URVALSPROVET I SOCIALPSYKOLOGI VID SVENSKA SOCIAL- OCH
KOMMUNALHÖGSKOLAN VID HELSINGFORS UNIVERSITET 2016
Gör uppgift I, II och III. Gör uppgift I och uppgift III på skilda konceptark.
UPPGIFT I (max 12 poäng)
Läs det tilldelade materialet om samhällsfördraget (bilaga 1) som består av två nyheter från
Svenska Yles webbsida (skrivna av Lena Bergman respektive Sara Ekstrand).
Skriv sedan ett essäsvar utgående från urvalsprovlitteraturen och det tilldelade materialet om
samhällsfördraget. Behandla i essän så mångsidigt som möjligt följande frågeställningar:
1. Olika grupper behövs för att man skall kunna uppnå och förverkliga samhällsfördraget. Varje
part (t.ex. de enskilda fackföreningarna) har sina interna grupprocesser och uppgifter samt
skall samarbeta och koordinera sitt arbete med de andra arbetsmarknadsparterna.
a.
Hur kan de individuella insatserna påverka gruppens resultat då arbetsgrupper
utarbetar förslag t.ex. till ett samhällsfördrag? (3 poäng)
Individen kan påverka gruppens resultat på minst fyra olika sätt (s. 221-224). De
individuella insatserna kan summeras, t.ex. som under en dragkamp, då alla medlemmar
i gruppen gör samma sak på samma sätt och medlemmarnas prestationer läggs ihop.
Denna typ av uppgift är med andra ord additiv eftersom uppgiften är enhetlig (dvs. inte
delbar mellan gruppmedlemmarna) och kvantitet är avgörande (m.a.o. allas insats bör
maximeras). Alternativt kan en uppgift vara disjunktiv, t.ex. för att lösa ett problem. Det
innebär att gruppen skall enas i en gemensam åsikt och välja mellan medlemmarnas
bedömningar: vem har den rätta lösningen till samhällsfördraget? Då uppfattningarna är
motstridiga angående vilken den rätta lösningen är, måste man välja någon
gruppmedlems åsikt. För det tredje kan en uppgift vara konjunktiv. I detta fall påverkar
alla medlemmar resultatet och allas insats behövs för att man skall klara uppgiften. Hur
snabbt man tar sig fram till en lösning bestäms då av hur den långsammaste medlemmen
sköter sin andel av uppgiften, t.ex. som vid ett stafettlopp. Slutligen kan en uppgift vara
en bedömningsuppgift, t.ex. ett skriftligt arbete eller respons till regeringen där uppgiften
är delbar bland gruppmedlemmarna och kvaliteten viktig. Gruppen skall besluta hur de
olika deluppgifterna skall distribueras mellan medlemmarna och hur de gemensamma
insatserna skall kombineras. Gruppen kan besluta i vilken relation individuella insatser
står till resultatet. Gruppens lösning kan avgöras t.ex. genom omröstning eller genom
gruppledarens beslut.
Övriga aspekter som kan komma att påverka de individuella insatserna är: ledarskapet
(s. 232-238) och övertalande kommunikation (s. 173-177); motivation och
motivationsförlust (s. 221: social lättja då individen tror att hens insatser varken han
uppfattas eller bedömas, fripassagerare när individen bedömer att hens handlingar inte
har stor betydelse för guppen prestation och ”stackare”-fenomenet då övriga
gruppmedlemmar är fripassagarare och drar nytta av enskilda duktiga individer);
deindividuation (s. 284-286: i folkhopen är individen icke identifierbar och därför
ansvarslös); brainstorming (s. 224-227: additiv, delbar maximeringsuppgift,
idékläckning för att undvika konformitet och kritik); idiosynkrasi kredit (s. 240);
allmänningens tragedi eller ett socialt dilemma (s. 220); och slutligen metoder för
beteende påverkan (s. 177).
b.
Vilka olika typer av kommunikationsnätverk kan tänkas uppstå inom och mellan de
olika grupperna/parterna? (3 poäng)
När en uppgift skall utföras uppstår olika typer av kommunikationsnätverk inom och
mellan grupper (s. 228-229). Strukturellt kan ett nätverk vara centraliserat eller
decentraliserat. Exempel på typiska kommunikationsnätverk är nätverk som ser ut som
ett hjul (mest centraliserat), en cirkel, en kedja eller en figur där alla kanaler är öppna
(minst centraliserat). Studier visar att nätverkets effektivitet bestäms av bl.a.
arbetsuppgiftens svårighetsgrad och behovet av informationsutbyte. Decentraliserade
nätverk tenderar att öka gruppmedlemmarnas trivsel.
