Alkohol - CERA - Göteborgs universitet

CENTRUM FÖR UTBILDNING OCH FORSKNING
KRING RISKBRUK, MISSBRUK OCH BEROENDE
CENTER FOR EDUCATION AND RESEARCH ON ADDICTION (CERA)
Alkohol- och
narkotikaforskning vid
Göteborgs universitet
om kunskap och samverkan från riskbruk, missbruk till beroende
CENTRUM FÖR UTBILDNING OCH FORSKNING
KRING RISKBRUK, MISSBRUK OCH BEROENDE
CENTER FOR EDUCATION AND RESEARCH ON ADDICTION (CERA)
Utgivare: Centrum för forskning och utbildning kring riskbruk, missbruk och beroende
(CERA), Göteborgs universitet
Projektansvarig för skriften: Ann-Sophie Lindqvist Bagge, Angelica Hagsand och Claudia
Fahlke
Foto framsidan: © Marcus Pink, www.flickr.com
Tryckår: 2015
1
CENTRUM FÖR UTBILDNING OCH FORSKNING
KRING RISKBRUK, MISSBRUK OCH BEROENDE
CENTER FOR EDUCATION AND RESEARCH ON ADDICTION (CERA)
Innehåll
Förord ....................................................................................................................................... 4
OM CERA
CERA - vem är vi och vad kan vi göra för dig? .......................................................................... 8
CERA - samverkanspriset 2014 ............................................................................................... 10
Vetenskapliga skrifter och rapporter från CERA .................................................................... 14
In English ................................................................................................................................ 16
PÅGÅENDE FORSKNING
Anette Skårner ....................................................................................................................... 20
Angelica Hagsand ................................................................................................................... 21
Anna Söderpalm Gordh .......................................................................................................... 22
Ann-Sophie Lindqvist Bagge ................................................................................................... 23
Björn Andersson..................................................................................................................... 24
Bo Söderpalm ......................................................................................................................... 25
Christer Ahlman ..................................................................................................................... 26
Claudia Fahlke ........................................................................................................................ 27
Elisabeth Punzi ....................................................................................................................... 28
Fides Schückher...................................................................................................................... 29
Fredrik Spak ............................................................................................................................ 30
Frida Petersson ....................................................................................................................... 31
Gunilla Barr ............................................................................................................................ 32
Gunnel Hensing ...................................................................................................................... 33
Helga Höifödt Lidö ................................................................................................................. 34
Jenny Rangmar ....................................................................................................................... 35
Johan Melander Hagborg ....................................................................................................... 36
Jonas Stålheim ........................................................................................................................ 37
Julia Morud Lekholm .............................................................................................................. 38
Jörgen Engel & Elisabet Jerlhag Holm .................................................................................... 39
2
CENTRUM FÖR UTBILDNING OCH FORSKNING
KRING RISKBRUK, MISSBRUK OCH BEROENDE
CENTER FOR EDUCATION AND RESEARCH ON ADDICTION (CERA)
Karin Boson ............................................................................................................................ 40
Kristina Berglund .................................................................................................................... 41
Lena Lundholm ....................................................................................................................... 42
Lisa Ivanoff.............................................................................................................................. 43
Louise Adermark .................................................................................................................... 44
Malin Hildebrand Karlén ........................................................................................................ 45
Margda Wærn ........................................................................................................................ 46
Marie von Garaguly ................................................................................................................ 47
Mattias Gullberg ..................................................................................................................... 48
Mattias Gunnarsson ............................................................................................................... 49
Mia Ericson ............................................................................................................................. 50
Rhona Clarke .......................................................................................................................... 51
Russel Turner .......................................................................................................................... 52
Sejla Brkic ............................................................................................................................... 53
Solveig Olausson..................................................................................................................... 54
Susanne Jonsson..................................................................................................................... 55
Thord Rosén ........................................................................................................................... 56
Torbjörn Forkby ...................................................................................................................... 57
Weddig Runquist ................................................................................................................... 58
3
CENTRUM FÖR UTBILDNING OCH FORSKNING
KRING RISKBRUK, MISSBRUK OCH BEROENDE
CENTER FOR EDUCATION AND RESEARCH ON ADDICTION (CERA)
Förord
Med den här skriften vill vi – CERA – ge dig en inblick i den pågående forskningen som
bedrivs inom området alkohol och narkotika vid Göteborgs universitet. Vi vill ge dig
möjlighet att ta del av den omfattande vetenskapliga kunskapen som finns inom CERA, allt
från samhälle till molekyl. CERA är en tvärvetenskaplig centrumbildning vid Göteborg
universitet som bedriver forskning och utbildning i frågor som rör alkohol och narkotika.
CERA arbetar också med att föra ut forskningsresultat till verksamheter som arbetar med
missbruk och beroende och till andra intressenter. CERAs engagemang att sprida och
omsätta vetenskaplig kunskap till samhället har lett till att CERA erhöll förra årets
samverkanspris av rektorn vid Göteborgs universitet.
Den här skriften delas ut i samband med att CERA arrangerar en konferens den 8 oktober
2015 på temat: Vad visar aktuell alkohol- och narkotikaforskning och hur kan resultaten
omsättas till samhällsnytta? Hur stärker vi tillsammans folkhälsan inom Västra Götaland? En
konferens vid Göteborgs universitet där det bio-psyko-sociala perspektivet möts och där
forskning och praktik får möjlighet att samtala med varandra.
Förhoppningen är att den här skriften skall inspirera och stimulera till forsknings- och
utvecklingsuppslag och till tankar om fortbildning inom alkohol- och narkotikaområdet och
därmed också bidra till en kvalitetshöjning av svensk missbruks- och beroendevård och till
en bättre folkhälsa.
Väl mött!
Göteborg den 8 oktober 2015
Styrguppen för CERA, genom
Claudia Fahlke, föreståndare för CERA
4
CENTRUM FÖR UTBILDNING OCH FORSKNING
KRING RISKBRUK, MISSBRUK OCH BEROENDE
CENTER FOR EDUCATION AND RESEARCH ON ADDICTION (CERA)
Styrgruppen för CERA
Foto: Johan Wingborg
Främre raden:
Bo Söderpalm, professor vid Institutionen för neurovetenskap och fysiologi, sektionen för psykiatri
och neurokemi, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet samt Beroendekliniken,
Sahlgrenska universitetssjukhuset/Område 2
Anette Skårner, docent vid Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet
Lennart Rådenmark, länssamordnare för ANDT-frågor, Länsstyrelsen Västra Götaland
Ewa Wikström, professor vid Företagsekonomiska institutionen, Göteborgs universitet
Ann Karlsson, samordnare med ansvar för FoU-frågor, FoU i Väst, Göteborgsregionens
kommunalförbund (GR)
Bakre raden:
Fredrik Spak, docent vid Institutionen för medicin, avdelningen för Socialmedicin, Sahlgrenska
akademin, Göteborgs universitet samt Beroendekliniken, Sahlgrenska
universitetssjukhuset/Område 2
Claudia Fahlke, professor vid Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet samt
Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset/Område 2
Hugo Wallén, verksamhetschef för Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset/Område 2
Malin Aronsson, regionchef för Kriminalvården Region väst
Bodil Augustsson, adjunkt vid Institutionen för vårdvetenskap och hälsa, Sahlgrenska akademin
Kristina Berglund, docent vid Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet
5
CENTRUM FÖR UTBILDNING OCH FORSKNING
KRING RISKBRUK, MISSBRUK OCH BEROENDE
CENTER FOR EDUCATION AND RESEARCH ON ADDICTION (CERA)
OM CERA
6
CENTRUM FÖR UTBILDNING OCH FORSKNING
KRING RISKBRUK, MISSBRUK OCH BEROENDE
CENTER FOR EDUCATION AND RESEARCH ON ADDICTION (CERA)
7
CENTRUM FÖR UTBILDNING OCH FORSKNING
KRING RISKBRUK, MISSBRUK OCH BEROENDE
CENTER FOR EDUCATION AND RESEARCH ON ADDICTION (CERA)
CERA – vem är vi och vad kan vi göra för dig?
Centrum för forskning och utbildning kring riskbruk, missbruk och beroende (the Center for
Education and Research on Addiction, CERA) är en tvärvetenskaplig centrumbildning vid
Göteborgs universitet med samarbetspartners från Länsstyrelsen, Hälso- och sjukvården,
Primärvården, Kriminalvården och Socialtjänsten.
CERA arbetar för att stärka och utveckla den vetenskapliga kunskapen om alkohol och
narkotika genom att bedriva kvalificerad forskning och utbildning inom området. CERA
samverkar också med olika verksamheter som arbetar med frågor som rör alkohol och
narkotika, och erbjuder uppdragsutbildning, utvärderingar och forskning inom området.
Forskning inom CERA
Forskare inom CERA arbetar med frågor med en rad olika frågor som berör riskbruk,
missbruk och beroende – allt från molekylärbiologi till samhällsfrågor. Här studeras t.ex. hur
biologiska, psykologiska och/eller sociala faktorer samspelar till varför vissa personer
utvecklar alkohol- och drogproblem och vilka konsekvenser detta leder till för dem själva och
deras omgivning.
Vidare har CERA ett fokus på folkhälsa och ungdomar/unga vuxna. Här studerar forskarna
bland annat vilka förebyggande insatser som kan minska risken för utveckling av
beroendeproblem samt psykisk och kroppslig ohälsa i framtiden.
CERA medverkar i utbildningar
CERA arbetar för att kunskapen om alkohol och droger ska öka för yrkesverksamma som i
olika sammanhang möter personer som har alkohol- och narkotikaproblem. Vid Göteborgs
universitet finns flera fristående kurser om riskbruk, missbruk och beroende, samt ett
masterprogram i missbruks- och beroendevetenskap (120 hp).
Masterprogrammet är en utbildning för dig som vill fördjupa din kompetens för ett
kvalificerat psykosocialt arbete inom beroendevården och/eller söka till en forskarutbildning
inom området. Programmet ges på halvfart för att det ska vara enkelt att kombinera studier
och arbete, men det finns möjlighet att läsa vissa delar av programmet på helfart för att
förkorta studietiden.
8
CENTRUM FÖR UTBILDNING OCH FORSKNING
KRING RISKBRUK, MISSBRUK OCH BEROENDE
CENTER FOR EDUCATION AND RESEARCH ON ADDICTION (CERA)
CERA samverkar
Etableringen av CERA bygger på ett mångårigt samarbete mellan olika vetenskapliga
discipliner och mellan aktörer såväl från universitet och offentlig verksamhet från t.ex.
kommun, landsting och statliga organ.
Genom det gedigna samarbetet har goda förutsättningar skapats för att identifiera centrala
frågeställningar inom området, understödja och initiera forskning samt sprida resultaten i
dialoger, nätverk och på andra sätt för att de ska få praktisk betydelse.
År 2014 mottog styrgruppen för CERA samverkanspriset av rektor Pam Fredman för
Göteborgs universitet – ett pris för de betydande insatser CERA gjort de senaste 10 åren för
att öka samverkan mellan universitetet och det omgivande samhället på såväl lokal som
nationell nivå.
CERA erbjuder uppdrag!
CERA erbjuder uppdragsforskning, utvärderingar och utbildningsinsatser i alkohol- och
narkotikafrågor, anpassade till de behov som finns för verksamheter som arbetar med dessa
frågor. CERA medverkar också i vetenskapliga och populärvetenskapliga konferenser och
seminarier och har en lång erfarenhet av vetenskapliga expertuppdrag för kommuner och
landsting.
Vill du komma i kontakt med oss?
CERA leds av en styrgrupp med som träffas regelbundet. Kontakta oss gärna så berättar vi
mer om vad vi kan göra för dig:
E-post: [email protected]
Webb: www.cera.gu.se
Claudia Fahlke, förståndare för CERA
professor, leg. psykolog, Göteborgs universitet/Beroendekliniken SU
Fredrik Spak, vice föreståndare för CERA
docent, leg. läkare, Göteborgs universitet/Beroendekliniken SU
9
CENTRUM FÖR UTBILDNING OCH FORSKNING
KRING RISKBRUK, MISSBRUK OCH BEROENDE
CENTER FOR EDUCATION AND RESEARCH ON ADDICTION (CERA)
CERA får Samverkanspriset 2014
Den 24:e oktober 2014 mottog styrgruppen för CERA 2014 års samverkanspris från
Göteborgs universitet. Prisutdelningen ägde rum på Svenska Mässan under årets
Doktorspromotion och priset delades ut av rektor Pam Fredman.
Foto: Viktor Hagsand
Reportage i GU Journalen nr 6, 2014:
Långt och ihärdigt samarbete belönas
Samverkan måste byggas underifrån. Sedan kräver det en massa tid och tålamod.
– Lär gärna av oss, säger professor Claudia Fahlke, föreståndare för centrumbildningen CERA,
som i år får Samverkanspriset på 200 000 kronor.
DET ÄR KÄNSLOR av glädje men också av lättnad över att äntligen ha blivit
uppmärksammade. Claudia Fahlke berättar att hon tog emot samtalet om priset en klarblå
försommardag nere på bryggan på Styrsö-Bratten, där hon stod och väntade på båten.
– Wow, det var fantastiskt och kändes overkligt i stunden, berättar hon. Priset är ett
erkännande för allt som vi har gjort under åren. När vi startade 2004 var vi mer ett ideellt
nätverk, sedan dess har det vuxit successivt och vi har hela tiden ägnat oss åt tredje
uppgiften, samverkan med det omgivande samhället.
– Det känns som en bekräftelse, fortsätter Anette Skårner, lärare och forskare på
institutionen för socialt arbete. Men det är inte bara en viktig markering inom universitetet
utan också för yrkesverksamma inom missbruksområdet som vi samarbetar med LENNART
10
CENTRUM FÖR UTBILDNING OCH FORSKNING
KRING RISKBRUK, MISSBRUK OCH BEROENDE
CENTER FOR EDUCATION AND RESEARCH ON ADDICTION (CERA)
RÅDENMARK, som är alkohol- och drogsamordnare på Länsstyrelsen, framhåller att CERA
har blivit en nationell förebild för hur universitetet och externa aktörer kan samarbeta.
– Det är många, framför allt i Stockholmsregionen, som är avundsjuka på vårt unika
samarbete. Det speciella med CERA är att det är så många forskare med från olika discipliner
och att det finns en stark vilja att göra nytta, att kunskapen ska spridas till personal inom
hälso- och sjukvården, socialtjänsten, kriminalvården och kommuner. I prismotiveringen står
det att CERA har ”en upparbetad och utomordentligt god och stabil samverkan mellan
institutioner och fakulteter inom Göteborgs universitet, och med externa aktörer som hälsooch sjukvård, socialtjänst, kriminalvård samt länsstyrelsen”. De hyllas för att ha tagit fram en
modell för hur samverkan kring beroendefrågor kan utformas nationellt.
MEN LÅT OSS ta det från början. Dåvarande chefen på Beroendekliniken vid Sahlgrenska
Universitetssjukhuset ville stärka närheten till universitetet och komplettera den medicinska
expertisen med psykologi och socialt arbete. Fyra forskare bildade då, 2004, Forskningsrådet
för missbruks- och beroendeforskning, FMB.
– Det bäddade för det vi har idag, berättar Claudia Fahlke. Vi blev ett tvärvetenskapligt
forskningsråd som hade till uppgift att implementera akademisk kunskap till praktik och
klinik. Vi träffades regelbundet och började diskutera beroendeforskning och vetenskapliga
förhållningssätt och lärde på så vis känna varandra. Eftersom syftet med nätverket inte var
att söka pengar fanns det ingen konkurrens mellan oss. Under åren har det arrangerats
uppdragsutbildningar, en mängd konferenser och seminarier om aktuell forskning för alla
som jobbar med dessa frågor ute i samhället. Exempelvis har man tagit fram en rapport över
forskningsfältet, där forskare skriver korta populärvetenskapliga presentationer med
kontaktuppgifter. Förutom att driva forskningsprojekt har CERA fått flera nationella uppdrag,
bland annat att vara med och revidera Socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruksoch beroendevården. Ett annat resultat är att CERA ligger bakom Sveriges enda
masterprogram inriktat på missbruks- och beroendevetenskap.
