Mainstreaming och intersektionalitet är två populära termer
i den internationella diskursen om förtryck, rättigheter och
fördelningspolitik. Nira Yuval-Davis utreder i denna artikel
hur begreppen används i feministiska politiska projekt.
Gender mainstreaming
och intersektionalitet
Nira Yuval-Davis
"Mainstreaming" och "intersektionalitet" är
artiklar där relationerna mellan de två begrep-
två modeord som länge har figurerat i femi-
pen undersöks. 1 Åsikterna är delade om huru-
nistisk politik och analys. Mainstreaming
vida en samtidig tillämpning av begreppen har
upptog en central plats i dokumentet Platform
en försvagande eller förstärkande effekt.
forAction
från FN:s kvinnokonferens i Beijing
Enligt min åsikt kan den göra bådadera, bero-
1 9 9 5 och förekom dessutom 3 5 gånger i inled-
ende på hur begreppen förstås och används.
ningen till AWID:s specialnummer om inter-
Dessutom medför de ungefär samma risker,
sektionalitet 2004 (Association for Women's
och det är just dessa risker som måste upp-
Rights in Development). Intersektionalitet blev
märksammas i våra försök att tillämpa femi-
ett centralt begrepp under feministernas
nistisk analys på feministisk politik.
förberedelser inför FN:s världskonferens mot
rasism 2 0 0 1
I den första delen av den här artikeln kom-
( W C A R , World Conference
mer jag därför att beskriva vilka principer som
Against Racism). Emellertid har båda begrep-
gäller för gender mainstreaming och de
pen en mycket längre historia än så, som inte
huvudsakliga feministiska intressena som står
är begränsad till feminism utan även omfattar
i relation till dem. Sedan kommer jag att pre-
flera andra av jämställdhetspolitikens arenor.
sentera en liknande analys av intersektionali-
Som begrepp är mainstreaming och inter-
tet. I artikelns tredje och sista del redogör jag
sektionalitet tämligen komplexa. Därför har
för och jämför de två begreppen, för att slutli-
de också hamnat i fokus för heta debatter om
gen ge ett antal rekommendationer för femi-
deras generella värde och om hur de ska för-
nistiska strategier.
stås och användas. Vi har nyligen sett några
20 I Kvinnovetenskaplig tidskrift 2-3.05
Gender Mainstreaming
med omkonstituera dem istället för att bara
Efter konferensen i Beijing 1 9 9 5 fattade FN:s
korrigera befintliga skevheter. Men tio år efter
ekonomiska och sociala råd (UN E C O S O C )
konferensen i Beijing anser många feminister
ett beslut som går ut på att man anammar gen-
att gender mainstreaming är ett misslyckande.
der mainstreaming som:
Den förnyelse man hoppats på har uteblivit
och mainstreaming har dessutom i viss mån
en utvärderingsprocess som visar vilka
fått motsatt verkan eftersom det avleder både
konsekvenser som planerade åtgärder har
energi och resurser men ger få, om ens några,
för kvinnor och män. Åtgärderna omfattar
synliga effekter.
lagstiftning, olika principer och program
För några år sedan, när jag arbetade vid
inom samtliga områden och på samtliga
universitet i Greenwich, England, bestämde
nivåer. Den här strategin ska göra både
man sig f ö r att " m a i n s t r e a m a " f r å g o r som
kvinnors och mäns intressen och upplevel-
gällde ras och etnicitet - något som nu krävs
ser till en integrerad del av utformningen,
enligt lag i Storbritannien. Plötsligt ingick frå-
implementeringen, övervakningen och
gor som gällde ras, kön och funktionalitet i
utvärderingen av principer och program
vice rektorns övriga a n s v a r s o m r å d e n .
inom alla politiska, ekonomiska och soci-
grund av beslutet fick de rådgivande nämn-
ala sfärer, så att kvinnor och män får lik-
derna, som hittills haft ansvaret för frågorna,
värdiga privilegier och att jämställdheten
läggas ner. De ansågs överflödiga. Eftersom
På
inte motarbetas. Det slutgiltiga målet är
styrelsen självfallet var mer intresserad av uni-
jämställdhet mellan könen. 2
versitets ekonomiska kris än av granskningar
av ras- och genderärenden, fick dessa inte
Sedan dess har mainstreaming anammats av
mycket utrymme i den kommande årsrappor-
alla större internationella och transnationella
ten. M e n i PR-material kunde universitetet
organisationer som världsbanken, världshäl-
presentera sig som en progressiv organisation
soorganisationen
med mainstreaming högt på dagordningen.
