Naturorienterade ämnen

FURUBERGSSKOLAN –
KURSPLANER OCH BETYGSKRITERIER
Reviderade 2007-09-27
Bild ............................................................................................................................................. 3
Engelska ..................................................................................................................................... 7
Hem- och konsumentkunskap .................................................................................................. 12
Idrott och hälsa ......................................................................................................................... 16
Matematik................................................................................................................................. 19
Moderna språk .......................................................................................................................... 25
Musik ........................................................................................................................................ 29
Naturorienterade ämnen ........................................................................................................... 31
Samhällsorienterande ämnen.................................................................................................... 35
Slöjd ......................................................................................................................................... 43
Svenska..................................................................................................................................... 48
Teknik....................................................................................................................................... 54
2
Kursplan
Bild
Nationella mål
Mål att sträva mot
Skolan skall i sin undervisning i bild sträva efter att eleven
 utvecklar sitt kunnande för att främja lust och vilja att på ett personligt sätt
framställa bilder med hjälp av hantverksbaserade metoder och tekniker samt metoder
inom dator- och videoteknik,
 blir medveten om bilden som språk och dess roll och användning i skilda
sammanhang och kulturer samt utvecklar förmåga att kommunicera med hjälp av
egna och andras bilder,
 utvecklar förmågan att analysera och samtala om bilder och förståelse av att bilden
bär betydelser, skapar mening och har ett innehåll utöver det föreställande,
 tillägnar sig såväl en bild- och kulturhistorisk allmänbildning som kunskaper om
arkitekturens och formgivningens betydelse för den egna miljön,
 blir förtrogen med kulturverksamhet inom bildens område samt dess professionella
yrkesutövare.
Lokala mål
Kursplanen är baserad på olika kunskapsområden inom bild. Dessa är baserade på den
nationella kursplanen. Samma kunskapsområde återkommer flera gånger på olika
nivåer, så att eleverna bygger vidare på sina kunskaper för att klara uppnåendemålen
för år 9.
Kommentar till kunskapsområdenas namn:
Teknik = att kunna använda olika tekniker som kräver att man kan hantera pennor, penslar
mm på rätt sätt
Att göra en bild = att kunna placera ut saker i en bild, att planera den så att bilden får den
betydelse man tänkt sig. Saker kan vara framför eller bakom varandra, horisontlinjen kan vara
olika placerad etc.
Bilden som språk = att kunna berätta och förklara något med hjälp av bilder, att göra sig
förstådd med bilder som språk
Allmänbildning = yrken inom bild, konsthistoria, ordförråd inom bildområdet.
F -3
I F-3 är fokus på att uppleva glädjen i att skapa.
Miljö/design: T. ex rita av sitt eget hus, eller Hur ska en bra skolgård se ut? Arbeta med form
t ex i lera. Vilka saker är fina / fula? Varför?
Analysera/kritiskt granska: Enkel bildanalys, t. ex att leva sig in i en bild. Kanske göra en
liten dialog eller pjäs om en bild.
Teknik: Pröva olika tekniker, t ex penseltryck, potatistryck, kol, penna, pastellkrita, enklare
collage.
Lära sig grundfärgerna, och vad som händer om man blandar dem. Komplementfärgerna.
Media: Grundkunskaper i hur filmkameran fungerar, prata om filmer eleverna sett i skolan
eller på fritiden
Att göra en bild: Arbeta med ansiktsformen t ex självporträtt.
Bilden som språk: Använda egna bilder för att berätta och beskriva sådant eleverna lärt sig
eller gjort.
3
Allmänbildning: Titta på bilder av några kända konstnärer och deras verk och studera deras
målarteknik. Grundläggande ordförråd.
År 4 och 5
Miljö/design: I lera eller annat material göra 3-dimensionella figurer som kan ses från alla
håll. Grundformer som rund, fyrkantig m.fl.
Analysera/kritiskt granska: Granska film / TV: hur olika personer skildras på film (ond /
god osv.).
Det kan handla om såpoperor eller tecknad film.
Teknik: Grundläggande om människokroppen, kunna göra en figur som inte är en
streckgubbe. Rundperspektiv. Blanda färger, blanda till egna nyanser. Blanda med kritor och
pennor. Färgcirkeln.
Media: Ta upp reklam. Vad skiljer reklambilder från andra bilder? Titta ex. vis på reklam för
barn (leksakskataloger t.ex.).
Att göra en bild: framför och bakom
Bilden som språk: Pröva att förklara något i bild; berätta en historia med hjälp av t. ex
tidningsbilder, eller göra en serie som beskriver ett händelseförlopp.
Allmänbildning: Titta på exempelvis aboriginisk konst eller konst från annan utomeuropeisk
kultur. Grundläggande ordförråd.
År 6 och 7
Miljö/design: Hur ser hus ut? Variationer och traditioner i bebyggelse. Fortsätta med lera,
forma 3-dimensionella saker.
Analysera/kritiskt granska: reklambilder, hur ser de ut, vilken människosyn förmedlar de,
tjejer och killar i reklamen. Analysera en konstbild. Titta på tidningsbilder.
Teknik: färger – blanda färger, få till egna nyanser på ett mer avancerat sätt än tidigare.
Använda penslar på rätt sätt. Blyerts, skugga. Få fram former i målade föremål.
Media: Film: pröva att filma, (direktredigera d v s spela in scener i rätt följd utan redigering
efteråt).
Att göra en bild: Centralperspektiv och horisontlinjen. Bildens uppbyggnad med förgrund
och bakgrund och olika kompositioner. Närbild, halvbild, helbild.
Bilden som språk: Serier, både som uttryckssätt och att själv bygga upp en serie. Berätta en
historia med hjälp av egna bilder. Berätta en historia med hjälp av andras bilder (t. ex
tidningsbilder).
Allmänbildning: Da Vinci och centralperspektivet. Graffiti, som fenomen och konstart. Ta
upp några yrken inom bild: fotograf, reklammakare, serietecknare. Några kända konstnärer
och deras konstverk. Ordförråd kopplat till arbetsuppgifterna.
År 8 och 9
I år 8 och 9 blir valet av teknik i större utsträckning elevens eget. Eleven ska också planera sitt
arbete genom att alltid göra skisser innan ett större arbete påbörjas.
Miljö/design: Reflektera över den miljö vi vistas i (t.ex. skolmiljön) i ord och bild. Titta på
och granska designade produkter. Designa ett eget föremål.
Analysera / kritiskt granska: Analysera tidningsbilders innehåll och hur exempelvis olika
personer framställs i bilder i media vad gäller kön, etnicitet och klass. Skillnaden mellan
propaganda, information och reklam.
Teknik: Tryckteknik t ex schablontryck och tryck i styrenplast. Fördjupning i sedan tidigare
kända tekniker.
4
Media: Medias utveckling vad gäller bild – från grottmålning till dagens överflöd av bilder i
TV, tidningar och reklam. Använda datorn, t ex scanna in en bild i datorn och retuschera den
Göra ett bildmanus. I grupp göra egen film efter ett bildmanus.
Att göra en bild: lära sig om bildkomposition, att en bild med samma innehåll kan se ut på
olika sätt. Göra bilder i större format. Beskärning av bilder.
Bilden som språk: sätta ihop bild och text; använda t ex rubriker eller sångtexter och sätta
ihop med egna eller andras bilder. Förmedla ett budskap i bild. Propaganda.
Allmänbildning: yrken inom bild - designer, yrken inom film. Konstnärer: ett urval av
svenska och utländska konstnärer.
Ordförråd kopplat till arbetsuppgifterna.
Betygskriterier
Godkänt
Eleven ska
 kunna beskriva, berätta och förklara något med hjälp av bilder.
 kunna göra två- och tredimensionella bilder i olika tekniker med hjälp av pensel,
penna, videokamera, dator, lera.
 ha provat på kombinationen text/bild och/eller musik/bild.
 förstå att det finns olika sorters bilder som vill påverka, informera eller underhålla,
och kunna på en enkel nivå urskilja vilket syfte en bild har. (T ex skilja på
reklambild och nyhetsbild)
 själv kunna göra egna bilder som informerar, påverkar eller helt enkelt ger en
estetisk upplevelse, men också kunna använda andras bilder (tidningsbilder,
konstbilder) för att försöka få fram ett budskap.
 kunna analysera och beskriva olika sorters bilder efter en given mall.
 ta ställning till den egna miljön, arkitektur och design
 känna till några konstnärer/konstriktningar.
 känna till några yrken inom bildområdet.
 känna till grundläggande begrepp inom bildområdet.
Väl godkänt
Förutom ovanstående ska eleven
 kunna kombinera text och bild eller musik och bild på ett bra sätt.
 kunna kommunicera på ett tydligt sätt med bilder, d v s kunna föra fram egna tankar,
åsikter och idéer med hjälp av bilder.
 kunna variera sig; använda sig av flera metoder och tekniker, både moderna och
traditionella.
 kunna jämföra och skilja på olika tekniker och välja den teknik som passar bäst för
det resultat man vill ha, vilket fordrar att man känner till särdragen i olika tekniker
och kan använda dem på ett riktigt sätt.
 självständigt kunna analysera bilder av olika slag och då kunna urskilja syftet med
bilden.
 ha ett visst ordförråd av termer och begrepp inom bildområdet, som gör att hon kan
uttrycka sig på ett i sammanhanget riktigt sätt. (Exempelvis förgrund, bakgrund,
panorering, djuptryck m fl.)
 känna till några framträdande konstnärer och deras verk och kunna placera dem rätt i
tiden.
5