MEN TROTS ATT CERA inrättades formellt som en centrumbildning av rektor hösten 2014 har
de inte fått en krona från universitetet, förutom en mindre pott från Samhällsvetenskapliga
fakulteten som stöd för administration. Claudia Fahlke menar att utan Länsstyrelsen Västra
Götalands ekonomiska stöd på cirka 1,7 miljon kronor, som FMB fick innan det blev CERA,
hade det varit svårt om inte omöjligt att komma så långt som de gjort.
– Vi hade hoppats att få pengar i samband med att vi blev en centrumbildning men vi
hamnade i en brytpunkt på grund av en översyn. Nu ser vi en chans att söka pengar från
UGOT Challenges, men vi är ändå i behov av pengar för att kunna arbeta vidare systematiskt.
Jag tycker det är universitetets ansvar som uppmanade oss att ansöka om att bli en
centrumbildning och som också har inrättat oss.
11
CENTRUM FÖR UTBILDNING OCH FORSKNING
KRING RISKBRUK, MISSBRUK OCH BEROENDE
CENTER FOR EDUCATION AND RESEARCH ON ADDICTION (CERA)
ETT AV DE områden som man vill forska vidare om är utsatta grupper i samhället som
hemlösa och invandrare. Men det finns också planer på att starta en studie om studenter,
som är den grupp i samhället som dricker mest och som också oftare prövar cannabis
jämfört med jämnåriga.
– Här behövs insatser, menar Anette Skårner. Det är många som pratat om hur viktigt att
göra mer för unga vuxna men det har gjorts väldigt lite. Kan man få unga människor att
reflektera över sitt drickande har bara det en positiv effekt. Svensk beroende- och
missbruksforskning håller en mycket hög internationell standard, framhåller Claudia Fahlke.
– VI FICK BLAND annat excellent betyg i RED 10, men Sverige är litet och vi kan bli bättre och
behöver samverka mer med andra forskare. Vi har ganska god kunskap om enstaka faktorer,
om beroendets psykologi, sociala faktorers betydelse och vad som händer i hjärnan, men
utmaningen är att få ihop alla delar till bra modeller som täcker det komplexa. Vardagen för
den som hamnat snett är inte så enkel, bara samtal eller medicin hjälper inte alltid. Det är
därför viktigt att forskningen är tvärdisciplinär.
På frågan om vad som har varit framgångsreceptet svarar Claudia Fahlke snabbt.
– Samverkan låter sig inte styras uppifrån. Ingen har sagt till oss vad vi ska göra. Vi började
träffas för att vi litar på och respekterar varandra. Men också för att det är roligt att hålla på
med samverkan. Även om det har växt till något mycket större har vi försökt att behålla det
genuina engagemanget.
EN ANNAN NÖDVÄNDIG egenskap är tålamod, menar Claudia Fahlke.
– Vi har hållit på länge och det måste få ta tid. Ibland får man med små medel göra ganska
mycket och baksidan är att det är lite av en fritidssyssla. Det har krävt oerhört många timmar
på kvällar och helger. Så kan man inte jobba för alltid, men det har varit en viktig del i
uppstarten.
Enligt Lennart Rådenmark har CERA blivit en viktig aktör i hela landet på grund av den
dynamik som samarbetet har genererat.
– Det skapar stora möjligheter, bara fantasin sätter gränser. Det som CERA framför allt
lyckats med är att få saker och ting att hänga ihop och att göra nytta.
Att få Samverkanspriset känns därför extra roligt, poängterar Claudia Fahlke som hoppas att
det leder till att samverkan uppmärksammas eftersom den alltför ofta tas för given.
– Det är inget som premieras särskilt mycket. Universitetet är inte riggat för en sådan
verksamhet som vi bedriver. Alla talar om hur bra det är att sprida och omsätta kunskap men
det tar mycket tid. För mig som professor är det lättare att göra det men för unga forskare
handlar det nästan uteslutande om att producera forskningsartiklar. Universitetet ska förstås
ligga i framkant när det gäller forskning och utbildning, men det är minst lika viktigt att
universitetet finns ute i samhället och samverkar. Vi är trots allt finansierade med offentliga
medel, säger Claudia Fahlke som föreslår att GU ser över meriteringssystemen.
12
CENTRUM FÖR UTBILDNING OCH FORSKNING
KRING RISKBRUK, MISSBRUK OCH BEROENDE
CENTER FOR EDUCATION AND RESEARCH ON ADDICTION (CERA)
ANETTE SKÅRNER tycker att samverkansuppgiften behöver tydliggöras och konkretiseras
exempelvis i det fortsatta arbetet med Vision 2020.
– Vi har en skyldighet att inte bara skriva vetenskapliga artiklar på engelska för
forskarsamhället utan även att dela med oss av kunskapen och inse att vi har stor nytta av
samverkan. Jag hoppas på en förändring.
TEXT: ALLAN ERIKSSON (GU Journalen nr 6, 2014)
13
CENTRUM FÖR UTBILDNING OCH FORSKNING
KRING RISKBRUK, MISSBRUK OCH BEROENDE
CENTER FOR EDUCATION AND RESEARCH ON ADDICTION (CERA)
Vetenskapliga skrifter och rapporter från CERA
Forskarna inom CERA publicerar kontinuerligt vetenskapliga skrifter i olika internationella
och nationella vetenskapliga tidskrifter. Du kan ta del av dem på CERAs hemsida
www.cera.gu.se
Rapporterna nedan är exempel på svenska rapporter, utredningarna, projekt, konferenser
m.m. där CERA har medverkat.
Standing up! Stödgruppsverksamhet för anhöriga till personer med drogproblem.
Rapport 2015:4 Trestad2.
Vem är jag utan cannabis? Rapport 2015:3 Trestad2.
SKL - Kunskap till praktik. Utveckling av missbruks- och beroendevården. Tillbakablickar
och framtidsutsikter. Dokumentation från en tvådagars konferens för politiker och
chefer i Stockholm, 11-12 november 2014.
Beroendevårdens utveckling och framtid - vilka utmaningar står vi inför? Dokumentation
från jubileumskonferens i Göteborg när Beroendekliniken, Sahlgrenska
universitetssjukhus fyllde 10 år, Göteborg 17 oktober 2014.
Alkohol, maskulinitet, idrott och våld. Dokumentation från konferens i Göteborg, 8
november 2013.
Ahlin L, Engel J, Fahlke C, Wedin M (2013) Lagrådsremiss om missbruksvården är ett
totalt bottenapp. Bulletin, nr 2, sida 11.
Missbruk som får konsekvenser I vardagen långt upp I livet. Reportage om föredraget i
samband med konferens om regional satsning mot cannabis i Västra Götaland. Svenska
Mässan, Göteborg. Rapport från Länsstyrelsen, 2012:89, sida 10.
Graviditet och tidigt föräldraskap vid missbruk eller beroende - stöd till föräldrar och
barn – 18 oktober 2012. Dokumentation från konferens i Göteborg, 18 oktober 2012.
Kognitiva funktionshinder vid missbruk och psykisk. Dokumentation från konferens i
Göteborg 21 september 2012.
Presentation av Missbruksutredningen (PDF, öppnas i nytt fönster). Dokumentation av
konferens i Göteborg, 28 april 2011.
Hälsoläget för personer med narkotikaproblem – samarbete ger möjligheter! (öppnas i
nytt fönster). Dokumentation från konferens i Göteborg, 27 januari 2011.
14
CENTRUM FÖR UTBILDNING OCH FORSKNING
KRING RISKBRUK, MISSBRUK OCH BEROENDE
CENTER FOR EDUCATION AND RESEARCH ON ADDICTION (CERA)
På nära håll och på lång sikt - forskning om riskbruk, missbruk och beroende.
Dokumentation från regional konferens om pågående alkohol- och drogforskning för
personal inom sjukvården, socialtjänsten och kriminalvården, 27 april 2010, Göteborg.
Konferensen dokumenterad av Länsstyrelsen Västra Götalands län, rapport 2010:38.
Riskbruk av alkohol. Hur gör vi för att utveckla vårt arbete i Västra Götaland?
Dokumentation från regional dialogkonferensen för chefer och politiker inom
sjukvården, socialtjänsten och kriminalvården, 4 mars 2010, Göteborg.
Så går vi vidare! Dokumentation från chefsdagen för projektet Riktlinjer i Samverkan,
Västra Götalands län, 4 februari 2010.
Missbruk och psykiatrisk samsjuklighet – integrerade insatser för vård och behandling.
Dokumentation från heldagskonferens för politiker, chefer och medarbetare i
kommuner, hälso- och sjukvård, kriminalvård och frivilligorganisationer, Göteborg, 2
april 2009.
Cannabismissbruk. Dokumentation från heldagskonferens i Göteborg den 6 november
2008. Utgiven av Länsstyrelsen Västra Götalands län, rapport nr 2008:85.
När, Var, Hur? Implementering av nationella riktlinjerna för missbruks- och
beroendevården. Dokumentation av mitt föredrag/konferensen i Göteborg 10 april
2008. Utgiven av Länsstyrelsen Västra Götalands län, rapport nr 2008:50.
Rum3 – idéer, utveckling och möjligheter inom missbruks- och beroendevården i Skåne,
Stockholm och Västra Götalands län. Intervju om Forskningsrådet för Beroendekliniken.
Utgiven av Länsstyrelsen Västra Götalands län, rapport 2008:39.
En heldag om nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården.
Dokumentation av mitt föredrag/konferensen i Göteborg 27 september 2007. Utgiven
av Länsstyrelsen Västra Götalands län, rapport nr 2007:64.
15
CENTRUM FÖR UTBILDNING OCH FORSKNING
KRING RISKBRUK, MISSBRUK OCH BEROENDE
CENTER FOR EDUCATION AND RESEARCH ON ADDICTION (CERA)
In English
The Center for Education and Research on Addiction (CERA) at University of Gothenburg is
an interdisciplinary research center at the University of Gothenburg working to strengthen
and develop research, education and collaboration in the field of addiction.
CERA focuses on how biological, psychological and social factors interact and explain why
certain individuals develop addiction. Also in focus are the consequences of the addiction
both to the individual and their surroundings. CERA researchers are particularly interested in
matters concerning public health, especially preventive interventions.
CERA has an excellent scientific competence in dependence research among its members.
For example, researchers in CERA have been awarded with honours of excellence in external
international evaluations of their research. CERA will work on a long-term basis to
strengthen and develop research and education in the area of addiction by (1) stimulating
and supporting preventive and patient/client-centered research, (2) creating opportunities
and offering education and life-long learning for those working with addiction and (3)
developing and implementing evidence-based methods in the area of addiction.
Collaborating partners:
the County Administration, Västra Götaland
FoU in Väst/ the Göteborg Region Association of Local Authorities
the local government federation in Gothenburg
FoUU in Primary care, Västra Götaland
Unit for addiction treatment, Sahlgrenska University Hospital
Criminal care, Region Väst
For more information or contact
E-post: [email protected]
Webb: www.cera.gu.se
16
CENTRUM FÖR UTBILDNING OCH FORSKNING
KRING RISKBRUK, MISSBRUK OCH BEROENDE
CENTER FOR EDUCATION AND RESEARCH ON ADDICTION (CERA)
17
CENTRUM FÖR UTBILDNING OCH FORSKNING
KRING RISKBRUK, MISSBRUK OCH BEROENDE
CENTER FOR EDUCATION AND RESEARCH ON ADDICTION (CERA)
PÅGÅENDE
FORSKNING
18
CENTRUM FÖR UTBILDNING OCH FORSKNING
KRING RISKBRUK, MISSBRUK OCH BEROENDE
CENTER FOR EDUCATION AND RESEARCH ON ADDICTION (CERA)
19
CENTRUM FÖR UTBILDNING OCH FORSKNING
KRING RISKBRUK, MISSBRUK OCH BEROENDE
CENTER FOR EDUCATION AND RESEARCH ON ADDICTION (CERA)
Anette Skårner
Docent i socialt arbete, socionom
Institutionen för socialt arbete
[email protected]
Mina övergripande forskningsområden är missbruk och beroende, sociala nätverk samt
social exkludering och kontroll. Gemensamt för mitt sätt att närma mig dessa områden är
ett fokus på företeelser och processer i spänningsfältet mellan individen och den
omgivande sociala kontexten.
Ett centralt forskningsintresse är exitprocesser från drogmissbruk och de relationsmässiga
utmaningar som människor ställs inför när de försöker göra ny entré i det ”vanliga”
samhället. På senare tid har jag särskilt intresserat mig för vänskaps- och kärleksrelationers
betydelse under denna process. Resultaten från mina nätverksstudier pekar på hur
uppbrottet ur missbruk ofta leder till en omdefinition av existerande vänskapsrelationer och
hur det stigma som är förenat med narkotikamissbruk försvårar etablerandet av nya
vänskapsband. I en aktuell studie som genomförs tillsammans med Bengt Svensson och
Sven-Axel Månsson, Malmö högskola undersöker vi hur den sexuella praktiken upplevs och
iscensätts under uppbrottet samt vilka kopplingar intervjupersonerna gör till sin tidigare
droganvändning. Studien visar att en av de känsligare frågorna är hur sexualiteten skall
fungera utan droger och när sexuella script kopplade till missbruksmiljön skall omprövas i
den nya livssituationen. En viktig lärdom är att om erfarenheter av vänskaps- och
kärleksrelationer under missbrukstiden konstrueras som annorlunda och mindre äkta än
andra människors, innebär det ytterst en diskvalificering av det universella och
allmänmänskliga vilket kan försvåra vägen ut ur missbruk.
Ett annat spår i min forskningsverksamhet är den dubbla funktionen av stöd och kontroll
som utmärker den professionella relationen mellan behandlare och klient. Bland annat har
jag tillsammans med Leila Billquist genomfört en studie av kontaktmannarelationen inom
LVM-vården.
Tillsammans med Björn Andersson deltar jag i en övergripande forskargrupp med uppgift att
utvärdera ”Trestad2”, ett nationellt projekt med fokus på insatser mot cannabismissbruk. Vi
har här också genomfört en lokal studie av stödverksamhet till anhöriga. Ett annat pågående
forskningssamarbete är det tvärvetenskapliga forskningsprogrammet LoRDIA (Longitudinal
Research on Development In Adolescense) som syftar till att under en längre tid följa
ungdomars psykosociala utveckling till vuxna (www.lordia.se).
20
CENTRUM FÖR UTBILDNING OCH FORSKNING
KRING RISKBRUK, MISSBRUK OCH BEROENDE
CENTER FOR EDUCATION AND RESEARCH ON ADDICTION (CERA)
Angelica Hagsand
Fil. dr. i psykologi
Psykologiska institutionen
[email protected]
I Sverige är en stor del av alla våldsbrott alkoholrelaterade, vilket innebär att
gärningspersonen, offret eller vittnena var alkoholpåverkade vid dådet. I TV serier och på
film är det avancerad DNA teknik och magkänslan hos duktiga utredare som tar en
utredningen framåt. I verkligheten finns det dock sällan teknisk bevisning som t.ex.
blodspår. Vittnen är ofta den enda informationskällan i utredningar då dessa var på
platsen och såg vad som hände.
