Europaparlamentet
2014-2019
Plenarhandling
B8-0062/2016
14.1.2016
FÖRSLAG TILL RESOLUTION
till följd av ett uttalande av vice ordföranden för kommissionen/unionens höga
representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik
i enlighet med artikel 123.2 i arbetsordningen
om fredsprocessen i Colombia
(2015/3033(RSP))
Fabio Massimo Castaldo, Ignazio Corrao, Rolandas Paksas
för EFDD-gruppen
RE\1083543SV.doc
SV
PE575.964v01-00
Förenade i mångfalden
SV
B8-0062/2016
Europaparlamentets resolution om fredsprocessen i Colombia
(2015/3033(RSP))
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
–
med beaktande av uttalandet av den 24 september 2015 från Federica Mogherini,
vice ordförande för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och
säkerhetspolitik, om avtalet om övergångsrättvisa i Colombia,
–
med beaktande av utnämningen av ett EU-sändebud för fredsprocessen i Colombia den
1 oktober 2015,
–
med beaktande av uttalandet av den 16 december 2015 från vice ordföranden/den höga
representanten, Federica Mogherini, om avtalet om den colombianska konfliktens offer,
–
med beaktande av toppmötet mellan EU och Gemenskapen för Latinamerikas och
Västindiens stater den 10–11 juni 2015 i Bryssel och Brysselförklaringen,
–
med beaktande av rådets slutsatser av den 16 november 2015 om EU:s stöd till
övergångsrättvisa,
–
med beaktande av EU-åtagandet att inrätta en förvaltningsfond för tiden efter konflikten
i Colombia, som ska vara klar när överenskommelsen har nåtts,
–
med beaktande av regerings- och Farckommunikén av den 23 september 2015 om
avtalet om övergångsrättvisa,
–
med beaktande av artikel 123.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:
A.
Colombias regering och landets största rebellgrupp till vänster på den politiska skalan,
Colombias revolutionära beväpnade styrkor (Farc), försöker få ett slut på mer än fem
årtionden av väpnad konflikt och inledde formella fredssamtal i november 2012 i Kubas
huvudstad Havanna.
B.
Ett avtal har nåtts om vissa centrala frågor, däribland överenskommelser om
återlämnandet av mark, politiskt deltagande och narkotikahandeln. Parterna har fastställt
en tidsfrist till den 23 mars 2016 då slutdokumentet ska undertecknas. Det slutgiltiga
avtalet kommer att avgöras av Colombias folk i en folkomröstning.
C.
Fler än 220 000 människor har dödats i den väpnade konflikten och 45 000 har
försvunnit, varav 80 % civila. Miljoner har tvingats fly inom landet på grund av våldet
och många har kidnappats, hotats eller skadats av landminor under konflikten.
Colombia är världens näst mest mindrabbade land efter Afghanistan, och minor har
dödat eller skadat fler än 11 000 personer under de senaste 15 åren.
D.
Det är inte enbart Farcrebellerna som ligger bakom allt våld: många mord har begåtts av
paramilitära högergrupper, vilka ursprungligen bildades för att bekämpa Farc.
PE575.964v01-00
SV
2/5
RE\1083543SV.doc
Kriminella gäng som kämpar för kontrollen över Colombias kokaintillverkning har
också blivit ett växande hot.
E.
Tisdagen den 15 december 2015 undertecknade parterna ett avtal om den svåra frågan
om hur offren, efter över 50 års kamp, skulle erkännas och ersättas. Avtalet lovar
gottgörelse till offren och inrättandet av ett ”integrerat system av sanning, rättvisa,
gottgörelse och ingen upprepning”, vars syfte är att tillhandahålla en ram för
genomförandet av detta avtal och det tidigare avtalet av den 23 september om offren,
däribland ett avtal om inrättandet av en sanningskommission som ska fastställa vem
som begått vilka grymheter, särskilda domstolar som ska döma dessa och ett åtagande
från båda sidor att söka efter försvunna.
F.
23 september-avtalet föreskriver att de av konfliktens kombattanter som erkänner sig
skyldiga till allvarliga brott ska dömas till fem till åtta års ”frihetsbegränsande”. För att
kvalificera sig kommer kombattanterna att behöva genomgå social återanpassning –
genom arbete, utbildning eller studier – medan de avtjänar sitt straff. De som tvekar att
erkänna sin skuld kommer att få ett fängelsestraff på fem till åtta år under ”ordinarie
villkor”, och de som vägrar att samarbeta, ifall de befinns skyldiga, kan komma att
dömas till upp till 20 års fängelse.
G.
I avtalet ingår även ett åtagande från både regeringen och gerillagrupperna att se till att
våld inte bryter ut igen. Den enda punkt som ännu inte är färdigförhandlad är avtalet om
hur konflikten ska få ett slut, vilket rör praktiska detaljer om hur Farc ska demobiliseras,
avväpnas och återanpassas till det colombianska samhället.
H.
Enligt vice riksåklagare Jorge Fernando Perdomo är så många som
24 000 colombianska statliga agenter inblandade i krigsrelaterade brott och skulle kunna
gynnas av avtalet om övergångsrättvisa om fred uppnås med Farcrebellerna.
I.
Den 26 december 2015 meddelade Nicolás Rodríguez, ledaren för Nationella
befrielsearmén (ELN) – den näst största rebellgruppen – att hans gerillagrupp och
regeringen hade kommit överens om en dagordning för fredsförhandlingarna, med målet
om ett framtida fredsavtal. Enligt landets inrikesminister har regeringen ännu inte gått
med på fredssamtal med ELN.
1.
Europaparlamentet välkomnar de framsteg som gjorts för att nå ett slutligt fredsavtal,
och lovordar särskilt åtagandet att placera offren i centrum för fredsprocessen.
