URVALSPROVET I SOCIALPSYKOLOGI VID SVENSKA SOCIAL- OCH KOMMUNALHÖGSKOLAN VID HELSINGFORS UNIVERSITET 2016 Gör uppgift I, II och III. Gör uppgift I och uppgift III på skilda konceptark. UPPGIFT I (max 12 poäng) Läs det tilldelade materialet om samhällsfördraget (bilaga 1) som består av två nyheter från Svenska Yles webbsida (skrivna av Lena Bergman respektive Sara Ekstrand). Skriv sedan ett essäsvar utgående från urvalsprovlitteraturen och det tilldelade materialet om samhällsfördraget. Behandla i essän så mångsidigt som möjligt följande frågeställningar: 1. Olika grupper behövs för att man skall kunna uppnå och förverkliga samhällsfördraget. Varje part (t.ex. de enskilda fackföreningarna) har sina interna grupprocesser och uppgifter samt skall samarbeta och koordinera sitt arbete med de andra arbetsmarknadsparterna. a. Hur kan de individuella insatserna påverka gruppens resultat då arbetsgrupper utarbetar förslag t.ex. till ett samhällsfördrag? (3 poäng) Individen kan påverka gruppens resultat på minst fyra olika sätt (s. 221-224). De individuella insatserna kan summeras, t.ex. som under en dragkamp, då alla medlemmar i gruppen gör samma sak på samma sätt och medlemmarnas prestationer läggs ihop. Denna typ av uppgift är med andra ord additiv eftersom uppgiften är enhetlig (dvs. inte delbar mellan gruppmedlemmarna) och kvantitet är avgörande (m.a.o. allas insats bör maximeras). Alternativt kan en uppgift vara disjunktiv, t.ex. för att lösa ett problem. Det innebär att gruppen skall enas i en gemensam åsikt och välja mellan medlemmarnas bedömningar: vem har den rätta lösningen till samhällsfördraget? Då uppfattningarna är motstridiga angående vilken den rätta lösningen är, måste man välja någon gruppmedlems åsikt. För det tredje kan en uppgift vara konjunktiv. I detta fall påverkar alla medlemmar resultatet och allas insats behövs för att man skall klara uppgiften. Hur snabbt man tar sig fram till en lösning bestäms då av hur den långsammaste medlemmen sköter sin andel av uppgiften, t.ex. som vid ett stafettlopp. Slutligen kan en uppgift vara en bedömningsuppgift, t.ex. ett skriftligt arbete eller respons till regeringen där uppgiften är delbar bland gruppmedlemmarna och kvaliteten viktig. Gruppen skall besluta hur de olika deluppgifterna skall distribueras mellan medlemmarna och hur de gemensamma insatserna skall kombineras. Gruppen kan besluta i vilken relation individuella insatser står till resultatet. Gruppens lösning kan avgöras t.ex. genom omröstning eller genom gruppledarens beslut. Övriga aspekter som kan komma att påverka de individuella insatserna är: ledarskapet (s. 232-238) och övertalande kommunikation (s. 173-177); motivation och motivationsförlust (s. 221: social lättja då individen tror att hens insatser varken han uppfattas eller bedömas, fripassagerare när individen bedömer att hens handlingar inte har stor betydelse för guppen prestation och ”stackare”-fenomenet då övriga gruppmedlemmar är fripassagarare och drar nytta av enskilda duktiga individer); deindividuation (s. 284-286: i folkhopen är individen icke identifierbar och därför ansvarslös); brainstorming (s. 224-227: additiv, delbar maximeringsuppgift, idékläckning för att undvika konformitet och kritik); idiosynkrasi kredit (s. 240); allmänningens tragedi eller ett socialt dilemma (s. 220); och slutligen metoder för beteende påverkan (s. 177). b. Vilka olika typer av kommunikationsnätverk kan tänkas uppstå inom och mellan de olika grupperna/parterna? (3 poäng) När en uppgift skall utföras uppstår olika typer av kommunikationsnätverk inom och mellan grupper (s. 228-229). Strukturellt kan ett nätverk vara centraliserat eller decentraliserat. Exempel på typiska kommunikationsnätverk är nätverk som ser ut som ett hjul (mest centraliserat), en cirkel, en kedja eller en figur där alla kanaler är öppna (minst centraliserat). Studier visar att nätverkets effektivitet bestäms av bl.a. arbetsuppgiftens svårighetsgrad och behovet av informationsutbyte. Decentraliserade nätverk tenderar att öka gruppmedlemmarnas trivsel. Andra aspekter som kan påverka kommunikationsnätverk är: (1) accentueringseffekten dvs. tendensen att som en följd av kategorisering uppfatta dem som hänförts till samma kategori som accentuerat lika och dem som hänförts till andra kategorier som accentuerat olika och (2) in- och utgrupper. 