån deras behov.
Stärka samverkan med alla aktörer som jobbar med barn/unga och deras föräldrar.
Stärka relationen mellan medarbetare och invånare och därmed öka tilliten till
samhälliga institutioner i stadsdelen.
Höja kunskapen hos medarbetare gällande livsvillkor för stadsdelens invånare.
Stödja unga vuxna med psykiskt ohälsa till en väg in i arbetslivet.
Samverkan
Aktiviteterna kommer att genomföras i samverkan mellan de olika sektorerna
Möjliga samverkanspartners är bland annat Social Resursförvaltning, GR, föreningar,
frivilligorganisationer, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, fastighetsägare, polis,
räddningstjänst, GU, VGR; Närhälsan, Folktandvården, BVC,MVC, BUP, BUM, Angereds
Närsjukhus etc.
Stadsdelens prioriterade mål i budget/effektmål för arbetet
”Öka förutsättningar till goda livschanser och därmed utjämna dagens skillnader”
”Skolan ska öka barns och elevers möjligheter att inhämta och utveckla kunskaper, förmågor
och värden”
Tillvägagångssätt
SDN Östras ansökan ur Sociala utvecklingsfonden baseras bland annat på utvecklingsförslag
som har arbetats fram av stadsdelens chefer i tvärsektoriell samverkan. De detaljerade
formerna för del 1 i ansökan är ännu inte färdiga utan kommer att arbetas fram tillsammans
3
2014-05-14
med medarbetare och genom invånardialog. Del 2 och 3 i ansökan är färdiga koncept som i
sin nuvarande form kommer att utökas i stadsdelen. Kunskaper och erfarenheter kommer att
spridas till andra stadsdelar, bland annat genom webbverktyget PIVI, seminarier, utbildningar
och andra kunskapsspridande mötesformer. Följeforskning kommer genomföras för aktiviteter
inom del 1 och 2 i ansökan för att kvalitetssäkra arbetet. Del 3 har redan följts upp i ett
tidigare skede.
Övergripande budget
Aktivitet
Kostnad 2014
Kostnad 2015
Summa sökta
medel
Alternativa
mötesplatser
1 250 tkr
4 850 tkr
6 100 tkr
Skolan och förskolans
kompensatoriska
uppdrag med fokus på
språkutvecklande
arbetsätt, systematiskt
närvaroarbete och
föräldrasamverkan.
600 tkr
6 400 tkr
7 000 tkr
Breddning och
utveckling av arbetet
med målgruppen unga
vuxna 18-30 med
psykisk ohälsa
400 tkr
1 200 tkr
1 600 tkr
Följeforskning
200 tkr
400 tkr
600 tkr
Summa
2 450 tkr
12 850 tkr
15 300 tkr
Ansökan del 1; Alternativa mötesplatser för medarbetare och invånare för
ett gemensamt lärande.
Rekommendationer om tänkbara åtgärder i rapporten om skillnader i livsvillkor och hälsa i
Göteborg som har bäring på del 1:
Urval av WHO:s rekommendationer:
•Säkerställa att alla barn, mammor och andra vårdnadshavare, omfattas av ett brett utbud av
program och tjänster för barns tidiga utveckling, som är av hög kvalitet, oavsett
betalningsförmåga.
Urval av Sveriges Kommuner och Landstings rekommendationer:
•Säkra kunskapsnivån och kompetensen bland personal och förtroendevalda om barns och
ungas ojämlika villkor
4
2014-05-14
Urval av Västra Götalandsregionens rekommendationer:
•Stimulera kunskapsutvecklingen om metoder för att nå grupper som idag inte nås i arbetet
på hälsofrämjande arenor, t.ex. förskolor och familjecentraler.
•Öka de idéburna organisationernas möjligheter att erbjuda aktiv fritid oavsett
socioekonomiska förhållanden, kön, funktionsnedsättning, kulturella och geografiska
skillnader.
Urval av Malmökommissionens rekommendationer:
•Inrätta ett kommunalt familjestöd.