och EU, liksom
många
nationella organisationer och medborgaror-
Olika nationella och transnationella orga-
ganisationer. På grund av feministers arbete
nisationer som arbetar med mainstreaming-
och konferensen i Bejing kopplas begreppet
frågor har fått ta del av liknande berättelser. I
mainstreaming oftast ihop med gender. Anta-
en
let tillämpningar har dock börjat v ä x a även
(2004), som hade mainstreaming som huvud-
specialutgåva
av
AWID:s
nyhetsbrev
inom andra områden som berör ojämlikhet
tema, hävdar Gerd Johnson Latham, kansliråd
och olikhet, till exempel ras/etnicitet, sexuali-
på svenska utrikesdepartmentet, att "även om
tet, handikapp och funktionshinder.
man ofta pratar om gender [mainstreaming]
Feminister och andra aktivister har kämpat
med högtidlig retorik, följs det sällan av till-
hårt för att få begreppet mainstreaming eta-
räcklig finansiering och engagemang på hög
blerat i hopp om att skapa en ny agenda. Istäl-
nivå eller förståelse för de implikationer som
let för att lägga till gender till en förutbestämd
förnyelseprocessen innebär".3
agenda ville man genom mainstreaming infö-
J o a n n e Sandler på U N I F E M (United N a -
ra gender och andra sociala skillnader som
tions Development Fund for Women) beskri-
centrala begrepp i institutionella strukturer
ver en "klassisk situation" med anknytning till
och processer för att omkonstruera och där-
gender mainstreaming:
Intersektionalitet I 21
Man är i färd med att dra upp en plan.
menet i samma nyhetsbrev med orden: "följ-
Den kan till exempel handla om en strate-
den är ofta att jämställdheten 'mainstreamas'
gi för att minska fattigdomen i världen,
tills den faller i glömska".5 Sylvia Walby häv-
om budgeten för återuppbyggnad av
dar liksom flera andra feministteoretiker, att
Afghanistan, eller om en samhällsomfat-
gender mainstreaming f å n g a r många av de
tande strategi inför en världskonferens.
senaste tio årens spänningar och dilemman
Fem specialistgrupper ska tillsättas (för
inom feministisk teori och praktik och ger oss
till exempel fattigdom, vatten, hälsa), men
därigenom en ny infallsvinkel på hur vi skulle
området jämställdhet behöver ingen spe-
kunna ta dem vidare. 6 N ä r vi talar om gender,
cialistgrupp
main-
vad menar vi då egentligen? M e n a r vi både
streamat. De olika specialistgrupperna
eftersom
det
är
män och kvinnor, det vill säga hela befolkning-
tilldelas budgetar, men jämställdheten
en? Behöver vi i så fall integrera genderpers-
behöver ingen budget eftersom den är
pektivet överhuvudtaget? Och om vi enbart
mainstreamad. Sedan skriver man en
menar kvinnor, varför talar vi då om gender?
utvärdering om det utförda arbetet med
Eller handlar det om relationerna mellan kvin-
ett kapitel per ärende, men jämställdheten
nor och män? Och vad menar vi egentligen
får inget kapitel eftersom den är mainstre-
med " k v i n n o r " ? Samtidigt som feminister har
amad. Och så hålls det ett toppmöte där
kämpat för att införliva kvinno- och gender-
ledarna för de fem specialistgrupperna
frågor på alla politiska, sociala och ekonomis-
deltar, men ingen presenterar något om
ka dagordningar, har alltfler feminister
jämställdhet eftersom ... ja, ni kan gissa.
särskilt svarta och andra minoritetsfeminister
-
Bakom kulisserna är situationen ännu
samt poststrukturalister - börjat dekonstruera
löjligare. De som sysslar med jämställdhet
kategorin " k v i n n a " för att i stället se på gen-
och kvinnors rättigheter har ingen specia-
derindelningar i sammanhang som även inbe-
listgrupp, så de bildar en egen "arbets-
griper andra sociala skillnader. Emellertid har
grupp", som blir "mainstreamarna". De
många debatter förts om hur den här kontex-
delar upp sig för att "påverka" specialist-
tualiseringen eller korsanalysen ska genom-
grupperna, sammanställer bakgrundsin-
föras och därför kan man inte ta innebörden av
formation om genderperspektiv som bör
"gender mainstreaming" för given.
integreras i varje specialistgrupps problem eller ärende. De genomför "bevisba-
Intersektionalitet i feministiska debatter
serat försvar" och lobbyarbete. De arbe-
I Storbritannien inleddes debatten om inter-
tar dubbelt, dels med att påverka specia-
sektionalitet i slutet på 1970-talet då svarta
listgrupperna, dels med att koordinera
och andra feminister i minoritet trädde in på
kollegerna i den egna "arbetsgruppen".4
den politiska arenan. 7 1 9 8 3 publicerade Floya
Anthias och jag artikeln " C o n t e x t u a l i z i n g
Sandler berättar att deras sporadiska fram-
Feminism: Gender, Ethnic and Class Divi-
gångar ofta sammanfattas i form av ett tillägg
s i o n s " i Feminist
av en eller ett par paragrafer om gender i spe-
menterade vi mot begreppet "trippelförtryck"
cialistgruppernas dokumentation, och om de
som då användes av brittiska svarta feminister
råkar missa ett viktigt möte blir inte ens det av.
