Rapporten från projektet Utan språk år du körd!

kt
e
j
pro
t
sk 11
d
än - 20
l
rm 010
ö
s
2
Ett
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
FÖRORD
4
TEMA DELAKTIGHET
BAKGRUND TILL PROJEKTET
5
Sociala medier & funktionshinder
22
Språket & yrkeslivet
23
Vilja och våga skriva
24
TEMA BERÄTTELSER
I varje människa bor det en berättelse...
8
Sensomotorisk träning mot inlärningshinder
24
Bilderbokens betydelse för språkutveckling
8
Språkets inverkan på hälsan 25
Berätta med bilder i serieform
9
Folkhälsostatistik om Sörmland
26
Hela världen är full av berättelser
9
Goda exempel
Mänskliga rättigheter & mänskliga svårigheter 9
LL - bokcirklar för vuxna invandrare 27
Goda exempel
Bubbla - rätten till ett språk 27
10
Projekt EVA - Vardagsmakt 28
Dansa matte & formera stjärnbilder 11
Hur lever man demokrati? 30
Med Hjärtat för boken
Alla kan bidra...
31
Film i Sörmland - Memory 12
14
TEMA SPRÅK
Tvåspråkighet
Empowerment & samspelet mellan människor 14
Språk är makt
15
Hur erövrar man ett språk? 16
Goda exempel
Volvos språkprojekt
17
Vardagssvenska 18
Tecken som stöd i förskolan
18
Läsprojekt i Sköldinge skola
19
Matprat 20
21
Att skriva sig till läsning
landstingetsormland.se/lansbiblioteket
3
FÖRORD
”Språk är makt, liv och kulturens
instrument, dominansens och befrielsens instrument.”
Angela Carter
journalist & författare
FÖRORD
Utan språk hamnar du utanför. Oavsett om
det handlar om ett samtal, en diskussion eller
en situation där du förväntas ta beslut, att välja. Om du inte har de muntliga och skriftliga
verktygen till samhället du lever i kan du inte
delta på samma demokratiska plattform som
andra. Större krav ställs på varje individ att
själv söka information, att bilda sig en uppfattning via muntlig eller skriftlig information, att läsa och att prata. Social kompetens
väger tungt när du söker jobb.
Utan språk är du körd!
Hur kan då så många elever sluta grundskolan utan tillräckliga läskunskaper?
Hur sätter man fokus på denna viktiga fråga?
Var börjar man?
Jag har haft förmånen att arbeta med det här
projektet under ett års tid. Ett projekt som vill
sätta strålkastarljus på läs-och skrivfrågan,
som vill få till diskussioner kring språkets
betydelse, som vill öka medvetenheten kring
4
att det behövs mer arbete kring den här frågan. Vi har valt att avgränsa oss till Sörmland
men jag hoppas att tanken sprider sig som en
våg över landet och att vi gör något på riktigt
åt bristerna i läs-, skriv- och språkkunskaper
hos barn, unga och vuxna.
Jag är stolt över alla de människor jag träffat under projektets gång. Alla de människor
som oförtrutet kämpar på och vill hjälpa andra människor till lika förutsättningar. Alla
de människor som ger våra barn, ungdomar,
vuxna, svenskar, nysvenskar, nyanlända och
funktionshindrade en möjlighet till utveckling, till ett gott socialt liv, till ett demokratiskt liv.
Jenny Skarstedt
Projektledare
Länsbibliotek Sörmland
BAKGRUND TILL PROJEKTET
VARFÖR UTAN
SPRÅK ÄR DU KÖRD?
”Ditt språk, mitt språk, vårt språk. Alla har
rätt till ett språk. Vem har ansvaret och hur får
vi till det i Sörmland?”
Med denna skrift vill vi dela med oss av den
kunskap och de erfarenheter som vi samlade
under projektet ”Utan språk är du körd” åren
2010 – 2011. Vi har valt att beskriva vad som
hände under projektet, föreläsningar som
gavs och goda sörmländska exempel som visades upp.
Projektet har varit kort. Men genom att det
lyft idéer och delat erfarenheter och metoder,
hoppas vi att det kommer att leva vidare, inte
som projekt utan som nya idéer för samarbete
i och utanför Sörmland.
Våren 2009 träffades Länsbibliotek Sörmland, Eskilstuna folkhögskola och Folkhälsocentrum, alla från Landstinget Sörmland.
Chefen för Folkhälsocentrum hade tidigare
vänt sig till Kultur- och utbildningsförvaltningen med problemet att pojkar läser allt
mindre – det är i slutänden ett folkhälsoproblem! Läsning är en viktig grundsten för
språkutveckling, något som bidrar till människors möjlighet att delta i ett demokratiskt
samhälle. Så frågan blev: Vad kan vi göra
tillsammans?
För att bredda diskussionen och kompetensen
bjöds fler aktörer in. Arbetsgruppen utvidga-
des med representanter från ABF Sörmland,
IF Metall Mälardalen, Länsbildningsförbundet samt en kulturpolitiker som också var
facklig förtroendeman.