Aktörer inom rättsväsendet (t.ex. polis, åklagare, domare) brukar inte se vittnesmål från
alkoholpåverkade personer som tillförlitliga. Det är viktigt att undersöka om det finns
vetenskapligt stöd för rättsaktörernas uppfattning då det kan bidra till ett mer rättsäkert
samhälle, både nationellt och internationellt. Det finns endast en handfull studier som har
undersökt hur alkoholpåverkade vittnen minns brott och hur tillförlitliga dessa vittnen är.
Min avhandling bestod av experimentella studier och visade att vittnen med en promille
under 1.0 i blodet mindes ungefär lika bra som nyktra, vilket också är i linje med vad de få
andra studierna på området har funnit. Alkoholpåverkade vittnen tycks alltså prestera på
samma nivå som nyktra i vittneskonfrontationer där de skall identifiera den skyldiga, men
också i förhör där de berättar samma mängd detaljer ungefär lika korrekt som nyktra
vittnen.
Utifrån dessa forskningsfynd finns det alltså inte skäl för rättsaktörer att avfärda vittnesmål
från personer som var lågt till moderat alkoholpåverkade vid brottet. Den information som
kommer fram från påverkade vittnen kan vara värdefull och leda utredningen framåt så att
rätt gärningsperson grips och även hindra att en oskyldig person döms. Då dessa slutsatser
rör vittnen med en relativt låg promillehalt är det givetvis viktigt att i framtiden studerar hur
tillförlitliga vittnen är som har en högre promille. Det finns också skäl att misstänka att olika
förhörs strategier (positiva, negativa, neutrala) kan påverka hur alkoholpåverkade vittnen
minns brott, och därför kommer min framtida experimentella post doc forskning i USA att
studera detta närmare.
21
CENTRUM FÖR UTBILDNING OCH FORSKNING
KRING RISKBRUK, MISSBRUK OCH BEROENDE
CENTER FOR EDUCATION AND RESEARCH ON ADDICTION (CERA)
Anna Söderpalm Gordh
Docent i psykologi
Institutionen för neurovetenskap och fysiologi
[email protected]
Min forskning handlar om individuella skillnader i responsen till alkohol. I nuläget görs
mest alkoholforskning på personer som redan är alkoholberoende. I motsatts till den
forskningen är vi intresserade av friska “social drinkers” som inte utvecklat ett beroende
av något slag.
Vi använder oss av olika laboratoriemodeller för att studera både subjektiva och objektiva
individuella skillnader till en drog respons. Subjektiva responser till alkohol representerar en
viktig fenotyp för alkohol användning och alkohol missbruk. Målet med vår forskning är att
genom belastningsstudier med alkohol kunna förutse subjektiva riskfaktorer för ett framtida
utvecklande av ett alkoholmissbruk. Det finns bl.a. en misstanke om att vissa effekter av
alkohol beror på under vilka sociala omständigheter man dricker i, t.ex. närvaron av andra
människor kan förstärka de positiva/stimulativa effekterna av alkohol och kan därigenom
öka alkoholintaget.
Forskning visar även att individer som har släktingar som är alkoholberoende har en förhöjd
risk att själva hamna i ett beroende och att denna grupp reagerar subjektivt annorlunda på
alkohol än de som inte har en ärftlig belastning. På det sätt som genetik och miljö förutspår
och påverkar en individs reaktion till alkohol är i stort sett även det ett outforskat område.
De vetenskapliga metoder som vi idag har som mäter de subjektiva effekterna är
välutvecklade och välanvända men är fortfarande subjektiva och saknar till sin natur
objektivitet. Därför syftar vår forskning även till att utveckla nya mer objektiva metoder för
att kunna mäta alkoholen effekter.
22
CENTRUM FÖR UTBILDNING OCH FORSKNING
KRING RISKBRUK, MISSBRUK OCH BEROENDE
CENTER FOR EDUCATION AND RESEARCH ON ADDICTION (CERA)
Ann-Sophie Lindqvist Bagge
Fil. dr. i psykologi, leg. psykolog
Psykologiska institutionen
[email protected]
Min forskning berör psykisk hälsa, missbruk, personlighet och livskvalitet. Forskningen är
främst klinisk baserad, till skillnad från min prekliniska avhandling ’Nandrolone decanoate,
behaviour and brain: animal experimental studies’, som lades fram vid Göteborgs
universitet år 2004.
Min forskningsverksamhet är tvärvetenskaplig och sker i samarbete med kollegor från
Sahlgrenska universitetssjukhuset, Centre for Ethics, Law and Mental Health (CELAM) och
psykologiska institutionen vid Göteborgs universitet, samt med kollegor från Kriminalvården.
Forskningen där jag är delaktig inriktas specifikt mot att undersöka kort- och långtidseffekter
av anabola androgena steroider på beteende, personlighet samt psykiskt- och fysisk hälsa,
att undersöka samspelet mellan missbruk, allvarlig psykisk sjukdom och kriminalitet, samt
att undersöka sambandet mellan livskvalitet, depression och ångest och hur detta samband
interagerar med psykisk- och somatisk sjukdom.
23
CENTRUM FÖR UTBILDNING OCH FORSKNING
KRING RISKBRUK, MISSBRUK OCH BEROENDE
CENTER FOR EDUCATION AND RESEARCH ON ADDICTION (CERA)
Björn Andersson
Docent i socialt arbete, socionom
Institutionen för socialt arbete
[email protected]
Centrala teman i min forskning är ungdomsfrågor, det offentliga livets sociala relationer,
social hållbarhet samt förebyggande och uppsökande socialt arbete. Den forskning jag
bedrivit i relation till droger och beroende är i hög grad inriktad på preventiva insatser i
förhållande till unga.
Under 2003-2008 arbetade jag för den statliga samordningen av narkotikapolitiken,
”Mobilisering mot narkotika”, med att följa upp insatser i krog- och nöjesmiljöer samt
förebyggande insatser inom grund- och gymnasieskolan. Mycket av detta skedde inom
ramen för ett samarbete mellan Stockholm, Göteborg och Malmö där storstadens speciella
situation utgjorde utgångspunkt. Detta har 2012-2015 följts upp med ett nytt
trestadssamarbete där jag tillsammans med Anette Skårner deltar i en övergripande
forskargrupp med uppgift att värdera de samlade resultaten av olika insatser i städerna.
Mycket av min forskningsverksamhet är kopplad till olika slag av socialt arbete och jag tycker
att forskningscirkel är en bra metod för få praktiska erfarenheter och forskningsperspektiv
att komma i dialog. Under 2010 ledde jag en forskningscirkel med fokus på uppsökande
arbete bland hemlösa och inom gatuprostitutionen. Liknande cirklar genomfördes på fler
ställen i landet och jag skrev en rapport som sammanfattade resultaten. Det man kan se är
hur uppsökande arbete har stora metodmässiga och strukturella likheter, oavsett vilken
målgrupp som står i fokus.
En annan forskningscirkel 2013 omfattade sju västsvenska kommuner och handlade om lokal
mobilisering mot cannabis. En central fråga var vilken kunskap om cannabis som finns bland
ungdomar, föräldrar och professionella. Det vi kunde se sammanfattade vi med
”reflekterande ambivalens”. Många var engagerade i frågan, men uppfattade samtidigt att
det var svårt att få kunskap som pekade i en bestämd riktning.
En insats som just påbörjats är att följa stadsdelen Majorna-Linné, Göteborg, där man
antagit en 10-årsplan för att arbeta med stadsdelens höga cannabisanvändning bland unga.
Forskningen genomförs tillsammans med Anette Skårner och handlar om att studera
enskilda verksamheter samt göra en samlad bedömning av utvecklingen i stadsdelen vad
gäller cannabisanvändning bland unga.
24
CENTRUM FÖR UTBILDNING OCH FORSKNING
KRING RISKBRUK, MISSBRUK OCH BEROENDE
CENTER FOR EDUCATION AND RESEARCH ON ADDICTION (CERA)
Bo Söderpalm
Professor i beroendemedicin, överläkare
Institutionen för neurovetenskap och fysiologi
[email protected]
Min forskning berör integrativa prekliniska och kliniska studier av alkoholism och
relaterade tillstånd. Detta transnationella projekt utforskar de neurobiologiska orsakerna
till alkoholberoende i djurexperimentella modeller, med syfte att finna nya
behandlingsprinciper och snarast pröva dessa i kliniken.
Vi studerar i första hand en nervkrets i hjärnan som vi identifierat som inblandad i
alkoholens belönande egenskaper, exakt hur alkohol påverkar denna krets på kort och lång
sikt, och hur man kan påverka dessa mekanismer, så att alkoholintaget reduceras.
Vi har visat att manipulation av glycin- och nikotinreceptorer kan motverka alkoholens
dopaminfrisättande effekt och sänka alkoholintaget i djurmodeller som anses förutsäga
klinisk effekt, och att man genom nikotinreceptorer även kan påverka alkoholsökande
beteende och betingad dopaminfrisättning efter exponering för en alkoholassocierad signal.
Således verkar alkohol farmakologiskt påverka samma mekanismer som är inblandade i att
motivera till ett alkoholsökande beteende, vilket leder till en ond cirkel. Dessa originalfynd
kan förklara det klassiska fenomenet att en alkoholberoende fortsätter dricka tills alkoholen
tar slut, trots en redan höggradig berusning. Resultaten visar även att aminosyrorna glycin
och taurin är av betydelse för den av oss beskrivna nervkretsens funktion, och att dessa kan
vara inblandade i såväl alkoholens som ett återfallspreventivt läkemedels (Campral ®)
påverkan på kretsen samt i den alkoholintagsreducerande effekten av Campral®. På basen av
våra resultat har vi genomfört två kontrollerade prövningar där vi funnit att interferens med
nikotinreceptorer reducerar alkoholintaget hos alkoholberoende med ca 30 %, jämfört med
knappt 10 % i placebogruppen, medan påverkan på hjärnans glycinreceptorer hittills inte har
varit effektivare än placebo.
Vid sidan av ovanstående huvudspår bedriver vi integrativa prekliniska och kliniska studier
även över betydelsen av perifera metabola konsekvenser av alkoholkonsumtion för
alkoholberoendet som sådant och för kognitiv svikt vid alkoholism, samt kliniska studier av
utfallet av farmakologisk behandling av ADHD hos personer med substansberoende.
25
CENTRUM FÖR UTBILDNING OCH FORSKNING
KRING RISKBRUK, MISSBRUK OCH BEROENDE
CENTER FOR EDUCATION AND RESEARCH ON ADDICTION (CERA)
Christer Ahlman
Fil. dr. i socialt arbete
Institutionen för socialt arbete
[email protected]
Min avhandling i socialt arbete behandlar avvikelser och återhämtningsstrategier hos
Göteborgs första generation ungdomsnarkomaner. Avhandlingen är skriven i rollen som
forskare även om jag på 1960-talet själv tillhörde den inre kretsen i den generation av
tunga rövare och pundare som skildras.
Efter en krisartad vändpunkt har flertalet av de personer som djupintervjuats lyckats
upprätta en ny livsstil, erhålla nya relationer och leva i bättre samklang med de värden de
fått i sig i sin barndom. Stabila och långvariga kärleksrelationer har i många fall haft varaktigt
positiva effekter även om kontakterna med mer anständiga människor i begynnelsen varit
mer tillfälliga och pryoartade. Dödligheten i sällskapet som helhet har liksom inom de
intervjuades krets varit hög eftersom den krävande livsstilen krävt sin tribut.
Under den epok då de intervjuade kom på fötter var tillgången på enkla arbetstillfällen och
billiga bostäder god också för udda och utsatta människor. Däremot har inslagen av
behandling varit tämligen obefintliga. En samhällsanda som också bland framstående och
mediala personligheter gjorde det chickt att hjälpa utsatta människor på fötter har istället
kunnat komma till användning. Efter en avhållsamhet under något decennium har de
intervjuade i de fall de varit i livet intervjuats på nytt i början av 2000-talet.
26
CENTRUM FÖR UTBILDNING OCH FORSKNING
KRING RISKBRUK, MISSBRUK OCH BEROENDE
CENTER FOR EDUCATION AND RESEARCH ON ADDICTION (CERA)
Claudia Fahlke
Professor i hälsopsykologi, leg. psykolog
Psykologiska institutionen
[email protected]
Min forskning spänner över flera projekt (Addiction Psychology: Experimental and Clinical
research; APEC) där ett av de större projekten är Göteborg Alcohol Research Project
(GARP) – ett longitudinellt projekt som syftar till att utifrån ett bio-psyko-socialt perspektiv
undersöka hur det går för vuxna personer med alkoholberoende efter avslutad behandling.
Tillsammans med kollegorna Jan Balldin, Ulf Berggren, Kristina Berglund och Angelica
Hagsand har vi i en serie studier undersökt vilka faktorer som bidrar till förhöjd risk att
återfalla upprepande gånger. Vi har bland annat funnit att personer som har en genetiskt
betingad nedsatt dopaminfunktion, kan utveckla särskilt svåra beroendetillstånd med ökad
somatisk och psykiatrisk samsjuklighet. De har också en ökad risk för förtidig död (tio
gånger) jämfört med normalbefolkningen, medan risken för dem som inte har denna
genetiskt nedsatta dopaminfunktion är något lägre (sju gånger högre jämfört med
normalbefolkningen). Vi har också funnit att personer med genetiskt betingad nedsatt
dopaminfunktion har sju gånger högre risk att återfalla 1.5 år efter avslutad behandling
jämfört med dem som inte är bärare av denna genvariant.
Vi och andra forskare har också visat att alkoholberoende personer med nedsatt
dopaminfunktionäven löper ökad risk att utveckla olika psykologiska svårigheter. Särskilt
utmärkande är bristande kognitiva funktioner som inverkar på målmedvetenhet,
ansvarstagande, självtillit och motivation till att ändra beteende – centrala resurser för att
på sikt kunna hantera situationer där återfallsrisken är stor.
Vår hypotes är personer med genetiskt betingad nedsatt dopamin funktion sannolikt skulle
dra nytta av skräddarsydda psykosociala/psykoterapeutiska behandlingsinsatser som är
särskild inriktade på att stärka hens psykologiska kognitiva resurser i situationer där risk för
återfall föreligger. Det är möjligt att de även skulle kunna erbjudas farmakologisk behandling
som motverkar den nedsatta dopaminfunktionen. Vår forskning på området fortsätter.
27
CENTRUM FÖR UTBILDNING OCH FORSKNING
KRING RISKBRUK, MISSBRUK OCH BEROENDE
CENTER FOR EDUCATION AND RESEARCH ON ADDICTION (CERA)
Elisabeth Punzi
Fil. dr. i psykologi, leg. psykolog
Psykologiska institutionen
[email protected]
Människor vet ofta hur de bör agera för att nå tillfredsställande relationer och ett
fungerande arbetsliv, stolthet över sig själva, och undvika onödigt lidande. Ändå upprepas
agerandet, trots att det har negativa konsekvenser och skapar lidande både för oss själva
och andra. Missbruk är en av många aktiviteter människor upprepar trots en medveten
önskan om att agera annorlunda.
I missbruket används olika objekt i en omfattning och under former som ofta inte är vare sig
lustfyllda eller hanterbara. Min forskning berör missbruk som ett fenomen som kan innefatta
substanser, mat, sex, träning, spel, shopping och internet. Dessa former av missbruk
försöker jag förstå utifrån berörda individers egna upplevelser. Min forskning berör därför
människors uppfattning om sig själva och sitt missbruk och jag försöker förstå vad
individerna själva uppfattar att deras missbruk drivs av, och vad de i stunden känner att de
uppnår genom missbruket. Jag har funnit att missbruk, inte minst av sex, kan vara kopplat till
självförakt och rentav självhat, och skam inför sig själv och sin kropp, och missbruket kan
förstås som försök till lösning av outhärdliga tillstånd av självförakt, ensamhet och
överväldigande känslor. Jag har också funnit att över hälften av de klienter som är i
behandling för allvarligt substansmissbruk också uppfattar sig ha besvär med missbruk av
olika beteenden, ofta med flera substanser och flera beteenden. Det är därför viktigt att
vården kan identifiera och förstå samtidigt missbruk av substanser och beteenden så att
omfattningen av klientens besvär framkommer och hen kan få adekvat stöd.