i organisationer som O W A A D . 9 Debatten
Everjoice Win från Action Aid summerar feno-
från 1 9 8 3 är i viss mån ännu inte avslutad och
Review.%
I artikeln argu-
22 I Kvinnovetenskaplig tidskrift 2-3.05
utgör en central del av feministisk teori och
medelklass eller arbetarklass, är arbetsför eller
praktik, även om den inte längre begränsas till
funktionshindrad, homosexuell eller hetero-
svarta och andra feminister från etniska mino-
sexuell, barn, ungdom eller vuxen, av en viss
riteter. I den utsträckning som debatten inte
nationalitet, med en viss invandrarstatus,
har gått förlorad i den postmodernistiska dis-
boende på landet eller i stan, osv, o s v . 1 1
kussionen om "skillnader", utan har behållit
f ö r s ö k att essentialisera kategorin " s v a r t " ,
sin ursprungliga politiska betydelse, är det
" k v i n n a " eller "arbetarklass" som föremål för
f o r t f a r a n d e en viktig f r å g a om vi ska tolka
ett specifikt förtryck, sammanflätar den nar-
intersektionalitet i relation till sociala makt-
rativa identitetspolitiken med beskrivningar
ordningar som en additiv eller som en konsti-
av positionalitet och konstruerar identiteter
tutiv process. 1 0 Vad som emellertid är centralt
som passar f ö r specifika politiska projekt.
för diskussionen är huruvida de olika analytis-
Sådana skildringar återspeglar ofta hegemo-
ka nivåerna sammansmälter eller åtskiljs i
niska diskurser inom identitetspolitik som
Alla
intersektionen. Det är inte bara en diskussion
osynliggör upplevelser hos de mer marginella
om själva indelningarnas inbördes relationer.
medlemmarna av en viss social kategori, och
Innan vi går in på den senare tidens utveck-
konstruerar ett homogeniserat "rätt sätt" för
ling kan det vara lämpligt att s a m m a n f a t t a
hur man ska vara som medlem av just den
den ursprungliga debatten. N ä r debatten in-
kategorin. Ironiskt nog var det just för att und-
troducerades var begreppet "trippelförtryck"
vika detta som svarta kvinnor och andra mar-
i grunden ett påstående om att svarta kvinnor
ginaliserade grupper ursprungligen upplevde
är offer för tre olika former av förtryck/diskri-
ett behov av en intersektionalitetsanalys. Dess-
minering/utnyttjande (den analytiska skillna-
utom medför denna form av identitetspolitik
den mellan de här termerna är oklar i de ur-
faktiskt en fragmentering och multiplicering
sprungliga OWAAD-formuleringarna). De är
av de bredare sociala katagorierna i stället för
utsatta för förtryck dels som svarta, dels som
mer dynamiska, växlande och flerfaldiga kon-
kvinnor och dels som medlemmar av arbe-
struktioner. Sandra Harding uppmärksamma-
tarklassen.
de detta efter Baca-Zinn 8 c Stanleys kritik av
Vårt argument mot det här synsättet var att
det inte går att urskilja när någon är förtryckt
vita feministers sätt att hantera ras- och etnicitetsproblematiken: 1 2
" s o m s v a r t " , " s o m k v i n n a " eller " s o m medlem av arbetarklassen". Vi höll däremot med
Lika omöjligt som det hade varit att hålla
om att varje social indelning har sin egen onto-
den additiva synen på rasproblematiken
logiska grund, som inte kan reduceras till
inom det område som man tänkt sig från
andra sociala skillnader. Däremot är det lika
början, hade det varit att tillämpa synsät-
viktigt att inse att när vi relaterar till konkreta
tet "tillsätt några kvinnor och rör o m " på
upplevelser av förtryck, går det inte att skilja
genderfrågor. x 3
förtrycket som " s v a r t " f r å n förtryck som
utgår från andra sociala skillnader. Att vara
Även om bilden ser annorlunda ut tjugo år
" s v a r t " , eller " k v i n n a " , eller " a r b e t s k l a s s " ,
senare, orsakar de här f r å g o r n a f o r t f a r a n d e
har mycket olika innebörd beroende på om
stor förvirring.
den "svarte personen" är man eller kvinna, av
Intersektionalitet I 23
Intersektionalitet i den
internationella diskursen
anmärkning] och trafik upptar en central
plats:
Trots att bruket av termen intersektionalitet
inte har varit vanligt särskilt länge finns det
Intersektionalitet är det som inträffar när
flera diskussionsdokument som framhåller att
en kvinna från en minoritetsgrupp ... för-
redan FN:s "Beijing Platform for Action" från
söker ta sig över stadens största över-
1 9 9 5 innehåller de kärnelement som krävs för
gångsställe ... huvudgatan heter Rasism-
ett intersektionellt synsätt. T4 Dokumentet
vägen. En tvärgata kan vara Kolonialis-
uppmanar regeringar att:
men, sedan har vi Patriarkatvägen...