Andra aspekter som kan påverka kommunikationsnätverk är: (1) accentueringseffekten
dvs. tendensen att som en följd av kategorisering uppfatta dem som hänförts till samma
kategori som accentuerat lika och dem som hänförts till andra kategorier som
accentuerat olika och (2) in- och utgrupper.
2. En del fackföreningar har valt att förkasta olika förslag till samhällsfördraget, medan andra
godkänt dem.
a.
Hur kan man förklara att vissa parter ibland fattar riskfyllda beslut som avviker från
majoritetens ståndpunkt medan andra är försiktiga? (2 poäng)
I vissa situationer kan gruppens beslut stöda större risktagning eller större försiktighet
än vad de enskilda medlemmarna i genomsnitt skulle understöda (s. 241-243). Detta
fenomen har kallats grupp-polarisering. En allmän lagbundenhet förfaller att vara: (1)
uppkomsten av en förskjutning förutsätter att medlemmarnas ursprungliga uppfattningar
varierar i hög grad och (2) gruppens ställningstagande förskjuts i en riktning mot de
enskilda åsikterna hos majoriteten av gruppmedlemmarna. Man brukar kalla detta
riskförskjutningsfenomenet och försiktighetsförskjutning.
Fenomenet kan långt förklaras genom att granska lagbundenheterna för social påverkan
i grupper. Det finns en s.k. informationseffekt, när majoriteten i gruppen från början har
åsikter i den riktning mot vilken gruppbeslutet förskjuts dominerar dessa åsikter
sannolikt även gruppdiskussionen. Den normativa effekten innebär att personer med
avvikande åsikt ger efter för grupptrycket snarare än av ”förnuftsskäl”.
Grupp-polarisering uppstår mer sannolikt i situationer där grupper inte ännu utvecklat
normer för beslutsfattande. Fenomenet kan därför tänkas vara starkare i tillfälliga
laboratorie- eller arbetsgrupper än i etablerade grupper. I etablerade grupper är grupppolariseringen sannolikt starkare när gruppen skall fatta beslut av nytt slag och inga
normer ännu etablerats för handläggningen.
Minoritetseffekten innebär ett konsekvent beteende varmed minoriteten framför och
försvarar sin ståndpunkt så att den har en effekt på majoriteten.
Övriga aspekter som kan ha ett inflytande på risktagning är grupptänkande (s. 243-245)
och övertalande kommunikation (s. 173-177).
b.
Hur kan medlemskapet i en grupp komma att skapa konformitet och hur har detta
undersökts inom socialpsykologin? (4 poäng)
Då medlemskap i en grupp förenhetligar beteendet talar man ofta om konformitet (s.
239-241). Konformitet betyder att individen anpassar sina attityder och åsikter till
gruppens förväntningar till följd av t.ex. en informationseffekt eller en normativ effekt.
Om individen accepterar gruppens uppfattningar som korrekta handlar det om
informationseffekten. Då individen rättar sig efter majoritetens uppfattningar för att bli
accepterad eller för att hon vill undvika att bli till åtlöje talar man om en normativ
effekt.
Ett strakt gruppmedlemskap och normativt beroende förstärker anpassningen till
gruppen. Ett beroende av gruppens kunskap, tenderar också att öka konformiteten t.ex.
om individen upplever att hen inte har särskilt goda insikter i frågan där en samstämmig
majoritet företräder en annan åsikt. Majoritetens inverkan minskar om den inte är enig.
Gruppen förändrar m.a.o. individen genom majoritetens påverkan. Individen kan dock
också förändra sin grupp bl.a. genom idiosynkrasi kredit eller genom en
minoritetseffekt; konsekvent beteende varmed minoriteten framför och försvarar sin
ståndpunkt så att den har en effekt på majoriteten.
Aschs och Sherifs experiment är två känd studierna om konformitet. Senare har även ett
stort antal studier utgående från den sociala identitetsteorin utförts.
Accentueringseffekten (tendensen att som en följd av kategorisering uppfatta dem som
hänförts till samma kategori som accentuerat lika och dem som hänförts till andra
kategorier som accentuerat olika) kan också vara kopplad till konformitet.
BILAGA 1. Nyheter från Svenska Yles webbsida.