I min forskning använder jag mig av det psykoanalytiska begreppet försvarsmekanismer för
att förstå psykologiska processer, och fokuserar exempelvis hur dissociativa tillstånd kan
bidra till att ett missbruk initieras och vidmakthålls. De psykologiska processerna måste dock
förstås utifrån kontextuella sammanhang. Jag intresserar mig därför även för hur diskurser
om missbruk som fenomen påverkar individens uppfattning om sig själv och sitt missbruk,
och hur diskurser om konsumtion, kön och sexualitet påverkar människors tendens att
upprepa aktiviteter som leder till lidande.
28
CENTRUM FÖR UTBILDNING OCH FORSKNING
KRING RISKBRUK, MISSBRUK OCH BEROENDE
CENTER FOR EDUCATION AND RESEARCH ON ADDICTION (CERA)
Fides Schückher
Doktorand, överläkare
Psykiatriskt forskningscenter, Örebro
[email protected]
Min forskning rör betydelsen av kvinnors alkoholvanor i olika åldrar. Konsekvenserna av
alkoholmissbruk är i flera avseenden mer negativa för kvinnor än för män. Evidensen
behöver utvecklas för vissa subgrupper såsom kvinnor med sen debut i alkoholmissbruk.
Med sen debut avses individer som anamnestiskt uppfyller kriterier för missbruk eller
beroende först efter 40 års ålder. Det finns få studier som specifikt jämfört kvinnor med
missbruksdebut i olika åldrar.
Det övergripande syftet är att öka kunskapen omkring kvinnor med tidig respektive sen
debut i alkoholmissbruk. Särskilt fokus är på kvinnor med sen debut, där kunskapsbristen är
som störst. Det bedöms även som värdefullt att jämföra om problembilden skiljer sig åt
mellan män och kvinnor avseende tidig och sen debut.
I projektet ingår patienter som behandlas för alkoholmissbruk i sluten och öppenvård i
Göteborg Alcohol Research Project (GARP) samt patienter som behandlas på en mottagning i
Örebro speciellt inriktad på kvinnor med alkoholmissbruk. Klinisk bedömning sker via
personlig intervju samt självskattningsformulär. Patienterna följs upp vid behandlingsstart,
avslut och vid ett årsuppföljning.
Områden som särskilt ska studeras är:
Skillnader i psykiatriska symtom och personlighet mellan kvinnor och män vid tidig
och sen missbruksdebut.
Kvinnliga patienters bakgrund, missbruksutveckling, samt somatisk och psykiatrisk
samsjuklighet vid tidig och sen debut i missbruk.
Jämförelse av behandlingsutfall mellan kvinnor med tidig respektive sen debut i
alkoholmissbruk, samt psykiska och psykosociala faktorers relation till
behandlingsutfallet.
Behandlingsutfallet jämförs mellan grupperna ett år efter avslutad behandling
avseende förändring av alkoholkonsumtion, psykisk och somatisk hälsa samt
livssituation.
Fördjupad kunskap om patientgruppen och dess behandlingsresultat kan påverka framtida
behandlingsupplägg och i förlängningen behandlingsresultaten vilket även kan ha betydelse
ur ett preventivt perspektiv.
29
CENTRUM FÖR UTBILDNING OCH FORSKNING
KRING RISKBRUK, MISSBRUK OCH BEROENDE
CENTER FOR EDUCATION AND RESEARCH ON ADDICTION (CERA)
Fredrik Spak
Docent i socialmedicin, överläkare
Institutionen för medicin
[email protected]
Min och mina kollegors (t.ex. Frida Silfversparre) forskning rör flera olika projekt inom
socialmedicin som är beskrivna nedan.
WAG-projektet - Women and alcohol in Gothenburg (WAG) är ett longitudinellt,
epidemiologiskt projekt som startade i mitten av 1980-talet. Under 2013 påbörjades
datainsamlingen för uppföljning av kvinnor födda 1965, 1970, 1975 och 1980 samt av
baslinjeundersökning för kvinnor födda 1993. Nuvarande analyser är koncentrerade på
sambandet mellan alkohol och psykisk ohälsa.
SPIRA (Sekundärprevention i Primärvård – Implementering av metoder för minskat Riskbruk
av Alkohol) - År 2010 påbörjades SPIRA-studien med syftet att studera hur metoder som kan
upptäcka riskbruk av alkohol hos patienter på vårdcentraler kan implementeras. Data
färdiginsamlade men analyser pågår.
ODHIN (Optimizing Delivery of Health care Interventions) - En EU-finansierad studie
omfattande nio länder med störst fokus på kvantitativ metodik. Implementeringsstudie av
införandet av sekundärprevention av alkoholskador i primärvård. Vi har främst deltagit en
randomiserad undersökning gjord i 5 länder, som analyserar tre sätt att öka implementering av
korta alkoholinterventioner i primärvården: 1. Effekten av CME (Continuing Medical Education),
2. Finansiell stimulans, 3. Användning av e-baserade interventioner. 2014 lades en kvalitativ
studie till projektet där data är färdiginsamlad men analyser pågår.
Livbojen - Utvärdering och utveckling av Livbojens stödprogram för barn i utsatta miljöer, i
synnerhet barn till missbrukare. Det har dels gällt att utvärdera nyttan av ett digitalt
journalsystem, och dels verksamhetens nytta för barnen. Utvärdering görs med kvalitativ
metodik och sker på uppdrag av Folkhälsomyndigheten.
Rökavvänjning med stöd av E-intervention. Nationell RCT-studie av studenter i samverkan med
Linköpings universitet.
CODILP. Undersöker i ett första led inställning hos personal i primärvården till att arbeta
hänvisa patienter till e-baserade interventions för olika riskabla levnadsvanor. Projektet skall
sedan utvidgas till att studera effekten och implementeringen av e-baserade
hälsointerventioner i primärvård. Samverkan med Karolinska institutet, Linköpings universitet
och Chalmers.
Vårdstudier av tidig identifikation och rådgivning av riskbrukare av alkohol i somatisk och
psykiatrisk vård i Göteborg samt attityder till och önskemål om vård för missbruk bland
befolkningen. Samverkan med CERA och psykologiska institutionen i Göteborg.
30
CENTRUM FÖR UTBILDNING OCH FORSKNING
KRING RISKBRUK, MISSBRUK OCH BEROENDE
CENTER FOR EDUCATION AND RESEARCH ON ADDICTION (CERA)
Frida Petersson
Fil. dr. i socialt arbete, socionom
Institutionen för socialt arbete
[email protected]
Mitt övergripande forskningsintresse ligger inom områdena social exkludering och
kontroll, konstruktioner av sociala problem, missbruk och beroende, samt mötet mellan
klient och system inom välfärdsstatens organisationer. Av särskilt intresse är att studera
insatser riktade mot s.k. "problemgrupper" i samhället – t.ex. personer med
missbruksproblem, hemlösa och/eller kriminella – med fokus på om det sker ytterligare
exkludering eller utdefiniering som en konsekvens av sociala insatser.
I min avhandling studerade jag – med utgångspunkt från tre substitutionsmottagningarnas
verksamhet – hur makt utövas och klienter konstrueras i en lokal institutionell kontext.
Avhandlingens frågeställningar rör dels den institutionella vardagspraktiken, hur beslut
fattas och motiveras, dels hur man som klient beskriver, förhandlar om och förhåller sig till
denna praktik. Empirin samlades in genom olika kvalitativa metoder och frågeställningarna
besvaras genom mikroanalyser av diskursiv, narrativ och konstruktionistisk art. Ett av
studiens bidrag är en ökad förståelse för hur makt och kontroll utövas och erfars inom
svensk missbruksbehandling.
I ett pågående forskningsprojekt studerar jag tillsammans med Ronny Tikkanen, GU, illegal
droganvändning inom gruppen män som har sex med män (MSM). I en kvantitativ förstudie
har vi visat att sådan droganvändning förekommer bland svenska MSM och att det är särskilt
utbrett bland självidentifierat homosexuella yngre män från storstäder. Som fortsättning
planerar vi en studie med kvalitativ design, vilken syftar till att beskriva och analysera
droganvändningens former, funktioner och konsekvenser för ett antal svenska MSM som
regelbundet använder narkotika.
Under senare tid har bostadslöshetsfrågor och hur denna problematik hanteras lokalt i en
internationell kontext kommit att bli ett särskilt forskningsintresse för mig. Tillsammans med
min kollega Tobias Davidsson arbetar jag också med en antologi om social exkludering och
kontroll i relation till socialt arbete.
31
CENTRUM FÖR UTBILDNING OCH FORSKNING
KRING RISKBRUK, MISSBRUK OCH BEROENDE
CENTER FOR EDUCATION AND RESEARCH ON ADDICTION (CERA)
Gunilla Barr
Doktorand, leg. psykolog,
Sahlgrenska universitetssjukhus, Beroendekliniken
[email protected]
En retrospektiv studie av patienter med ADHD på Beroendekliniken har påbörjats. Studien
har planerats tillsammans med handledare professor Bo Söderpalm och hans
forskningsteam vid Institutionen för neurovetenskap och fysiologi, Sahlgrenska akademin.
Titeln är ”Förändringar i kognition, psykisk hälsa och psykosocial situation efter insatt
medicinering med atomoxetin, metylfenidat eller amfetaminpreparat hos ADHD patienter
med substansmissbruk/beroende”.
Syftet med studien är att undersöka kognitiv förmåga (exekutiv funktion och framför allt
uppmärksamhet/koncentration samt impulsivitet), psykisk hälsa och psykosocial situation
hos ADHD-patienter med substansmissbruk/beroende, som medicinerat med läkemedel mot
ADHD (atomoxetin, metylfenidat eller amfetaminpreparat). För flertalet patienter finns
jämförelsevariabler tillgängliga från tiden omedelbart innan medicineringen påbörjades. På
så sätt blir studien en retrospektiv "före-efter-studie". Jämförelser kommer även att göras
med patienter med ADHD och substansmissbruk/beroende som avbrutit eller ännu ej
påbörjat medicinering mot ADHD. Studien avser långtidsuppföljning med påbörjan tidigast
tre år efter insatt medicinering för ADHD. Kunskap om hur långvarig läkemedelsbehandling
vid ADHD påverkar ovanstående variabler förväntas öka förståelsen för hur patienter med
ADHD med samtidigt substansmissbruk skall behandlas optimalt. Givet den i de
kontrollerade studierna framkomna betydelsen av dos är det till exempel av största vikt att
relatera de doser patienterna fått både till ovanstående bakgrundsfaktorer (t ex grad av
missbruk, föregående period av drogfrihet, etc) och till utfall. I det sammanhanget blir det
även viktigt att bestämma den faktiska blodkoncentrationen av läkemedlen, eftersom den
kan variera femfaldigt efter ett oralt intag av samma dos uttryckt i milligram/kg kroppsvikt.
Vidare kan varianter av gener som kodar för olika enzymer påverka såväl omsättningen av
läkemedlet i kroppen som vilken effekt medlet slutligen utövar hos varje individ.
Forskningspersoner som kommer att inkluderas i studien är patienter som medicineras via
Beroendekliniken/SU, som utretts från 2009 och framåt, men tidigast tre år från genomförd
utredning och påbörjad medicinering mot ADHD. Inklusion sker efter informerat samtycke.
Ett urval av drygt 1000 patienter planeras. Studien planeras pågå under 2015-2018.
32
CENTRUM FÖR UTBILDNING OCH FORSKNING
KRING RISKBRUK, MISSBRUK OCH BEROENDE
CENTER FOR EDUCATION AND RESEARCH ON ADDICTION (CERA)
Gunnel Hensing
Professor i socialmedicin
Institutionen för socialt arbete
[email protected]
Det är väl känt att kvinnor dricker mer alkohol nu än för 30 år sedan. 1990 drack kvinnor
1,5 liter ren alkohol per person och år och 2012 hade detta ökat till 2,7 liter. Det innebär
nästan en fördubbling. I WAG-projektet (Women and Alcohol in Gothenburg) undersöker vi
om fler kvinnor också rapporterar alkoholrelaterade problem.
WAG startade 1986 med att en kort enkät med 13 frågor om alkoholrelaterade problem
sändes till olika grupper av kvinnor och detta har upprepats 1995, 2000 och nu senast 2013.
Totalt har drygt 7 100 kvinnor besvarat enkäten. Det ger en unik möjlighet att följa
utvecklingen av alkoholrelaterade problem. De 13 frågorna består av två instrument som
används för screening av alkoholproblem: CAGE och ML-MAST. Av utrymmesskäl redovisas
enbart resultat för de fyra CAGE-frågorna för kvinnor som var 20 år när de besvarade
enkäten.
1. Jag har känt att jag borde skära ner mitt alkoholintag.
2. Det har hänt att jag råkat i gräl eller konflikter med familj eller vänner på grund av
mitt drickande.
3. Det har hänt att jag känt mig mindervärdig eller skamsen för mitt drickande.
4. Det har hänt att jag på morgonen efter större alkoholintag druckit öl, vin eller sprit
för att komma igång.
Det är en betydligt högre andel nu som svarar att de känt att de borde skära ner sitt
alkoholintag. Nästan var femte 20-åring rapporterade 2013 att de funderat på detta. Nästan
var tionde 20-årig kvinna har råkat i gräl med familj eller vänner på grund av sitt drickande
eller känt sig mindervärdig eller skamsen för sitt drickande. Minst förändring är det i fråga 4
som handlar om att ta en s.k. återställare. Det är förstås oroande att fler unga kvinnor
rapporterar problem relaterat till alkohol eftersom det kan finnas en ökad risk också för
andra problem som har att göra med alkohol. I en annan pågående studie undersöker vi om
alkoholvanor hos unga kvinnor har ett samband med framtida psykiska problem som
depression eller ångest, med självskadebeteende eller med alkoholproblem.
33
CENTRUM FÖR UTBILDNING OCH FORSKNING
KRING RISKBRUK, MISSBRUK OCH BEROENDE
CENTER FOR EDUCATION AND RESEARCH ON ADDICTION (CERA)
Helga Höifödt Lidö
Fil. dr. i neurofarmakologi
Institutionen för neurovetenskap och fysiologi
[email protected]
Alkoholberoende är ett av våra största folkhälsoproblem och alkoholkonsumtionen i
landet ökar. Nu har 5 % av kvinnor och 10% av män i Sverige diagnosen alkoholberoende
och utöver det tros 20 % av befolkningen ha en riskfull alkoholkonsumtion. Förutom
beroende bidrar drickandet till uppkomsten av runt 80 andra sjukdomar och har betydande
sociala och ekonomiska konsekvenser som uppskattas kosta det svenska samhället 100
miljarder SEK per år. Alkoholberoende är en kronisk och svårbehandlad sjukdom och nya
behandlingsmetoder behöver utvecklas.
Min forskning handlar om ett nytt farmakologiskt behandlingskoncept som påverkar
hjärnans glycinnivåer. Glycin är en aminosyra men även en viktig signalsubstans i hjärnan
och ryggmärgen. Tidigare djurstudier av glycin visar att glycinreceptorer är inblandade i
alkoholens aktivering av belöningssystemet och att alkoholens effekter kan motverkans, och
frivilligt intag minskas, genom att höja eller stabilisera nivåerna av glycin i hjärnan. Nu krävs
ytterligare studier för att undersöka effekten av glycin på människa. Projektet består av tre
delar; en preklinisk del, en klinisk experimentell del och en hjärnavbildningsdel.