2. En del fackföreningar har valt att förkasta olika förslag till samhällsfördraget, medan andra godkänt dem. a. Hur kan man förklara att vissa parter ibland fattar riskfyllda beslut som avviker från majoritetens ståndpunkt medan andra är försiktiga? (2 poäng) I vissa situationer kan gruppens beslut stöda större risktagning eller större försiktighet än vad de enskilda medlemmarna i genomsnitt skulle understöda (s. 241-243). Detta fenomen har kallats grupp-polarisering. En allmän lagbundenhet förfaller att vara: (1) uppkomsten av en förskjutning förutsätter att medlemmarnas ursprungliga uppfattningar varierar i hög grad och (2) gruppens ställningstagande förskjuts i en riktning mot de enskilda åsikterna hos majoriteten av gruppmedlemmarna. Man brukar kalla detta riskförskjutningsfenomenet och försiktighetsförskjutning. Fenomenet kan långt förklaras genom att granska lagbundenheterna för social påverkan i grupper. Det finns en s.k. informationseffekt, när majoriteten i gruppen från början har åsikter i den riktning mot vilken gruppbeslutet förskjuts dominerar dessa åsikter sannolikt även gruppdiskussionen. Den normativa effekten innebär att personer med avvikande åsikt ger efter för grupptrycket snarare än av ”förnuftsskäl”. Grupp-polarisering uppstår mer sannolikt i situationer där grupper inte ännu utvecklat normer för beslutsfattande. Fenomenet kan därför tänkas vara starkare i tillfälliga laboratorie- eller arbetsgrupper än i etablerade grupper. I etablerade grupper är grupppolariseringen sannolikt starkare när gruppen skall fatta beslut av nytt slag och inga normer ännu etablerats för handläggningen. Minoritetseffekten innebär ett konsekvent beteende varmed minoriteten framför och försvarar sin ståndpunkt så att den har en effekt på majoriteten. Övriga aspekter som kan ha ett inflytande på risktagning är grupptänkande (s. 243-245) och övertalande kommunikation (s. 173-177). b. Hur kan medlemskapet i en grupp komma att skapa konformitet och hur har detta undersökts inom socialpsykologin? (4 poäng) Då medlemskap i en grupp förenhetligar beteendet talar man ofta om konformitet (s. 239-241). Konformitet betyder att individen anpassar sina attityder och åsikter till gruppens förväntningar till följd av t.ex. en informationseffekt eller en normativ effekt. Om individen accepterar gruppens uppfattningar som korrekta handlar det om informationseffekten. Då individen rättar sig efter majoritetens uppfattningar för att bli accepterad eller för att hon vill undvika att bli till åtlöje talar man om en normativ effekt. Ett strakt gruppmedlemskap och normativt beroende förstärker anpassningen till gruppen. Ett beroende av gruppens kunskap, tenderar också att öka konformiteten t.ex. om individen upplever att hen inte har särskilt goda insikter i frågan där en samstämmig majoritet företräder en annan åsikt. Majoritetens inverkan minskar om den inte är enig. Gruppen förändrar m.a.o. individen genom majoritetens påverkan. Individen kan dock också förändra sin grupp bl.a. genom idiosynkrasi kredit eller genom en minoritetseffekt; konsekvent beteende varmed minoriteten framför och försvarar sin ståndpunkt så att den har en effekt på majoriteten. Aschs och Sherifs experiment är två känd studierna om konformitet. Senare har även ett stort antal studier utgående från den sociala identitetsteorin utförts. Accentueringseffekten (tendensen att som en följd av kategorisering uppfatta dem som hänförts till samma kategori som accentuerat lika och dem som hänförts till andra kategorier som accentuerat olika) kan också vara kopplad till konformitet. BILAGA 1. Nyheter från Svenska Yles