känna till aktuella verksamheter inom bildområdet (utställningar, yrken).
ha ett kritiskt förhållningssätt i arbetet, d v s i viss mån kunna utvärdera sitt arbete.
ha ett sunt kritiskt förhållningssätt till andras bilder och syftet med andras bilder.
Mycket väl godkänt
Jämfört med betyget Väl godkänd krävs högre grad av självständighet, framåtanda och vilja
att söka nya vägar att uttrycka sig med bilder. Eleven kan arbeta utifrån egna idéer och under
arbetet lösa problem som uppstår genom att pröva nya lösningar. Det kan handla om att söka i
litteratur eller testa nya tekniska lösningar med olika material. Läraren blir mer av en
diskussionspartner, inte den som säger hur uppgiften skall lösas.
Eleven ska kunna kommunicera mycket tydligt med olika sorters bilder.
Eleven använder sig av ett korrekt ordförråd som består av begrepp och ord inom området.
Eleven visar säkerhet när det gäller att analysera och värdera olika slags bilder och deras syfte
och betydelse i olika sammanhang. Hon/han kan resonera om bildernas innehåll.
Avslutningsvis ska eleven kunna utvärdera sitt eget arbete.
6
Kursplan
Engelska
Nationella mål
Mål att sträva mot
Skolan skall i sin undervisning i engelska sträva efter att eleven
 utvecklar sin förmåga att använda engelska för att kommunicera i tal och skrift,
 fördjupar sin förståelse av talad engelska i olika situationer och sammanhang,
 utvecklar sin förmåga att delta aktivt i samtal och skriftlig kommunikation, uttrycka
sina egna tankar på engelska samt uppfatta andras åsikter och erfarenheter,
 utvecklar sin förmåga att använda engelska muntligt i olika sammanhang för att
berätta, beskriva och förklara samt motivera sina åsikter,
 utvecklar sin förmåga att läsa olika slags texter för upplevelser, information och
kunskaper,
 utvecklar sin förmåga att uttrycka sig varierat och säkert i skrift för att berätta,
beskriva och förklara samt motivera sina åsikter,
 utvecklar sin förmåga att analysera, bearbeta och förbättra språket mot allt större
variation och säkerhet,
 utvecklar sin förmåga att använda hjälpmedel och att kritiskt granska
informationskällor,
 utvecklar sin förmåga att reflektera över levnadssätt och kulturer i engelsktalande
länder och göra jämförelser med egna erfarenheter,
 utvecklar sin förmåga att reflektera över och ta ansvar för sin egen språkinlärning och
att medvetet använda arbetssätt som främjar den egna inlärningen,
 utvecklar sin förmåga att planera, genomföra och utvärdera uppgifter, på egen hand
och i samarbete med andra.
Lokala mål
Kommunikation är målet för all språkundervisning. Därför måste följande moment tränas
regelbundet.
 Uppfatta (lyssna och förstå)
 Tala
 Läsa
 Skriva
 Kultur
Alla moment tränas i alla årskurser och stegras gradvis.
Det är viktigt att anknyta till elevernas intressen och arbeta tematiskt. Engelskan bör därför
också integreras med övriga ämnen.
Alla sinnena ska tränas och undervisningen ska därför vara så variationsrik som möjligt, så
även arbets- och redovisningssätt.
Kunskap ska ges om levnadsförhållanden och kulturer i olika engelskspråkiga länder.
Det är viktigt att eleverna får träning i att använda ordböcker (och i år 7-9 även grammatikor)
samt att tyda fonetisk skrift.
Inför varje tema/arbetsområde diskuterar lärare och elever innehåll, arbetssätt och
redovisningsformer. Målen klargörs inför arbetet.
7
Uppfatta
Eleven ska i år 1-3 kunna:
 Förstå enkla uppmaningar
 Förstå enkla ordbilder
 Lyssna till redan kända ramsor, sånger och sagor
Eleven ska i år 4-6:
 Förstå enkla instruktioner och beskrivningar
 Kunna lyssna på engelsk text och sedan återberätta huvuddragen på svenska
Tala
Eleven ska i år 1-3 kunna:
 Sjunga enkla sånger
 Upprepa ord, fraser och ramsor
 Presentera sig på ett enkelt sätt
 Ställ och svara på enkla frågor
Eleven ska i år 4 kunna:
 Presentera sig och sin familj
 Ta reda på något om någon annan med hjälp av enkla frågor
Eleven ska i år 5 kunna:
 Berätta kort om sig själv och en vanlig dag i presens
 Samtala kort om känt ämne t.ex. sitt husdjur
Eleven ska i år 6 kunna:
 Berätta kort om sig själv och en vanlig dag i imperfekt
 Delta i en enkel diskussion och framföra en åsikt
Läsa
Eleven ska i år 3 kunna:
 Läsa enstaka ord och egna enkla meningar
Eleven ska i år 4 kunna:
 Läsa och förstå enkla tillrättalagda texter
Eleven ska i år 5 kunna:
 Läsa och förstå enkla texter, instruktioner och beskrivningar
Eleven ska i år 6 kunna:
 Läsa och förstå enkla texter valda efter eget intresse
Skriva
Eleven ska i år 3:
 Skriva av ord och enkla meningar
Eleven ska i år 4:
 Kunna skriva korta meningar om till exempel sin familj, sitt husdjur
Eleven ska i år 5:
 Kunna skriva en kort text i presens om till exempel sin dag
8
Eleven ska i år 6:
 Kunna skriva en kort text i imperfekt om till exempel sin dag
Kultur
Eleven ska i år 3:
 Känna till enkla fakta om Storbritannien till exempel huvudstad, flagga
Eleven ska i år 4:
 Känna till skolbarns situation i Storbritannien
Eleven ska i år 5:
 Känna till något om vardagslivet i Storbritannien
Eleven ska i år 6:
 Känna till något om vardagslivet i USA och andra engelsktalande länder
Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 7
Uppfatta
Eleven ska i år 7 kunna:
 Lyssna på engelsk text och sedan kunna återberätta huvuddragen på engelska
Tala
Eleven ska i år 7 kunna:
 Delta i diskussioner och framföra sina åsikter
Läsa
Eleven ska i år 7 kunna:
 Läsa och förstå lite svårare texter
Skriva
Eleven ska i år 7 kunna:
 Uttrycka sig begripligt i form av meddelanden, vykort, brev, dialoger och kunna
översätta meningar med olika grammatiska moment
Grammatik
Eleven ska i år 7 kunna/känna till:
 Obestämda artikeln
 Förenade possessiva pronomen
 Hjälpverben be/have
 Pågående form (ing-form)
 Samtliga tempus
Kultur
Eleven ska i år 7 kunna:
 Känna till något om engelsktalande länder och jämföra kulturerna med den egna
9
Betygskriterier år8
Godkänd
Uppfatta
Eleven ska i år 8 kunna:
 Lyssna på svårare text och kunna återberätta den på engelska
Tala
Eleven ska i år 8 kunna:
 Delta i diskussioner med utgångspunkt både från litterära texter och faktatexter
Läsa
Eleven ska i år 8 kunna:
 Läsa och förstå lite svårare texter även faktatexter
Skriva
Eleven ska i år 8 kunna:
 Uttrycka sig begripligt i t.ex. uppsatser och kunna översätta meningar med fler
grammatiska moment
Grammatik
Eleven ska i år 8 kunna/känna till:
 Genitivbildning
 Förenade och självständiga possessiva pronomen
 Reflexiva pronomen
 Pluralbildning
 I större utsträckning behärska ing-form (preposition + ing-form)
Kultur
Eleven ska i år 8 kunna:
 Tillägna sig djupare kunskaper om engelsktalande länder och jämföra med den egna
kulturen
För betyget Väl Godkänd krävs samma som ovanstående men med större säkerhet,
korrekthet och självständighet.
För betyget Mycket Väl Godkänd krävs samma som ovanstående men med mycket större
säkerhet, korrekthet och självständighet.
Betygskriterier år 9
Godkänd
Uppfatta
Eleven ska i år 9 kunna:
 Lyssna på svårare engelsk tal även något regionalt färgat språk och kunna återberätta
den på engelska
10
Tala
Eleven ska i år 9 kunna:
 Delta i diskussioner med utgångspunkt både från litterära texter och fakta texter, samt
kunna jämföra egna åsikter
Läsa
Eleven ska i år 9 kunna:
 Läsa och förstå lite svårare och längre texter även faktatexter
Skriva
Eleven ska i år 9 kunna:
 Uttrycka sig begripligt i längre uppsatser och kunna översätta meningar med utvidgat
antal grammatiska moment
Grammatik
Eleven ska i år 9 kunna/känna till:
 Passivum
 Adverb/adjektiv
 Prepositioner
 Ordföljden
Kultur
Eleven ska i år 9 kunna:
 Tillägna sig djupare kunskaper om flera engelsktalande länder och jämföra med den
egna kulturen
För betyget Väl Godkänd krävs samma som ovanstående men med större säkerhet,
korrekthet och självständighet.
För betyget Mycket Väl Godkänd krävs samma som överstående men med mycket större
säkerhet, korrekthet och självständighet.
11
Kursplan
Hem- och konsumentkunskap
Nationella mål
Mål att sträva mot
Skolan skall med sin undervisning i hem- och konsumentkunskap sträva efter att eleven
 utvecklar tilltro till den egna förmågan att självständigt och tillsammans med andra
utföra uppgifter i hushållet samt utvecklar ett reflekterande förhållningssätt till dessa,
 praktiserar ett demokratiskt och jämställt förhållningssätt samt erfar och förstår dess
betydelse för hushållets verksamheter och för relationer mellan människor,
 utvecklar förståelse och ett bestående intresse för hur handlingar i hushållet samspelar
med hälsa, ekonomi och miljö såväl lokalt som globalt,
 utvecklar skicklighet i att organisera, tillaga och arrangera måltider samt förståelse av
måltidens betydelse för gemenskap, hälsa, kommunikation och kultur,
 förvärvar kunskaper i att skapa och vårda ett hem och utvecklar insikter i hemmiljöns
betydelse ur såväl kulturella, ekonomiska som hälsoperspektiv,
 lär sig planera sin ekonomi utifrån egna och hushållets resurser, granska och värdera
information och reklam samt agera i enlighet med övervägda beslut,
 utvecklar kunskaper om olika sätt att leva tillsammans och historiska och kulturella
traditioners inverkan på verksamheterna i hushållet,
 utvecklar sin förmåga till kreativitet i hushållets verksamheter och sin förmåga att
anpassa sina handlingar till olika situationer och föränderliga resurser.
Lokala mål
Hem och konsumentkunskap
Uppnåelsemål och betygskriterier
I ämnet hem och konsumentkunskap ska eleverna ges möjlighet att kunna utveckla sina
kunskaper utifrån olika kunskapsområden och perspektiv enligt kursplan 2000 för
grundskolan för elever i år fem och nio.
Kunskapsområdena innefattar
 Social gemenskap
 Konsumentekonomi
 Boende
 Mat och måltider
Perspektiven innefattar
 Jämställdhet
 Hälsa
 Kultur
 Resurshushållning
Eleverna i år fem ska uppnå följande kunskaper och i undervisningen utveckla att
 Kunna samarbeta med olika kamrater
 Läsa och tillaga olika recept och måltider
 Duka och göra måltiden till en trevlig gemenskap
 Välja och använda olika redskap och tillagningsmetoder
12

Diska för hand och i maskin på ett miljö och hygieniskt vis
För att eleverna ska utveckla sina kunskaper i ett vidare perspektiv och få förståelse för
olika samband ska de
 Kunna förstå och se samband mellan en god hygien och betydelsen för hälsa och
välmående
 Kunna förstå och se vikten av att hantera och sortera sopor på ett miljövänligt sätt
 Kunna förstå och se fördelar med att jämföra olika varor och priser
 Kunna förstå skillnad mellan information och reklam
Eleverna ska vid grundskolans avslut i år nio uppnått följande kunskaper och utvecklat
att
 Kunna genomföra muntlig och skriftlig instruktion och sätta kunskapen i handling
 Kunna genomföra att planera, tillaga, duka och servera olika måltider
 Kunna förstå vad resurshushållning innebär och sätta det i handling
 Kunna ta ansvar för och utveckla kunskap om närmiljö och sätta det i förhållande
till ett internationellt levnadssätt
 Kunna samarbeta med andra kamrater oavsett kön och kulturell tro
 Kunna använda olika metoder, redskap och teknisk utrustning i hushållsarbetet
 Kunna medverka till att skapa en harmonisk och gemytlig måltidsmiljö
 Kunna veta vilka rättigheter och skyldigheter man har som konsument, samt
kunna skilja mellan reklam och information och utveckla ett kritiskt granskande
 Kunna planera sin ekonomi och sitt konsumerande efter de förutsättningar som
finns
För att eleverna ska utveckla sina kunskaper i ett vidare perspektiv och få förståelse för
olika samband ska de ges möjlighet att:
 Kunna förstå sambandet mellan mat, hälsa, ekonomi, miljö och sätta kunskapen i
handling
 Kunna förstå sambandet och påverkan mellan mat, hälsa, miljö och levnadssätt
 Kunna ges erfarenheter och förståelse för de dagliga handlingarna och vanornas
betydelse för ekonomi, hälsa, miljö och välbefinnande.
 Kunna utveckla en medvetenhet om de egna värderingarna och förmåga att göra
egna etiska ställningstagande
 Kunna utveckla flickors och pojkars identiteter genom att ges erfarenheter av och
kunskaper om sambanden mellan jämställdhet och verksamheterna i hushållet
 Kunna utveckla en beredskap för att leva och agera själv och tillsammans med
andra i ett samhälle med mångfald
Kunskaperna eleverna utvecklar i ämnet ska bedömas och betygssättas enligt kursplan
2000 kriterier för Godkänd, Väl godkänd och Mycket väl godkänd.
För att uppnå kriterier för betyg Godkänd ska eleverna uppnå följande:
 Kunna läsa och lyssna till instruktioner och sätta dem i handling
 Kunna planera och genomföra sin kunskap i handling både i grupp och enskilt
med hänsyn till ekonomi, hälsa, miljö och estetiska värden
 Kunna arbeta utifrån ett miljö och resurshushållningstänkande
13






Kunna hantera rengöring och tvätt, välja och använda olika metoder, redskap,
teknisk utrustning i hushållsarbetet och förstå betydelsen av att tillvarata god
hygien och se dess samband mellan mat och hälsa
Kunna förstå sambandet och påverkan mellan maten och hälsan och levnadssätt
Kunna sätta sin kunskap i handling utifrån ett resurshushållningsperspektiv
Kunna kritiskt skilja mellan reklam och information och dess påverkan på
individen och samhället
Kunna samarbeta med olika kamrater oavsett kön eller kulturell tro och koppla till
jämställdhet
Kunna förbereda, tillaga och servera måltider och skapa en trevlig måltidsmiljö
För att uppnå kriterier för betyg Väl godkänd ska eleverna uppnå kriterier för godkänd och
 Kunna ta initiativ och visa skicklighet i genomförandet av olika uppgifter i
hushållet
 Kunna lösa problem som uppstår och hitta egna lösningar i arbetet och se
sambandet till egen och andras hälsa
 Kunna ta ansvar för sina val och handlingar under arbetets gång och utveckla
kunskap om relationen mellan hushållet, samhället och miljö
 Kunna genomföra olika handlingar i hushållet utifrån egna val och resonera för
dessa utifrån ett resurshushållningsperspektiv
För att uppnå kriterier för betyg Mycket väl godkänd ska eleverna uppnå godkänd och väl
godkänd nivå samt
 Kunna lösa oväntade händelser i hushållet och ompröva tidigare val när villkoren
förändras
 Kunna genomföra, beskriva och bedöma sin arbetsförmåga och sitt resultat ur olika
perspektiv som etiska, estetiska, historiska och internationella och se sambandet
mellan social gemenskap, konsumentekonomi, boende och mat och måltider
Kompetenser i hem och konsumentkunskap innebär att eleverna ska ges verktyg och
fakta inom ämnet för att utveckla sina kunskaper i ett vidare perspektiv. Detta innebär
att kunskapsområdena ska införlivas med perspektiven jämställdhet, hälsa, kultur och
resurshushållning genom att:
I Social gemenskap ska eleverna
Utveckla beredskap för att leva och agera tillsammans i ett samhälle med mångfald och skapa
medvetenhet om egna värderingar och förmåga till etiskt ställningstagande samt utveckla
flickors och pojkars identitet genom erfarenhet och kunskaper om samband mellan
jämställdhet och verksamheter i hushållet
Verktyg
Att utföra olika hushållsverksamheter genom att visa kreativitet och initiativtagande utifrån
sina förutsättningar och skapa upplevelser genom sina sinnen lukt, smak, känsel, hörsel och
syn samt att kunna samarbeta med olika kamrater oavsett kön och etnicitet utifrån ett
jämställdhetsperspektiv
14
Fakta
Analys av olika hushållsverksamheter förr, då och nutid utifrån olika perspektiv som hälsa,
miljö, historia och kultur samt förståelse av måltidens betydelse för gemenskap, hälsa,
kommunikation och kultur
I Mat och måltider ska eleverna
utveckla förstålelse och intresse för hur dagliga handlingar i hushållet samspelar med hälsa,
ekonomi och miljö såväl lokalt som globalt samt utveckla tilltro till den egna förmågan att
självständigt och tillsammans med andra utföra olika uppgifter i hushållet utifrån ett jämställt
och estetiskt tänkande
Verktyg
planera, organisera, tillaga och arrangera för olika måltider samt kunna välja och använda
olika redskap och metoder utifrån ett resurshushållningsperspektiv
Fakta
Argumentera, reflektera och analysera handlingarna i hushållet med hänsyn till ett
resurshushållningsperspektiv samt bedöma arbetsprocess utifrån etiskt, historiskt, global och
lokal påverkan på hälsa, miljö och samhälle
I Boende ska eleverna
utveckla förståelse och kunskaper i att vårda ett hem och insikter i hemmiljöns betydelse ur
såväl kulturella, ekonomiska som hälsoperspektiv
Verktyg
Använda sin erfarenhet i hushållsverksamheterna och anpassa sina handlingar till olika
situationer och föränderliga resurser samt att vårda, rengöra och tvätta i hushållet utifrån miljö
och hälsoperspektiv
Fakta
Argumentera och reflektera kring behovet av vanor och rutiner och skapa möjlighet att
uppleva glädje, gemenskap, och mening i det dagliga hushållet och dess arbete samt utifrån
sina kunskaper kunna möta förändringar mellan samhälle och hushåll, ta ansvar och agera
utifrån befintliga förutsättningar
I Konsumentekonomi ska eleverna
utveckla förståelse och kunskap för sin ekonomi utifrån egna och hushållets resurser satt i
relation till samhälle och miljö samt kunna värdera och kritiskt granska information och
reklam och agera i enlighet med övervägda beslut
Verktyg
att ta ansvar för och planera sin verksamhet och kunna värdera sin kunskap i handling med
hänsyn till hälsa, miljö och estetiska värden
Fakta
Att erfarenheterna utvecklar intresse och diskussioner kring de dagliga handlingarna och
vanornas betydelse för ekonomi, miljö, hälsa och välbefinnande och framtida levnadssätt
15
Kursplan
Idrott och hälsa
Nationella mål
Mål att sträva mot
Skolan skall i sin undervisning i idrott och hälsa sträva efter att eleven
 utvecklar sin fysiska, psykiska och sociala förmåga samt utvecklar en positiv självbild,
 utvecklar kunskap om vad som främjar hälsa,
 utvecklar en god kroppsuppfattning och kunskaper som gör det möjligt att se, välja
och värdera olika former av rörelse ur ett hälsoperspektiv,
 stimuleras till ett bestående intresse för regelbunden fysisk aktivitet och tar ett ansvar
för sin hälsa,
 utvecklar och fördjupar sin rörelseförmåga och lust att röra sig samt stimuleras att ge
uttryck för fantasi, känslor och gemenskap,
 utvecklar förmågan att leka, motionera och idrotta på egen hand och tillsammans med
andra,
 utvecklar kunskaper att kritiskt bemöta missförhållanden som kan förekomma i
samband med olika typer av fysiska aktiviteter samt ges förutsättningar till ett
personligt ställningstagande i idrotts- och hälsofrågor,
 utvecklar förmågan att organisera och leda aktiviteter,
 får inblickar i idrottens och friluftslivets historia samt lär känna olika former av lekar,
danser och idrottsformer i olika kulturer,
 utvecklar kunskaper om handlande i nöd- och katastrofsituationer
Lokala mål
Betygskriterier
Furubergsskolans mål för ÅR 6 och ÅR 7 i idrott och hälsa










