Samspel i grupp
I
LAU 380
Vt-2011
Mette Liljenberg
Presentation
Bakgrund: gymnasielärare och biolog
Arbetat 10 år inom gymnasieskolan
Doktorerar inom forskarskolan CUL (centrum för
utbildningsvetenskap och lärarforskning)
Forskningsområde:
Rektorers ledarskap och fördelade
former av ledarskap i skolans
organisation
Upplägg – föreläsningar
Föreläsningarna är upplagda som ett stöd för att
läsa kurslitteraturen
Samspel i grupp – Björn Nilsson
Del 1: kap 1-5
Del 2: kap 6-10
Kopplingar görs till läraryrket och de situationer
som man möter som lärare i klassrumsarbetet
och i arbetslagsarbete
Diskussionsfrågor och reflektionsstunder – tala
en kort stund med den som sitter brevid
Grupper är viktiga för oss
Grupper är idag ofta komplext sammansatta.
Vi har olika:
Erfarenheter – Mål – Värderingar – Åsikter
Bild: www.esconsulting.se
Detta medför nya utmaningar för vår tillhörighet
i grupper
Grupptillhörighet i skolan
I skolan tillhör vi grupper sammansatta av
personer med olika bakgrund, olika
kompetenser och olika formella utbildningar.
Lärare
Förskollärare Rektor
Förskollärare Specialpedagog
SYV
Kurator
Olika uppdrag i samma verksamhet!
Socialisation
I små grupper sker socialisation vilket innebär
att människan,
1.
Lägger band på sina egna behov
Anpassar sig efter andra
Lär sig grundläggande normer och
beteendemönster
2.
3.
För att kunna blir en del i gruppen
Varför vill vi tillhöra en grupp?
Behov av socialt samspel
och att få vara tillsammans
med andra människor
Människor ler och apor har
päls
Interaktionistiskt synsätt –
samspelsteori. Vi blir
människor när vi ingår i
sociala relationer
Vår identitet –
självuppfattning
självkänsla
självförtroende
självtillit
Bild: BULLS
Läraridentitet
Hur är jag som lärare?
Behov av social identitet
Den del av identiteten som härstammar från
medlemskapet i grupper.
Vi vill tillhöra grupper där vi känner oss bra
och upplever att vi är viktiga
Behov av socialt utbyte
Vi har ett ömsesidigt beroende av varandra
för att uppfylla våra personliga mål och behov
Behov av sociala jämförelser
För att pröva en uppfattning måste vi jämföra
med vad andra tycker
Har jag ”rätt lön” för mitt arbete?
Hur ”stökig” får en elev vara i klassrummet?
Hur bedömer jag matematiska färdigheter?
Läraridentitet
Vad har VFU-praktiken givit er?
Vad är en grupp?
En grupp är individer som har något gemensamt
Ofta avses individer som samverkar och har
bestämda relationer till varandra
Det finns en ömsesidig påverkan mellan
medlemmarna i en grupp
En grupp består av minst 2 eller minst 3 personer
Grupper, 1+1=3
Gruppen är mer än summan av individerna som
utgör den
Effekten av grupper blir alltså att nya krafter och
resurser uppstår
Dessa resurser styrs inte av den enskilda
individens kontroll, vilket skapar förhandlingar
och konflikter
Läraryrkets utveckling
Från ett ensamarbete till ett lagarbetet
Vad har detta medfört?
Olika slags grupper
Formella grupper (arbetslag, ämnesgrupper)
Koppling till mål och uppgift
Uttalat syfte
Formulerade regler
Informella grupper (samarbetsgrupper)
Relationsbehov
Individuella mål
Styrs i mindre grad av uppgiften
Hur organiseras skolan?
Vilka formella grupper bildas och vilka mål styr?