Bakgrund
Utifrån den samlade kunskapen om de livsförhållanden som många människor i stadsdelen
lever under, så behöver SDN Östra Göteborg hitta alternativa angreppssätt för att försöka
jobba mer proaktivt och på platser där stadsdelens befolkning befinner sig. I många
kommuner idag sker möten med invånarna på arenor där primärt tjänstemännen känner sig
trygga. Det finns ett behov av en förnyad, förbättrad och utvecklad dialog med medborgarna, i
syfte att stärka demokratin men också för en förbättrad styrprocess och
verksamhetsutveckling. Stadsdelen vill skapa transparens, öka kunskapen om systemet och
utveckla ett samspel mellan befolkningen och kommunala verksamheter. Stadsdelen ser
medborgarnas kunskaper som en tillgång för att kunna forma framtidens verksamheter och
utbud.
Något som ytterligare stärker utgångspunkten i denna delen av ansökan är Frankelius och
Vogels teorier om de mänskliga mötena. De menar att det är möten mellan människor med
viss vilja, olika kulturell bakgrund och inte minst kompletterande kompetenser som mer än
något annat genererar stora utvecklingssteg. Med detta perspektiv är sådant som
teknikutveckling eller innovationer inte grundorsaker till framgång. Det är snarare följden av
lyckosamma möten mellan människor. Det gör att just speciella former av möten är
grundorsaken till framgång (Frankelius P. & Vogel O.)
Tillvägagångssätt
Med stöd av medel från Sociala utvecklingsfonden vill stadsdelen skapa nya mötesplatser där
stadsdelens tjänstemän och befolkningen kan mötas och ett utbyte av tankar och idéer kan ske,
men också ett tillfälle för stadsdelens medarbetare att informera kring aktuella frågor som är
av värde för medborgarna att känna till. Det kan handla om föräldrastöd, våld i nära relation
och vilka kontaktvägar som finns till olika typer av offentlig service såsom tandvård för barn,
bvc, mvc, närhälsa, ungdomsmottagningen, Hälsoteket etc. På dessa mötesplatser ska det
också finnas möjlighet för föreningar att vara en aktiv del av utvecklingen av närsamhället.
Det skall inte handla om en envägskommunikation utan det nära mötet med människor där det
finns utrymme för frågor, dialog och erfarenhetsutbyte.
Mötesplatser kan vara på skolor, bibliotek och andra offentliga rum där invånarna känner sig
trygga. Stadsdelen har tidigare med framgång prövat ”Öppen skola” på Bergsjöskolan, där
bland annat föreningar och frivilligorganisationer har bidragit till genomförandet. Skolan
fungerar väl som öppen mötesplats, då den är en känd miljö för elever och deras föräldrar.
5
2014-05-14
Mötesplatserna kan också vara ”på stan” där medarbetare från olika sektorer och professioner
rör sig i stadsdelen och spontana möten med invånarna kan uppstå. Möten med invånare på
olika platser kan öka medvetenheten hos medarbetare om stadsdelen och dess invånare samt
bidra till erfarenhetsutbyte mellan olika personalgrupper.
Detaljerad planering av aktiviteter kopplat till de olika typerna av mötesplatser sker i
samverkan mellan invånare, stadsdelens medarbetare och samverkanspartners. Planering och
inledande dialoger sker under 2014 och genomförandet startar under 2015.
Syfte/mål
Socialt hållbar och trygg utveckling i stadsdelen.
Att stärka det civila samhället ur barn och ungas perspektiv med föräldrar som särskilt
viktig resurs.
Utöka/anpassa utbudet i dialog med invånarna utifrån deras behov.
Skapa förutsättningar för föräldrar att vara barnens främsta resurs.
Stärka samverkan med alla aktörer som jobbar med barn/unga och deras föräldrar.
Stärka relationen mellan medarbetare och invånare och därmed öka tilliten till
samhälliga institutioner i stadsdelen.
Höja kunskapen hos medarbetare gällande livsvillkor för stadsdelens invånare.
Budget del 1
Aktivitet
Kostnad 2014
Kostnad 2015
Summa sökta
medel
Mötesplatser i offentliga
rum, lokal- samt
personalkostnad
250 tkr
1 750 tkr
2 000 tkr
Medarbetare ”på stan”
250 tkr
1 750 tkr
2 000 tkr
Kommunikatör Sociala
medier, infomaterial etc.
250 tkr
300 tkr
550 tkr
Våld i nära relation;
utbildare med
specialistkompetens
250 tkr
300 tkr
550 tkr
Föräldrastöd;
samordning och
kompetensutveckling av
medarbetare.