Vi kommer att tillföra glycin för att se om det har effekt på craving efter alkoholintag.
Kliniska studier visar att alkoholister har en obalans i nivåerna av aminosyror i hjärnan. Vi vill
därför undersöka glycinets effekter på alkoholintag och utreda om dopaminsystemets status
och reaktion på glycin har betydelse för vilka individer som kan ha nytta av glycinerg
behandling. Glycin som signalsubstans, och dess neurologiska aktivitet, är ett outforskat
område och med hjärnavbildningsteknik vill vi även studera den funktionella betydelsen av
glycintillförsel i det humana belöningssystemet. Behandlingen riktar sig mot personer med
alkoholberoende samt mot individer med riskkonsumtion. Dessa är en betydande
patientgrupp då även de kan tillskrivas craving-problem av liknande karaktär som de med
beroende och som därmed befinner sig i farozonen för att utveckla en beroendesjukdom.
Förutom dess kliniska relevans har projektet ett neurovetenskaplig värde i sig då vi kan öka
kunskapen om hjärnans reaktivitet efter glycin.
34
CENTRUM FÖR UTBILDNING OCH FORSKNING
KRING RISKBRUK, MISSBRUK OCH BEROENDE
CENTER FOR EDUCATION AND RESEARCH ON ADDICTION (CERA)
Jenny Rangmar
Doktorand i psykologi
Psykologiska institutionen
[email protected]
Min forskning studerar hur det går i vuxenlivet för barn som skadats som foster av att
deras mamma drack alkohol under graviditeten. Om en gravid kvinna dricker alkohol kan
det leda till att barnet föds med skador. Det beror på att alkoholen stör utvecklingen av
fostrets hjärna. Skadorna som alkoholexponering under graviditet ger barnet kan variera
från neuropsykologiska funktionsnedsättningar till fullständigt fetalt alkoholsyndrom
(FAS). Kunskapen är ganska stor om medfödda alkoholskador hos barn, men hur de yttrar
sig hos vuxna är mindre känt. Därför är huvudsyftet med denna forskning att studera
vuxna med FAS ur ett psykologiskt perspektiv.
I en neuropsykologisk studie deltog 20 vuxna individer med FAS-diagnos, medelålder 30 år.
De vuxna med FAS hade låg intellektuell förmåga, minnesnedsättningar och förmågan att
planera och att vara flexibel var nedsatt. De var även osäkra på sociala koder. För en vuxen
som lever ett självständigt liv med ansvar för sig själv och familj kan nedsättningar i dessa
funktioner ha stor inverkan på det dagliga livet. De kan leda till uteslutning från sociala
grupper och att relationer till andra kan bli komplicerade.
I en registerstudie inhämtades data om 79 vuxna, medelålder 32 år, med FAS-diagnos. De
flesta hade vuxit upp på barn- eller i familjehem. Som vuxna var många beroende av
sjukpension och socialbidrag, men halva gruppen hade arbete och var självförsörjande. Få av
de vuxna med FAS hade behandlats för alkohol- eller narkotikamissbruk och de flesta fanns
inte i brottsregistret alls. Många av de vuxna med FAS hade behandlats för psykiatrisk
sjukdom eller ordinerats sömnmedel, ångestdämpande och antidepressiva mediciner.
Vuxna med FAS är dubbelt belastade; de föds med neuropsykologiska
funktionsnedsättningar orsakade av mammans alkoholkonsumtion under graviditeten.
Dessutom utsätts de ofta för sociala riskfaktorer. Över 80 % av deltagarna i studierna hade
upplevt missbruksrelaterade stressorer under uppväxten; såsom tidigt omhändertagande
från sociala myndigheter. Mot denna bakgrund tillkom för många en svår psykosocial
situation i vuxen ålder. Denna forskning ger kunskap om vuxna individer som har skadats av
alkohol som foster, en grupp som behöver bli synliggjord i samhället.
35
CENTRUM FÖR UTBILDNING OCH FORSKNING
KRING RISKBRUK, MISSBRUK OCH BEROENDE
CENTER FOR EDUCATION AND RESEARCH ON ADDICTION (CERA)
Johan Melander Hagborg
Doktorand i psykologi, leg. psykolog
Psykologiska institutionen
[email protected]
Min forskning rör barn som utsatts för övergrepp och försummelse. Hur mår de under
tonåren och hur uppmärksammas dom? Många fler barn än vi vill tro utsätts för
övergrepp, våld och försummelse. Exempelvis visar flera stora svenska studier att 5-10 %
av alla barn har utsatts för grova sexuella övergrepp, 5 % har själva utsatts för grovt våld
och 5-10 % har bevittnat våld i hemmet. Gedigen forskning har de senaste åren visat på de
allvarliga konsekvenser barn med dessa upplevelser riskerar att få. Depression, ångest,
övervikt, ätstörningar, bristande impulskontroll, kriminalitet och missbruk är några
exempel.
Forskning visar dessvärre att de flesta barn bär på dessa erfarenheter i ensamhet och
tystnad, utan att berätta för någon förrän de blir vuxna. Att inte få hjälp och stöd är en stor
riskfaktor för att utveckla ohälsa till följd av övergreppen. Därför är frågan om barnet
berättat för någon om vad det varit med om central i min forskning.
Merparten av tidigare forskning på området har förlitat sig på att vuxna personer berättar
om vad de minns från sin barndom och sina tonår. Det finns få studier som frågar
ungdomarna tidigt om vad de varit med om. Därför startar vår longitudinella studie när
barnen är 12 år och följer dem tills de fyllt 18.
Forskningen ingår i ett större forskningsprogram där ca 2000 ungdomar i fyra kommuner får
fylla i en omfattande psykosocial enkät i klassrummen en gång om året vid tre tillfällen.
Programmet avslutas med en diagnostisk intervju när ungdomarna fyllt 18 år. I denna enkät
ingår frågor om utsatthet för såväl fysiskt våld som sexuella övergrepp och känslomässig
misshandel/försummelse. Eleven får också fylla i huruvida den berättat för någon om det
den varit utsatt för eller inte.
Även barnens lärare får skatta hur de tror att varje barn trivs i skolan, hur de mår och hur de
tycker att barnet fungerar i skolmiljön. Detta ger oss en unik möjlighet att undersöka hur
vuxna runt om barnet uppmärksammar och tänker kring de barn som i enkäten uppger sig
vara utsatta för någon form av övergrepp.
36
CENTRUM FÖR UTBILDNING OCH FORSKNING
KRING RISKBRUK, MISSBRUK OCH BEROENDE
CENTER FOR EDUCATION AND RESEARCH ON ADDICTION (CERA)
Jonas Stålheim
Doktorand i psykologi, leg. psykolog, specialistpsykolog
Psykologiska institutionen
[email protected]
Min forskning rör personer med psykosproblematik och ett på olika sätt problematiskt
droganvändande. Jag har arbetat kliniskt i flera år med denna grupp, och har ambitionen
att på olika nivåer integrera forskning och kliniskt arbete. Lite mer specifikt studerar jag
olika psykologiska funktioner som kan ha betydelse för om, och i så fall på vilket sätt,
personer med psykosproblematik använder droger.
Psykisk ohälsa och droganvändning är inte problem som bara rör en marginaliserad grupp i
samhället, utan kan ses som allmänmänskliga fenomen. Lidandet är något som alla måste förhålla sig
till, och bruk såväl som missbruk av olika substanser har funnits i snart sagt alla kulturer och tider. Att
studera dessa fenomen har därför relevans för förståelsen av det mänskliga psyket i allmänhet.
Genom mitt arbete har jag valt att fokusera på personer med psykosproblematik, alltså svårare
former av psykisk ohälsa. Som vid alla kategoriseringar av människor är denna grupp konstruerad,
och personer som kan räknas dit har naturligtvis både likheter och skillnader med den totala
populationen. Gemensamt för nästan all substansanvändning är, tror jag, att den har en
känsloreglerande funktion, både som reglerare av inre tillstånd och interpersonella processer, vilka ju
egentligen är svåra att skilja från varandra. Dock förefaller det som att personer med svårare psykisk
ohälsa i större utsträckning använder droger för att reglera negativa känslotillstånd och mer
omfattande interpersonella svårigheter. Droganvändningens funktion blir då snarare att reducera
något negativt än att uppnå något positivt, vilket kan antas öka risken för att bruket går över i
missbruk och/eller beroende. I gruppen finns också en ökad risk för olika former av social exkludering
samt mindre tillgång till skyddande faktorer. Det är alltså inte överraskande att prevalensen för
missbruksproblem i denna grupp är betydligt högre än i totalpopulationen.
Vad som inte blivit föremål för så mycket forskning, är att personer med psykosproblematik skiljer sig
mycket även från varandra både vad gäller psykisk funktionsnivå och droganvändningsmönster. Inte
heller vilka psykologiska processer som kan vara av intresse för att förstå detta. Utifrån
grundantagandet att substansbruk, inte minst hos utsatta människor, fyller en subjektivt viktig
känsloreglerande funktion, studerar jag psykologiska processer relevanta för känsloreglering, inte
minst förmågan att reflektera över sig själv och andra i en interpersonell kontext. Dessa förmågor har
konceptualiserats bl a som mentalisering och metakognitiv funktion. Resultaten hittills tyder på att
det finns en relation mellan droganvändningsmönster och psykisk ohälsa. Avsikten är att resultaten
ska omsättas i klinisk nytta för personer med psykos och drogproblematik, men även försöka gå
bortom uppdelningen ”sjukt” och ”friskt” och i någon mån bidra till förståelsen av psykologin bakom
missbruk i mer generell bemärkelse.
37
CENTRUM FÖR UTBILDNING OCH FORSKNING
KRING RISKBRUK, MISSBRUK OCH BEROENDE
CENTER FOR EDUCATION AND RESEARCH ON ADDICTION (CERA)
Julia Morud Lekholm
Doktorand i beroendemedicin
Institutionen för neurovetenskap och fysiologi
[email protected]
Idag i Sverige använder ca 20 % av befolkningen nikotin i någon form varje vecka vilket
årligen bidrar till stora hälsoproblem och kostnader för samhället. Vid upprepad
användning av nikotin uppstår ett fenomen som kallas sensitisering, vilket innebär att det
krävs en mindre mängd nikotin för att uppleva en effekt eller att samma dos ger upphov
till en ökad effekt.
Mekanismen bakom detta fenomen är okänd men nyligen publicerade vår forskargrupp data
som indikerar att förändringar i det dopaminerga systemet är involverade. Våra studier
indikerar även att fenomenet är kroniskt och kvarstår efter längre tids abstinens.
Preliminära data från gruppen tyder på att det även finns en koppling mellan
nikotinexponering och förändrad GABAerg transmission. Vi kan nämligen visa att råttor efter
en längre tids nikotinabstinens uppvisar ett ökat spontant risktagande beteende, ett
beteende som är tätt kopplat till aktivering av delar av det GABAerga systemet.
Vi kommer nu att fortsätta fördjupa kunskapen kring dessa resultat och försöka fastställa om
regionen nucleus accumbens är involverad i just denna effekt. Denna region har en stark
koppling till beroendeutveckling och vi tror nu att förändringar av GABAerg transmission i
den kan bidra till uppkomsten av nikotinberoende.
38
CENTRUM FÖR UTBILDNING OCH FORSKNING
KRING RISKBRUK, MISSBRUK OCH BEROENDE
CENTER FOR EDUCATION AND RESEARCH ON ADDICTION (CERA)
Jörgen Engel &
Elisabet Jerlhag Holm
Engel: Seniorprofessor
Jerlhag Holm: Docent
Institutionen för neurovetenskap och fysiologi
[email protected]
[email protected]
Alkoholberoende är ett kroniskt sjukdomstillstånd som drabbar cirka 2‐8% av
befolkningen. Det medför ett stort lidande för individen och anhöriga samt är ett
stort samhällsproblemen. Denna komplexa sjukdom innebär en årlig kostnad på bortåt
150 miljarder kronor i Sverige och det finns ett stort behov för att utveckla adekvata
behandlingsstrategier.
Vår och andras forskning har visat att alkohol samspelar med hjärnans signalsubstanser på
ett mycket komplext sätt. Målet med vår translationella forskning är att öka förståelsen för
de mekanismer som är involverade i alkoholberoende och skapa förutsättningar för
utveckling av nya bättre läkemedel.
Nyligen har vi visat att den aptitstimulerande peptiden ghrelin och hormonet glukagon like
peptide 1 (GLP1) och dess receptorer är potentiella mål för utveckling av nya
behandlingsstrategier mot alkoholberoende. Det här är en helt ny infallsvinkel för
forskningen kring alkoholberoende och dess behandling.
Vi undersöker nu om dessa aptitreglerande hormoner och deras receptorer är viktiga för
flera olika aspekter av alkoholberoende såsom återfall, motivation och drogsug. Möjligheten
att alkohol interagerar direkt med dess system samt orsakar epigenetiska förändringar
studeras också.
Genetiska förändringar i gener som uttrycker ghrelin och GLP1 och dess receptorer
undersöks i populationer med beroendetillstånd. Denna kunskap är av yttersta vikt för
utvecklingen av nya farmakologiska hjälpmedel för beroendetillstånd.
39
CENTRUM FÖR UTBILDNING OCH FORSKNING
KRING RISKBRUK, MISSBRUK OCH BEROENDE
CENTER FOR EDUCATION AND RESEARCH ON ADDICTION (CERA)
Karin Boson
Doktorand i psykologi, leg. psykolog
Psykologiska institutionen
[email protected]
Min forskning rör vad som karaktäriserar ungdomar som tidigt prövar droger. Detta
undersöks med en prospektiv longitudinell studie om ungdomars psykiska hälsa,
personlighet och drogbruk. Projektet kallas Longitudinal Research on Development In
Adolescence (LoRDIA) (www.lordia.se).
Det är tydligt att den psykiska hälsan bland unga inte har blivit bättre de senaste 20-30 åren,
däremot finns det motstridiga uppgifter om den har försämrats. Mellan 11-15 års ålder
stiger andelen ungdomar som använder någon form substans betydligt från enstaka bruk till
mer regelbundet droganvändande.
Det finns en samsjuklighet mellan missbruk och andra psykiatriska problem (t.ex. missbruk
och depression) och tidigare studier har visat att detta vanligtvis startar mellan 12-14 års
ålder. Tidig drogdebut, psykisk ohälsa och personlighetsfaktorer, såsom spänningssökande
och impulsivitet, är alla risker för utveckling av missbruk och psykiatriska problem senare i
livet. Detta har forskare kommit fram till genom att fråga vuxna personer och låta dem
berätta om sin barn- och ungdomstid. Det finns därför behov för att fråga ungdomarna
direkt hur de har det med sig själva, med sina vänner, i sin familj och på skolan, innan de har
några erfarenheter av droger och sedan följa dem över längre tid. Då finns det möjlighet att
förstå hur psykisk hälsa, personlighetsutveckling och droganvändande i ungdomstiden
hänger ihop.
Mitt avhandlingsprojekt ingår i ett större forskningsprogram där vi följer ca 2000 ungdomar i
fyra kommuner från 12 till 18 års ålder. Ungdomarna får fylla i frågeformulär i klassrummen
de tre första åren och avslutas sedan i årskurs två på gymnasiet med en diagnostisk intervju.