Att alltid aktivt delta i alla slags lek-, dans-, motions- och idrottsaktiviteter såvida inte
sjukdom eller skada hindrar
Att kunna samarbeta med och visa hänsyn till andra
Att ha kännedom om och tillämpa de vanligaste reglerna i lek och spel
Att behärska olika motoriska grundformer och utföra rörelser med balans och
kroppskontroll
Att kunna utföra enkla danser och rörelseuppgifter till musik
Att veta något om skaderisker och om hur skador kan undvikas
Att kunna orientera sig och hitta i närmiljön genom att använda enkla hjälpmedel
Att kunna simma och hantera nödsituationer vid vatten
Att aktivt delta på friluftsdagar
Att ha grundläggande kunskaper om friluftsliv samt känna till principerna för
allemansrätten
Furubergsskolans kriterier för godkänt år 8 i idrott och hälsa
 Att förstå sambandet mellan kost, fysisk aktivitet och hälsa
 Att alltid aktivt delta i alla slags lek-, dans-, motions- och idrottsaktiviteter såvida inte
sjukdom eller skada hindrar
16









Att kunna samarbeta med och visa hänsyn till andra
Att ha kännedom om och tillämpa de vanligaste reglerna i lek och spel
Att delta i olika slags uppvärmningar och veta varför man värmer upp
Att ha kännedom om kartan och kunna orientera sig med hjälp av den
Att aktivt delta på friluftsdagar
Att kunna simma
Att använda rätt teknik då man sitter, lyfter och bär
Att förstå varför idrott och droger inte hör ihop
Att förstå vikten av god hygien och tillämpa sina kunskaper
Furubergsskolans kriterier för väl godkänt år 8 i idrott och hälsa
 Att uppfylla kriterierna för godkänd
 Att alltid göra sitt bästa och försöka bibehålla eller förbättra sina kunskaper och
färdigheter
 Att använda ett ändamålsenligt rörelsemönster vid deltagandet i olika fysiska
aktiviteter
 Att känna till och delta i avslappningsövningar på ett funktionellt sätt
 Att kunna ta ansvar för sitt eget deltagande vid aktiviteter
 Att ha viss kunskap om natur och friluftsliv t.ex. allemansrätt och klädsel
 Att bidra till att gruppen självständigt kan genomföra aktiviteter på ett positivt och
säkert sätt
 Att utforma, testa och utvärdera ett eget träningsprogram
Furubergsskolans kriterier för mycket välgodkänt år 8 i idrott och hälsa
 Att uppfylla kriterierna för godkänd och väl godkänd
 Att under alla moment visa mycket stort intresse och vara mycket aktiv
 Att ha goda kunskaper och färdigheter i flera fysiska aktiviteter
med olika karaktär
 Att anpassa sina rörelser till de krav som olika aktiviteter och situationer ställer på
exempelvis balans, precision och tempo
 Att enskilt eller tillsammans med andra genomföra ett välplanerat och välorganiserat
lektionsmoment (t.ex. en uppvärmning) med klassen
Furubergsskolans kriterier för godkänt år 9 i idrott och hälsa
 Att förstå sambandet mellan kost, fysisk aktivitet och hälsa
 Att alltid aktivt delta i alla slags lek-, dans-, motions- och idrottsaktiviteter såvida inte
sjukdom eller skada hindrar
 Att kunna utforma och genomföra aktiviteter för egen motion
 Att kunna samarbeta med och visa hänsyn till andra
 Att ha kännedom om och tillämpa de vanligaste reglerna i lek och spel
 Att ha kännedom om kartan och kunna orientera sig med hjälp av den
 Att kunna planera och genomföra vistelse i naturen och förstå vikten av att klä sig
efter väder
 Att aktivt delta på friluftsdagar
 Att kunna simma
 Att kunna tillämpa kunskaper i ergonomi i vardagliga sammanhang
 Att förstå varför idrott och droger inte hör ihop
 Att förstå vikten av god hygien och tillämpa sina kunskaper
17

Att ha kunskaper i livräddande första hjälp
Furubergsskolans kriterier för väl godkänt år 9 i idrott och hälsa
 Att uppfylla kriterierna för godkänd
 Att alltid göra sitt bästa och försöka bibehålla eller förbättra sina kunskaper och
färdigheter
 Att använda ett ändamålsenligt rörelsemönster vid deltagandet i olika fysiska
aktiviteter.
 Att kunna ta ansvar för sitt eget deltagande vid aktiviteter
 Att bidra till att gruppen självständigt kan genomföra aktiviteter på ett positivt och
säkert sätt
 Att utforma, testa och utvärdera ett eget träningsprogram
Furubergsskolans kriterier för mycket väl godkänt år 9 i idrott och hälsa
 Att uppfylla kriterierna för godkänd och väl godkänd
 Att under alla moment visa mycket stort intresse och vara mycket aktiv
 Att ha goda kunskaper och färdigheter i flera fysiska aktiviteter
med olika karaktär
 Att anpassa sina rörelser till de krav som olika aktiviteter och situationer ställer på
exempelvis balans, precision och tempo
 Att enskilt eller tillsammans med andra genomföra en välplanerad och välorganiserad
idrottslektion med en klass med hänsyn till olika deltagares förutsättningar
18
Kursplan
Matematik
Nationella mål
Mål att sträva mot
Skolan skall i sin undervisning i matematik sträva efter att eleven
 utvecklar intresse för matematik samt tilltro till det egna tänkandet och den egna
förmågan att lära sig matematik och att använda matematik i olika situationer,
 inser att matematiken har spelat och spelar en viktig roll i olika kulturer och
verksamheter och får kännedom om historiska sammanhang där viktiga begrepp och
metoder inom matematiken utvecklats och använts,
 inser värdet av och använder matematikens uttrycksformer,
 utvecklar sin förmåga att förstå, föra och använda logiska resonemang, dra slutsatser
och generalisera samt muntligt och skriftligt förklara och argumentera för sitt
tänkande,
 utvecklar sin förmåga att formulera, gestalta och lösa problem med hjälp av
matematik, samt tolka, jämföra och värdera lösningarna i förhållande till den
ursprungliga problemsituationen,
 utvecklar sin förmåga att använda enkla matematiska modeller samt kritiskt granska
modellernas förutsättningar, begränsningar och användning,
 utvecklar sin förmåga att utnyttja miniräknarens och datorns möjligheter.
 Strävan skall också vara att eleven utvecklar sin tal- och rumsuppfattning samt sin
förmåga att förstå och använda
 grundläggande talbegrepp och räkning med reella tal, närmevärden, proportionalitet
och procent,
 olika metoder, måttsystem och mätinstrument för att jämföra, uppskatta och bestämma
storleken av viktiga storheter,
 grundläggande geometriska begrepp, egenskaper, relationer och satser,
 grundläggande statistiska begrepp och metoder för att samla in och hantera data och
för att beskriva och jämföra viktiga egenskaper hos statistisk information,
 grundläggande algebraiska begrepp, uttryck, formler, ekvationer och olikheter,
 egenskaper hos några olika funktioner och motsvarande grafer,
 sannolikhetstänkande i konkreta slumpsituationer.
Lokala mål
Kursplan i matematik
F-3
Addition / subtraktion
 Talområdet 1 – 1000
 Positionssystemet
 Addition utan tiotalsövergång 0-1000
 Addition med tiotalsövergång 0-100
 Subtraktion med tiotalsövergång.
 Minnessiffra
 Överslagsräkning
19
Problemlösning
 Räknesagor – själv formulera problem och kunna visa hur man kommit fram till
svaret.
Multiplikation
 Förstå att multiplikation är upprepad addition.
 Tabellinlärning upp till 5:ans tabell.
 Enkel division
Tid






Klockan – analog och digital tid
Veckodagarnas namn och ordning.
Månadernas namn och ordning.
Årstider.
Kunna skriva datum.
Tidslinje.
Statistik
 Enklare statistik
 Tabeller och diagram
Begrepp




Förstå begreppen före – efter, större – mindre, fler – färre, jämna – udda tal
Se en avvikelse i ett enkelt mönster.
Begreppen hälften av, dubbelt så många
Delen av det hela
Geometri
 Känna igen och kunna rita kvadrat, rektangel, cirkel och triangel samt mäta
omkretsen på kvadrater och rektanglar.
Enheter




Mätning: längd, m, dm, cm, mm
Mätning: massa, kg, hg, g
Mätning: volym, l, dl
Mätning: temperatur, oC
4–5
Taluppfattning
 Grundläggande taluppfattning för naturliga tal.
 Bestämma en okänd term.
 Upptäcka och konstruera egna talmönster.
 Räkna addition och subtraktion med tal i decimalform.
 Rangordna decimaltal med tiondels- och hundradelssiffra.
 Kunna räkna pengar.
 Tabellinlärning upp till 10:ans tabell.
 Multiplikation där ena faktorn är ett ental.
 Multiplikation där ena faktorn är ett jämnt 10-tal, 100-tal och 1000-tal.
20



Division med ensiffrig nämnare
Division där nämnare är ett jämnt 10-tal och 100-tal.
Enkel avrundning och överslagsräkning.
Problemlösning
 Förklara och argumentera muntligt och skriftligt.
 Välja lämpligt räknesätt vid problemlösning.
 Kunna konstruera egna problem.
Bråk och procent
 Behärska enkel bråkräkning
 Förstå storleksordning
 Förstå procentbegreppet
 Enkla omvandlingar till bråk och decimalform.
Geometri
 Grundläggande rumsuppfattning
 Beskriva några viktiga egenskaper hos geometriska figurer.
 Kunna beräkna omkrets.
 Kunna jämföra, uppskatta och mäta arean av rektangel.
 Kunna jämföra och uppskatta vinklar.
 Praktiskt använda ritningar och kartor.
 Kunna förstora och förminska enkla figurer skalenligt.
Enheter






Längd: km och mil
Area: cm2, m2, dm2
Volym: tsk, msk, ml och cl.
Förstå enheternas relation till varandra och göra enkla omvandlingar.
Välja rätt mätredskap för vikt, volym och längd.
Tid - klockan
 Omvandla analog till digital
 Räkna ut tidsåtgång mellan två klockslag.
 Dela in året i kvartal
 Antal dagar per månad och år
 Skriva och läsa datum på olika sätt.
 Antal veckor / år
 Skottår, sekel och decennium
Statistik
 Läsa ut fakta ur enkla tabeller och diagram.
 Genomföra enkla undersökningar och redovisa resultatet i tabell- och diagramform.
 Räkna ut medelvärde och typvärde.
Utveckla förmågan att använda miniräknaren.
6–9
Taluppfattning
21