250 tkr
750 tkr
1 000 tkr
Summa
1250
4850
6 100 tkr
6
2014-05-14
Ansökan del 2; Skolan och förskolans kompensatoriska uppdrag med fokus på
språkutvecklande arbetsätt, systematiskt närvaroarbete och föräldrasamverkan.
Rekommendationer om tänkbara åtgärder i rapporten om skillnader i livsvillkor och
hälsa i Göteborg som har bäring på del 2:
Urval av Sveriges Kommuner och Landstings rekommendationer:
•Säkra kunskapsnivån och kompetensen bland personal och förtroendevalda om barns och
ungas ojämlika villkor.
Urval av Västra Götalandsregionens rekommendationer:
•Stimulera kunskapsutvecklingen om metoder för att nå grupper som idag inte nås i arbetet på
hälsofrämjande arenor, t.ex. förskolor och familjecentraler.
•Kvalitetssäkra och implementera befintliga metoder för att förhindra elevers skolavhopp, och
säkra att elever går ut grundskolan med godkända betyg
Urval av WHO:s rekommendationer:
•Säkerställa att alla barn, mammor och andra vårdnadshavare, omfattas av ett brett utbud av
program och tjänster för barns tidiga utveckling, som är av hög kvalitet, oavsett
betalningsförmåga
•Utöka skolans roll när det gäller att stödja familjer och grupper och tillämpa ett
helhetsperspektiv på barns utbildning.
•Kompetensutveckla skolpersonalen så att de kan öka kontakterna mellan hem och skola samt
arbeta med social och emotionell utveckling, fysisk och psykisk hälsa samt välbefinnande.
Urval av Malmökommissionens rekommendationer:
•Inrätta ett kommunalt familjestöd.
Bakgrund
Sektor utbildning bedriver sedan en tid tillbaka ett strukturerat utvecklingsarbete med fokus
på tre prioriterade områden: systematiskt kvalitetsarbete, pedagogiskt ledarskap och det
kompensatoriska uppdraget. Inom ramen för det kompensatoriska uppdraget har en rad
satsningar genomförts och planerats avseende språkutvecklande arbetssätt, utökad studietid,
mottagande av nyanlända och systematiskt närvaroarbete. En kartläggning över skolor - och
förskolors närvaroarbete genomfördes under 2013 vilket resulterade i en sektorsövergripande
handlingsplan i samarbete med sektor IFO-FH. Handlingsplanen betonar det förebyggande
arbetet och går i linje med skollagens krav och skolverkets allmänna råd för systematiskt
närvaroarbete. Sektorns fem ledningsteam, bestående av förskolechefer och rektorer har
påbörjat ett gemensamt utvecklingsarbete utifrån ett 1-16 perspektiv och i 2014 års
verksamhetsplan återfinns en rad planerade åtgärder för att stärka det förebyggande
7
2014-05-14
närvaroarbetet. Stadsdelsnämnden i Östra Göteborg informeras om giltig och ogiltig frånvaro
för hel termin per årskurs och skola två gånger per år. Orsakerna till frånvaro är inte sällan
komplexa och det kräver samarbete med andra instanser. Därför redovisar sektor Utbildning
och sektor Individ och Familjeomsorg för Individutskottet varje termin även den ogiltiga
frånvaron överstigande 15 % uppmätt under mätperioder på sex veckor. Denna redovisning är
individuell och beskriver vilka åtgärder som vidtagits för eleverna.
Inom ramen för sektorns utvecklingsarbete har såväl skolor som förskolor prövat och etablerat
nya arbetssätt i syfte att nå ökad måluppfyllelse. Då medel via Utvecklingsfonden möjliggjort
flertalet av enheternas aktiviteter och insatser ses en stor vinst i att skolornas systematiska
närvaroarbete får fortgå, utvecklas och spridas inom ramen för ledningsteamens arbete
ytterligare ett år. På så vis kan tidiga insatser och hållbara arbetsmetoder utvecklas vidare och
befästas i organisationen. Stadsdelens förskolechefer har konstaterat att förskolan måste
arbeta för att både främja de positiva förutsättningarna för barns närvaro i förskolan samt
åtgärda vid konstaterad hög frånvaro hos enskilda barn.