2.
Europaparlamentet lovordar den roll som garantländerna Kuba och Norge spelar
i Havannasamtalen, men även den roll som övriga sponsorer (Venezuela och Chile) och
andra anknutna länder spelar i sitt stöd till fredsprocessen.
3.
Europaparlamentet välkomnar avtalet om offren och inrättandet av en ”särskild
jurisdiktion för fred”, med syftet att lyssna till erkännanden, pröva och straffa förövare
av krigsbrott och brott mot mänskligheten och att fastställa gottgörelser för offren, samt
den kommuniké som förklarar att säkerhetsstyrkorna kommer att ingå i denna särskilda
jurisdiktion.
RE\1083543SV.doc
3/5
PE575.964v01-00
SV
4.
Europaparlamentet anser dock att mycket ännu inte har definierats, och att några
allvarliga potentiella kryphål kvarstår, däribland
• den exakta betydelsen av ”effektivt frihetsbegränsande” för dem som erkänner sina
brott,
• hanteringen av ”falska positiva” människorättsbrott begångna av militären,
• befälhavares ansvar,
• behandlingen av fångar dömda för ”politiska brott” och av dem som anklagats för
narkotikahandel och gisslantagande,
• Farcs ekonomiska gottgörelser till offren,
• i vilken omfattning ”frihetsbegränsade” personer kan delta i det politiska livet,
• tillsättningen av domare, samt
• sanktionerna för civila sponsorer av paramilitarism.
5.
Europaparlamentet uppmanar parterna att innan det slutliga avtalet undertecknas, och
med hänsyn tagen till bedömningarna från Internationella brottmålsdomstolen och det
interamerikanska systemet för mänskliga rättigheter, öka tydligheten och täppa till
kryphålen i syfte att bättre definiera de områden som saknar klarhet och där risken för
missbruk är som störst.
6.
Europaparlamentet välkomnar att parterna har kommit överens om att det inte kommer
att utfärdas amnestier för de allvarligaste brotten, däribland brott mot mänskligheten,
folkmord, allvarliga krigsbrott, gisslantagande eller andra allvarliga frihetsberövanden,
tortyr, tvångsförflyttningar, påtvingade försvinnanden, utomrättsliga avrättningar och
sexuellt våld, och lovordar detta som ett viktigt steg i kampen mot straffrihet.
7.
Europaparlamentet menar att inrättandet av ett underutskott för jämställdhet i syfte att
integrera jämställdhetsperspektivet i förhandlingarna och deltagandet av personer som
har överlevt sexuellt våld och företrädare för kvinnorättsorganisationer i fredssamtalen
saknar motstycke och bör tjäna som föredöme för andra fredsprocesser världen över.
8.
Europaparlamentet lyfter på nytt fram EU:s starka stöd till fredssamtalen i Havanna och
välkomnar det stärkta ekonomiska stödet som utlovats av kommissionen, liksom
avsikten att ta initiativ till en förvaltningsfond till stöd för tiden närmast efter konflikten
i Colombia. Parlamentet tror att denna förvaltningsfond kommer att visa sig effektiv
enbart om EU:s medlemsstater och andra internationella donatorer ger den riklig
finansiering och om den principiellt inriktas mot konfliktens offer och mot de program
för genomförande av fredsavtalet, såsom minröjningsprojekt.
9.
Europaparlamentet understryker den avgörande roll som civilsamhällets organisationer
kommer att spela i avtalets efterdyningar. Parlamentet menar att ett starkt stöd till lokala
civilsamhällesorganisationer, inte minst sammanslutningar för offer, olika
intressegrupper, religiösa organisationer och människorättsgrupper, kommer att
PE575.964v01-00
SV
4/5
RE\1083543SV.doc
underlätta fredsbyggandet, särskilt i landsbygdsområden och avlägset belägna områden
i landet.
10.
Europaparlamentet anser att särskilt stöd bör ges till etniska grupper som har lidit
oproportionerligt svårt under konflikten, särskilt afro-colombianska och inhemska
befolkningsgrupper samt enskilda individer.
11.
Europaparlamentet välkomnar den överenskommelse som uppnåtts i frågan om olaglig
narkotikahandel och beslutet att införa strategier för utrotning och ersättning av illegala
odlingar. Parlamentet betonar behovet av planer för utveckling av landsbygdssamhällen,
däribland program för minröjning på landsbygden, och välkomnar arrangemangen som
syftar till att hantera odlare av illegala odlingar på annat sätt än kriminella
organisationer inblandade i andra faser av narkotikahandeln, eftersom de förra bör få
möjlighet att återanpassas i det colombianska samhället. Parlamentet uppmanar även till
stöd till personer som lider av följderna av luftbesprutning med glyfosat, ett
cancerframkallande ämne som används som huvudingrediens vid besprutning från
luften.
12.
Europaparlamentet anser att när avtalet uppnås kommer den colombianska regeringen
att ge de väpnade styrkorna en ny och mer begränsad roll. Parlamentet menar att både
de väpnade styrkorna och polisstyrkorna kommer att behöva tränas i
närpolisverksamhet och respekt för mänskliga rättigheter under uppsikt av en stark
kontrollmekanism.
13.
Europaparlamentet anser att fred i Colombia bara kan konsolideras om ett avtal även
träffas med ELN. Parlamentet uppmanar parterna att finna sätt att komma vidare med
samtalen och inleda officiella förhandlingar.
14.
Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet,
kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för
utrikes frågor och säkerhetspolitik, den parlamentariska församlingen EU–Latinamerika
och till regeringen och kongressen i Colombia.
RE\1083543SV.doc
5/5
PE575.964v01-00
SV