Kunna teckna tal upp till miljoner.
Ha storleksuppfattning klar upp till tre decimaler.
Kunna avrunda decimaltal.
Kunna hantera decimaltal i de fyra räknesätten.
Kunna förstå och skriva tal i 10-potens- och grundpotensform.
Räkna med negativa tal.
Problemlösning
 Lösa olika sorters problem.
 Använda logiska resonemang och dra slutsatser.
 Jämföra olika lösningar.
 Tillämpa matematik i vardagslivet.
Bråk och procent
 Jämföra storleken av olika bråk, även blandad form.
 Förstå sambandet mellan bråk, procent och decimalform.
 Arbeta med bråk i de fyra räknesätten.
 Göra procentuella bedömningar.
 Med huvudräkning beräkna enkla procentuppgifter.
 Lösa vardagsrelaterade procentuppgifter.
Geometri
 Känna till olika geometriska begrepp.
 Kunna beräkna omkrets, area och volym för olika geometriska figurer.
 Kunna rita och mäta vinklar.
 Kunna vinkelsumman i en triangel.
 Göra ritningar och beräkningar med skala.
Enheter




Area km2
Volym: km3, m3, dm3, cm3, mm3
Hastighet- och valutaenheter.
Göra omvandlingar mellan area- och volymenheter.
Algebra med ekvationer och funktioner
 Förstå innebörden av begreppet variabel.
 Kunna teckna enkla matematiska samband med en variabel.
 Kunna förenkla uttryck.
 Kunna teckna och lösa enkla ekvationer.
 Kunna tolka och använda enkla formler.
 Kunna tolka och konstruera ett koordinatsystem.
 Kunna tolka och rita enkla grafer tagna ur vardagslivet.
 Kunna förstå och använda begreppet proportionalitet.
Statistik och sannolikhetslära
 Kunna tolka, rita, sammanställa, analysera och värdera diagram.
 Kunna beräkna medianen.
22

Förstå och använda begreppet sannolikhet.
Betygskriterier
Godkänt
Eleven
 kan lösa vardagliga matematiska problem samt redovisa sina tankegångar.
 är bekant med de vanliga matematiska begreppen.
 kan teckna tal upp till miljoner och decimaltal med tre decimaler. Han/Hon kan
också tillämpa avrundningsreglerna. Han/Hon kan skriva stora och små tal med
prefix samt med tiopotenser. vet vad kvadratroten innebär samt kan beräkna den för
enkla tal.
 behärskar de fyra räknesätten skriftligt och i huvudet både för heltal och enklare
decimaltal. Hon/Han kan dessutom addera och subtrahera negativa tal samt kan
använda sig av överslagsräkning.
 kan jämföra storleken av olika bråk och förstår sambandet mellan bråk/procent och
decimalform. Eleven kan förkorta och förlänga bråk, addera och subtrahera bråk
med samma nämnare samt multiplicera och dela enkla bråk.
 kan beräkna enkla procentuppgifter i huvudet samt svårare uppgifter där
procentsatsen är känd med miniräknare. Elever kan beräkna vardagliga
procentproblem såsom rabatter och räntor. Elever kan räkna fram procentsatsen för
enklare uppgifter.
 kan beräkna medelvärde och median. Han /Hon kan avläsa och tolkar tabeller och
diagram samt kan rita enkla diagram
 känner till sannolikhetsbegreppet och kan använda sig av det i enkla
slumpsituationer
 känner till de vanliga geometriska figurerna och begreppen samt kan beräkna
omkrets area och volym för dessa. Han/Hon kan också göra enhetsbyten för de
vanligaste vikt- längd- area- och volymenheterna. Eleven känner igen och mäter
olika typer av vinklar.
 förstår skalabegreppet samt kan göra enkla ritningar och beräkningar med skala.
 kan teckna matematiska samband utifrån vardagliga situationer samt kan lösa och
teckna enkla ekvationer. Eleven löser enkla problem med hjälp av ekvationer.
Eleven kan göra förenklingar samt beräkna värdet av enkla uttryck. Han/Hon kan
dessutom tolka och använda sig av enkla formler
 kan tolka och konstruera koordinatsystem och enkla grafer till funktioner tagna ur
vardagslivet. Eleven förstår och gör beräkningar med proportionella samband.
Väl godkänt
Eleven
 använder matematiska begrepp och metoder för att formulera och lösa problem.
 följer och förstår matematiska resonemang.
 gör matematiska tolkningar av vardagliga händelser eller situationer samt genomför
och redovisar med logiska resonemang sitt arbete såväl muntligt som skriftligt.
 använder ord, bilder och matematiska konventioner på ett sådant sätt att det är
möjligt att följa, förstå och pröva de tankar som kommer till uttryck.
23



visar säkerhet i sitt problemlösningsarbete och använder olika metoder och
tillvägagångssätt.
kan skilja gissningar och antaganden från det vi vet eller har möjlighet att
kontrollera.
ger exempel på hur matematiken utvecklats och använts genom historien och vilken
betydelse den har i vår tid inom några olika områden.
Mycket väl godkänt
Eleven
 formulerar och löser olika typer av problem samt jämför och värderar olika metoders
för- och nackdelar.
 visar säkerhet i sina beräkningar och sitt problemlösningsarbete samt väljer och
anpassar räknemetoder och hjälpmedel till den aktuella problemsituationen.
 utvecklar problemställningar och använder generella strategier vid uppgifternas
planering och genomförande samt analyserar och redovisar strukturerat med korrekt
matematiskt språk.
 tar del av andras argument och framför utifrån dessa egna matematiskt grundade
idéer.
 reflekterar över matematikens betydelse för kultur- och samhällsliv
24
Kursplan
Moderna språk
Nationella mål
Mål att sträva mot
Skolan skall i sin undervisning i moderna språk sträva efter att eleven
 utvecklar sin förmåga att använda språket för att kommunicera i tal och skrift,
 fördjupar sin förståelse av talat språk i olika situationer och sammanhang,
 utvecklar sin förmåga att delta aktivt i samtal och skriftlig kommunikation, uttrycka
sina egna tankar på språket samt uppfatta andras åsikter och erfarenheter,
 utvecklar sin förmåga att använda språket muntligt i olika sammanhang för att berätta,
beskriva och förklara samt motivera sina åsikter,
 utvecklar sin förmåga att läsa olika slags texter för upplevelser, information och
kunskaper,
 utvecklar sin förmåga att uttrycka sig varierat och säkert i skrift för att berätta,
beskriva och förklara samt motivera sina åsikter,
 utvecklar sin förmåga att analysera, bearbeta och förbättra språket mot allt större
variation och säkerhet,
 utvecklar sin förmåga att använda hjälpmedel och att kritiskt granska
informationskällor,
 utvecklar sin förmåga att reflektera över levnadssätt och kulturer i de länder där
språket talas och göra jämförelser med egna erfarenheter,
 utvecklar sin förmåga att reflektera över och ta ansvar för sin egen språkinlärning och
att medvetet använda arbetssätt som främjar den egna inlärningen,
 utvecklar sin förmåga att planera, genomföra och utvärdera uppgifter, på egen hand
och i samarbete med andra.
Lokala mål
Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 6
Uppfatta
Eleven ska i år 6 kunna:
 uppfatta och förstå mycket enkelt talat språk
Tala
Eleven ska i år 6 kunna:
 Kunna säga vanliga ord rätt enligt grundläggande uttalsregler och kunna göra en
mycket kort presentation av sig själv 8namn ålder, bostad, familj).
 Kunna veckodagarna, månaderna, årstiderna och färgerna.
Läsa
Eleven ska i år 6 kunna:
 kunna läsa mycket enkla och korta texter inom olika ordkunskapsområden
Skriva
Eleven ska i år 6 kunna:
 lära sig stava de ord som muntligt har inövats.
25
Grammatik
 obestämd och bestämd artikel
 singular och plural
 räkneord 1-100
Kultur
Eleven ska i år 6 kunna:
 med hjälp av kartan känna till lite om landets geografi med betoning på Tyskland,
Frankrike, respektive Spanien, t.ex. större städer, flaggor, floder
Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 7
Uppfatta
Eleven ska i år 7 kunna:
 uppfatta och kunna förstå enkelt talat språk i vardagliga situationer (presens).
Tala
Eleven ska i år 7 kunna:
 kunna presentera sig och berätta lite om sig själv, sin familj, sitt hus och hem, sin
skola och intressen.
 kunna deltaga i mycket enkla samtal.
Läsa
Eleven ska i år 7 kunna:
 kunna läsa och förstå huvudinnehållet i enkla texter
 använda ordbok och andra hjälpmedel för att söka information på egen hand.
Skriva
Eleven ska i år 7 kunna:
 kunna skriva en kort presentation om sig själv, sin familj, sitt hus, husdjur,
fritidsintressen m.m. samt även dialoger och enkla översättningar.
Grammatik
 obestämd och bestämd artikel
 presens (regelbundna verb och några oregelbundna verb)
 possessiva pronomen (singular)
 adjektivböjning
 negationer
 frågeord
Utökat ordförråd
Kultur
Eleven ska i år 7 kunna:
 känna till lite om språkens olika utbredning i världen samt lite om seder och bruk och
kunna jämföra med sina egna erfarenheter.
Betygskriterier år 8
Godkänd
26
Uppfatta
Eleven ska i år 8 kunna:
 uppfatta och förstå enkelt talat språk i vardagliga situationer.(i presens, futurum)
Tala
Eleven ska i år 8 kunna:
 återge en kort, enkel berättelse, deltaga i enklare diskussioner och dialoger
Läsa
Eleven ska i år 8 kunna:
 läsa och förstå huvudinnehållet i lite svårare texter. Ha förmåga att använda
ordböcker.
Skriva
Eleven ska i år 8 kunna:
 kunna skriva egna meningar på det främmande språket om vardagliga situationer (t.ex.
enkla meddelanden och vykort) samt kunna översätta meningar, som innehåller olika
grammatiska moment (t.ex. olika tempus)
Grammatik
 futurum
 prepositioner
 possessiva pronomen (singular och plural)
 genitiv
 oregelbundna verb
 räkneord 0 – 1 000 000, årtal, århundrade
 frågeord
Utökat ordförråd
Kultur
Eleven ska i år 8 kunna:
 utvidgade kunskaper om seder och bruk samt ländernas geografi
För betyget Väl Godkänd krävs samma som ovanstående men med större säkerhet,
korrekthet och självständighet.
För betyget Mycket Väl Godkänd krävs samma som ovanstående men med mycket större
säkerhet, korrekthet och självständighet.
Betygskriterier år 9
Godkänd
Uppfatta
Eleven ska i år 9 kunna:
 uppfatta och förstå talat språk i vardagliga situationer.
(i presens, perfekt, futurum)
27
Tala
Eleven ska i år 9 kunna:
 kunna föra enkla samtal om egna erfarenheter och ge uttryck åt egna åsikter
 kunna berätta om Sverige och svenska traditioner
Läsa
Eleven ska i år 9 kunna:
 kunna läsa och förstå huvudinnehållet i svårare texter, även faktatexter och
tidningsartiklar, samt kunna använda ordböcker som ett naturligt hjälpmedel. Ha
förmåga att använda ordböcker.
Skriva
Eleven ska i år 9 kunna:
 kunna uttrycka sig begripligt i form av meddelanden, vykort, brev, dialoger m.m. och
kunna översätta meningar, som innehåller fler grammatiska moment än i år 8.
Grammatik
 presens, perfekt och futurum (regelbundna och oregelbundna verb)
 hjälpverb
 adjektivböjning
 pronomen
 frågeord
 negationer
Utökat ordförråd
Kultur
Eleven ska i år 9 kunna:
 känna till lite om samhällsförhållanden och levnadssätt i de olika länderna. Historia,
musik, miljö och internationalisering bör finnas som naturliga inslag i texter och
samtal, när så är möjligt
För betyget Väl Godkänd krävs samma som ovanstående men med större säkerhet,
korrekthet och självständighet.
För betyget Mycket Väl Godkänd krävs samma som ovanstående men med mycket större
säkerhet, korrekthet och självständighet.
28
Kursplan
Musik
Nationella mål
Mål att sträva mot
Skolan skall i sin undervisning i musik sträva efter att eleven
 utvecklar kunskaper på instrument och i sång som en grund för musicerande enskilt
och i grupp och för fortsatt självständig vidareutveckling i musik,
 utvecklar tillit till den egna sångförmågan och blir medveten om dess
utvecklingsmöjligheter och sociala betydelse,
 utvecklar förmåga att själv skapa musik för att kommunicera tankar och idéer,
 utvecklar förmåga till medvetet lyssnande som en väg till musikupplevelse och
fördjupad kunskap,
 använder sina musikkunskaper i gemensamt musicerande och därigenom utvecklar
ansvar och samarbetsförmåga,
 blir förtrogen med musikens form, struktur, skriftspråk och uttrycksmedel samt dess
funktioner och villkor i olika miljöer, kulturer och epoker,
 utvecklar sitt musicerande och lyssnande till att omfatta musik inom olika epoker och
genrer, sin förmåga att kritiskt granska och värdera musik samt sin förståelse och
respekt för andra människors musikpreferenser,
 blir förtrogen med musikens beröringspunkter med andra kunskapsområden och
utvecklar förmåga att kombinera musik med andra gestaltningsformer som bild, text,
drama, dans och rörelse,
 utvecklar sin förmåga att använda IT som ett stöd både för lärande och för
musicerande samt som redskap för skapande i olika former.
Övergripande mål
Musikundervisningens mål är att ta vara elevernas förutsättningar och möta deras behov. Den
syftar också till att få eleverna att använda flera av musikens olika uttrycksmedel samt till att
låta eleverna uppleva glädje och gemenskap.
Musicerande
Sång
Eleven ska
 Kunna sjunga visor och sånger som knyter an till olika teman i skolans arbete
 Kunna sjunga några enkla engelska sånger
 Kunna sjunga kanon
 Kunna sjunga några kända koraler, som anknyter till olika årstider och helger.
Rytmik
Eleven ska
 Kunna utföra enkla rytm- och rörelseövningar till musik samt kunna uppleva puls och
rytm
 Kunna spela på olika rytminstrument.
Instrument
Eleven ska
 Kunna några vanliga instrument såsom piano, gitarr, flöjt och trumpet.
29
Musiklyssnande
Lyssna
Eleven ska
 Kunna lyssna på både klassisk och modern musik samt lyssna till kortare
musikstycken av olika karaktär och genrer
Musikkunnande
Kompositörer
Eleven ska
 Känna till några berömda kompositörer såsom Bach, Mozart och Beethoven.
 Kunna grunden i musikteori
Bedömning i ämnet musik
Elevens musikkunskaper utvecklas i växelverkan mellan aktivt musicerande och skapande
och kontinuerlig tillämpning av ämnets grundläggande begrepp inom dessa aktiviteter.
Bedömningen avser därför dels denna kunskap som helhet och dels de olika aspekterna av
den.
I musicerande bedöms både den enskilda prestationen och elevens förmåga till samspel och
interaktion med andra i musicerandet. Bedömning av elevens skapande i ämnet avser
förmågan att använda sig av musik som personligt uttrycksmedel – individuellt och
tillsammans med andra. Vidare skall elevens förmåga att analysera, värdera och ta ansvar för
eget musicerande och skapande ligga till grund för bedömningen.
Kriterier för betyget Godkänd
Musicerande
 Delta aktivt i sång
 Förstå hur man tar ackord på gitarr
 Utföra ett enkelt trumkomp
Musiklyssnande
 Känna igen de vanligaste orkesterinstrumenten
 Känna igen olika musikstilar
Musikkunnande
 Elementa i musikhistoria
 Grunden i musikteori (rytm, harmoni, melodi)
Kriterier för betyget Väl godkänd krävs utöver ovan nämnda
Musicerande
 Ansvar för eget musicerande
Musiklyssnande
 Att (inför klassen) presentera ett musikaliskt förlopp
Musikkunnande
 Att (inför klassen) presentera ett musikhistoriskt moment, en musikteoretisk aspekt.
Kriterier för betyget Mycket väl godkänd krävs utöver ovan nämnda stor förmåga inom
musicerandet, musiklyssnandet, musikkunnandet och musikskapandet.
Dessa förmågor måste kännetecknas av egen reflektion och kreativt tänkande. Eget initierat,
formulerat och genomfört arbete bör här finnas med som ett moment.
OBS: se vidare läroplan, nationella kursplaner och betygskriterier.
30
Kursplan
Naturorienterade ämnen
Nationella mål
Mål att sträva mot för de naturorienterande ämnena
Skolan skall i sin undervisning i de naturorienterande ämnena sträva efter att eleven
beträffande natur och människa
 tilltror och utvecklar sin förmåga att se mönster och strukturer som gör världen
begriplig samt stärker denna förmåga genom muntlig, skriftlig och undersökande
verksamhet,
beträffande den naturvetenskapliga verksamheten
 utvecklar insikten att naturvetenskap är en specifik mänsklig verksamhet tillhörande
vårt kulturarv,
 utvecklar sin förmåga att se hur den mänskliga kulturen påverkar och omformar
naturen,
 utvecklar förmåga att se samband mellan iakttagelser och teoretiska modeller,
 utvecklar kunskap om hur experiment utformas utifrån teorier och hur detta i sin tur
leder till att teorierna förändras,
beträffande kunskapens användning
 utvecklar omsorg om naturen och ansvar vid dess nyttjande,
 utvecklar förmåga att använda naturvetenskapliga kunskaper och erfarenheter för att
stödja sina ställningstaganden,
 utvecklar ett kritiskt och konstruktivt förhållningssätt till egna och andras resonemang
med respekt och lyhördhet för andras ställningstaganden.
Lokala mål
Kursplan
Kursplan och mål som eleven ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret i de
naturorienterande ämnena. Variationer om när och hur man väljer att läsa vad får förekomma.
F-3
I slutet av år 3 ska eleven ha uppnått följande mål:

Kunna utföra och enkelt dokumentera några experiment.

Kunna ställa en enkel hypotes och jämföra med resultatet.

Känna till människokroppen och dess funktioner.

Få inblick i vårt solsystem.

Känna till några vanliga djur och växter i vår närmiljö.

Kunna utföra naturstudier och känna till allemansrätten.
4-5
I slutet av år 5 ska eleven ha uppnått följande mål:
 Kunna utföra och dokumentera enkla observationer och experiment.
 Kunna ställa en hypotes och jämföra med resultatet.
 Ha en inblick i olika sätt att förklara naturen och vardagslivet.



Känna till några vanliga växter och djur och deras livsmiljö.
Känna till begreppet livscykel och kunna ge exempel på detta.
Känna till kroppens funktioner och livets olika skeden.
31

Förstå sambandet mellan livsstil och hälsa.




Förstå grundläggande väderfenomen.
Ha kunskap om grundläggande ellära och magnetism.
Känna till vad ljud och ljus är samt förstå örats och ögats funktion.
Ha kunskap om tryck och temperatur.


Kunna beskriva, jämföra sortera och ordna ämnen efter egenskaper.
Ha kunskap om begreppen fast, flytande och gasform samt kokning, avdunstning,
kondensering och stelning.
Ha erfarenhet av några olika slags blandningar och lösningar.
Ha kännedom om syror och baser och hur det påverkar material och miljö.
Ha erfarenhet av att på ett säkert sätt experimentera med vardagliga kemiska
produkter.



6-9
I slutet av år 9 ska eleven ha uppnått följande mål:
 Kunna utforma, utföra och dokumentera naturvetenskapliga observationer och
experiment med ökande svårighetsgrad.
 Kunna analysera resultat och låta det ligga till grund för vidare undersökningar.
 Kunna ge några exempel på hur naturvetenskapliga kunskaper kan användas för att
skapa bättre livsvillkor men också hur de kan missbrukas.















Förstå fotosyntesens betydelse för allt liv på jorden.
Känna till några ekosystem och hur organismers samverkan kan beskrivas i
ekologiska termer.
Känna till hur celler är byggda och fungerar och ingår i olika organsystem.
Känna till grundläggande genetik och modern genteknik.
Känna till grunddragen i livets utveckling och villkoren för och betydelsen av
biologisk mångfald.
Ha kunskap om sexuallivets biologi, befruktning, preventivmedel och
könssjukdomar.
Kunna föra diskussioner och sexualitet och samlevnad.
Ha kunskap om beroendeframkallande medel och dess inverkan på hälsan.
Ha kunskap om olika energiformer och energiomvandlingar.
Ha kunskap om principerna för den elektriska kretsen och känna till begrepp som
ström, spänning, elektrisk energi och effekt samt olika sätt att generera elektrisk
ström.
Ha kunskap om grundläggande och mekanik.
Ha insikt i hur ljud och ljus skapas, utbreder sig, reflekteras och kan registreras.
Ha kunskap om universums uppbyggnad, vårt solsystem samt om stjärnor och deras
utveckling.
Ha insikt i materiens uppbyggnad och kunna begreppen atom, atomkärna och
elementarpartiklar.
Ha kunskap om grundämnena, kemiska föreningar och kemisk-tekniska produkter.
32




Känna till de viktigaste kretsloppen i naturen samt kunna beskriva några spridnigsprocesser för materia i luft, vatten och mark.
Känna till grunderna och kolets betydelse i organisk kemi.
Ha kunskap om vattnets egenskaper och kunna beskriva dess roll som lösnings- och
transportmedel.
Känna till hur man på ett säkert sätt hanterar vanliga kemikalier och brandfarliga
ämnen.
Betygskriterier
Godkänd
Eleven
 kan använda begrepp, modeller och teorier från biologi, fysik och kemi för att
förklara och redogöra för fakta och sammanhang från de olika arbetsområden som
anges i kursplanen. Målen tydliggörs inför varje arbetsområde.
 kan med viss handledning lösa och redogöra för enkla naturvetenskapliga problem
genom att formulera hypotes, genomföra experiment och dra slutsatser utifrån
resultatet.
 känner till att vår världsbild och synen på naturen förändrats genom historien.
 är medveten om att verkligheten kan skildras på olika sätt, varav ett är det
naturvetenskapliga.
 känner till några händelser där biologi, fysik och kemi har förändrat
samhällsutvecklingen.
 använder sina naturvetenskapliga kunskaper för att diskutera och med handledning
granska och värdera ställningstaganden i frågor som rör miljö, resurshushållning,
hälsa och teknik i vardagslivet.
Väl Godkänd
Eleven
 använder begrepp, modeller och teorier från biologi, fysik och kemi i situationer som
är nya för honom eller henne för att beskriva och förklara förlopp och företeelser i
omvärlden.
 bidrar vid bearbetning av vardagliga problem och föreställningar som går att
vetenskapligt undersöka.
 deltar aktivt vid planering av en undersökning samt utvärderar sitt arbete.
 deltar aktivt vid diskussioner i frågor om hur kunskapen om naturen har utvecklats och
hur den formas av och format människors världsbilder.
 skiljer på naturvetenskapliga och andra sätt att skildra verkligheten, till exempel i den
information media tillhandahåller.
 använder sina naturvetenskapliga kunskaper för att granska och värdera
ställningstagande i frågor som rör miljön, resurshållning, hälsa och teknik i
vardagslivet.
 resonerar och reflekterar kring hur det naturvetenskapliga arbetssättet har hjälpt till att
lösa vardagliga och samhälleliga problem genom historien.
Mycket Väl Godkänd
Eleven
 använder begrepp, modeller och teorier från biologi, fysik och kemi för att skapa nya
frågeställningar och hypoteser om företeelser i omvärlden.
33






redovisar med exempel kunskaper om hur vardagliga problem bearbetas till
frågeställningar som kan undersökas vetenskapligt samt utvärderar slutsatser av en
undersökning i relation till hypotesen och undersökningens uppläggning.
planerar, genomför, utvärderar och dokumenterar en kvalificerad undersökning.
beskriver med exempel hur kunskapen om naturen utvecklas och hur den både formats
av och format människors världsbild.
identifierar skillnader mellan naturvetenskapliga och andra sätt att skildra
verkligheten till exempel i den information som media tillhandahåller.
använder sin naturvetenskapliga kunskap för att granska en argumentation rörande
frågor om miljö, resurshushållning, hälsa och teknik samt de intresse och värderingar
som ligger bakom olika ställningstagande.
illustrerar med exempel vetenskapliga undersökningars fördelar och begränsningar när
det gäller att lösa vardagliga och samhälleliga problem.
34
Kursplan
Samhällsorienterande ämnen.
Nationella mål
Mål att sträva mot för de samhällsorienterande ämnena
Skolan skall i sin undervisning inom det samhällsorienterande kunskapsområdet sträva efter
att eleven
 undersöker och förstår samhälleliga samband och sammanhang i nutid och förfluten
tid samt reflekterar över vad dessa kan innebära för framtiden,
 förstår centrala begrepp som gör det möjligt att på ett självständigt sätt söka, bilda och
använda kunskap om samhällsfrågor,
 utvecklar sin förmåga att använda olika informationskällor och ett kritiskt
förhållningssätt till dessa,
 utvecklar en tilltro till sin egen förmåga att påverka och en vilja att hävda
demokratiska värden samt blir förtrogen med sina rättigheter och skyldigheter som
medborgare i ett demokratiskt samhälle,
 deltar aktivt i samhällsliv och samhällsutveckling samt tar ansvar för livsmiljön,
 förvärvar insikter om hur såväl naturgivna och materiella förutsättningar som centrala
idéer och livsåskådningar format och formar samhällen,
 utvecklar förståelse av grundläggande existentiella och etiska synsätt och kan använda
sin förståelse vid egna ställningstaganden,
 utvecklar kunskap om och förmåga till inlevelse i olika livsmönster och ser orsaker till
variation i tid och rum men även det gemensamma i olika kulturer,
 utvecklar respekt för andra människors ställningstaganden men uppmärksammar och
tar avstånd från sådana som innebär förtryck och kränkningar,
 gör det till en vana att i sitt handlande ta hänsyn till allas lika värde och rättigheter,
oberoende av exempelvis kön, klass och etnisk tillhörighet,
 utvecklar förmåga att se konsekvenser av sina och andras ställningstaganden och
handlingar,
 utvecklar förståelse för ekologiska sammanhang och olika sätt att fördela och använda
resurser,
 utvecklar förståelse för hur verksamheter och kulturer avspeglas i och påverkas av
konst, litteratur och musik.
Geografi
Mål att sträva mot
Skolan skall i sin undervisning i geografi sträva efter att eleven
 ökar sin förståelse för människans levnadsvillkor genom vidgade kunskaper om natur
och samhälle och om sambanden däremellan i olika delar av världen,
 utvecklar kunskaper om de naturgivna processer som på såväl kort som lång sikt
formar och förändrar naturlandskapet, ser människans påverkan på dessa processer
och värderar dess konsekvenser,
 utvecklar kunskaper om hur landskapet har förändrats under olika politiska och
ekonomiska betingelser och insikter om hur landskapet fungerar som resurs,
 utvecklar förmågan att reflektera kring och ta medveten ställning till olika alternativ
för resursanvändning utifrån ett ekologiskt tänkande,
 vidgar sina kunskaper om människans olika ekonomiska, tekniska, politiska, sociala
och kulturella aktiviteter och hur de länkar samman platser och regioner samt
reflekterar över följderna av sådana samband,
35