Några av stadsdelens skolor genomgår fortbildning inom den språkutvecklande metoden
”Reading to learn”, vilket stadsledningskontorets uppföljning visat är en bra och uppskattad
fortbildningsinsatts som rekommenderas att spridas till fler enheter.
Skolan ska aktivt arbeta för att överbrygga de skilda villkor som eleverna lever under
eftersom skolframgångar har avgörande betydelse för att motverka ohälsa, utanförskap och
kriminalitet.
Vårdnadshavare måste få känna sig betydelsefulla och ses som en extra resurs i arbetet med
barnen. De kan komplettera bilden av eleven och på så vis skapa en helhet kring individen
som person. Gemensamma utgångspunkter är av stor vikt, att jobba tillsammans med varandra
på ett konstruktivt sätt och inte bara komma med klagomål. (Ladberg, 1994).
Familjelyftet inspireras av metoden ”Marlborough Family School” och har varit igång i
närmare fyra år på Backegårdsskolan i Bergsjön men omfattar också enstaka elever och
familjer på andra skolor i stadsdelen. I dagsläget berör Familjelyftets verksamhet 33 familjer.
Familjelyftet grundar sig på frivillighet och utgår från familjens och elevens individuella
behov. Det är en relationsstärkande mötesplats, en trygg arena för varaktig förändring genom
att lyfta familjen som en resurs och skapa möjlighet för skola och föräldrar att ta gemensamt
ansvar och sträva mot samma mål. 2012 genomfördes en extern, kvalitativ uppföljning via
Göteborgs universitet. Uppföljningen visade att en elev kan lyftas via olika isolerade
punktinsatser, men att det krävs ett helhetsperspektiv på barnets/elevens situation för att få en
bestående förändring. Det holistiska synsättet kring barnens situation och behov utgör därför
en viktig grund för Familjelyftets verksamhet. Inom ramen för Västbus verksamhet sker en
bred samverkan med andra samhällsaktörer. Genom att eleven, vårdnadshavare,
klassföreståndare, ledare och andra stödjande aktörer samarbetar, är införstådda i varandras
arbete och arbetar fram gemensamma mål skapas ett vi runt barnet. Familjelyftets verksamhet
har visat ge goda effekter på elevers måluppfyllelse och bör därför spridas och utgöra en
integrerad del av stadsdelens stödjande och förebyggande arbete.
8
2014-05-14
Tillvägagångssätt
Inom ramen för förskolans verksamhet ska närvarohöjande aktiviteter genomföra i samverkan
med övriga sektorer. Att kontinuerligt följa upp och vid behov utöka barns närvarotid på
förskolan kan ses som en tidig och stödjande insats med långsiktig effekt på måluppfyllelsen.
Om utökad närvarotid ses som en stödjande insats måste denna säkerställas utifrån barnets
reella behov och därmed beslutas och dokumenteras i linje med rådande lagstiftning. I SDF
Östra Göteborg finns en betydande andel barn och familjer som står utanför förskolans
verksamhet. Genom att arbeta proaktivt och uppsökande i samverkan med interna och externa
aktörer kan andelen placerade barn i förskolan öka och därmed inkludera viktiga målgrupper
och motverka socialt utanförskap.
En viktig förutsättning i skolornas förebyggande arbete är bibehållna samarbetsformer med
socialtjänsten och andra yrkesgrupper i form av skolvärdar, skolsocionomer och fritidsledare.
Dessa bekostas idag av tillfälliga medel från Utvecklingsfonden. Med ett uppdrag att arbeta
för ökad skolnärvaro utför de ett målinriktat och viktigt arbete, något vi önskar fullfölja på
berörda skolor under 2015.
Under hösten 2014 planeras en kompetensutvecklingsinsats för all skolpersonal inom området
språkutvecklande arbetsätt med fokus på flerspråkighet. Vi ser också att fler lärare bör
omfattas av metoden ”Reading to learn” och därmed bör erbjudas kompetensutveckling under
2014-2015.
Familjelyftet är en flerfamiljemodell utvecklad i Östra Göteborg, där skolan blir en
relationsstärkande mötesplats och en trygg arena för varaktig förändring. Målet är ökad
närvaro, ökad trivsel och ökad måluppfyllelse. Stadsdelens intention är att Familjelyftets
verksamhet ska expandera, spridas och fördjupas i stadsdelen. Familjelyftet riktar sig i sin
nuvarande form till elever i år 1-6 och deras föräldrar, men är tänkt att omfatta såväl yngre
som äldre barn och elever och kräver då i sin expansionsfas en förstärkning på
bemanningssidan.