Kvinnan måste å ena sidan handskas med
öka sina ansträngningar för att garantera
en form av förtryck och å andra sidan med
en jämlikhet som omfattar alla mänskliga
alla former av förtryck - vi kallar dem
rättigheter och en grundläggande frihet för
vägskyltar - som sammanlänkas till ett
alla kvinnor och flickor vars empower-
dubbelt, trefaldigt, flerfaldigt förtryck. 1 5
ment och framgång hindras av faktorer
som ras, ålder, språk, etnicitet, kultur, reli-
Det här sättet att se förtryck som additivt, skil-
gion eller funktionshinder, eller för att de
jer sig dock avsevärt f r å n synsättet som
tillhör ursprungsbefolkningar.
Australian Human Rights and Equal Opportunities Commission presenterar i samband
2 0 0 0 anammade C E R D - k o m m i t t é e n (Com-
med W C A R där man hävdar att:
mittee on the Elimination of Racial Discrimination) en rekommendation för genderrelate-
Ett intersektionellt synsätt gör gällande
rade dimensioner av rasdiskriminering, som
att olika identiteter är odelbara och att tal
erkänner behovet av sessionsbaserade arbets-
om ras och gender isolerat från varandra
metoder f ö r att analysera relationen mellan
skapar uppenbara problem. 1 6
gender- och rasdiskriminering. M e n det var
vid expertmötet om gender- och rasdiskrimi-
Betoningen på identitet i den här analysen skil-
nering i Z a g r e b i november 2 0 0 0 som man
jer sig i sin tur från den strukturella emfasen i
försökte sig på en mer specifik analys och pre-
rapporten från arbetsgruppen för kvinnor och
senterade ett förslag till en metodik för inter-
mänskliga rättigheter vid Centre for Women's
sektionalitet. Bland de inbjudna experterna
Global Leadership. Deras syn är följande:
fanns Kimberlé Crenshaw, professor i juridik
vid Columbia universitetet, som var först med
En intersektionell metod för att analysera
att använda termen intersektionalitet när hon
disempowerment av marginaliserade kvin-
skrev om a m e r i k a n s k a svarta k v i n n o r och
nor syftar till att hantera samspelet mellan
arbete 1 9 8 9 . J a g k o m m e r att ägna särskilt
två eller flera former av underordning.
utrymme åt en diskussion av de här metodik-
Den inriktar sig på hur rasism, patriarkat,
frågorna längre fram i artikeln. Emellertid är
klassförtryck och andra diskriminerande
f ö r s ö k e n att f ö r k l a r a intersektionalitet i de
system skapar ojämlikheter som i sin tur
rapporter som konferensen resulterade i för-
strukturerar kvinnors, rasers, etniciteters,
virrande redan på analytisk nivå. Crenshaws
samhällsklassers och andra sociala grup-
bild av v ä g k o r s n i n g a r [intersektioner, red.
pers inbördes positioner. Vidare inriktar
24 I Kvinnovetenskaplig tidskrift 2-3.05
sig intersektionalitet på hur specifika stad-
hur svarta kvinnors position vid intersek-
gar och principer fungerar tillsammans för
tionen för ras och gender bidrar till att vår
att skapa ytterligare empowerment. r 7
faktiska upplevelse av misshandel i hemmet, våldtäkt och stödjande reformer kva-
Och ändå flätas alla de här olika analysnivå-
litativt blir annorlunda jämfört med vita
erna samman i nästa stycke och reduceras till
kvinnors. 2 2
en fråga om "identiteter":
Den politiska intersektionaliteten innebär att:
Rasmässigt underordnade kvinnor och
andra flerbelastade grupper som befinner
både den feministiska och den antirasistis-
sig vid de här vägkorsningarna på grund
ka politiken har fungerat sida vid sida för
av sina specifika identiteter, måste klara
att motarbeta våld mot svarta kvinnor. 2 3
sig igenom den trafik som passerar korsningarna för att uppnå det som krävs för
Andra feminister som använt intersektionell
att leva ett normalt liv. 1 8
analys på ett konstituerande sätt har vanligtvis
varit ännu försiktigare när det gäller att sepa-
Identiteter är individuella och kollektiva berät-
rera de olika analysnivåerna. Avtar Brah ser
telser (narrativer) som ger svar på frågan "vem
sig nödd att särskilja mellan fyra analysnivåer
är jag/vi?". I 9 Ett av problemen med den addi-
när hon diskuterar unga studerande muslims-
tiva intersektionalitetsmodellen är att den ofta
ka flickor och arbetsmarknad. H o n menar att
stannar på en analysnivå, nämligen erfarenhe-
det krävs att en sådan studie beaktar hur arbe-
tens, och särskiljer d ä r f ö r inte mellan flera
tet för den här kategorin av kvinnor konstrue-
olika analysnivåer. I kurser om intersektionali-
ras och representeras socialt; upplevs och upp-
tet, till exempel de som ingår i The University
fattas av olika personer; skapas av och skapar
of Washington Transformation Project, nämns
arbetsmarknader; och slutligen hur det hela
Philomena Esseds och Kimberlé C r e n s h a w s
omgärdas av personliga berättelser och kol-
arbeten som viktiga för utvecklingen av inter-
lektiva historier. 2 4
sektionalitetsbegreppet.