Nyhet 1:
Samhällsfördraget presenterades – Sipilä efterlyser talkoanda
Publicerad 03.08.2015 - 13:00. Uppdaterad 04.08.2015 - 11:15
av Lena Bergman
Regeringen presenterade i dag sina mål för vad man vill uppnå med det så kallade
samhällsfördraget och hur det ska genomföras.
Statsminister Juha Sipilä (C), som mötte pressen på Villa Bjälbo, målade upp en dyster bild av
dagens Finland. Konkurrenskraften har försvagats i förhållande till de närmaste
konkurrentländerna, Tyskland, Sverige och Danmark och arbetslösheten stiger.
Han konstaterade att landet har haft problem – både ekonomiskt och mentalt – under den senaste
tiden och att det nu är dags att hitta talkoandan och inte bara se till sina egna intressen.
- Nu bör alla vara flexibla och alla bör vara ödmjuka, sa Sipilä.
Sipilä hänvisade till regeringsprogrammet som har som ett mål att höja sysselsättningsgraden till
72 procent och få ut 110 000 finländare i arbetslivet.
Med ett samhällsfördrag vill regeringen få till stånd ett konkurrenskraftssprång på 5 procent.
Enhetsarbetskostnaderna ska ner med minst 5 procent men arbetstagarnas omställningsskydd
måste samtidigt bli bättre.
För att skapa samhällsfördraget som beskrivs ovan förs förhandlingar mellan
arbetsmarknadsparterna (t.ex. arbetstagarnas och arbetsgivarnas intresseorganisationer) på
begäran av Finlands regering. Förhandlingarna inleddes hösten 2015. Detta har inneburit att olika
grupper skall både internt och sinsemellan samarbeta och fatta beslut. Förhandlingarna har varit
svåra och avbrutits flera gånger, som det framkommer i nyheten nedan. (FFC är en förkortning av
Finlands Fackförbunds Centralorganisation.)
Nyhet 2:
Lyly: 40 procent av medlemmarna utanför
Publicerad 04.03.2016 - 17:06. Uppdaterad 05.03.2016 - 06:50
av Sara Ekstrand
FFC:s ordförande Lauri Lyly säger sig förstå varför flera av centralorganisationens fackförbund
säger nej till samhällsfördraget, men tycker att andelen är väldigt stor. Samtidigt frågar sig Akavas
ordförande Sture Fjäder var solidariteten finns.
Bil- och transportförbundet AKT och servicefacket PAM meddelade på fredagen att de inte kan gå
med i ett samhällsfördrag. Detsamma gäller Byggnadsförbundet och livsmedelsarbetarnas förbund
SEL som också sätter sig på tvären.
FFC:s ordförande Lauri Lyly konstaterar att 40 procent av FFC:s medlemmar därmed står utanför.
– Det är verkligen en stor andel, säger Lyly till Yle Nyheter.
Lyly tar ändå inte ställning till om de fyra medlemsförbunden som nu sagt nej fäller
samhällsfördraget. Nu måste man i stället analysera orsakerna till varför en del förbund valt att stå
utanför, säger Lyly.
– Vi vill föra det här framåt, men som vi ser är gränserna väldigt snäva. Jag är realist. Vi ser på
måndag vad som händer. Under veckoslutet jobbar vi så att vi ska kunna ta ett steg framåt.
FFC:s styrelse fattar på måndag beslut om de godkänner arbetsmarknadsparternas
förhandlingsresultat eller inte.
"Alternativet är sämre"
Tidigare under dagen sade Lauri Lyly att han ändå har förståelse för fackförbundens beslut att inte
ge samhällsfördraget grönt ljus.
– Jag förstår att det inte är lätt för någon. Men alternativet är ännu sämre än vad som nu erbjuds.
I Yles finska nyhetssändning sade Lyly på fredag kväll att han ändå blev överraskad över att
servicefacket PAM inte kunde accepterade fördraget.
– Det här visar hur svår den här uppgörelsen är ur löntagarnas synvinkel. Vår ribba är för hög.
Flera medlemsförbund som finns under FFC:s paraply väntades under fredagen säga ja eller nej till
samhällsfördraget. Tio förbund har redan sagt ja och fyra nej.
Lyly påminner om att man först i juni kan se om samhällsfördraget som helhet verkligen blir av.
Den sista maj måste förbunden meddela om de deltar i förhandlingsresultatet.
– Det kan ännu hända att de förbund som nu går med i förhandlingarna inte kommer fram till
något resultat, säger Lyly.