Föräldrarna ombeds att fylla i en postenkät första året och kontaktläraren ombeds att fylla i
korta skattningar av skolbeteende årligen. Detta kompletteras med information om närvaro
och betyg. Det övergripande syftet är att bidra till att beskriva, förklara och följa
utvecklingsförloppet kopplat till psykologiska risk- och skyddsfaktorer när det gäller
ungdomars droganvändande. Den röda tråden genom mina studier är ungdomars psykiska
hälsa, ohälsa och personlighet kopplat till drogerfarenheter och drogbruk. Studierna
undersöker dels ungdomsgruppen i sin helhet, men intresserar sig också mer specifikt för de
ungdomar som debuterar tidigt med alkohol och droger.
40
CENTRUM FÖR UTBILDNING OCH FORSKNING
KRING RISKBRUK, MISSBRUK OCH BEROENDE
CENTER FOR EDUCATION AND RESEARCH ON ADDICTION (CERA)
Kristina Berglund
Docent i psykologi
Psykologiska institutionen
[email protected]
Min forskning berör den stora gruppen personer med alkoholberoende, som ofta har
arbete och familj och som inte lider av svår psykiatrisk samsjuklighet. Mitt huvudprojekt är
Göteborg Alcohol Research Project (GARP), ett longitudinellt tvärvetenskapligt projekt som
syftar till att följa upp personer som varit i behandling för alkoholberoende och studera
vilka faktorer som predicerar bra behandlingsutfall.
Forskargruppen, som driver GARP består förutom mig själv, av docent Jan Balldin, docent Ulf
Berggren och professor Claudia Fahlke. Vi utgår från att alkoholberoende och dess läkning
måste ses utifrån ett multifaktoriellt perspektiv där människors psykologiska kapaciteter,
sociala situation, neurobiologi och genetik alla är viktiga aspekter att ta hänsyn till.
Vi har bland annat intresserat oss för hur hjärnan påverkas av mångårig och omfattande
alkoholkonsumtion och har fokuserat speciellt på hjärnans monoaminer, dvs.
signalsubstanserna dopamin, noradrenalin och serotonin. Där har vi funnit att
serotoninsystemet är sämst fungerande av de tre systemen när jämförelser gjorts med
personer som inte är alkoholberoende. Vi har då dragit slutsatsen att av dessa system, är
serotoninsystemet mest känsligt för långvarig och omfattande alkoholkonsumtion.
Serotoninsystemets funktion har även visat sig påverkas av den yttre miljön. Vi har också
undersökt hur negativa erfarenheter i barndomen såsom trauma och försummelse är
relaterat till serotoninfunktion hos alkoholberoende personer. Resultaten visade att,
speciellt de som varit utsatta för psykiska övergrepp hade en markant försämrad
serotoninfunktion. Hur denna försämrade funktion yttrar sig i dessa människors liv, psykiska
hälsa och behandlingsutfall är något som vi närmare håller på att studera.
41
CENTRUM FÖR UTBILDNING OCH FORSKNING
KRING RISKBRUK, MISSBRUK OCH BEROENDE
CENTER FOR EDUCATION AND RESEARCH ON ADDICTION (CERA)
Lena Lundholm
Med. dr., leg. psykolog
Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik
[email protected]
Min forskning rör missbruk som utlösande faktor för våld och suicid. Både våld mot andra
och suicid är att betrakta som viktiga folkhälsofrågor. Det leder till för tidig död, mänskligt
lidande och stora kostnader för samhället. Våldsamt beteende, mot sig själv eller andra,
har många orsaker varav akut påverkan av alkohol eller droger föreslagits vara en.
När det gäller våld mot andra är sambandet med alkohol ganska väl belagt, men för andra
”misstänkta” substanser som anabola androgena steroider (AAS) och bensodiazepiner visar
studier lite olika resultat. AAS är ett samlingsnamn för syntetiska varianter av det manliga
könshormonet testosteron vilket föreslagits påverka aggression och våldsamt beteende.
Bensodiazepiner är en grupp ångestdämpande läkemedel som är vanliga som en del av ett
blandmissbruk och föreslagts öka risken för känslokallt och aggressivt beteende. När det
gäller suicid ökar alkoholpåverkan också risken för suicidförsök medan kunskapen är
begränsad när det gäller akut påverkan och våldsamma suicidmetoder.
Triggers för våldsbrott undersöktes med en metod (case-crossoverdesign) där individen är
sin egen kontroll. 194 häktade för våldsbrott intervjuades på Häktet Kronoberg i Stockholm
avseende substansanvändning vi det misstänkta brottet och kontrollperioder. AASanvändning och våldsbrottslighet undersöktes dels genom information från 3 694 häktade
som intervjuats inom ramen för socialmedicinska. häktesprojektet dels genom 10 365 män
mellan 20-47 år i normalpopulation som tillfrågats inom ramen för en enkät i det svenska
tvillingregistret. Den fjärde studien utgick från 18 894 suicid i ett rättsmedicinskt register
med information om påverkan vid dödsfallet och suicidmetod.
När det gäller våldsbrott och substanspåverkan är alkohol den substans som har tydligast
triggande effekt. Då användning dessutom är så vanligt förekommande är det en viktig
riksfaktor för våldskriminalitet. För en liten grupp missbrukare som använder väldigt höga
doser bensodiazepiner verkar de också ha en kraftigt triggande effekt. Det lilla underlaget
gav dock ett brett konfidensintervall. Sambandet mellan AAS-användning och våldsbrott
verkar främst förklaras av annat missbruk. Slutligen är akut THC-påverkan relaterat till en
förhöjd risk att suicidera genom hopp från höjd, vilket bör beaktas vid suicidriskbedömning.
42
CENTRUM FÖR UTBILDNING OCH FORSKNING
KRING RISKBRUK, MISSBRUK OCH BEROENDE
CENTER FOR EDUCATION AND RESEARCH ON ADDICTION (CERA)
Lisa Ivanoff
Doktorand i beroendemedicin
Institutionen för neurovetenskap och fysiologi
[email protected]
Försäljning och konsumtion av energidrycker har ökat markant de senaste åren. Det
förekommer ofta att energidrycker konsumeras ihop med alkohol (t.ex. RedBull och
Vodka). Detta har visat sig ge flera negativa konsekvenser jämfört med att enbart dricka
alkohol, så som försämrad impulskontroll samt att man vid samma mängd alkoholintag
inte upplever graden av berusning lika kraftigt vilket kan leda till ökad konsumtion.
Energidrycker innehåller ofta taurin, och vår forskning visar att denna semi-essentiella
aminosyra kan aktivera hjärnans belöningssystem. Taurin frisätts även vid alkoholintag,
vilket leder till ökade dopaminnivåer och en känsla av belöning.
Dessa fynd indikerar att taurin är en viktig del i mekanismen bakom alkoholens belönande
effekter, och kan vara av betydelse för beroendeutveckling. Vår prekliniska forskning
försöker nu definiera det sätt som alkohol och taurin interagerar i hjärnans belöningssystem
och om upprepat intag av stora mängder taurin (från t.ex. energidrycker) är en inkörsport för
alkoholberoende.
Eftersom tonåringar och unga vuxna är de som konsumerar stora mängder energidryck,
både i kombination med och utan alkohol, är det av största vikt för samhället att undersöka
hur taurin påverkar alkoholens effekter i hjärnans belöningssystem.
43
CENTRUM FÖR UTBILDNING OCH FORSKNING
KRING RISKBRUK, MISSBRUK OCH BEROENDE
CENTER FOR EDUCATION AND RESEARCH ON ADDICTION (CERA)
Louise Adermark
Docent i beroendemedicin
Institutionen för neurovetenskap och fysiologi
[email protected]
Droganvändning rekryterar specifika neuronala kretsar som skapar svårbrutna
vanemönster. Drogberoende är en kronisk sjukdom som karaktäriseras av kontrollförlust
och ett tvångsmässigt drogintag. Tidigare forskning visar att beroendeframkallande
substanser orsakar förändringar i integrerade neuronala kretsar i de basala ganglierna och
att dessa processer kan leda till ett ökat drogintag. Vår forskning indikerar nu att
droganvändning rekryterar hjärnregions-specifika system som skapar svårbrutna
vanemönster.
Striatum är den största kärnan i de basala ganglierna, och olika subregioner av denna kärna
tycks vara av betydelse för olika stadier av beroendeutvecklingen. Ventrala striatum är
associerad med belöning och förstärkande effekter av droger, medan dorsala striatum
kopplats till återfall, som förekommer även efter lång tids abstinens.
Vår forskning, som baserats på djurstudier, har visat att droganvändning följt av en längre
tids abstinens selektivt förändrar den neuronala aktiviteten i striatum. Vi ser också att dessa
adaptationer är kraftigare och snabbare i unga djur jämfört med äldre, vilket kan vara en
anledning till varför unga människor lättare blir drogberoende. Nervcellsaktiviteten i
striatum förändras progressivt och integrativ, som om drogminnet förflyttas mellan olika
neuronala kretsar.
Som en slutdel i denna process rekryteras den del av dorsala striatum som även förknippas
med vanebildning, vilket kan skapa svårbrutna beteendemönster. Vår forskning visar att
dessa system byggs om på lång sikt, och att förändringarna fortfarande kvarstår flera
månader efter sista drog-intaget. Vårt mål är nu att finna sätt att reversera dessa processer
farmakologiskt, för att därigenom kunna minska risken för återfall.
44
CENTRUM FÖR UTBILDNING OCH FORSKNING
KRING RISKBRUK, MISSBRUK OCH BEROENDE
CENTER FOR EDUCATION AND RESEARCH ON ADDICTION (CERA)
Malin Hildebrand Karlén
Doktorand i psykologi, leg. psykolog
Psykologiska institutionen
[email protected]
Min forskning rör alkoholpåverkade vittnens minne och bedömning av våld i nära
relationer. Alkohol orsakar minnesstörningar såväl som förändringar i perception. Alkohol
figurerar även ofta vid våldsbrott såsom misshandel och våld i nära relationer.
Kartläggningar av våld i nära relationer avseende vart detta våld inträffar visar att det
ofta sker i hemmet, men att det även ofta sker på barer, fester, utomhus i parker och på
gator. Trots den tydliga koppling som etablerats genom tidigare forskning mellan
alkoholmiljöer och våldsbrott (bl.a. interpersonellt våld), är alkoholens påverkan på ett
vittnes möjlighet att minnas och uppfatta ett våldsscenario nästintill helt outforskad.
Syftet med avhandlingsprojektet är att bidra med kunskap om hur alkohol påverkar vittnens
rapporter om våld i nära relationer. Studierna är baserade på två experimentella datainsamlingar
som utfördes i Göteborg på Sahlgrenska universitetssjukhuset där deltagarna efter att ha druckit ett
par starka drinkar fick se en film som porträtterar våld i nära relationer. Efter filmen intervjuades de
och under intervjuns gång skattade de hur allvarlig de uppfattade det aggressiva beteendet hos
parterna i den neutrala/verbalt aggressiva/fysiskt aggressiva delen av filmen, samt vem som bar
skuld till våldet.
Resultaten visar att alkoholpåverkade vittnen berättar mindre om scenariot när de når över en
promille på 0.7, men ger procentuellt lika korrekt information som nyktra vittnen även över denna
nivå. Alkoholens negativa påverkan på inkodning av information kan här ha orsakat att mindre
mängd information bedömts vara tillräckligt tillförlitlig att förmedla. Alkoholens påverkan på
uppfattning av aggressivitet var komplex. Alkoholen gjorde att aggressivitetsnivån i den neutrala
kontexten uppfattades som högre, men nivån i den fysiskt aggressiva kontexten som lägre, vilket kan
förklaras av alkoholens ångestdämpande effekt. Alkohol har i studier av tvetydiga sociala situationer
visat sig höja deltagarnas uppfattning om förekomst av fientlighet, medan i studier av risktagande är
alkoholpåverkade deltagare mindre benägna att se en situation som farlig. Avseende skuld
uppfattade alkoholpåverkade vittnen att skulden var mer jämnt fördelad mellan mannen och kvinnan
(mannen tillskrevs lägre grad av skuld och kvinnan högre grad), jämfört med nyktra vittnen som
uppfattade mannen som mer ensamt skyldig. Denna olikhet i alkoholens påverkan på skuldfördelning
kan förklaras av att alkohol ökar benägenheten att använda stereotyper som beslutsgrund och att
alkohol då gjort vittnens beslutsprocess känsligare för när stereotyper trotsades, vilket kvinnan i
filmen, men ej mannen, gjorde.
45
CENTRUM FÖR UTBILDNING OCH FORSKNING
KRING RISKBRUK, MISSBRUK OCH BEROENDE
CENTER FOR EDUCATION AND RESEARCH ON ADDICTION (CERA)
Margda Wærn
Professor i psykiatri, överläkare
Institutionen för neurovetenskap och fysiologi
[email protected]
Förr i tiden var det vanligare att man lät bli att dricka alkohol när man kom upp i hög
ålder. Nu för tiden är äldre mindre benägna att avstå från alkohol. En förklaring kan vara
ökad medvetenhet om alkoholens gynnsamma effekter på hälsan. Men den positiva
effekten gäller endast vid låg till moderat konsumtion. För mycket alkohol kan leda till
problem såsom ökad fallrisk, försämrad minne och minskad förmåga att leva ett
oberoende liv. Med tanke på detta är det förvånande att man vet relativt lite om
alkoholkonsumtion hos äldre i Sverige.
Genom att studera alkoholvanor hos deltagarna i befolkningsstudierna H70 och
Kvinnoundersökningen har vår forskargrupp visat att riskkonsumtion har blivit vanligare
bland äldre. Konsumtion av öl, vin, och sprit jämfördes hos två grupper av 75 åriga
Göteborgare: den första gruppen född 1901, den andra född 1930. Personer som uppgav att
de drack mer än 2 glass/dag definierades som riskdrickare (”risky drinkers”). Resultat visade
att en femtedel av männen födda 1901 hade riskkonsumtion; motsvarande andel för
männen födda 1930 var 27%. En tiofaldig ökning observerades hos kvinnorna, från 0.6 % till
10%. Resultaten vitnar om en markant ökning av potentiellt skadlig alkolkonsumtion hos 75
åringar.
Överkonsumtion av alkohol kan leda till självmordsbeteende, men fenomenet är väldigt lite
studerat hos äldre. I en annan studie studerade vi alkoholmissbrukets betydelse för
självmordsförsök hos äldre. Bland män 70+ som sökte vård i Västsverige i samband med ett
självmordsförsök hade 45% pågående eller tidigare problem med alkoholmissbruk.
Motsvarande proportion hos befolkningen var 8%. För kvinnorna var siffrorna 11% och 1%.
Siffrorna motsvarar en tiofaldig ökning av risk för självmordsförsök hos mån och en tolvfaldig
riskökning hos kvinnor. Det senare är särskilt anmärkningsvärt i ett internationellt
perspektiv. En delförklaring kan vara att genderskillnader när det gäller alkoholkonsumtion
är inte lika uttalade i de Skandinaviska länderna jämfört med andra länder.
Både dessa studier talar för behovet av ökad uppmärksamhet kring högriskdrickandet hos
äldre, särskilt med tanke på att de äldres andel av befolkningen nu blir allt större.
46
CENTRUM FÖR UTBILDNING OCH FORSKNING
KRING RISKBRUK, MISSBRUK OCH BEROENDE
CENTER FOR EDUCATION AND RESEARCH ON ADDICTION (CERA)
Marie von Garaguly
Psykiatrisjuksköterska,
Fil. kand. journalistik, Fil. mag. omvårdnad
Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhus
[email protected]
Personer med både drogmissbruk och psykiatrisk ohälsa är en svårbehandlad grupp.
Många söker sig till beroendevården på grund av deras tilltro till läkemedelsbehandling.