20
Essed sammankop-
Floya Anthias och jag har på motsvarande
plar intersektionalitet med det hon kallar "gen-
sätt varnat för sammansmältningen av olika
dered racism". Hon hävdar att:
analysnivåer. 2 5 Sociala skillnader handlar om
maktaxlar på en social makronivå, men sam-
rasismer och genderismer har sina rötter i
tidigt inbegriper de faktiska, konkreta männi-
berättelser som ger uttryck för både sepa-
skor. Sociala skillnader har organisatoriska,
rata och sammanvävda formationer av
intersubjektiva, erfarenhetsmässiga och sym-
ras, etnicitet och gender. 2 1
boliska former som påverkar både hur vi teoretiserar dem och hur vi teoretiserar koppling-
Till skillnad från Essed, som fokuserar på olika
en mellan de olika nivåerna. M e d andra ord
förekomster av " v a r d a g s r a s i s m " , särskiljer
uttrycks sociala skillnader i specifika institu-
Kimberlé Crenshaw mellan strukturell och poli-
tioner och organisationer, till exempel statliga
tisk intersektionalitet och vill inte att det posi-
myndigheter och statlig lagstiftning, fackföre-
tionella ska smälta samman med det diskursiva.
ningar, biståndsorganisationer, familjen, osv.
Strukturell intersektionalitet handlar om:
Dessutom o m f a t t a r skillnaderna specifika
Intersektionalitet I 25
makt- och känslomässiga relationer mellan
kan lokaliseras till specifika historiska kontex-
faktiska personer som agerar informellt eller i
ter, och än mindre till dynamiken i maktrela-
sin roll som ombud för sociala institutioner
tioner inom grupperna. Inte heller beaktar man
och organisationer. Sociala skillnader bygger
identitetsgruppernas potentiellt omtvistade
på hur folk subjektivt upplever sina dagliga liv
gränser eller de potentiellt omtvistade politiska
när det gäller att vara inkluderad och exklu-
kraven när det gäller representationen av män-
derad, i fråga om diskriminering och under-
niskor med samma sociala positionering. Som
ordning, samt på specifika strävanden och
vi kommer att se, har det här också påverkat
identiteter. Det är viktigt att komma ihåg att
försöken att konstruera en metod f ö r att
detta inte bara omfattar vad människor tänker
handskas med intersektionalitet i arbetet med
om sig själva och sina gemenskaper, utan
mänskliga rättigheter.
också om deras attityder och f ö r d o m a r mot
andra.
Intersektionell analys har introducerats i
diskursen om mänskliga rättigheter som en del
Sociala skillnader existerar dessutom på
av gender mainstreaming, för att "hela mång-
representationsnivå uttryckt i bilder och sym-
falden av kvinnors upplevelser" ska beaktas,
boler, texter och ideologier, inklusive de som
och f ö r att " f ö r b ä t t r a kvinnors e m p o w e r -
ingår i lagstiftning. Till skillnad från M a r y
m e n t " . I en b a k g r u n d s r a p p o r t från arbets-
M a y n a r d , som menar att den viktigaste analy-
gruppen för kvinnor och mänskliga rättighe-
tiska skillnaden är den mellan den materiella
ter anses det som avgörande att man "förbätt-
och den representerande nivån, varnade vi
rar befintliga och utvecklar nya metoder som
redan 1 9 8 3 för en sådan särskiljning, eftersom
kan blottlägga hur flera identiteter samverkar
varje analysnivå har både materiell och sym-
och därigenom både skapar och förstärker
bolisk produktion och materiella och symbo-
kvinnors underordning". Och vidare menar
liska effekter. 2 - 6
man att:
Om vi förflyttar oss bortom de ontologiska
frågorna, där olika feministiska teoretiker har
De här metoderna understryker inte bara
olika svar på hur många sociala skillnader det
betydelsen av att uppmärksamma skär-
finns och huruvida man handskas med axlar av
ningspunkten (intersektionen) mellan ras,
sociala skillnader, dualistiska skiljelinjer eller
etnicitet, kast, medborgarskapsstatus gäl-
specifika former av diskriminering, är det vik-
lande marginaliserade kvinnor, utan tyd-
tigt att poängtera samspelet mellan diskrimi-
liggör också den stora mångfalden av
nering och identitetsgrupper. Charlotte Bunchs
kvinnors upplevelser.2-8
u p p m ä r k s a m m a r detta i sin redogörelse f ö r
skillnadskategorier och hon hävdar att om vi
Den metod som arbetsgruppen föreslår består
tillåter att en persons mänskliga rättigheter
av fyra tydliga komponenter:
kränks, då hotas de mänskliga rättigheterna
för alla. 2 7 Det här är problematiskt både på det
* Insamling av differentierade data om
teoretiska och på det politiska planet. M a n
kvinnors olika sociala, juridiska och
konstruerar skillnad som något som i sig utgör
identitetsmässiga skillnader. Behovet av
en grund för diskriminering och som berättigar
differentierade data betonades under
till försvar mot diskriminering. H ä r tar man
WCAR-konferensen i flera fora, till
inte hänsyn till maktens olika positioner som
exempel av M a r y Robinson, dåvarande
26 I Kvinnovetenskaplig tidskrift 2-3.05
FN:s högkommissarie för mänskliga
Projekten leder till att vissa människor utesluts
rättigheter.