Syfte/mål
Socialt hållbar och trygg utveckling i stadsdelen.
Att stärka det civila samhället ur barn och ungas perspektiv med föräldrar som barnens
främsta resurs.
Stärka samverkan med alla aktörer som jobbar med barn/unga och deras föräldrar.
Stärka relationen mellan medarbetare och invånare och därmed öka tilliten till
samhälliga institutioner i stadsdelen.
Höja kunskapen hos medarbetare gällande livsvillkor för stadsdelens invånare.
Budget del 2
Aktivitet
Kostnad 2014
Kostnad
2015
Summa sökta
medel
9
2014-05-14
Kompetensutveckling bland
annat språkutvecklande
arbetsätt och reading to
learn
500 tkr
500 tkr
1 000 tkr
Systematiskt närvaroarbete
externa professioner.
-
2 000 tkr
2 000 tkr
Familjelyftet
-
3 500 tkr
3 500 tkr
IT-stöd; utökad närvarotid i
förskolan och ökad
servicegrad
100 tkr
400 tkr
500 tkr
Summa
600 tkr
6 400 tkr
7 000 tkr
Ansökan del 3; Breddning och utveckling av arbetet med målgruppen unga vuxna 18-30
med psykisk ohälsa
Rekommendationer om tänkbara åtgärder i rapporten om skillnader i livsvillkor och hälsa i
Göteborg som har bäring på del 3:
Urval av WHO:s rekommendationer:
•Prioritera aktiva arbetsmarknadsprogram där åtgärder sätts in i tid för att minska
långtidsarbetslösheten.
Urval av Sveriges Kommuner och Landstings rekommendationer:
•Samverka för en samlad och bred ingång till arbetsmarknaden med ökad samordning,
samorganisation och anpassning av stöd, där individens olika behov och förutsättningar ligger
som grund.
Bakgrund
Unga vuxna med psykisk ohälsa har större svårigheter än andra grupper att komma ut i
arbetslivet. Unga vuxna med psykisk ohälsa har ofta en låg självkänsla och självförtroende.
Många gånger undviker personerna att söka hjälp för sin problematik och tenderar att isolera
sig från samhället. Själva sjukdomen och eller funktionsnedsättningen kan ge så stora
vardagskonsekvenser att ett arbete och självförsörjning kan kännas som en omöjlighet för
individen.
I Östra Göteborg arbetar ett flertal verksamheter och instanser med målgruppen unga vuxna
med psykisk ohälsa. Bland annat stadsdelarnas boendestöd, Sociala resursförvaltningen,
10
2014-05-14
sjukvårdens psykiatriska öppenvård, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Många av
parterna upplever att de saknar förutsättningar för att möta de unga vuxnas behov av stöd för
att nå egen försörjning, en meningsfull vardag och ett självständigt liv. Bristen på en
strategisk och operativ samverkan mellan parterna upplevs som ett hinder för att bilda sig en
helhetssyn och arbetssätt som bättre möter unga vuxnas svårigheter, styrkor och behov.
Brister i samverkan mellan de ansvariga instanserna kring unga vuxna med psykisk ohälsa
riskerar att försämra stödinsatserna till individen. Vanligast förekommande är att
socialtjänsten eller Försäkringskassan ansvarar för individens ekonomiska ersättning,
aktivitet, sysselsättning. Sjukvården står det medicinska ansvaret, behandling och psykiatrisk
rehabilitering. Bristen på en samordnad handlingsplan för individen, och/eller en kontinuerlig
dialog mellan huvudmännen, kan leda till att individen inte erbjuds stödinsatser baserade på
en övergripande helhetssyn och långsiktighet.