Gruppklimat och gruppkultur
Det som förenar medlemmarna i gruppen leder
till ett samspel som sätter gruppens klimat och
ger dess kultur
Relationer, förhållningssätt, gemenskap,
sammanhållning och graden av öppenhet
Ledarskap
Storlek
Kultur
Mål och uppgift
Gruppens historia
Medlemmarnas gruppkompetens
Klimat
Öppenhet
Effektivitet
Trivsel
Kvalitet
Närvaro
Mål
Alla grupper behöver ett gemensamt mål om de
inte ska upplösas – en gemensam drivkraft
Tydliggjorda mål underlättar arbetet med att lösa problem och
hantera konflikter som rör relationer i gruppen
Uttalade mål och outtalade mål
Individmål
(manifesta och latenta)
Gruppmål
Organisationsmål
Normer
Normer är oskrivna och omedvetna regler för hur
en grupp ska fungera – vad som är tillåtet och
förbjudet att göra i gruppen
Gruppnormer
Explicita – formulerade och uttalade
Implicita – omedvetna, luddiga
Relger
Samspelsnormer, procedurala normer, statusnormer,
åsiktsnormer och värderingsnormer
Normer styr gruppmedlemmarnas handlingar och
styr gruppens rollfördelning
Viktigt att uppmärksamma vid organisationsförändringar
Normers påverkan i skolan
Elever och lärare har alla med sig normer från
tidigare skoltid eller utbildning och kan förutsätta
att dessa ska gälla även i den nya situation som
de kommer till, trots att nya motstridiga normer
kan finnas
Viktigt att tydliggöra vad som gäller inom den
aktuella organisationen
Klassen
Arbetslaget
Skolenheten
Uttalade och outtalade normer
Hur kommer dessa till uttryck?
Konformitet
När man agerar som om det fanns ett öppet tryck
mot att följa normer eller åsikter
Grupptryck som innebär att gruppmedlemmarna
stöps i samma form är ett uttryck för konformitet
Likhet i åsikter, kläder, beteende, värderingar och hur
man pratar om olika saker
Medvetenhet
Hur bemöter jag konformitet när
oliktänkande inte accepteras?
Bild: www.mindspark.se
Diskussion
Vilka uttryck för konformitet har du sett under
din praktik?
Hos lärare?
Hos elever?
Klassiska konformitets experiment
Solomon Asch (1950-talet)
Två sekvenser från Youtube
1.
2.
The Asch experiment 2,14 min
Asch’s Conformity 4,10 min
Kollektivt beteende
Gruppmedlemmar kan ibland komma att utföra
något som kallas omedvetet kollektivt beteende
som bryter mot individernas eller samhällets
normer
Detta kan resultera i obehagliga handlingar som
gatuvåld, gruppvåldtäkt, upplopp och panikbeteende
Förklaring
Mobbning
Människor i stora grupper blir impulsiva och tänker inte
rationellt, upplever minskat ansvar hos den enskilde
Gruppsituationen utlöser ett beteende som är
gemensamt hos individerna i gruppen
Gruppmedlemmarna upplever sig inte sedda som
individer och ser sig inte som identifierbara vilket ger ett
antisocialt beteende
Roller
Roll: de mönster och beteende som förväntas av
en individ i en given situation eller position
Formella roller: de roller som är direkt framtagna och
accepterade av gruppen eller organisationen
Informella roller: utvecklas mer eller mindre naturligt i
och med att gruppmedlemmar umgås med varandra
Grupproller: regler som ger ett likartat beteende
för hela eller delar av gruppen
Grupprollerna formar relationer som knyter samman
medlemmarna i gruppen
Goffmans dramaturgi
Erving Goffman 1922-1982
Professor i antropologi och sociologi
Analyserar vardagslivet med metaforer
från teatervärlden
Goffmans dramaturgi
Det sociala livet betraktas som om det utspelades
på en scen.
Front stage – Back stage
Aktörerna uppträder på scenen och drar sig
sedan tillbaka för att förbereda nästa
framträdande
Begrepp som används:
Intrycksstyrning: i det sociala samspelet försöker man
presentera en bestämd bild av sig själv
Individen måste uppträda så att hon gestaltar sig själv
som hon vill framstå
När man valt en linje som accepterats måste man följa
denna annars uppstår förvirrig och det är risk att man
tappar ansiktet
Våra olika roller
Människan antar olika roller i olika sammanhang
Student
Lärare
Sambo
Förälder
Kund
Det kan vara svårt att stå emot det tryck som
förväntningarna skapar på hur man ska bete sig i
en viss roll
De roller vi har hänger ihop och påverkar
varandra
Roller i grupper
Det uppstår alltid roller i grupper
Olika personer beter sig på olika sätt och får olika
uppgifter inom gruppen
Rollbeteenden/Rollfunktioner:
Tystlåtna
Talförda
Tar initiativ
Skämtar och löser spänningar
Klargör och konkretiserar
Genomför uppgifter och beslut
Samordnar
Ifrågasätter beslut
Bekräftar och uppmuntrar mm.