webbsida. Nyhet 1: Samhällsfördraget presenterades – Sipilä efterlyser talkoanda Publicerad 03.08.2015 - 13:00. Uppdaterad 04.08.2015 - 11:15 av Lena Bergman Regeringen presenterade i dag sina mål för vad man vill uppnå med det så kallade samhällsfördraget och hur det ska genomföras. Statsminister Juha Sipilä (C), som mötte pressen på Villa Bjälbo, målade upp en dyster bild av dagens Finland. Konkurrenskraften har försvagats i förhållande till de närmaste konkurrentländerna, Tyskland, Sverige och Danmark och arbetslösheten stiger. Han konstaterade att landet har haft problem – både ekonomiskt och mentalt – under den senaste tiden och att det nu är dags att hitta talkoandan och inte bara se till sina egna intressen. - Nu bör alla vara flexibla och alla bör vara ödmjuka, sa Sipilä. Sipilä hänvisade till regeringsprogrammet som har som ett mål att höja sysselsättningsgraden till 72 procent och få ut 110 000 finländare i arbetslivet. Med ett samhällsfördrag vill regeringen få till stånd ett konkurrenskraftssprång på 5 procent. Enhetsarbetskostnaderna ska ner med minst 5 procent men arbetstagarnas omställningsskydd måste samtidigt bli bättre. För att skapa samhällsfördraget som beskrivs ovan förs förhandlingar mellan arbetsmarknadsparterna (t.ex. arbetstagarnas och arbetsgivarnas intresseorganisationer) på begäran av Finlands regering. Förhandlingarna inleddes hösten 2015. Detta har inneburit att olika grupper skall både internt och sinsemellan samarbeta och fatta beslut. Förhandlingarna har varit svåra och avbrutits flera gånger, som det framkommer i nyheten nedan. (FFC är en förkortning av Finlands Fackförbunds Centralorganisation.) Nyhet 2: Lyly: 40 procent av medlemmarna utanför Publicerad 04.03.2016 - 17:06. Uppdaterad 05.03.2016 - 06:50 av Sara Ekstrand FFC:s ordförande Lauri Lyly säger sig förstå varför flera av centralorganisationens fackförbund säger nej till samhällsfördraget, men tycker att andelen är väldigt stor. Samtidigt frågar sig Akavas ordförande Sture Fjäder var solidariteten finns. Bil- och transportförbundet AKT och servicefacket PAM meddelade på fredagen att de inte kan gå med i ett samhällsfördrag. Detsamma gäller Byggnadsförbundet och livsmedelsarbetarnas förbund SEL som också sätter sig på tvären. FFC:s ordförande Lauri Lyly konstaterar att 40 procent av FFC:s medlemmar därmed står utanför. – Det är verkligen en stor andel, säger Lyly till Yle Nyheter. Lyly tar ändå inte ställning till om de fyra medlemsförbunden som nu sagt nej fäller samhällsfördraget. Nu måste man i stället analysera orsakerna till varför en del förbund valt att stå utanför, säger Lyly. – Vi vill föra det här framåt, men som vi ser är gränserna väldigt snäva. Jag är realist. Vi ser på måndag vad som händer. Under veckoslutet jobbar vi så att vi ska kunna ta ett steg framåt. FFC:s styrelse fattar på måndag beslut om de godkänner arbetsmarknadsparternas förhandlingsresultat eller inte. "Alternativet är sämre" Tidigare under dagen sade Lauri Lyly att han ändå har förståelse för fackförbundens beslut att inte ge samhällsfördraget grönt ljus. – Jag förstår att det inte är lätt för någon. Men alternativet är ännu sämre än vad som nu erbjuds. I Yles finska nyhetssändning sade Lyly på fredag kväll att han ändå blev överraskad över att servicefacket PAM inte kunde accepterade fördraget. – Det här visar hur svår den här uppgörelsen är ur löntagarnas synvinkel. Vår ribba är för hög. Flera medlemsförbund som finns under FFC:s paraply väntades under fredagen säga ja eller nej till samhällsfördraget. Tio förbund har redan sagt ja och fyra nej. Lyly påminner om att man först i juni kan se om samhällsfördraget som helhet verkligen blir av. Den sista maj måste förbunden meddela om de deltar i förhandlingsresultatet. – Det kan ännu hända att de förbund som nu går med i förhandlingarna inte kommer fram till något resultat, säger Lyly. Palola: En runda till inte troligt Antti Palola från Tjänstemannacentralen STTK är försiktig med att kommentera