2011startades ESF projektet Unga Vuxna Aktivitet & Boendestöd. Ett arbetsmarknadsprojekt
för personer mellan 18 och 30 år med psykisk funktionsnedsättning. Projektet hade som mål
att fram till 2014 stödja 60 unga vuxna till arbete eller sysselsättning. Redan efter två år hade
projektet besökts av mer än 125 personer varav 75 blev inskrivna i projektet. 22 av dessa kom
i eller provade på en sysselsättnings aktivitet: praktik, studier, arbetsträning och fyra personer
fick en anställning. Siffrorna visar på ett större behov av verksamheten än vad som antogs
under projektplaneringen. Vidare utgick man från att den största delen av målgruppen skulle
återfinnas inom Försäkringskassan, men det visade sig att den främsta rekryteringsbasen
utgjordes av socialtjänstens försörjningsstödsenhet.
Målgruppen har länge funnits hos socialtjänsten, men det har inte funnits någon nischad
verksamhet som möter behoven hos personerna genom exempelvis individuella anpassningar,
stödfunktioner i form av boendestöd och den av socialstyrelsen rekommenderade IPSmetoden. Resultaten från projektet Unga Vuxna Aktivitet & Boendestöd visar att det finns ett
behov att fylla både inom Försäkringskassan, aktivitetshusen och boendestödet, men främst
hos socialtjänstens försörjningsstödsenhet.
Stadsdelen ansöker nu om medel från Sociala utvecklingsfonden för att möjliggöra en
breddning av arbetet samt utveckling av arbetet på strategisk nivå under 2014-2015.
Tillvägagångssätt
Stadsdelen har som ambition att utveckla och bredda den redan prövade arbetsmodellen i
Unga Vuxna Aktivitet & Boendestöd genom att förstärka organisationen med medarbetare
som har uppdraget att samordna, följa upp och formalisera arbetet både på en strategisk och
operativ nivå. Samverkan mellan de inblandade aktörerna behöver formaliseras för att en
långsiktig hållbarhet skall kunna skapas för arbetssättet, som då på sikt kan integreras i
ordinarie verksamhet.
Under 2014- 2015 ska arbetet inriktas på att:
11
2014-05-14
Samverka på operativ nivå respektive strategisk nivå:
-samverkan på strategisk nivå anknyter till en ambition att upparbeta riktlinjer, policys
och samarbetsstrukturer som erbjuder ett ramverk enligt vilken samverkan på operativ
kan organiseras.
-samverkan på operativ nivå anknyter till ett genomförandeperspektiv i enlighet med de
riktlinjer, policys och samarbetsstrukturer som upparbetats på strategisk nivå.
På ett strategiskt sätt lotsa deltagaren mot rätt insats och aktivitet inom
arbetsmarknadsområdet.
Målgrupp för arbetet är:
Unga vuxna i åldern 18-30 med psykisk funktionsnedsättning / med psykisk ohälsa
och som:
- har försörjningsstöd
- har eller har haft kontakt med psykiatrin
- befinner sig utanför ordinarie arbetsmarknad
- har behov av en struktur i vardagen
- har behov av aktiviteter och sociala sammanhang
Syfte/mål
Socialt hållbar och trygg utveckling i stadsdelen.
Stärka samverkan med alla aktörer som jobbar med barn/unga och deras föräldrar.
Stödja unga vuxna med med psykisk ohälsa till en väg in i arbetslivet.
Budget del 3
Aktivitet
Kostnad 2014
Kostnad 2015
Total kostnad
Personalkostnad –
200 tkr
strategisk samordnare
500 tkr
700 tkr
Personalkostnad –
operativ lots
200 tkr
500 tkr
700 tkr
Kringaktiviteter
deltagare i projektet
-
200 tkr
200 tkr
Summa
400 tkr
1 200 tkr
1 600 tkr
Följeforskning
Rekommendationer om tänkbara åtgärder i rapporten om skillnader i livsvillkor och
hälsa i Göteborg som har bäring på följeforskning:
12
2014-05-14
Urval av Malmökommissionens rekommendationer:
•Använd metoder som kollegial granskning, följeforskning och forskningscirklar för att
utveckla kunskaperna om problemen, lösningarna och om hur resultaten ska kunna
bedömas.
För att säkerställa att de aktiviteter och arbetsformer som ansökan avser får positiva effekter
för invånarna och bidrar till en socialt hållbar utveckling, ansöker stadsdelsnämnden om
medel för följeforskning. Följeforskning kommer genomföras för aktiviteter inom del 1 och 2.
Aktivitet
Kostnad 2014
Kostnad 2015
Total kostnad
Följeforskning
200 tkr
400 tkr
600 tkr
13