utvecklar förmågan att formulera och arbeta med problem som avser lokala och
globala miljö- och överlevnadsfrågor,
utvecklar förmågan att dra slutsatser och generalisera samt förklara och argumentera
för sitt tänkande och sina slutsatser.
Historia
Mål att sträva mot
Skolan skall i sin undervisning i historia sträva efter att eleven
 förvärvar ett historiemedvetande, som underlättar tolkningen av händelser och
skeenden i nutiden och skapar en beredskap inför framtiden,
 utvecklar förståelse av historiska företeelsers och skeendens bakgrund och samband
och att dessa kan uppfattas, förklaras och tolkas ur olika perspektiv,
 tillägnar sig ett brett och djupt kunnande om kulturarvet, även så som det utvecklats i
olika nationella minoritetsgrupper, samt utvecklar insikt om den identitet som detta
ger,
 utvecklar förmåga att urskilja historiska strukturer, utvecklingslinjer och
förändringsprocesser,
 tillägnar sig kunskaper om betydelsefulla historiska gestalter, händelser och epoker,
 utvecklar sin förmåga att använda historien som verktyg för förståelse av andra
ämnen,
 blir medveten om att historiskt givna samhälls- och kulturformer är tidsbundna och att
varje tids människor skall bedömas utifrån sin tids villkor,
 förvärvar förmåga att bedöma olika texter, medier och andra källor som tolkar och
belyser historiska förlopp.
Religion
Mål att sträva mot
Skolan skall i sin undervisning i religionskunskap sträva efter att eleven
 reflekterar över etiska, existentiella och religiösa frågor som berör hans eller hennes
liv,
 fördjupar sina kunskaper om religioner och andra livsåskådningar i vår egen tid och i
historisk tid,
 utvecklar förståelse av samhällens och religioners ömsesidiga påverkan, såväl i nutid
som i ett historiskt perspektiv,
 utvecklar förståelse av hur kristendomen påverkat det svenska samhället,
 utvecklar kunskap om olika religioners påverkan på det svenska samhället,
 blir medveten om likheter och olikheter mellan etablerade religioner, andra
livsåskådningar och nya religiösa rörelser och fenomen,
 utvecklar förståelse av ställningstaganden i religiösa och etiska frågor samt en
grundläggande etisk hållning som grund för egna ställningstaganden och eget
handlande,
 får uppleva olika estetiska uttryck som musik, dans och konst och får möjlighet att
gestalta sina kunskaper i ämnet med hjälp av sådana uttrycksformer.
Samhällskunskap
Mål att sträva mot
Skolan skall i sin utbildning i samhällskunskap sträva efter att eleven
 omfattar och praktiserar demokratins värdegrund,
36

utvecklar kunskaper om skiftande samhällsförhållanden och deras relation till
demokratiska principer,
utvecklar kunskaper om rättigheter och skyldigheter i ett demokratiskt samhälle,
förstår hur olika intressen, ideologier och traditioner påverkar sättet att se på individ
och samhälle samt hur samhällets normer och värderingar påverkar och påverkas av
individen,
utvecklar kunskap om och förståelse av ett samhälle med etnisk och kulturell
mångfald och betydelsen av detta för mellanmänskliga relationer,
utvecklar kunskaper om förhållanden i andra länder och därmed förmågan att
reflektera över internationella relationer och internationellt samarbete,
tillgodogör sig kunskaper för att kunna agera i lokala och globala frågor som är viktiga
för ett hållbart samhälle,
utvecklar sin förmåga att kritiskt granska samhällsförhållanden och kunna se
konsekvenser av olika handlingsalternativ,
utvecklar sin förmåga att argumentera och uttrycka ståndpunkter samt en tilltro till den
egna förmågan att aktivt delta i samhällslivet och påverka samhällsutvecklingen.







Lokala mål
Kursplaner
År F-3











Forntiden: sten-,brons-, järn- och vikingatiden.
Halland
Karta och karttecken
Varbergs historia
Enkla trafikregler, trafikmärken
Året: dagar, månader, årstider och högtider
FN, barns rättigheter
Nyheter
Etiska samtal - samtal om miljön
Berättelser ur Bibeln
Några kristna kyrkor och samfund
År 4-5





Sveriges olika landskapstyper. Kust, jordbruk, skog och stad.
Kartan
Sverige
Sveriges historia fram till Kalmarunionen..
Kunna delta i gruppråd.







Krafter som format jordytan och varit ute i naturen runt Varberg och tittat på
exempel.
Europa
Från Kalmarunionen till Vasabarnen.
Miljö
Kort om andra religioner än kristendomen
Etiska samtal
Hur Sverige styrs. Mycket förenklat. Demokrati.
37

Kunna läsa, skriva och formulera sig om samhället utifrån olika källor.
År 6-9







Kartkunskap
Regionalgeografi Europa
Stormaktstiden
Vårt samhälle
Kort om världsreligionerna
Skapelsemyter
1700-talets Sverige







Antiken
Kommunen
Regionalgeografi Asien
Lag och rätt
Massmedia
Naturgeografi/Klimatzoner
Jesu liv och Bibeln






Så styrs Sverige
Kristendomens inriktningar
Regionalgeografi Amerika
Norden (fördjupning)
Revolutionerna, emigrationen och imperialismen.
Ismernas uppkomst






Världsreligioner (Islam, Buddism, Hinduism och Judendom)
1900-talet
Regionalgeografi Afrika
U-land I-land
Samhällsekonomi
EU/FN
övrigt
Under de senare årskurserna skall eleverna gå igenom och lära sig världens världsdelar,
regioner, länder, huvudstäder och viktigare naturgeografiska platser.
Betygskriterier i de samhällsorienterande ämnena
Mål som eleven skall uppnått i slutet av det nionde skolåret
Vid betygsättning tar vi hänsyn till elevens förmåga att utveckla och tillämpa kunskaper om
människan, hennes verksamheter och omvärld. Till ytterligare grund för bedömningen ligger
även elevens förmåga att orientera sig i samhället och att analysera händelser i såväl nutid
som dåtid. Stor vikt ska läggas vid förmågan att se helheter och samband liksom vid förmågan
att se likheter och skillnader i tid och rum.
Vid betygssättning tar vi även hänsyn till elevens förmåga att utifrån information skapa egen
kunskap. Vid informationssökandet bedömer vi elevens förmåga att kunna använda olika
38
källor för att söka, samla, sovra och strukturera information. Vidare bedöms elevens förmåga
att hålla ett kritiskt granskande förhållningssätt vid analys av olika källor. Bedömningen ska
även ta hänsyn till hur eleven använder sina kunskaper i samtal, studier och handling.
Som komplement till dessa betygskriterier finns det för olika arbetsområden specifika
kriterier.
Betygskriterier för ämnet Geografi
Godkänt
Eleven skall
 ha grundläggande kartkunskaper samt kunna använda atlas och jordglob för att göra
jämförelser och dra slutsatser om natur- och kulturlandskap samt mänskliga
aktiviteter.
 känna till naturens resurser och se samband mellan dessa och mänskliga aktiviteter.
Eleven skall också känna till hur detta påverkar miljön samt känna till miljövänliga
alternativ.
 känna till hur människor lever och arbetar i olika miljöer i världen. Eleven skall även
känna till faktorer som påverkar människan liv och arbete samt reflekterar kring
möjlighet till förändring.
 ha kunskaper om några av de viktigaste naturgivna processerna som formar och
förändrar landskapet och känna till huvuddragen vad gäller klimat- och
vegetationszonerna i världen.
 kunna med exempel visa hur mänskliga aktiviteter påverkar landskapet och
människors levnadsvillkor samt reflektera kring detta.
 kunna göra egna kartor, bilder och diagram med hjälp av geografisk information,
mätningar och iakttagelser.
Väl Godkänt
Eleven skall
 ha utvecklade kartkunskaper, goda namnkunskaper och god slutledningsförmåga vad
gäller avstånd och lägesrelationer. Eleven skall vidare kunna arbeta med tematiska
kartor.
 ha utvecklade kunskaper om hur människor lever och arbetar i olika miljöer i
världen och hur detta styrs utifrån naturförhållanden och resurstillgångar samt
samhällsförhållanden.
 kunna beskriva olika klimattyper samt olika händelseförlopp som bygger upp och
bryter ner naturlandskapet dvs. känna till endogena och exogena processer.
 känna till hur människans handlingar påverkar landskapets utseende. Vidare skall
eleven se växelspelet mellan mark, vatten och klimat och hur detta påverkar
vegetation och odlingsmöjligheter.
 kunna beskriva och förklara hur jordens resurser ligger till grund för olika näringar.
Eleven ska också med exempel kunna visa hur industrialisering, kommunikation och
handel inverkar på landskap och levnadsvillkor.
 kunna identifiera samband mellan befolkningstillväxt, urbanisering och användning
av naturresurser samt kunna reflektera över konsekvenser av detta.
 kunna göra egna kartor, bilder och diagram, där centrala geografiska begrepp
används baserade på egna observationer och mätningar samt geografiskt material.
39
Mycket väl godkänt
Eleven skall
 kunna jämföra förutsättningar, se samband och förklara skillnader mellan olika
platser eller områden vad avser överlevnad och miljöpåverkan.
 kunna studera med hjälp av geografiska teorier och metoder lokala förhållanden i ett
globalt perspektiv eller omvänt, och kunna använda sina kunskaper i nya
sammanhang, definiera problem och dra slutsatser.
 utifrån geografiska kunskaper och ett geografiskt tänkande kunna delta och
argumentera i diskussioner kring villkoren för mänskligt liv, överlevnad och miljö.
Betygskriterier för ämnet Historia.
Godkänt
Eleven skall
 ha kunskaper om Sveriges, Nordens och Europas historia. Eleven skall känna till
viktiga personer och händelser i dessa områdens historia.
 ha kännedom om den historiska utvecklingen i några världsmakter. Ex. USA,
England och Frankrike.
 känna till några historiska omvälvningar som påverkat vårt samhälle idag. Ex.
industrialismen.
 känna till om viktiga skeenden som drivit den historiska utvecklingen. Ex. de första
civilisationerna, antikens Grekland och Rom, upptäckten av Amerika, 1700-talets
revolutioner, emigrationen, världskrigen, förintelsen, kalla kriget och östblockets
sammanbrott.
 kunna visa att man kan beskriva historien på olika sätt utifrån vad man vill visa. Visa
på hur propaganda och historieförfalskningar använts för olika syften. Ex.
Nazisternas propaganda gällande judar under mellankrigstiden.
Väl godkänt
Eleven skall
 kunna se tillbaks och se vad som drivit och förändrat historien. Eleven skall kunna
beskriva dessa viktiga skeenden och sätta in dom i tid. Ex. De första civilisationerna,
antikens Grekland och Rom, upptäckten av Amerika, 1700-talets revolutioner,
emigrationen, världskrigen, förintelsen, kalla kriget och östblockets sammanbrott.
 kunna visa på exempel i vardagen som påverkats av historien. Ex. industrialismens
betydelse för dagens konsumtionssamhälle, andra världskrigets betydelse för
europeiska unionens framväxt samt kolonisationens betydelse för situationen i tredje
världen idag.
 kunna se skillnader och likheter mellan dagens och tidigare historiska epokers
levnadssätt. Ex. mellan 1800-talets bondesamhälle och dagens urbaniserade
samhälle.
 kunna genomföra en egen historisk studie och presentera den muntligt eller skriftligt.
Här skall eleven, förutom presentationen av materialet, dra egna slutsatser och visa
att han/hon förstått det historiska förloppet.
Mycket väl godkänt
Eleven
 visar att hon/han kan förstå vad som driver en historisk händelse. Eleven förstår hur
olika händelser i historien hör ihop och påverkar varandra. Exempelvis hur
40



trettiotalets depression ledde fram till andra världskriget, som i sin tur banade väg
för 1900-talets kalla krig och uppdelning av världen i olika maktblock.
skall känna till olika historiska källor. Han/hon skall också kunna värdera och
reflektera över vilka som har störst värde. Exempelvis förstahandskällor och
andrahandskällor.
visar mycket goda insikter i hur historien har påverkat dagens samhälle. Exempelvis
hur 1700- och 1800-talets revolutioner påverkat vårt politiska och ekonomiska
system.
visar att han/hon kan dra slutsatser av historien och skapa nya kunskaper utifrån
detta.
Betygskriterier för ämnet Religion.
Godkänt
Eleven skall
 kunna fundera, analysera och formulera sig kring livsfrågor som berör eleven.
 kunna diskutera etik och moral samt se följderna av olika ställningstaganden i dessa
frågor.
 känna till hur kristendomen påverkat det svenska samhället. Eleven ska också ha
kunskaper om kristendomens grundläggande värderingar, traditioner, konst och
litteratur. Exempel: Eleven vet att kristendomen i Sverige har gått från att vara en
katolsk lära styrd från Rom via att under flera hundra år vara en protestantisk
statskyrka till den mångfald av kristna samfund vi har idag. Eleven kan den kristna
bakgrunden till jul och påskfirandet
 känna till de centrala delarna i Kristendomen, Islam, Buddhismen, Hinduismen och
Judendomen. Exempel: Kort om Islams historia, Muhammeds uppenbarelser,
Koranen, de fem pelarna och islams utbredning idag.
 ha kunskaper om hur olika estetiska uttryckssätt som konst, musik och dans kan te
sig i några religioner. Exempel: ikonkonsten inom den ortodoxa kyrkan och
psalmsjungandet inom den kristna kyrkan
Väl godkänt
Eleven
 ska kunna formulera sina tankar kring viktiga livsfrågor samt känna till andra synsätt
än det egna.
 ska kunna identifiera och reflektera kring frågor och problem som berör etik och
moral.
 funderar och analyserar det centrala stoffet inom kristendom och andra
världsreligioner. Här skall eleven visa på goda kunskaper inom exempelvis
hinduismens trosvärld. Eleven skall vara förtrogen med hinduismens historia,
kastväsendet, några myter knutna till hinduiska gudar, mångfalden inom
hinduismen, vägar till frälsning samt centrala begrepp inom religionen.
 skall också kunna jämföra och analysera likheter och skillnader mellan några
världsreligioner.
Mycket väl godkänt
Eleven
 kan jämföra och reflektera kring såväl sina egna ståndpunkter som centrala tankar
och handlingar inom religioner och livsåskådningar. Eleven kan exempelvis utifrån
41