och marginaliseras inom sina respektive sam-
* Kontextuell analys i syfte att tränga in
hällen. Poängen med den intersektionella ana-
"under den enskilda identiteten för att
lysen är inte att forska på djupet tills man fin-
upptäcka andra eventuellt förekommande
ner "flera identiteter under en och s a m m a " vil-
identiteter som bidrar till den ogynnsamma
ket skulle medföra en återgång till den sönder-
situationen".
delade, additiva förtrycksmodellen där det är
* Intersektionell granskning av policyinitiativ
a v g ö r a n d e att ha en viss social identitet.
och implementeringssystem för att se hur
Poängen är istället att analysera hur olika soci-
effektivt de tar upp problemet med olika
ala skillnader konkret sammanflätas och kon-
intersektionella identiteter.
strueras av varandra och hur de relaterar till en
* Implementering av intersektionella policyinitiativ baserade på det ovanstående.
politisk och subjektiv konstruktion av identiteter.
Detta innebär att fältarbetet kräver en egen
Metoden ser imponerande ut och kan innebä-
noggrann analytiskt grundad metod, där man
ra ett steg framåt för det arbete som utförs på
gör en särskild undersökning av hur sociala
fältet. M e n den ger också upphov till flera
indelningar verkar på olika nivåer i samhället;
k o m p l e x a empiriska och analytiska frågor.
det vill säga institutionellt, symboliskt, inter-
Till att börja med måste man konstruera kate-
subjektivt samt vad gäller den subjektiva kon-
gorier för det differentierade data man vill ha.
struktionen av identitet. Inte förrän en sådan
Kategorierna bör vara entydiga och ömsesi-
här kontextuell analys har genomförts kan en
digt exklusiva i förhållande till v a r a n d r a , i
intersektionell granskning tillämpas på policy-
motsats till hur situationen ofta är på fältet.
initiativ och implementeringssystem. Gransk-
Ben Anderson påpekar att även en synbart
ningen ska inbegripa både policyns grundare
enkel kategori som medlemskapet i ett reli-
och så många människor på gräsrotsnivå som
giöst samfund ofta är oklar och mångfaldig,
möjligt. Liksom i andra transversala feminis-
eftersom människor i många delar av världen
tiska dialoger ska gränserna för dialogen avgö-
kan tillhöra mer än en religion samtidigt eller
ras av gemensamma
följa olika religiösa auktoriteter inom samma
tionsmål, medan deltagarna i dialogen bedö-
formella religion. z 9 Han har också visat vilka
mer vilka taktiska och strategiska prioriter-
förödande effekter introduktionen av ömsesi-
ingsområden som är mest angelägna.3°
politiska
emancipa-
digt exklusiva folkräkningskategorier har haft
på kolonialsamhällen. Olika folkgrupper har
Sammanfattande diskussion
ofta levt fredligt sida vid sida just på grund av
Metodologiska och politiska slutsatser av det
att kategorierna har varit otydligt definierade.
här slaget har också relevans i diskussioner om
Dessutom förekommer ingen differentiering
gender mainstreaming. I min artikel har jag
mellan positionalitet och sociala identiteter i
undersökt några teoretiska, några praktiska
den föreslagna metoden. Detta kan osynliggö-
samt ett antal metodologiska problem som
ra de politiska tvister som utkämpas i många
gäller både gender mainstreaming och inter-
delar av världen och som problematiserar och
sektionalitet vilka har varit de främsta femi-
bestrider gränserna för de gemenskaper som
nistiska politiska verktygen under de senaste
uppstår via hegemoniska politiska projekt.
tio åren. N u vill jag däremot undersöka rela-
Intersektionalitet I 27
tionen mellan de två och deras gemensamma
för att uppnå andra politiska mål - är de addi-
drag.
tiva eller transformativa, är de integrerade i
Feministiska skribenter har påpekat att
relationerna mellan de två begreppen kan kon-
hegemoniska dagordningar eller decentraliserar de dem?