Kategorisering av rollfunktioner
Uppgiftsroller
Samspelsroller
Klargör och konkretiserar
Genomför uppgifter och beslut
Bedömer och utvärderar
Dominerar och bestämmer
Skämtar och löser spänningar
Samordnar och strukturerar andras beteende
Bekräftar och uppmuntrar
Hanterar konflikter och löser problem
Båda behövs!
Diskussion
Vilka tydliga roller har du sett i det arbetslag som
du har tillhört under din praktik?
Vilka roller önskar du anta i ditt kommande
arbetslag?
Uppgiftsroller eller samspelsroller?
Roller påverkar relationer
Genom att rollerna i en grupp är komplementära
påverkar de relationsmönstret i en grupp
För att få en fungerande grupp, tänk på:
Normer, mål och roller
Relationer
Relationer är viktiga
Vår identitet grundas genom kommunikation och
relationer med andra
Diskussion
Att sätta samman grupper
Hur tänker du när du sätter samman
grupper?
Hur påverkar det förutsättningarna för
gruppens arbete?
Samspel i grupp
II
LAU 380
Mette Liljenberg
Makt
Makt brukar definieras som kontroll över andras
handlingar, en förmåga att påverka belöningar,
mål och behov
I mindre grupper är det viktigt hur människorna
uppfattar kontrollen eller inflytandet som de har
Makt innebär i grunden ett samarbetsprojekt –
om någon ska kunna styra någon annan måste
denna acceptera detta (medvilligt eller motvilligt)
Makt förväxlas ofta med maktspel och
manipulation
Makt är inte negativ eller positivt – makt är
beroende av hur den utnyttjas
Makt i grupper
Det är inte bara den person som har mest makt i
en grupp som har möjligheten att påverka
Var och en i gruppen som påverkar alla de andra
och har därmed ett visst mått av makt
Det handlar mer om att utnyttja den makt man
har på ett effektivt sätt
Även en tyst person har makt – ex. makt i
omröstningssituationer
Makt i person – Makt i relation
(återkommer till detta)
Att foga sig för makt
Makt i form av hot och sanktioner
Människor fogar sig till det yttre
Det blir inte långvarigt
Fungerar endast under övervakning
Makt i form av inre påverkan
Påverka den inre motivationen
Ger ett mer långvarigt resultat
Fungerar utan övervakning
Källor till makt
Att se makt som statisk eller dynamisk
Makt som statisk
Makt är kopplat till en person som ”äger” makt
Makt kopplas ofta till egenskaper som personen har
Makt som dynamisk
Makt är kopplat till relationer och finns i de relationer
som utövas mellan människor
Desto mer ömsesidigt som beroendet är mellan
människorna, desto jämnare är maktfördelningen
Källor till makt
Olika former av social makt mellan ett mindre
antal människor i en grupp
Tvångsmakt – Möjlighet att utöva bestraffningar
Legitim makt – Man följer för man upplever det som det
rätta
Belönande makt – Positiv och negativ belöning i
materiell eller icke-materiell form
(Lärare – Chefer – Vänner)
Expertmakt – Kunskapen är makt
Informationsmakt – Möjligheten att finna korrekt
information
Personlig makt – Att man ser upp till en person
Ledarskap
Ledarskap handlar om de processer varigenom en
eller flera medlemmar i en grupp eller
organisation påverkar de övriga medlemmarna
En ledare är en person som kan påverka gruppen
– och har rätten eller legitimiteten att göra så
Ledare i skolan:
Rektor eller skolledare
Arbetslagsledare
Utvecklingsledare
Ämnesutvecklare
Ledarskap är inte att utöva makt
Ledarskap är inte att utöva makt över andra i
form tvång eller hot
Tvång förutsätter auktoritär styrning och är mer
en maktfråga än en fråga om ledarskap
Ledarskap handlar om ett ömsesidigt förhållande
mellan ledaren och övriga medlemmar i gruppen
Ledarskap innefattar samarbete – där ledaren är
mer eller mindre accepterad av övriga i gruppen
Chef – Ledare
En chef är en person som har fått makt och
myndighet av organisationen och som har
tilldelats en formell position
En chef har ett formellt ansvar för
gruppmedlemmarnas handlingar och ett
beslutsansvar
Chef – Ledare
Är rektorn en chef eller ledare? Diskussion!
Vad påverkar hur man ser på rektorn?
Chef
Ledare
Utsedd
Formell
”Över”
Kontroll
Uppgift
Accepterad
Informell
”Med”
Delaktighet
Relation
En bra ledare
Vad tycker du kännetecknar en bra ledare?