FFC-förbundens beslut men säger att det säkerligen finns motiverade orsaker till varför flera sagt nej. Han är ändå förvånad över att en så stor del av förbunden valt att stå utanför. Utgående från dagens händelser ser det inte ljust ut för samhällsfördraget, menar Palola. – Men det finns skäl att vänta på det slutgiltiga beslutet på måndag och därefter göra en bedömning. Ett annat alternativ vid sidan av regeringens tvångslagar skulle, enligt Palola, vara att göra ett nytt försök. Han ser det ändå som mindre sannolikt. – Förhandlingsprocessen har redan varit lång, så jag har svårt att se att vi skulle hitta en lösning som skulle tillfredsställa alla, säger Palola. Centralorganisationerna på löntagarsidan, Akava och STTK, och på arbetsgivarsidan Finlands Näringsliv och Kommunarbetsgivarna har redan godkänt överenskommelsen. Statsminister Juha Sipilä (C) ville på fredag eftermiddag inte kommentera fackförbundens beslut. UPPGIFT III (max 14 poäng) Läs den bifogade artikeln (bilaga 2: Psykologiska förklaringar till politisk aktivism av Emma och Hanna Bäck) och besvara frågorna som anknyter till texten. Besvara frågorna med egna ord och undvik att citera direkt ur texten. Frågor till artikeln: 1. Beskriv studiens bakgrund och syfte. (1 p) 2. Vilka faktorer kan hämma individens möjligheter att delta politiskt? (1 p) 3. Vilka variabler manipulerades och mättes i forskarnas experiment? (1 p) 4. På basis av forskningsresultaten, i vilka förhållanden utgör a) kollektiva incitament (2 p) och b) sociala incitament den primära orsaken till politisk aktivism? (2 p) 5. Avslutningsvis tas upp omständigheter inom vilka individens benägenhet att ta till politiskt våld ökar. a) Vilka är de? (2p) b) Diskutera utifrån resultaten och urvalsprovlitteraturen (Helkama m.fl., 2000) faktorer som kan bidra till att försämra grupprelationer i samhället och radikalisera individer. (5 p) Svar: 1. Medlemskap i politiska organisationer och föreningar har minskat, samtidigt protesterar allt fler vilket kan tänkas kräva mer resurser, syfte att förklara vilka drivkrafter ligger bakom politisk(t) aktivism och våld (1 p) 2. Resurser (tid, pengar, kunskap), ort (distans till demonstration) och social status (1 p) 3. Socialt stöd, acceptans inom grupp, tro på att politisk aktivitet har en betydelse, känslighet för avvisning (1 p) 4. a) Då individen har ett lågt socialt stöd men en stark tro på att politisk aktivitet har en betydelse (2 p) b) Då individen har ett starkt socialt stöd (upplevs som socialt tryck), individer speciellt känsliga för avvisning starkast aktiverade av socialt tryck, tron på politiska aktivitetens konsekvenser har ingen betydelse/ kan vara låg (2 p) 5. a) En individ som avvisats från en grupp konformeras starkare till en ny grupp och dess idéer jämfört med icke-avvisade individer, gäller speciellt individer extra känsliga för avvisning, individen är till och med benägen att acceptera eller ta till våld ifall den nya gruppen ideologiskt förespråkar eller godkänner det (2 p) b) Faktorer som kan försämra grupprelationer i samhället och radikalisera individer: (1) Missvisande eller lite information tillgänglig om olika samhällsgrupper (låg eller dålig utbildning tillgänglig), (2) konkurrens mellan olika samhällsgrupper (inget samarbete), (3) samhället upprätthåller starka gränser mellan olika samhällsgrupper (kategoriseringsgränser), (4) kontakt mellan olika samhällsgrupper förekommer sällan eller inte alls, ifall kontakt dock förekommer är det alltför kortvarigt, det saknar offentligt stöd, samhällsgrupperna/-medlemmarna har olika status Ovan nämnda faktorer förstärker fördomar och in-ut-gruppstänkande (t.ex. pga. accentueringseffekten). Ifall en individ blir starkt avvisad från en grupp den vill tillhöra, konformeras den starkare till en ny grupp (gäller speciellt individer extra känsliga för avvisning). Ifall den nya gruppen dessutom godkänner våld, är individen benägen att anpassa sitt beteende därefter och ta till politiskt våld (5 p)