strueras på mycket olika sätt:3 1 Å ena sidan
Det finns inget enhälligt svar på de här frå-
kan man urvattna de ansträngningar som lagts
gorna. Tvärtom är det frågor som vi alla bör
på gender mainstreaming när man uppmärk-
ställa oss inför varje politiskt projekt som vi
s a m m a r andra ojämlikheter, till
exempel
engagerar oss i. Men det är bara när frågorna
genom att resurser fördelas till andra områden
blir uttryckliga och när de inspirerats av
när det råder konkurrens om
prioritets-
varandra, som vi kan dra fördel av den femi-
ordningen f ö r att motverka olika typer av
nistiska rörelsens praktiska och analytiska
ojämlikheter.3 2 Å andra sidan kan resultatet av
kunskaper och erfarenheter.
gender mainstreaming stärkas om åtgärder
vidtas för att samordna tidigare åtskilda grup-
* Redaktionen
per och om man samtidigt tar initiativ till en
de engelska termerna "gender"
förstärkning av formerna för en deltagande
ming" i denna artikel trots att genus är en betyd-
demokrati. 3 3
Liksom i de diskussioner om intersektionalitet som jag nämnt ovan, ser vi här hur axlar-
har valt att genomgående
och
behålla
"mainstrea-
ligt vanligare svensk term för engelskans
gender.
Sammansatt, som "gender mainstreaming"
gerar dock engelskan fortfarande
fun-
bättre.
na för de sociala skillnaderna kollapsar och
blir till konkurrerande identitetsgemenskaper
Översättning: Helene Sandström
som f ö r h a n d l a r om tillgången till resurser.
Hela poängen med att införa intersektionalitet
Noter
i en genderanalys är att förhindra sådana situ-
1 Judith Squires: "Theorizing Mainstreaming in
ationer. M a n kan inte konstruera en situation
the Context of Equality and Diversity"; Syl-
där svarta eller migranter konkurrerar med
via Walby: "Introduction to the Gender
kvinnor om resurser eftersom det finns både
Mainstreaming Seminar Series: Theoretical
män och kvinnor bland de svarta och migran-
Questions and Policy Dilemmas"; Alison
terna, och det finns både infödda och migran-
Woodward: "Too Late for Mainstreaming?
ter bland kvinnor.
The Challenge of Diversity", samtliga
Innan Michelle Barrette genomgick sin
papers presenterades vid ESRC-seminariese-
"poststrukturalistiska omvändelse", anklaga-
rie Gender mainstreaming: theoretical issues
de hon och M a r t y M c l n t o s h Floya Anthias
and new developments, vid Leeds universi-
och mig för att fragmentera den feministiska
mobiliseringen genom att tillämpa en inter-
tet, 2003-2004.
2 United Nations Economic and Social Council:
sektionell analys.34 Samma diskussion pågår
"Mainstreaming the Gender Perspective into
idag bland dem som oroar sig över att inter-
all Policies", E/1997/66, s. 2.
sektionell analys kan komma att urvattna gender mainstreaming. Men vi måste bestämma
oss för huruvida mainstreaming och intersek-
3 AWID: Intersectionality:
A Tool for
and Economic Justice, 2004:9, s. 5.
4 Ibid, s. 3.
tionalitet är tekniker eller politiska verktyg;
5 Ibid, s. 6.
om de är mål i sig själva eller bara hjälpmedel
6 Walby, 2003.
Gender
28 I Kvinnovetenskaplig tidskrift 2-3.05
7 Avtar Brah och Ann Phoenix: "Ain't I a
ter vid Center for Women's Global Leader-
Woman? Revisiting Intersectionality", Jour-
ship vid Rutgers universitet i New Jersey och
nal of International
Women's International League for Peace and
Women's Studies, vol. 5,
2004:3, s. 75-86; bell hooks: Ain't I a
Woman: Black Women and Feminism, Pluto
Press 1 9 8 2 (1979).
Freedom (WILPF).
1 5 Ur en rapport från World Conference
Against Rasism som presenterades av Indira
8 Floya Anthias och Nira Yuval-Davis: "Con-
Patel vid ett endagsseminarium i London
textualizing Feminism: Gender, Ethnic and
arrangerat av Women's International League
Class Divisions", Feminist Review,
of Peace and Freedom UK i november 2 0 0 1 .
1983:15,
s. 62-75.
1 6 Australian Human Rights and Equal Oppor-
9 OWAAD, Organization of Women of African
and Asian Descent, se även B. Bryan, S.
tunities Commission, 2 0 0 1 : 2 .
1 7 Center for Women's Global Leadership: " A
Dadzi och S. Scafe: The Heart of the Race:
Women's Human Rights Approach to the
Black Women's Lives in Britain, Virago
World Conference Against Racism", 2 0 0 1 ,
1985.
publicerad på
1 0 Identitetspolitik och transveral politik se t ex
www.cwgl.rutgers.edu/global-
center/policy/gcpospaper.html,
s. 1 .