Lyssnar på förlag
Tar ansvar
Vågar delegera
Ställer krav och ger belöning
Litar på sin personal
Vågar släppa kontrollen
Är duktig på att prata
Har en vision
Verkar veta vad de gör
Bryr sig om sin personal
Ledare – Ledarskap
En ledare är en person som kan påverka gruppen
och utövar därmed ledarskap
Ledarskap handlar alltså om påverkan på andra
och kan utföras av en person som inte är utsedd
till ledare
Formellt ledarskap – Informellt ledarskap
Diskussion:
- Vilka former av formellt ledarskap finns i skolan?
- Hur har du uppfattat informellt ledarskap i skolan?
Ledaregenskaper
Olika inriktningar inom ledarskapsforskningen har
intresserat sig för olika områden för att förklara
vad som styr vår syn på ledarskap
Ett synsätt är inriktat på ledarens egenskaper
En bra ledare är…
Intelligent
Har social kompetens
Är lyhörd
Har förmåga att anpassa sig osv.
Även – ärlighet, tålamod, tänka kritiskt
Föds man till en bra ledare?
Ledaregenskaper
Att bli en bra ledare är en förmåga eller
kompetens som utvecklas genom kunskap,
erfarenhet och reflektion
Ett bra ledarskap växer fram
Fem egenskaper för en bra ledare
Är
Är
Är
Är
Är
samvetsgrann och plikttrogen
utåtriktad och social
känslomässigt stabil
lätt att ha att göra med
intelligent
Ledarstilar
Ett alternativ till att tala om egenskaper är att
tala om ledarstilar
Att kunna anpassa ledarskapet efter vad gruppen
och situationen behöver ger den bästa effekten
Ledarstilar
En eftergiven ledare – ”låt gå”
En auktoritär ledare – bestämmer själv
En grupporienterad ledare – fokuserar diskussion,
delaktighet och ansvar
En demokratisk ledare –fokuserar god moral,
engagemang, att beslutsfattande tar tid
Situationsanpassat ledarskap
Människor kan lära sig att anpassa sig efter
gruppens och situationens behov och krav,
(nästan) alla kan bli en bra ledare
Två grundläggande faktorer i ledarskapet
Nybildad grupp
Uppgift
Relation
Fokus på uppgifterna
Mogen grupp
Fokus på samspelsfunktionerna
Transformativt ledarskap
Ett ledarskap för förändring
I ett transformativt ledarskap ligger fokus på:
Ömsesidiga mål
Behov och delaktighet
Motiv och värderingar
Denna form av ledarskap anses ge:
Värderingar och beteenden som gör gruppen villig att
skapa förändring
Ledaren eftersträvar öppenhet för nya idéer
Förståelse för individ, grupp och organisation
Min forskning – distribuerat ledarskap
Distribuerat ledarskap
En möjlighet för fler att ta aktiv del i skolans ledarskap
genom ett reellt ansvar och befogenheter
Utvecklingsarbete – hur leds detta?
Vilka förutsättningar finns för distribuerat ledarskap i
skolans organisation?
Hur förstår rektorer och lärare sina roller i en fördelad
ledarskapspraktik?
Kvinnligt och manligt ledarskap
Finns det kvinnligt och manligt ledarskap?
I forskning visar sig inte detta som två tydliga
motsatser
Vi tenderar att koppla kvinnligt ledarskap till
relation och manligt till uppgift
I ett transformativt ledarskap ses inga
könsskillnader
Andel kvinnliga rektorer
1990/91
18%
2000/2001
56%
2009/2010
59%
Hur påverkar detta skolan?
Faser i gruppers utveckling
Grupper förändras över tid
Alla grupper följer givetvis inte samma mönster,
detta ger en generell bild av gruppers utveckling
Modell: Susan Wheelan
http://www.grupputveckling.se/index.php?p=IMGD
Gruppens utvecklingsstadier
Processen från en samling individer till en
sammanhållen grupp
1.
Forming – att testa varandra
Storming – konflikter om roller
Norming – gruppnormer bildas, roller intas
Performing – konflikter minskar, roller är tydliga
och fokus ligger på uppgiften
2.
3.
4.
Hur ser vi på konflikter?