Det finns i huvudsak två grupper som erbjuds kontinuerlig läkemedelsbehandling. Den
mest kända är personer som erbjuds en daglig dos av opioider för sitt opiatberoende. Den
andra snabbt växande gruppen är personer med diagnostiserad Attention Deficit
Hyperactivity Disorder (ADHD) och missbruk, oftast med amfetamin som huvuddrog, som
erbjuds centralstimulerande läkemedel.
Syftet med medicineringen är att uppnå symtomreduktion och mer långsiktigt ge en
förbättrad hälsa och livskvalitet. Ett av kraven för medicineringen är att personen är drogfri
och detta kontrolleras genom regelbundna drogtester. På Beroendekliniken, Sahlgrenska
universitetssjukhuset träffar dessa personer dagligen sjuksköterskor som delar ut läkemedel,
drogtestar och som kort kontrollerar den fysiska och psykiska hälsan. Många blir besvikna,
återfaller, sidomissbrukar eller upptäcker att det krävs mycket mer än läkemedelsbehandling
för att kunna leva ett ”Svensson-liv”.
Vi undersöker med både kvantitativa och kvalitativa metoder hur drogfria,
läkemedelsbehandlade personer upplever sin livskvalitet under läkemedelsbehandling med
centralstimulantia. Resultatet kommer att redovisas i form av en uppsats inom
masterutbildningen i beroende och missbruk vid Psykologiska institutionen, Göteborgs
universitet.
Projektet är en del i ett större forskningsprojekt om utvärdering av ADHD-patienter på
Beroendekliniken. Handledare är Claudia Fahlke, Psykologiska institutionen och Bo
Söderpalm, Institutionen för neurovetenskap och fysiologi, Sahlgrenska akademin.
47
CENTRUM FÖR UTBILDNING OCH FORSKNING
KRING RISKBRUK, MISSBRUK OCH BEROENDE
CENTER FOR EDUCATION AND RESEARCH ON ADDICTION (CERA)
Mattias Gullberg
Socionom, leg. psykoterapeut,
Handledare i psykosocialt arbete
Mini Maria Göteborg, Social resursförvaltning, Göteborgs stad
[email protected]
Göteborgs stad har beviljats medel från regeringen. De medel som beviljats utgör en del av
en nationell satsning på forskning och utvecklingsarbete inom cannabisområdet, Trestad2.
Uppdraget att genomföra studierna har lagts på Mini Maria Göteborg. Den första och
avslutade studien undersöker unga tjejers erfarenheter av cannabis. På Mini Maria
mottagningarna aktualiseras det fler pojkar för rådgivning och behandling samtidigt som
vi vet att narkotika används av både flickor och pojkar. Det finns kunskapsluckor när det
gäller tjejers missbruk. Studien tar därför sin utgångspunkt i tjejers berättelser. Den andra
och pågående studien handlar om vad föräldrar till ungdomar med missbruksproblem
tycker är hjälpsamt för att bemästra den svåra situation som de och familjen befinner sig i.
Båda studierna tar sin utgångspunkt i den sociala kontexten och syftar både till lokal och
generell kunskapsproduktion.
Inledningsvis blir cannabisrökning en aktivitet som existerar i relation till att dricka alkohol. Att ha
roligt och att minska sin oro och ångest är de två starkaste skälen till varför cannabisrökningen blir en
vana. Cannabis blir en vardagsdrog då livet blir enklare att leva om man röker. När cannabis
rökningen blir regelbunden påverkas de sociala relationerna påtagligt. Under en längre period går
cannabisrökningen att kombinera med ett vardagsliv men allteftersom den unge växer ställer
samhället större krav. Det är i denna övergång som det blir svårt att fortsätta röka för studiens
informanter. Att ha kontroll och bestämma själv är framträdande drivkrafter hos studiens
informanter. De utnyttjar möjligheterna som tjejrollen ger i sammanhanget. De klarar sig undan
upptäckt genom att samhällets representanter och familjen inte uppmärksammar dem som
missbrukande tjejer. Informanterna är kraftfulla när det gäller att driva sitt eget livsprojekt.
Livsprojektet är att må bra och klara sig själv. Yrkesverksamma i vårdsystemet behöver särskilt
uppmärksamma de föreställningar om könsskillnader som ungdomarna utsätts för när de söker hjälp.
Tjejer och killar behandlas annorlunda beroende på professionellas förutfattade meningar och detta
drabbar tjejerna negativt.
Syftet med den andra studien är att undersöka vad tonårsföräldrar upplever som hjälpsamt i
kontakten med samhällets stödjande instanser och vad de samhälleliga insatserna spelat för roll,
samt vad andra personer i det sociala nätverket spelat för roll. Fokus bör ligga på hur de och deras
familjer kommit att påverkas. Viktigt för studien är föräldrarnas egna tankar om vad som varit
hjälpsamt. Studien beräknas avslutas våren 2016. Handledare är docent Björn Andersson och docent
Anette Skårner vid Institutionen för socialt arbete, Göteborgs Universitet.
48
CENTRUM FÖR UTBILDNING OCH FORSKNING
KRING RISKBRUK, MISSBRUK OCH BEROENDE
CENTER FOR EDUCATION AND RESEARCH ON ADDICTION (CERA)
Mattias Gunnarsson
Fil. dr. i psykologi
Psykologiska institutionen
[email protected]
I ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt har vi undersökt psykologiska riskfaktorer
relaterade till ungdomars droganvändning. Syftet var att framförallt undersöka faktorer
som är relaterade till ungdomars användning av narkotika. I en tvärsnittsstudie
studerades ca 3 500 gymnasieelever i årskurs tre från Västra Götalands län.
Faktorer som undersökts genom enkätsvar var bland annat personlighet, psykisk hälsa,
användning av droger, subjektiva narkotikaupplevelser, intentioner till framtida
droganvändning samt psykiska och/eller drogrelaterade problem i den biologiska familjen.
Resultaten visar att psykisk ohälsa, som till exempel depressiva symptom, frekvent
användning av tobak och alkohol, psykiska och/eller drogrelaterade problem i den biologiska
familjen, höga nivåer av personlighetsvariablerna antagonism och impulsivitet var alla
faktorer relaterade till användning av narkotika. Resultaten visar också att positiva
psykologiska upplevelser av droganvändningen ökar sannolikheten för att personen ska ha
intentionen att fortsätta använda narkotika. Detta gäller framförallt för de ungdomar som
har använt narkotika vid ett fåtal tillfällen. Graden av positiva drogupplevelser var också en
av de variabler som var starkast förknippad med en mer omfattande konsumtion av
narkotika. Detta gäller alltså även när effekten av andra kända och betydelsefulla
riskfaktorer för droganvändning analyseras. Medvetenheten om de positiva effekterna som
narkotika kan ge ungdomarna är en riskfaktor i sig, speciellt när den psykisk ohälsan bland
ungdomar ökar och när många står inför en oviss och ibland osäker övergången till
vuxenlivet.
Det bör också noteras att många ungdomar som provar narkotika även upplever negativa
psykologiska effekter av narkotikaanvändning och att majoriteten av dem inte söker hjälp för
problem som har med dessa att göra. Därför är det viktigt att personal som möter ungdomar
i sitt arbete också är medvetna om att symptom på psykisk ohälsa kan vara
narkotikarelaterade.
49
CENTRUM FÖR UTBILDNING OCH FORSKNING
KRING RISKBRUK, MISSBRUK OCH BEROENDE
CENTER FOR EDUCATION AND RESEARCH ON ADDICTION (CERA)
Mia Ericson
Docent i experimentell psykiatri
Institutionen för neurovetenskap och fysiologi
[email protected]
Min forskning riktar sig mot att förstå hur alkohol frisätter signalsubstansen dopamin i
hjärnans belöningssystem. För att bättre kunna behandla människor som insjuknar i ett
alkoholberoende behöver vi förstå hur alkohol fungerar i en frisk hjärna och jämföra det
med den sjuka hjärnan. Att vi just riktar in oss på dopamin beror bland annat på att en
ökning av den signalsubstansen är den minsta gemensamma nämnaren för alla
beroendeframkallande substanser.
Vi har hittills kartlagt en nervkrets genom vilken alkohol producerar en frisättning av
dopamin som involverar olika delar av belöningssystemet, olika typer av celler och olika
typer av receptorer. Vi har visat att alkohol initialt ger en ökning av aminosyran taurin och
att den, i kombination med närvaro av alkohol, aktiverar den nervkrets som resulterar i en
ökning av dopamin.
Signalsubstansen dopamin är relativt känd och väl utforskad medan aminosyran taurin och
dess funktion är mer okänd. Taurin är en kroppsegen substans som vi i viss mån kan tillverka
själva men vi får också i oss taurin då vi äter animaliska produkter. Den har en rad olika
funktioner i kroppen där den bland annat är involverad i att kroppens celler ska hålla rätt
storlek och inte svälla eller skrumpna för mycket. När det gäller alkohol så påverkar den en
viss typ av celler, astrocyter, och får dem att svälla och det är på så sätt som vi tror att taurin
frisätts för att kompensera för svullnaden och motverka denna. När taurin väl är frisatt i
extracellulärrummet har denna aminosyra affinitet både för glycinreceptorn och för GABAAreceptorn vilket i sin tur kan påverka dopaminerg neurotransmission.
Att fortsätta att studera förhållandet mellan etanol, taurin och dopamin både akut och efter
upprepad behandling kan ge oss ökad förståelse för hur alkohol förändrar funktionen i
belöningssystemet. Det kan också eventuellt ge uppslag till nya sätt för att försöka reversera
adaptationer som ligger till grund för utveckling av ett alkoholberoende .
50
CENTRUM FÖR UTBILDNING OCH FORSKNING
KRING RISKBRUK, MISSBRUK OCH BEROENDE
CENTER FOR EDUCATION AND RESEARCH ON ADDICTION (CERA)
Rhona Clarke
Med. dr. i beroendemedicin, apotekare
Institutionen för neurovetenskap och fysiologi
[email protected]
Hjärnans belöningssystem, som förmedlar ”naturliga” belöningar för handlingar såsom
födointag och sex, är en uråldrig krets som varit helt avgörande för artens överlevnad.
Även förmågan att automatisera vissa beteenden/lära in vanor, har varit av stor betydelse
för människans utveckling. Forskning tyder på att beroendeframkallande droger
”kidnappar” dessa viktiga kretsar och processer, vilket på sikt orsakar förändringar som
leder till ett beroende.
För både belöning och vanebildning tycks signalsubstansen dopamin vara av stor betydelse.
Alkohol - liksom de flesta beroendeframkallande droger - ökar halterna av dopamin i
hjärnregionen nucleus accumbens, som är en del av hjärnans belöningssystem. Detta i sin tur
tros förmedla en belönande/euforisk effekt. Det är dock fortfarande oklart genom vilka
biologiska verkningsmekanismer alkohol orsakar denna dopaminhöjning. Dopamin har även
betydelse i hjärnregionen dorsolaterala striatum, ett område som är viktigt för vanebildning.
Effekterna av alkohol på dopaminsignalering i detta område är dock i stor grad ännu
outforskade.
Syftet med detta forskningsprojekt är att studera likheter och skillnader mellan nucleus
accumbens och dorsolaterala striatum när det gäller reglering av dopaminnivåer och
cellaktivitet, samt hur dessa påverkas av alkohol. Vi lägger särskilt fokus vid att undersöka
betydelsen av glycinreceptorer och GABAA-receptorer i medierandet av alkoholens effekter.
Resultaten hittills har visat att medan glycinreceptorer och GABAA-receptorer finreglerar
dopaminnivåer på ett likartat vis i båda hjärnregioner verkar det finnas stora
hjärnregionsberoende skillnader i vilken betydelse de har för alkoholmedierade förändringar
i dopaminsignalering. Vidare visar preliminära fynd att effekterna av alkohol på cellaktivitet
skiljer sig åt mellan de olika regionerna, och att dessa effekter verkar vara åldersberoende,
åtminstone i dorsolaterala striatum. Om detsamma gäller i nucleus accumbens återstår att
undersöka.
Vi hoppas att vår forskning kommer att bidra till en ökad förståelse för beroendesjukdomens
underliggande biologiska mekanismer, något som på sikt kan öppna upp för nya
farmakologiska behandlingsprinciper.
51
CENTRUM FÖR UTBILDNING OCH FORSKNING
KRING RISKBRUK, MISSBRUK OCH BEROENDE
CENTER FOR EDUCATION AND RESEARCH ON ADDICTION (CERA)
Russel Turner
Doktorand i socialt arbete
Institutionen för socialt arbete
[email protected]
Mitt avhandlingsarbete ska undersöka hur olika riskfaktorer för missbruk och kriminalitet
utvecklas under tonåren, i synnerhet hur individuella, familje- och skolfaktorer hänger ihop
med utveckling av sociala relationer. Avhandlingsarbetet ingår i LoRDIA-projektet
(Longitudinal Research on Development In Adolescence), en prospektiv longitudinell studie
om ungdomars psykiska hälsa och missbruk (www.lordia.se).
Tidigare har jag forskat kring ungdomar som hamnar i våldsutövande gatugäng i London, utvärderat
samverkansprojekt i norra England för personer i riskzon för kriminalitet och missbruk, samt studerat
interventioner hos frivården i England för bland annat missbruk, våld i nära relationer, och allmänna
rehabiliteringsprogam. Genomgående i dessa projekt var ett försök att bidra till utveckling av
interventioner.
Närmaste har jag varit på FoU i Väst/GR där jag arbetade med två olika spår. Det första var en treårig studie vilket fokuserade på hur öppenvårdsbehandling för personer med ett cannabismissbruk
ser ut i praktiken, vad det innebär att genomgå en behandling och vilka utfall behandlingen ger. Både
kvantitativa enkätmaterial så väl som kvalitativa analyser av djupintervjuer med klienter och
behandlarna användes för att förstå de underliggande förändringsmekanismer och resonera kring
olika utfall för olika grupper klienter. Studien var inom den så kallade Trestad2-satsningen
(Stockholm, Göteborg och Malmö), en nationell satsning med fokus på prevention, tidiga insatser och
vård och behandling inom cannabisområdet.
Det andra spåret hos FoU i Väst/GR var en implementeringsutvärdering av SSPF i Göteborg och
Mölndal – en modell för samverkan mellan skolan, socialtjänsten, polisen och fritid kring ungdomar i
riskzon för kriminalitet och/eller missbruk. Studien undersökte hur väl modellen hade
implementerats i praktiken och försökte förstå vilka faktorer lade bakom en lyckad användning av
modellen.
I LoRDIA-projektet kommer vi att följa cirka 2000 ungdomar i fyra kommuner från 12 till 18 års ålder.
Ungdomarna får fylla i frågeformulär i klassrummen de tre första åren och avslutas sedan i årskurs
två på gymnasiet. Föräldrarna ombeds också att fylla i en postenkät första året och kontaktläraren
fyller i korta skattningar av skolbeteende årligen. Detta kompletteras med information om närvaro
och betyg. Unikt i denna studie är att vi följer utveckling årsvis under tonårsperioden och också att vi
kartlägger faktiska vänskapsrelationer och hur dessa förändrar.
52
CENTRUM FÖR UTBILDNING OCH FORSKNING
KRING RISKBRUK, MISSBRUK OCH BEROENDE
CENTER FOR EDUCATION AND RESEARCH ON ADDICTION (CERA)
Sejla Brkic
Doktorand i beroendemedicin
Institutionen för neurovetenskap och fysiologi
[email protected]
Min forskning rör betydelsen av stress, ärftlighet och ålder för intag och subjektiva
upplevelser av alkohol. Genom att studera olika faktorers betydelse i samband med
alkoholkonsumtion och alkoholens effekter i friska människor utan någon
alkoholproblematik, försöker vi förstå varför människor berusar sig och varför vissa
hamnar i en problemfylld alkoholkonsumtion.