Cynthia Cockburn och Lynnette Hunter:
18 Ibid.
Soundings, 1 9 9 9 : 1 2 ; Nira Yuval-Davis:
19 Se Floya Anthias "Beyond Feminism and
"Women, Ethnicity and Empowerment",
Multiculturalism: Locating Difference and
Feminism and Psychology, vol. 4, 1 9 9 4 : 1 ;
the Politics of Location", Women's Studies
Nira Yuval-Davis: Gender & Nation, Sage
International Forum, vol. 25, 2002:3, s -
Publications 1997. Om skillnadens politik
275-286; Rogers Brubaker och Frederick
se t ex Seyla Benhabib: The Claims of Cultu-
Cooper: "Beyond Identity", Theory and
re, Princeton University Press 2002; Nancy
Society, vol. 29, 2 0 0 0 : 1 , s. 34-67; Nira
Fraser: Justice Interruptus, Routledge 1997.
Yuval-Davis: "(Racial) Equality and the
1 1 Jag återkommer till den här "osv-problematiken" längre fram i artikeln. Tack till Axeli
Knapp för att du gjorde mig uppmärksam
på Judith Butlers ironiska referens till densamma.
Formations,
1998:33.
20 Se vidare http://depts.washington.edu/ctp/
Intersektionalitet.htm
2 1 Philomena Essed "Towards a Methodology
1 2 Maxine Baca-Zinn och Eitzen Stanley: The
Reshaping of America: Social
Consequences
of the Changing Economy, Prentice Hall
1986.
to Identify Continuing Forms of Everyday
Discrimination", 2 0 0 1 . Publicerad på:
www.un.org/womenwatch/daw/csw/essed45.
htm.
1 3 Sandra Harding: Whose Science? Whose
Knowledge?
Politics of Difference" New
Cornell University Press 1 9 9 1 ,
s. 2 1 2 .
14 United Nations' Fourth World Conference
22 Kemberlé Crenshaw: "Beyond Racism and
Misogyny", Words that Wound, M . Matsuda, C. Lawrence och K. Crenshaw (red),
Westview Press 1 9 9 3 , s. 3.
on Women: "Platform for Social Action"
23 Ibid.
1 9 9 5 . Se till exempel dokument från arbets-
24 Avtar Brah: Cartographies of
gruppen för kvinnor och mänskliga rättighe-
Routledge 1996, s. 1 3 0 .
Diaspora,
Intersektionalitet I 29
2 5 Floya Anthias och Nira Yuval-Davis: "Contextualizing Feminism: Gender, Ethnic and
Class Divisions" Feminist Review, 1 9 8 3 : 1 5 ,
s. 6 2 - 7 5 ; Floya Anthias och Nira YuvalDavis: Racialized Boundaries: Race, Nation,
Gender, Colour and Class and the AntiRacist Struggle, Routledge 1 9 9 2 .
2 6 Anthias 8c Yuval-Davies, 1 9 8 3 ; Mary Maynard: "'Race', Gender and the Concept of
'Difference' in Feminist Thought", The
Dynamics of'Race' & Gender, H. Afshar
och M. Maynard (red), Taylor 8c Francis
1 9 9 4 . För en utveckling av tanken om materiellt och symboliskt se Anthias, 2 0 0 2 .
2 7 Center for Women's Global Leadership,
2 0 0 1 , s. I I I .
28 Ibid, s. 1.
29 Benedict Anderson: Imagined Communities,
Verso 2. upplagan 1 9 9 1 .
3 0 Se Cockburn 8c Hunter 1 9 9 9 ; Yuval-Davis
1 9 9 4 ; Yuval-Davies 1 9 9 7 ; Nira Yuval-Davis
'Transversal politics and the situated imagination', paper presenterad vid 4th European
Conference on Feminist Research, Bologna,
2001.
31
32
33
34
Walby, 2 0 0 3 , s. 1 1 .
Woodward, 2 0 0 3 .
Squires, 2 0 0 3 .
Michele Barrett 8c Mary Mclntosh: "Ethnocentrism in Socialist Feminist Theory", Feminist Review, no. 2 0 , 1 9 8 5 .
Nyckelord
Intersektionalitet, gender mainstreaming,
identitetspolitik, makt, AWID, UNIFEM, WCAR
Summary
Mainstreaming and intersectionality have been
two buzz words in the feminist politics and theoretical analysis for quite some time. YuvalDavies examines the advantages and disadvantages of the two concepts and the relationship
between the two - can mainstreaming and
intersectionality enrich each other or are they
necessarily conflicting concepts? With examples from discussions surrounding the work of
the United Nations Yuval-Davies points to the
weaknesses and strengths of both concepts for
feminist politics and analysis.
Nira Yuval-Davis
School of Cultural and Innovation Studies
University of East London
Docklands Campus
4-6 University Way
London E16 2RD
[email protected]