Palola: En runda till inte troligt
Antti Palola från Tjänstemannacentralen STTK är försiktig med att kommentera FFC-förbundens
beslut men säger att det säkerligen finns motiverade orsaker till varför flera sagt nej. Han är ändå
förvånad över att en så stor del av förbunden valt att stå utanför.
Utgående från dagens händelser ser det inte ljust ut för samhällsfördraget, menar Palola.
– Men det finns skäl att vänta på det slutgiltiga beslutet på måndag och därefter göra en
bedömning.
Ett annat alternativ vid sidan av regeringens tvångslagar skulle, enligt Palola, vara att göra ett nytt
försök. Han ser det ändå som mindre sannolikt.
– Förhandlingsprocessen har redan varit lång, så jag har svårt att se att vi skulle hitta en lösning
som skulle tillfredsställa alla, säger Palola.
Centralorganisationerna på löntagarsidan, Akava och STTK, och på arbetsgivarsidan Finlands
Näringsliv och Kommunarbetsgivarna har redan godkänt överenskommelsen.
Statsminister Juha Sipilä (C) ville på fredag eftermiddag inte kommentera fackförbundens beslut.
UPPGIFT III (max 14 poäng)
Läs den bifogade artikeln (bilaga 2: Psykologiska förklaringar till politisk aktivism av Emma
och Hanna Bäck) och besvara frågorna som anknyter till texten. Besvara frågorna med
egna ord och undvik att citera direkt ur texten.
Frågor till artikeln:
1. Beskriv studiens bakgrund och syfte. (1 p)
2. Vilka faktorer kan hämma individens möjligheter att delta politiskt? (1 p)
3. Vilka variabler manipulerades och mättes i forskarnas experiment? (1 p)
4. På basis av forskningsresultaten, i vilka förhållanden utgör
a) kollektiva incitament (2 p) och
b) sociala incitament den primära orsaken till politisk aktivism? (2 p)
5. Avslutningsvis tas upp omständigheter inom vilka individens benägenhet att ta till
politiskt våld ökar.
a) Vilka är de? (2p)
b) Diskutera utifrån resultaten och urvalsprovlitteraturen (Helkama m.fl., 2000)
faktorer som kan bidra till att försämra grupprelationer i samhället och radikalisera
individer. (5 p)
Svar:
1. Medlemskap i politiska organisationer och föreningar har minskat, samtidigt
protesterar allt fler vilket kan tänkas kräva mer resurser, syfte att förklara vilka
drivkrafter ligger bakom politisk(t) aktivism och våld (1 p)
2. Resurser (tid, pengar, kunskap), ort (distans till demonstration) och social status (1
p)
3. Socialt stöd, acceptans inom grupp, tro på att politisk aktivitet har en betydelse,
känslighet för avvisning (1 p)
4. a) Då individen har ett lågt socialt stöd men en stark tro på att politisk aktivitet har
en betydelse (2 p)
b) Då individen har ett starkt socialt stöd (upplevs som socialt tryck), individer
speciellt känsliga för avvisning starkast aktiverade av socialt tryck, tron på politiska
aktivitetens konsekvenser har ingen betydelse/ kan vara låg (2 p)
5. a) En individ som avvisats från en grupp konformeras starkare till en ny grupp och
dess idéer jämfört med icke-avvisade individer, gäller speciellt individer extra
känsliga för avvisning, individen är till och med benägen att acceptera eller ta till
våld ifall den nya gruppen ideologiskt förespråkar eller godkänner det (2 p)
b) Faktorer som kan försämra grupprelationer i samhället och radikalisera individer:
(1) Missvisande eller lite information tillgänglig om olika samhällsgrupper (låg eller
dålig utbildning tillgänglig), (2) konkurrens mellan olika samhällsgrupper (inget
samarbete), (3) samhället upprätthåller starka gränser mellan olika samhällsgrupper
(kategoriseringsgränser), (4) kontakt mellan olika samhällsgrupper förekommer
sällan eller inte alls, ifall kontakt dock förekommer är det alltför kortvarigt, det
saknar offentligt stöd, samhällsgrupperna/-medlemmarna har olika status
Ovan nämnda faktorer förstärker fördomar och in-ut-gruppstänkande (t.ex. pga.
accentueringseffekten). Ifall en individ blir starkt avvisad från en grupp den vill
tillhöra, konformeras den starkare till en ny grupp (gäller speciellt individer extra
känsliga för avvisning). Ifall den nya gruppen dessutom godkänner våld, är
individen benägen att anpassa sitt beteende därefter och ta till politiskt våld (5 p)