Vi skiljer oss i vårt sätt att svara på alkohol och samma mängd alkohol påverkar
belöningssystemet olika beroende på vilka vi är. Man upplever stimulation i början av
drickandet och en euforisk och stimulativ respons till alkohol anses vara mer belönande i
jämförelse med en sedativ respons. Sedativa effekter av alkohol upplevs som mer negativa
och inträffar med stigande alkoholhalter i blodet samt när alkohol börjar brytas ner i
kroppen. Bland annat den stimulativa responsen till alkohol har visat sig vara en riskfaktor
för utveckling av alkoholproblematik.
Genom att mäta de subjektiva effekterna av alkohol försöker vi svara på frågan om
stimulativa och sedativa upplevelser av alkohol skiljer sig mellan individer med och utan en
nära anhörig med alkoholberoende. Resultat från olika studier pekar på ett samband mellan
stress och alkoholintag. I våra studier tittar vi på hur akut stress och skillnader i sättet vi
svarar på stress påverkar subjektiva upplevelser av alkohol.
Vi studerar också hur subjektiva effekter av alkohol påverkar frivilligt intag av alkohol i
laboratoriemiljö. Resultaten visar att forskningspersoner med en nära anhörig med
alkoholberoende konsumerar mer alkohol jämfört med de utan en nära anhörig med
alkoholberoende, men endast när man utsätter forskningspersonerna för akut stress.
Vi ser även att de som svarar på stress med en kraftigare kortisolutsöndring, upplever mer
sedation av alkohol och att det föreligger skillnader i hur vi reagerar på alkohol med
avseende på ålder.
53
CENTRUM FÖR UTBILDNING OCH FORSKNING
KRING RISKBRUK, MISSBRUK OCH BEROENDE
CENTER FOR EDUCATION AND RESEARCH ON ADDICTION (CERA)
Solveig Olausson
Fil. dr. i psykologi, leg. psykolog, leg. psykoterapeut
Psykologiska institutionen, Beroendekliniken, SU
[email protected]
Jag är anställd vid Beroendekliniken, SU Område 2 som specialistpsykolog. Har kompetens
som specialist inom i klinisk psykologi, både behandling och handledning. Disputerade
2008 på en avhandling med titeln Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa.
Mitt intresse är behandling och återhämtning hos personer med psykiska funktionshinder och
missbruk/beroende en patientgrupp jag arbetat med sedan 1987. Ofta behöver de livslånga insatser
då den sammantagna problematiken kan leda till större funktionsnedsättning än varje tillstånd i sig.
Det är en grupp som sjukvård och socialtjänst har gemensamt ansvar för.
I avhandlingen undersöker jag två grupper av kvinnor dels unga som söker hjälp första gången och en
dels grupp kvinnor i behandling.
Resultaten tyder på: Att se och förstå både missbruk och psykiska problem tycks vara avgörande för
att de unga kvinnorna ska ta emot behandling. Att se och förstå faktorer utöver psykiska problem och
missbruk, så som svårigheter i nära relationer och upplevelse av låg livskvalitet, kan vara väsentligt
för att förhindra återfall hos gruppen kvinnor i behandling. För båda grupperna tycks bemötande och
relationen till behandlaren vara väsentlig.
I en kvalitativ utvärdering av samverkansmodell med vård och stödsamordnare, kallad Pusselbiten
som saknades framkom att relationen till kontaktpersoner och behandlare var avgörande för
förändring och återhämtning. Alla brukare beskriver i första hand sin relation till vård- och
stödsamordnare som en person och upplevs som speciellt hjälpsam, förstående och ovärderlig för
den förändring som brukaren genomgått. Det som har upplevts hjälpsamt kan sammanfattas i
begreppen: bemötande, tillgänglighet, kontinuitet och följsamhet. Begrepp som innefattas i
begreppet arbetsallians vilket är en förutsättning för förändring vid vård och behandling. Gruppen
med svår psykisk problematik och beroende är en heterogen grupp men förändring sker även om
processen tar tid och kräver integrerade och samordnade insatser från vårdgivarna.
Av både humanitära och samhällsekonomiska skäl är det viktigt med forskning om behandlings- och
återhämtningsprocesser för denna grupp så dessa personer kan nå ökad livskvalitet och ett värdigt
liv.
54
CENTRUM FÖR UTBILDNING OCH FORSKNING
KRING RISKBRUK, MISSBRUK OCH BEROENDE
CENTER FOR EDUCATION AND RESEARCH ON ADDICTION (CERA)
Susanne Jonsson
Med. dr. i beroendemedicin
Institutionen för neurovetenskap och fysiologi
[email protected]
Min forskning rör genmutationers betydelse för utveckling av alkoholberoende. Det är
fortfarande oklart exakt varför vissa individer är mer sårbara för alkoholens effekter och
drabbas av missbruksproblem och beroende, liksom varför vissa individer inte svarar på
läkemedelsbehandling. Att ärftlighet har en viktig roll är etablerat, personer med nära
anhöriga som utvecklat sjukdomen löper större risk att själva drabbas.
Trots överväldigande bevis för genernas betydelse så är det än så länge ovisst vilka gener
som bidrar till att ett alkoholberoende uppkommer. Att forskningsresultaten tyder på att en
samverkan mellan ett större antal gener, tillsammans med miljöfaktorer, kan bidra till
sjukdomens uppkomst komplicerar saken ytterligare.
Målet med min forskning är att öka kunskapen om genmutationers betydelse för
utvecklingen av alkoholberoende. I det här arbetet används prover insamlade från tre olika
grupper; 1) alkoholberoende individer, 2) normalkonsumenter med en nära anhörig som är
alkoholberoende (en grupp med förhöjd risk för sjukdomen) och 3) normalkonsumenter
utan en nära anhörig med alkoholberoende. Genom att jämföra personer som har
sjukdomen med individer med en förhöjd respektive reducerad genetisk risk för sjukdomen
hoppas vi kunna identifiera faktorer som kan påverka utvecklingen av alkoholberoende samt
effekten av medicinsk behandling. En mängd olika genetiska punktmutationer, s.k. single
nucleotide polymorphisms (SNPs), har kopplats samman med alkoholberoende och det är
förekomsten av dessa mutationer som nu kommer att jämföras mellan de tre grupperna.
Allt fler forskare föreslår att den variation som kan ses hos alkoholberoende individer beror
på att det finns flera olika typer av alkoholism, och att det finns en genetisk grund för dessa
skillnader. Dessutom tyder ett flertal studier på att genetisk variation i form av SNPs kan
påverka effekten av läkemedelsbehandling. Möjligheten att identifiera olika typer av
alkoholism och individanpassa en medicinsk behandling baserat på genetisk profil skulle
kunna bidra till en mer effektiv vård. Mer kunskap inom det här området kan göra det
möjligt att använda läkemedel både vid behandling av sjukdomen och i det preventiva
arbetet för att minska risken att ett riskbruk utvecklas till ett missbruk.
55
CENTRUM FÖR UTBILDNING OCH FORSKNING
KRING RISKBRUK, MISSBRUK OCH BEROENDE
CENTER FOR EDUCATION AND RESEARCH ON ADDICTION (CERA)
Thord Rosén
Docent, överläkare
Resurscentrum, Medicinkliniken, Sahlgrenska
[email protected]
Resurscentrum på Medicinkliniken Sahlgrenska skapades 2002 för att möjliggöra
omhändertagandet av patienter med missbruk av Anabola, Androgena Steroider (AAS).
Tillströmningen av patienter har fortsatt och behandlingsplaner har upprättats för de
specifika somatiska, psykiska och sociala problem, som typiskt kopplas till denna
patientkategori.
Med snart cirka 300 patienter i våra databaser, uppbyggda på specifika patientprotokoll, har
vi nu unika möjligheter att detaljstudera eventuella kopplingar mellan AAS-bruket och
associerade komplikationer. Det tycks föreligga en klart ökad dödlighet hos AAS-patienterna
jämfört med matchade kontroller, där troligen ett samtidigt övrigt drogmissbruk spelar in.
AAS-patienterna tycks även kräva mer psykiatrisk sjukvård inkluderande dito medicinering.
Via specifika frågeformulär sökes ett eventuellt samband mellan AAS-bruket och patientens
beteende. Vi skapar nu en ålders- och könsmatchad kontrollpopulation av signifikant storlek,
gällande rutin- och hormonlaborationer, och ultraljudsundersökningar av hjärtat (UCG), för
att vid jämförelse med AAS-patienterna försöka hitta ett eventuellt mönster av AAS-medlens
effekter på kort- och lång sikt.
Vi försöker även kartlägga AAS-medlens eventuella dos- och preparatförändringar de
senaste 15 åren samt incidensen av specifika psykiska tillstånd såsom dysmorfofobi (störd
kroppsuppfattning), uttalad depression och ADD/ADHD bland patienterna; tillstånd som
kräver specifik terapi under lång tid, för att leda till definitiv bot för patienten.
Forskningsmässigt kommer troligen även Resurscentrum ingå i ett större projekt där
alternativa vägar för att bryta ett långvarigt AAS-missbruk jämföres, utan besvärande
abstinens eller stor recidivrisk för patienterna som huvudmål.
56
CENTRUM FÖR UTBILDNING OCH FORSKNING
KRING RISKBRUK, MISSBRUK OCH BEROENDE
CENTER FOR EDUCATION AND RESEARCH ON ADDICTION (CERA)
Torbjörn Forkby
Docent i socialt arbete
Institutionen för socialt arbete
[email protected]
Min forskning relaterar brett till det sociala arbetets praktik. I synnerhet har jag varit
engagerad i ungdomsfrågor och då hur man med främjande och förebyggande insatser
kan stödja unga personer i deras utveckling. En tidig debut med droger kan få dramatiska
följder såväl när det gäller biologisk utveckling som den sociala, och kan i värsta fall
innebära ett liv präglat av missbruk. Preventiva insatser som förmår att förhindra och
bryta en sådana bana har därför en nyckelroll att spela.
Min erfarenhet av arbete med unga personer med ett begynnande missbruk startade när jag började
som fältassistent i början av 1990-talet. Här samspelade gruppkulturen, omgivningens utdefiniering
av gruppen med dragningskraften från haschet till att flera kom att få betydande svårigheter att
komma igång med ett vuxenliv. Senare har jag i forskningssammanhang kunnat se hur droger ofta
ingår som en viktig komponent när unga personer blir alltmer insnärjda i livssituationer som de får
stora svårigheter att ta sig ur. Det kan handla om unga personer som involveras i gäng-sammanhang,
där droghantering kan ingå som en motor i den informella ekonomin som gör sådana attraktiva för
vissa ungdomar eller unga personer som lockas av den särskilda romantik som kan omgärda, inte
minst, en cannabisanvändning. Att skapa alternativ för dem med ett begynnande missbruk, eller som
kommit in ett steg i en sådan bana kräver ofta sammansatta lösningar. Grundläggande är att
föräldrar med svårighet att stödja sina barn kan stärkas i sina roller, att skola och fritidssammanhang
fungerar inkluderande för alla och även kompenserande för dem med behov som inte täcks på annat
sätt. Utöver detta är det viktigt att verksamheter med ansvar att erbjuda stöd och behandling inom
socialtjänst och hälso- och sjukvård uppfattas som tillgängliga och attraktiva för unga och deras
familjer. I ett projekt sammanställde jag och Solveig Olausson på Folkhälsoinstitutets uppdrag
kunskap om GHB och liknande preparat. Kunskap om denna drog är särskilt viktig i
Göteborgsregionen då den visat sig ha större spridning här än i andra delar av Sverige. Ett annat
projekt sammanställde vi båda tillsammans med Russell Turner kunskap om ungas användning av
cannabis med utgångspunkt i drogens egenskaper, kulturella inramningar och fungerande behandling
och prevention. Här var Länsstyrelsen i Västra Götaland uppdragsgivare. I ett tre-årigt projekt inom
ramen för Trestad 2 kom jag tillsammans med Russell Turner också att kartlägga och utvärdera
behandlingsgruppen i Göteborgs arbete med vuxna personer med personer med cannabismissbruk.
Tydligt framgår de stora svårigheter som är förknippade med att bryta ett missbruk när drogen länkar
in i många delar av individens sociala liv och kroppsliga samt psykologiska hälsa. Jag har dessutom
deltagit i framtagandet av de nationella riktlinjerna för arbetet inom missbruksområdet när det
handlar om granskning av vetenskaplig evidens för GHB samt cannabis.
57
CENTRUM FÖR UTBILDNING OCH FORSKNING
KRING RISKBRUK, MISSBRUK OCH BEROENDE
CENTER FOR EDUCATION AND RESEARCH ON ADDICTION (CERA)
Weddig Runquist
Fil. dr. i socialt arbete, socionom
Institutionen för socialt arbete
[email protected]
Sedan hösten 2015 arbetar jag som lektor vid institutionen för socialt arbete, där jag bl.a.
undervisar i socionomprogrammets missbrukskurs och i en fristående kurs på om boende
och hemlöshet. Mitt forskningsområde handlar huvudsakligen om social exkludering och
kontroll med inriktning mot hemlöshet och missbruk.
Jag disputerade 2012 vid Lunds universitet med avhandlingen Legitimering av tvångsvård, vilken
baseras på kvalitativa intervjuer med klienter som varit föremål för tvångsvård enligt LVM samt deras
socialsekreterare. Med hjälp av Scott och Lymans sociologiska teori om accounts har jag analyserat
hur socialsekreterarna motiverade och förklarade sina ställningstaganden att initiera dessa
tvångsomhändertaganden, samt i vilken mån klienterna ansåg att beslutet var befogat när det
fattades, när vården verkställdes och en tid efter det att tvångsvården hade avslutats – samt hur
deras eventuellt ändrade inställningar kan förklaras. I avhandlingen berörs även frågan huruvida
socialtjänstens insatser efter avslutad LVM-vård har inneburit några förbättringar av klienternas
boendesituation, samt vilka samlade slutsatser som kan dras om LVM:s legitimitet.
För närvarande gör jag en uppföljande studie i Västerås av 80 klienter som 1998 bodde i så kallade
träningslägenheter, uthyrda i andra hand av socialtjänsten till klienter med missbruksproblem till
följd av att de inte kunde erhålla en bostad på den reguljära bostadsmarknaden på grund av
allmännyttans och fastighetsägarnas motstånd att ge dessa personer ett förstahandskontrakt. Den
ursprungliga studien gjorde jag 2001 och publicerades inom ramen för den dåvarande
hemlöshetskommitténs slutbetänkande (SOU 2001:95). Den uppföljande studien är en kombinerad
akt- och intervjustudie med en kvalitativ ansats, där jag också använder mig av data från
Skatteverkets folkbokföringsregister om klienternas flyttningsmönster under den aktuella
tidsperioden. Den aktuella delstudien kommer att ingå i en sammanhållen monografi om hur den
lokala hemlöshetspolitiken har utvecklats i Västerås ur ett historiskt perspektiv, alltsedan slutet av
1880-talet.
Ett annat forskningsintresse som jag hoppas kunna realisera är att undersöka vuxna barns
upplevelser och erfarenheter av att ha vuxit upp tillsammans med en förälder med substansoch/eller beteendemissbruk, hur detta enligt dem själva har påverkat deras livssituation under
uppväxten och senare i livet samt hur de har hanterat dessa svårigheter.
58
CENTRUM FÖR UTBILDNING OCH FORSKNING
KRING RISKBRUK, MISSBRUK OCH BEROENDE
CENTER FOR EDUCATION AND RESEARCH ON ADDICTION (CERA)
59
CENTRUM FÖR UTBILDNING OCH FORSKNING
KRING RISKBRUK, MISSBRUK OCH BEROENDE
CENTER FOR EDUCATION AND RESEARCH ON ADDICTION (CERA)
www.cera.gu.se
60