värderingar av olika religioner ta ställning till vad som stämmer eller inte stämmer
med egna tankar om livet.
kan se hur religion och tradition satt spår inom olika kulturföreteelser. Eleven ska
även kunna se hur tro och tradition påverkat människa och samhälle. Exempelvis så
kan eleven visa på hur Bibelns händelser, regler och citat påverkat vårt samhälle allt
från lagstiftning till litteratur och film.
ska kunna använda sina samlade kunskaper för att fundera och analysera kring hur
tro och värderingar förändras över tid för såväl den enskilde som för samhället.
formulerar frågor inom området tro och livsåskådning, söker svar och gestaltar på ett
insiktsfullt sätt sina kunskaper.
Betygskriterier för ämnet Samhällskunskap
Godkänt
Eleven skall
 kunna förstå och arbeta utifrån ett demokratiskt arbets- och beslutssätt.
 känna till grundläggande mänskliga rättigheter och skyldigheter
 veta hur Sverige styrs. Kommun - Landsting - Riksdag
 förstå det grundläggande om Sveriges lag och rättssystem
 ha grundläggande kunskaper inom privat- och samhällsekonomi.
 veta hur det är ute i världen samt diskutera olika vägar för globalt samarbete. Detta
utifrån resursfördelning mellan uländer – iländer, miljö, EU och FN,
 kunna använda olika kunskapskällor samt kunna sammanställa, bearbeta, granska
och värdera uppgifter och åsikter från olika håll. Samt kunna redovisa resultatet.
Väl godkänt
Eleven skall
 kunna analysera och resonera med hjälp av inhämtad kunskap inom de olika
områdena i kursplanen.
 kunna se betydelse för framtida utveckling och kunna resonera om och se samband.
 kunna dra egna slutsatser och värdera kunskapen som samlats in.
Mycket väl godkänt
Eleven skall
 se samband mellan olika samhällsförändringar och olika politiska värderingar.
 kunna se vilka händelser i vardagen som är av vikt för samhällsutvecklingen.
 kunna kritiskt skilja på fakta och värderingar.
 kunna se händelser från olika perspektiv och argumentera för olika riktningar.
 ge egna förslag på hur man kan påverka .
42
Kursplan
Slöjd
Nationella mål
Mål att sträva mot
Skolan skall i sin undervisning i slöjd sträva efter att eleven
 bygger upp sin självkänsla och tilltro till den egna förmågan att slöjda,
 utvecklar kunskaper och lust till ett kreativt skapande utifrån egna erfarenheter och
intressen,
 utvecklar förmågan att självständigt planera arbeten och att på ett konstruktivt sätt lösa
uppgifter,
 tillägnar sig praktisk erfarenhet av olika arbetsmetoder, verktyg, redskap och
informationsteknik vid arbete i slöjdens olika material,
 utvecklar förmågan att ta eget ansvar för sitt lärande och för planeringen av
slöjdprocessen utifrån såväl egna förutsättningar som tillgång på tid och resurser,
 utvecklar förmågan att reflektera över och bedöma arbetsprocesser och produkter,
 bygger upp en handlingsberedskap för det dagliga livets behov med beaktande av
aspekter som jämställdhet, ekonomi och miljö,
 utvecklar intresse och förståelse för skapande och manuellt arbete genom kännedom
om kulturarv och slöjdtraditioner i ett historiskt och kulturellt perspektiv,
 utvecklar förmågan att tillägna sig och använda nya kunskaper samt att överföra och
befästa kunskaper från andra områden och kulturer i sitt skapande arbete,
 utvecklar förmågan att göra och motivera personliga ställningstaganden kring
estetiska, etiska och funktionella värden,
 tillägnar sig kunskaper om god arbetsmiljö.
Lokala mål
Textilslöjd
År 3
Snodd
Handsömnad
Makramé
Broderi ( de fem vanligaste fria sömsätten)
Lära sig symaskinen
År 4
Virkning luftmaskor
Stramaljbroderi (långstygn)
Fortsättning symaskin från år 3
År 5
Virkning (fasta maskor mm)
(stickning)
Korsstygn
Fortsättning symaskinen tex. lappteknik
År 6
Vävning
43
(stickning)
Enkel klädsömnad
År 7
Lappteknik
Symaskin (sy i stretch material)
Dragkedja
(vävning)
Stickning alternativ virkning
År 8
Korsstygn
Knapphål
Klädsömnad (eller andra ”svårare” saker på symaskin)
(vävning)
År 9
(vävning)
Bygdebroderi
Klädsömnad (eller något annat på symaskin)
Korsstygn
Stickning eller virkning
Betygskriterier
Godkänd
Eleven
 är närvarande och arbetar positivt
 kan utifrån en egen idé, muntligt och med hjälp av en skiss, planera sitt slöjdarbete
 planerar och genomför ett eller flera arbeten
 kan hantera verktyg, redskap och maskiner
 har materialkännedom för det arbetsområde som är aktuellt för eleven
Väl godkänd
Eleven
 arbetar aktivt
 presenterar egna idéer, skisser och modeller till slöjdarbetet och kan med viss
handledning vidareutveckla dem till användbara planeringsförslag.
 arbetar med viss handledning efter skrivna instruktioner
 tar egna initiativ och arbetar självständigt
 har bra handlag med verktyg, redskap och maskiner
 har god materialkännedom
 är noggrann, uthållig och idérik
Mycket väl godkänd
Eleven
 planerar och genomför självständigt sitt arbete
 har tilltro till den egna förmågan och löser självständigt uppgifter samt övar upp sin
färdighet i olika slöjdmetoder. Eleven utvecklar
 handlingsberedskap för vardagslivet.
44







förstår arbetsbeskrivningar
har mycket bra handlag med maskiner
väljer lämplig slöjdmetod
omprövar och tar nya beslut vid behov.
gör materialval efter funktion, ekonomi och estetiska intryck.
har kännedom om slöjdtraditioner
beskriver och bedömer sin arbetsinsats
Trä- och metallslöjd
Nationella mål
Mål att sträva mot
Skolan skall i sin undervisning i slöjd sträva efter att eleven
 bygger upp sin självkänsla och tilltro till den egna förmågan att slöjda,
 utvecklar kunskaper och lust till ett kreativt skapande utifrån egna erfarenheter och
intressen,
 utvecklar förmågan att självständigt planera arbeten och att på ett konstruktivt sätt lösa
uppgifter,
 tillägnar sig praktisk erfarenhet av olika arbetsmetoder, verktyg, redskap och
informationsteknik vid arbete i slöjdens olika material,
 utvecklar förmågan att ta eget ansvar för sitt lärande och för planeringen av
slöjdprocessen utifrån såväl egna förutsättningar som tillgång på tid och resurser,
 utvecklar förmågan att reflektera över och bedöma arbetsprocesser och produkter,
 bygger upp en handlingsberedskap för det dagliga livets behov med beaktande av
aspekter som jämställdhet, ekonomi och miljö,
 utvecklar intresse och förståelse för skapande och manuellt arbete genom kännedom
om kulturarv och slöjdtraditioner i ett historiskt och kulturellt perspektiv,
 utvecklar förmågan att tillägna sig och använda nya kunskaper samt att överföra och
befästa kunskaper från andra områden och kulturer i sitt skapande arbete,
 utvecklar förmågan att göra och motivera personliga ställningstaganden kring
estetiska, etiska och funktionella värden,
 tillägnar sig kunskaper om god arbetsmiljö.
Lokala mål
Kursplan
På Furubergsskolan får elever i år 3-6 arbeta med trä- och metallslöjd. Från och med år 7 till
och med år 9 så väljer man slöjdart. I trean är det 40min/v och år 4-9 70min/v
Eleverna skapar utifrån egna idéer, och givna, produkter av olika material.
I slöjdundervisningen arbetar vi med
 att eleven ska få lust och kunskap att vara kreativ och skapande
 att eleven utvecklar ett arbetssätt där den tar ansvar för sitt arbete
 att eleven ska utveckla sin känsla för form, färg och kulturtradition
 att eleven ska lära sig att hantera vanliga verktyg och redskap och bearbeta många
olika material med lämpliga metoder
 att förstärka skolans övriga ämnen genom begreppsutveckling och motorisk träning
 att eleven tar ansvar för sin inlärning genom att reflektera över och bedöma sitt
arbete även vad gäller ekonomi och miljö
45

att ge eleven självförtroende och tilltro till sin förmåga att lösa problem själv och
tillsammans med andra
Slöjdprocessen
 I slöjden arbetar vi enligt ”slöjdprocessen” vilket betyder att eleven utgår från en idé
som de planerar, genomför och utvärderar.
 Varje ”process” ger nya kunskaper.
 Från det enklare till det svårare.
Idé och planering
 Arbetet utgår från elevens och givna idéer. Eleven funderar, skissar, ritar, läser
arbetsbeskrivningar och väljer material och metod.
Genomförande
 Eleven arbetar med olika verktyg, redskap och maskiner i slöjdens material, träslag
men också skivmaterial, metall och skinn. De arbetar i sin egen takt med läraren som
handledare. Hantverk tar tid.
Utvärdering
 Elevens arbete fotograferas. Eleven reflekterar över och dokumenterar sitt arbete och
hur arbetsinsatsen påverkat resultatet.
 Arbetet redovisas ibland på hemsidan.
Kursinnehåll
 Ritning enligt vymetoden
 Sågning
 Borrning
 Raspning
 Filning
 Putsning
 Sammansättning
 Limning
 Ytbehandling
 Fräsning
 NCS-färgsystem
 Säkerhetstänkande
 Grupparbete:
 Utsmycknings
 Reliefskärning
 Gängning
 Fotografering, digitalt
 Redovisning
Betygskriterier
Godkänd
Eleven
 är närvarande och arbetar positivt
 kan utifrån en egen idé, muntligt och med hjälp av en skiss, planera sitt slöjdarbete
 planerar och genomför ett eller flera arbeten
 kan hantera verktyg, redskap och maskiner
 har materialkännedom för det arbetsområde som är aktuellt för eleven
46
Väl godkänd
Eleven
 arbetar aktivt
 presenterar egna idéer, skisser och modeller till slöjdarbetet och kan med viss
handledning vidareutveckla dem till användbara planeringsförslag.
 arbetar med viss handledning efter skrivna instruktioner
 tar egna initiativ och arbetar självständigt
 har bra handlag med verktyg, redskap och maskiner
 har god materialkännedom
 är noggrann, uthållig och idérik
Mycket väl godkänd
Eleven
 planerar och genomför självständigt sitt arbete
 har tilltro till den egna förmågan och löser självständigt uppgifter samt övar upp sin
färdighet i olika slöjdmetoder. Eleven utvecklar
 handlingsberedskap för vardagslivet.
 förstår arbetsbeskrivningar
 har mycket bra handlag med maskiner
 väljer lämplig slöjdmetod
 omprövar och tar nya beslut vid behov.
 gör materialval efter funktion, ekonomi och estetiska intryck.
 har kännedom om slöjdtraditioner
 beskriver och bedömer sin arbetsinsats
47
Kursplan
Svenska
Nationella mål
Mål att sträva mot
Skolan skall i sin undervisning i svenska sträva efter att eleven
 utvecklar sin fantasi och lust att lära genom att läsa litteratur samt gärna läser på egen
hand och av eget intresse,
 utvecklar sin fantasi och lust att skapa med hjälp av språket, både individuellt och i
samarbete med andra,
 utvecklar en språklig säkerhet i tal och skrift och kan, vill och vågar uttrycka sig i
många olika sammanhang samt genom skrivandet och talet erövrar medel för
tänkande, lärande, kontakt och påverkan,
 utvecklar sin förmåga att bearbeta sina texter utifrån egen värdering och andras råd,
 utvecklar sin förmåga att i dialog med andra uttrycka tankar och känslor som texter
med olika syften väcker samt stimuleras till att reflektera och värdera,
 utvecklar sin förmåga att läsa, förstå, tolka och uppleva texter av olika slag och att
anpassa läsningen och arbetet med texten till dess syfte och karaktär,
 får möjlighet att förstå kulturell mångfald genom att möta skönlitteratur och
författarskap från olika tider och i skilda former från Sverige, Norden och andra delar
av världen,
 tillägnar sig kunskaper om det svenska språket, dess ständigt pågående utveckling,
dess uppbyggnad, ursprung och historia samt utvecklar förståelse för varför människor
skriver och talar olika,
 genom eget skrivande fördjupar sin insikt i grundläggande mönster och grammatiska
strukturer i språket samt utvecklar sin förmåga att tillämpa skriftspråkets normer i
olika sammanhang,
 får erfarenheter av språken i de nordiska grannländerna samt en orientering om det
samiska språket och övriga minoritetsspråk i Sverige,
 utvecklar sin förmåga att skriva läsligt för hand och att använda datorn som
hjälpmedel,
 utvecklar förmåga att utnyttja olika möjligheter för att hämta information, tillägnar sig
kunskap om mediers språk och funktion samt utvecklar sin förmåga att tolka, kritiskt
granska och värdera olika källor och budskap,
 stimuleras till eget skapande och till eget sökande efter meningsfull läsning samt till
att ta aktiv del i kulturutbudet,
 förvärvar insikt i hur lärande går till och reflekterar över sin egen utveckling och lär
sig att både på egen hand och tillsammans med andra använda erfarenheter, tänkande
och språkliga färdigheter för att bilda och befästa kunskaper.
Lokala mål
F-3
Läsa:
 Läsa en skönlitterär bok, anpassad för åldern. Göra en skriftlig redovisning av
innehållet så att mottagaren förstår.
 Läsa en faktatext, anpassad för åldern, för att sedan kunna besvara enkla frågor som
visar att de har förstått sammanhangen i texten.
 Läsa en text högt så att lyssnaren förstår den.
 Kunna alfabetet, vokaler och konsonanter.
48