I klassen, i arbetslaget
Gruppsamarbete och samverkan
Gruppsammanhållning
Kommunikation
Kommunikation innebär att man delar med sig av
något – innebörder, tankar, upplevelser, känslor
och värderingar
Kommunikation är ett samspel som sker via:
Språk och tal
Gester och ögonkontakt
Avstånd och tystnad
Det går inte att avstå kommunikation – även det
är en form av kommunikation
Störningar i kommunikationen
Oftast är det hur något sägs som skapar problem
inte själva innehållet
Ofta blir kommunikationen mer komplicerad av
att vissa saker utelämnas genom att de tas för
självklara vilket oftast inte är fallet
Även outtalade förutsättningar och oklara
budskap skapar problem
Vad sägs?
Hur sägs det?
Vad sägs och vad uppfattas?
Person A
Vill säga
Person B
säger
Vill säga
minns
säger
minns
forsatt sampel
Att bemöta störande budskap
Klargörande – förtydligar och ber om andras
åsikter
Jagbudskap – är tydligt i sina egna budskap
Återkoppling – informerar andra hur man
uppfattar deras agerande
Metakommunikation – byta perspektiv och tänka
på hur situationen ser ut
Giraffspråket
NonViolentCommunication
Återkoppling
Återkoppling ökar förståelsen och fördjupar
relationerna om den genomförs konstruktivt och i
en tillåtande atmosfär
Återkoppling bör komma ofta, direkt, visa på
prövande tanke ”jag tycker”, vara beskrivande
och inte värderande
Feedback
Formativ – positiva och negativa resultat i för hållande
till målen, i syfte att förbättra arbetet i gruppen
Informativ – positiv och negativ med fokus på individen
Diskussion
Kan ni berätta för varandra om något tillfälle
under er praktik där ni i relation till en elev har
bemött ett störande budskap
- Hur utspelade det sig?
- Hur kändes det?
Kan ni berätta om något tillfälle där ni har
återkopplat positivt till någon elev och sett att
detta har varit av stor betydelse
Att arbeta i grupp – plus eller minus?
Presterar man bättre i grupp än enskilt?
Blir det mest prat i grupp?
Fattar grupper mer genomtänkta beslut?
Fundera tillsammans hur ser ni på detta?
Att arbeta i grupp – plus eller minus?
Enskilda individer presterar bättre när andra finns
närvarande (vid enklare uppgifter)
Alla bidrar för att lösa uppgiften – måste utföras
av en grupp (ex. dragkamp)
Där alla medlemmars bidrag räknas blir gruppen
beroende av den sämste individens prestation
Att arbeta i grupp – plus eller minus?
Vid uppgifter som är rätt eller fel – är grupper
bättre, tar längre tid på sig att fatta beslut, men
är inte alltid bättre än den bästa individen
Vid argumentation fungerar grupper oftast bättre
Att gömma sig i gruppen – åka snålskjuts
Varje individs bidrag ska göras synligt
Högt engagemang i uppgiften
Tron på att alla gör så gott de kan
Man behöver lära sig
att arbeta i grupp!
Att fatta beslut i grupp
I kritiska situationer fattar grupper oftast bättre
beslut än enskilda individer
För ett effektivt beslutsfattande i grupp behövs:
Att man lyssnar på varandras åsikter
Att man håller fast vid en ståndpunkt man tror på trots
konflikt (tills man i gruppen har bestämt gemensamt
beslut)
Inte tänka att det handlar om att vinna eller förlora utan
lyssna till andras åsikter
Vara medveten om att beslutsfattande tar tid
Majoritetsmissförstånd
”Det är nog bara jag som tänker så här, de andra
verkar tycka förslaget är bra, så jag ska inte
krångla”
Resultat: Alla tänker samma sak, ingen är nöjd
med beslutet som fattas
”Groupthink”
Motverkas genom ett öppet klimat i gruppen där
man vågar säga sina åsikter
Konflikter
När det finns oförenliga aktiviteter som
förekommer samtidigt föreligger en konflikt
Olika typer av konflikter
Sakliga konflikter – oense om fakta
Åsiktskonflikter – olika åsikter i frågor
Intressekonflikter – oförenliga värden
Psykiska konflikter – känslomässiga
Sociala konflikter – sociokulturella eller politiska
Att hantera konflikter
Konflikter kan stärka en grupp och är en del i
gruppens utveckling
Olika kulturer har olika sätt att hantera
konflikter, ett svenskt sätt är att man ska få säga
vad man tycker och att man ska våga stå för sina
åsikter
Det enda sättet att lösa konflikter är att tala om
dem!
Det var sista bilden
Tack för att ni lyssnade!
Lycka till med kursen och er
kommande lärartid
/Mette