Kunna använda en ordlista.
Tala:
 Berätta innehållet ur en läst bok, anpassad för åldern, så att lyssnaren förstår.
 Kunna beskriva ett föremål, djur eller person, så att lyssnaren förstår vad det är.
 Drama, att kunna deltaga i både fria och bundna övningar.
Skriva:
 Skriva läsligt och strukturerat.
 Skriva en berättelse och tillämpa skriftspråkets normer för stavning och enkel
meningsbyggnad, såsom punkt, stor bokstav, frågetecken och utropstecken, så att
innehållet blir förståeligt.
 Skriva enkla meddelanden efter muntlig instruktion.
Grammatik:
 Känna till substantiv, adjektiv och verb.
År 4-5
Läsa:
 Läsa med flyt, både tyst och högt, en skönlitterär bok, anpassad för åldern. Göra en
skriftlig redovisning av innehållet så att mottagaren förstår.
 Läsa en faktatext, anpassad för åldern, för att sedan kunna besvara enkla frågor som
visar att de förstått sammanhanget i texten.
 Uppfatta skeende och budskap i böcker och reflektera över texter.
 Kunna använda en ordlista.
 Möta övriga nordiska språk i enkel text
Tala:
 Berätta innehållet ur en läst bok, anpassad för åldern, så att lyssnaren förstår.
 Muntligt kunna berätta och redogöra för något så att lyssnaren förstår.
 Kunna deltaga i en diskussion, framföra sina åsikter och visa hänsyn och respekt för
andras synpunkter.
 Drama, att kunna deltaga i både fria och bundna övningar.
Skriva:
 Skriva läsligt och strukturerat.
 Skriva en berättelse och tillämpa skriftspråkets normer för stavning, meningsbyggnad
och skiljetecken, så att innehållet blir förståeligt.
 Skriva texter för olika syften både utifrån muntlig instruktion och egna tankar.
 Skriva en bokrecension.
Grammatik:
 Kunna tillämpa de vanligaste skriftspråksreglerna och reglerna för stavning.
 Känna igen substantiv, adjektiv och verb.
År 6 - 7
Läsa:
 Läsa en skönlitterär bok och skriva recension till boken.
49





Läsa en faktatext anpassad för åldern och besvara frågor som visar att de förstått
sammanhangen i texten.
Uppfatta skeende och budskap i böcker och reflektera över texter.
Kunna använda en ordlista.
Läsa en text högt så att lyssnaren förstår den.
Kunna använda sig av olika källor vid faktasökning.
Tala:
 Berätta innehållet ur en läst bok, anpassad för åldern, så att lyssnaren förstår.
 Kunna berätta inför klassen om ett överenskommet ämne.
Skriva:
 Skriva berättelser, brev samt redogörelser och tillämpa skriftspråkets normer för
stavning, meningsbyggnad och bruk av skiljetecken, så att innehållet blir förståeligt.
 Kunna behärska anteckningsteknik.
 Kunna använda ordbehandlingsprogram.
Grammatik:
 Känna igen de vanligaste ordklasserna och deras böjningsformer.
 Känna igen subjekt, predikat, dativ- och ackusativobjekt samt predikatsfyllnad.
Betygskriterier för år 8
Godkänd
Läsa:
 Kunna läsa och sammanfatta faktatexter.
 Ha kännedom om grundläggande studieteknik, såsom användandet av uppslagsverk,
ordböcker och bibliotek.
 Läsa en skönlitterär bok, anpassad för åldern, sammanfatta och göra en skriftlig eller
muntlig redovisning av innehållet, så att mottagaren förstår den.
Skriva:
 Kunna behärska anteckningsteknik.
 Kunna skriva berättelser, brev, sammanfattningar och redogörelser så att innehållet
tydligt framgår och därvid tillämpa skriftspråkliga normer för stavning,
meningsbyggnad och bruk av skiljetecken.
Tala:
 Kunna redovisa fakta inför en grupp och kunna besvara på ev. frågor om ämnet.
 Kunna lyssna på kamrater och tala med dem om aktuella händelser och gemensamma
upplevelser, såsom texter och filmer.
Grammatik:
 Kunna de grundläggande ordklasserna och deras böjningsformer.
 Kunna de grundläggande satsdelarna som subjekt, predikat, dativ- och ackusativobjekt
samt predikatsfyllnad.
Väl Godkänd
För betyget krävs att eleven, utöver kriterierna för Godkänd, uppfyller kraven nedan.
50
Läsa:
 Ha viss bredd i sin läsning både när det gäller skönlitteratur och facklitteratur.
 Kunna tolka och värdera det lästa på olika sätt.
 Kunna använda sig av olika källor vid faktasökning.
Skriva:
 Skriva texter som ger uttryck för egna tankar, åsikter och känslor.
 Använda ett varierat och korrekt språk.
 Kunna disponera sina texter.
Tala:
 Kunna delta i diskussioner.
 Muntligt redovisa ett förberett arbete på ett fritt och intresseväckande sätt och med ett
varierat ordförråd.
Grammatik:
 Kunna de grundläggand ordklasserna och satsdelarna samt känna igen adverb och
adverbial.
Mycket Väl Godkänd:
För betyget krävs att eleven, utöver kriterierna för Väl Godkänd, uppfyller kraven nedan.
Läsa:
 Läsa texter av olika svårighetsgrad.
Skriva:
 Medvetet strukturera och disponera sina texter.
Tala:
 Kunna argumentera för den egna åsikten.
 Kunna lyssna på andra och granska deras argument.
Grammatik:
 Kunna skriva en, för åldern anpassad, text som är grammatiskt och språkligt korrekt.
Allmänt:
 Ha förmåga att arbeta relativt självständigt.
Betygskriterier år 9
Godkänd:
Eleven skall förutom det som krävs för målen i åk 7 och godkänd i åk 8 kunna:
Läsa:
 Läsa en skönlitterär bok anpassad för åldern, sammanfatta och göra en redovisning av
innehållet, antingen muntligt eller skriftligt så att mottagaren förstår det.
Skriva:
 Skriva texter som ger uttryck för egna tankar, åsikter och känslor.
 Använda ett varierat och korrekt språk.
 Kunna disponera sina texter.
51
Tala:
 Läsa en text högt så att mottagaren förstår den.
Grammatik:
 Kunna de grundläggande ordklasserna och satsdelarna samt känna igen adverb och
adverbial.
Allmänt:
 Ha en viss kännedom om litteraturhistoria och ha läst en bok av en känd författare.
Detta skall redovisas såväl skriftligt som muntligt. Eleven skall använda sig av olika
uppslagsböcker och dator samt ge källanvisningar.
 Eleven skall ha någon kännedom om hur det svenska språket utvecklats under olika
tidsepoker.
 Eleven ska ha kännedom om de nordiska språken.
Väl Godkänd:
Eleven skall uppfylla villkoren för godkänd och dessutom kunna:
Läsa:
 Ha bredd i sin läsning, både när det gäller skönlitteratur och facklitteratur.
 Läsa en bok, göra en person- och miljöbeskrivning, samt uppfatta författarens avsikt.
 Göra en enkel analys av innehåll och form av olika slags texter och därvid behärska
ord för olika berättartekniker och vanliga grammatiska termer.
Skriva:
 Uttrycka sig skriftligt och muntligt på ett varierat, sammanhängande och i huvudsak
korrekt sätt.
Tala:
 Aktivt deltaga muntligt under lektionerna.
 Muntligt redovisa ett förberett arbete på ett fritt, intresseväckande och personligt sätt,
samt med ett varierat ordförråd.
Grammatik:
 Kunna de grundläggand ordklasserna och satsdelarna samt adverb, adverbial, attribut
och agent.
Allmänt:
 Ha en god kännedom om litteratur- och språkhistoria.
 Kunna använda sig av och kritiskt granska olika källor vid faktasökning.
Mycket Väl Godkänd:
Eleven skall uppfylla villkoren för väl godkänd och dessutom kunna:
Läsa:
 Kunna utförligt, sammanhängande och inlevelsefullt redovisa innehållet och ha
synpunkter på det lästa.
52
Skriva:
 Kunna uttrycka sig elegant, korrekt, personligt och med god språkkänsla beträffande
ordförråd och meningsbyggnad.
Tala:
 Kunna deltaga i diskussioner, lyssna, respektera och bemöta andras åsikter.
Grammatik:
 Kunna skriva en, för åldern anpassad, text som är grammatiskt och språkligt korrekt.
Allmänt:
 Ha mycket god kännedom om litteratur- och språkhistoria.
 Eleven skall kunna reflektera över stilistiska variationer och olika sätt att uttrycka sig i
tal och skrift.
53
Kursplan
Teknik
Nationella mål
Mål att sträva mot
Skolan skall i sin undervisning i teknik sträva efter att eleven
 utvecklar sina insikter i den tekniska kulturens kunskapstraditioner och utveckling och
om hur tekniken påverkat och påverkar människan, samhället och naturen,
 utvecklar förtrogenhet med i hemmet och på arbetsplatser vanligt förekommande
redskap och arbetsmetoder av skilda slag samt kännedom om den teknik som i övrigt
omger oss,
 utvecklar förmågan att reflektera över, bedöma och värdera konsekvenserna av olika
teknikval,
 utvecklar förmågan att omsätta sin tekniska kunskap i egna ställningstaganden och
praktisk handling,
 utvecklar intresset för teknik och sin förmåga och sitt omdöme vad gäller att hantera
tekniska frågor.
Lokala mål
F-3
Eleven skall
 med handledning följa en teknisk instruktion
 genom sorteringsövningar lära känna och kunna åtskilja olika material, färg och
form.
 arbeta med perspektiv och skalskillnader t.ex. genom att bygga skalenliga planeter i
ett solsystem.
 bekanta sig med enklare mekanik t.ex. genom konstruktion av sprattelgubbe.
4-5
Eleven skall
 studera olika tekniska förädlingsprocesser inom skogs- och jordbruk t.ex. från träd
till färdig stol, från ax till limpa.
 med handledning planera och utföra en enklare konstruktionsuppgift.
 studera några väl bekanta teknikområden och deras utveckling.
 lära känna något om teknikens betydelse för natur, samhälle och individ.
6-9
Eleven skall
 utföra tekniska konstruktioner med hjälp av egna skisser förstå och förklara hur
konstruktionen är uppbyggd och fungerar. Vikt läggs även vid att eleven lär känna
designens betydelse för innovationsprocessen.
 genom studier av olika viktiga uppfinningar, kunna analysera den tekniska
utvecklingen och förstå drivkrafterna bakom denna. Dessa studier skall också leda
till att eleven kan se samband mellan mänskligt handlande och effekter på natur och
miljö.
 studera olika tekniska system och kunna identifiera dem och dess komponenter.
Detta kan ske i arbetsområden som t.ex. genteknik, kemiteknik, transport och
kommunikation, mekanik, energi och elektronik.
54
I reflektioner och analyser kring teknik och tekniska innovationer skall vikt läggas vid ett
genusperspektiv.
Betygkriterier
Godkänt
Eleven skall
 kunna göra en teknisk konstruktion med hjälp av en skiss eller ritning och förstå
denna så att hon/han kan beskriva hur konstruktionen är uppbyggd och fungerar.
 kunna redogöra för den tekniska utvecklingen förr och nu samt ange några tänkbara
drivkrafter bakom denna.
 kunna förstå teknikens effekter på naturen, samhället och oss själva.
 kunna känna igen och med egna ord förklara några tekniska system och identifiera
de olika komponenterna i systemet.
Väl Godkänt
Eleven
 skall kunna tillämpa praktisk teknik och välja lämpliga redskap på ett
ändamålsenligt och säkert sätt.
 skall genomföra och beskriva en egen konstruktionsuppgift, samt motivera sitt val av
material, redskap och utformning.
 undersöker hur tekniska lösningar fungerar i förhållande till olika mänskliga behov
samt jämför med tidigare teknik inom området.
 beskriver några tekniska system, redovisar förändringar och dess betydelse i
användandet.
 resonerar kring och ger exempel på samband mellan teknik, natur, samhälle och
individ.
 skall kunna analysera teknikens effekter ur ett etiskt, socialt och globalt perspektiv.
Mycket Väl Godkänt
Eleven
 redogör detaljerat för uppbyggnad och funktion även hos komplexa anordningar, där
funktionen inte är omedelbart uppenbar.
 visar förtrogenhet med teknikens och teknikämnets särart, till exempel genom att
identifiera samband mellan tekniska frågeställningar och tillämpligt stoff i andra
ämnen och sammanhang.
 ger alternativa förslag även då det redan finns instruktioner eller färdiga lösningar
samt utvärderar sitt eget arbete.
55