Mycket snart flyttade gruppen fokus från den
ursprungliga frågan, att allt färre pojkar och
män läser, till en bredare mobilisering för
läsning, erövrandet av ett språk, delaktighet
i samhället och demokrati – där också begreppen jämlikhet, mångfald, integration och
folkhälsa är centrala.
Gruppen formulerade mål:
Att lyfta värdet av språkets betydelse för
delaktighet, hälsa, jämställdhet, mångfald
och jämlikhet. Aktualisera läsandets roll för
språkets utveckling. Stimulera och inspirera
befintliga och nya aktörer för att medverka
till en långsiktig och hållbar mobilisering i
Sörmland.
Att genom bred samverkan av olika aktörer
lokalt och regionalt, utveckla arbetet för att
stödja läsande och språkutveckling utifrån
perspektivet ”Se individen”. Med det menar
vi att varje individ har rätt att läsa och tillägna sig sitt språk på sitt eget sätt, på vägar
som passar just den individen.
5
BAKGRUND TILL PROJEKTET
Foto: Leif Hansen
6
Hur gör vi Sörmland till ett läsande län?
Perspektivet var regionalt och målet var att
samla, kommunicera och sprida kunskaper
från många olika aktörer. Snart beslutades att
samla till ett seminarium för olika aktörer i
länet. Seminariet genomfördes den 4 februari
2010 med metoden Open Space.
Dagen inleddes med att författaren och föreläsaren Jonas Hassen Khemiri talade om
språk och makt. Under seminariet utformades
sedan 21 gruppförslag, listade som förslag
och lösningar, problem och förhoppningar.
Flera grupper gav också förslag på nästa steg
i processen.
Med utgångspunkt i de nätverk som arbetsgruppen redan hade, gick inbjudan ut brett
– barn-och mödrahälsovård, flyktingsamordnare, skolledare, bibliotekspersonal, politiker, SFI-lärare, fritidsledare, intresseorganisationer, folkhögskolor, kulturförvaltningar,
demokratiutskott och många, många fler yrkesområden deltog. Seminariet var gratis för
alla deltagare och finansierades gemensamt
av Kultur- och utbildningsförvaltningen,
Folkhälsocentrum och Länsbibliotek Sörmland. Drygt 100 personer kom.
Många av förslagen betonade vikten av att se
INDIVIDEN – alla människor är olika och
har rätt att vara det. Det var också många
förslag som hade mångspråk och mångkultur
som grund.
För att ta tillvara en del av förslagen, lämnade
Länsbibliotek Sörmland in en projektansökan till Kulturrådet. Ansökan beviljades delvis och budgeten kompletterades med medel
från Landstinget Sörmland. En projektledare
på deltid anställdes oktober 2010 – september 2011.
Ledorden för dagen var ”Ditt språk, mitt
språk, vårt språk. Alla har rätt till ett språk.
Vem har ansvaret och hur får vi till det i
Sörmland?”
Projektet har genomfört fyra seminarier. Målet för dessa har varit att förmedla ny forskning inom området, ge inspiration genom författare och föreläsare samt visa upp metoder
BAKGRUND TILL PROJEKTET
för läs-skriv- och språkutveckling via goda
exempel från länet. De fyra seminarierna var
också ett sätt att vidga nätverken och knyta
nya kontakter mellan olika aktörer.
Teman för de fyra seminarierna blev:
Inspiration, Berättande, Mångspråkighet
samt Demokrati och folkhälsa
I denna skrift får du som läsare en inblick i
seminarierna. Vi har valt att gruppera det
som sades i Berättelser, Språk och Delaktighet, då de olika tillfällena kom att innehålla
föredrag och goda exempel som berörde flera
av de områden vi ville belysa. De goda exempel som redovisas har vi försökt sortera på
samma sätt.
En viktig del av det framtida arbetet är att,
med utgångspunkt i de erfarenheter som
gjorts under projektet, vidga de nätverk som
ofta finns men som främst arbetar inom sina
specialområden. Nu har de börjat haka i varandra, kunskaper delas och ny kompetens
uppstår.
Den arbetsgrupp som formades inför projektet finns kvar och diskuterar hur utvecklingen
bäst kan stödjas av de regionala aktörerna.
Gemensamma seminerier och fortbildningsdagar, för inspiration och för att stimulera
samverkan planeras.
7
BERÄTTELSER
BERÄTTELSER
I varje människa bor det en
berättelse …
Enligt författaren Mats Rehnman bor det en
berättelse i varje människa, det gäller bara att
locka fram den. Texten är bara en av flera lagringsformer för berättelser, den är ingen berättelse i sig. En berättelse kan definieras som
en meningsfull serie av mentala bilder. En
muntlig berättelse är en språklig improvisation som delvis styrs av publikens reaktioner.
En muntlig berättelse är alltid unik eftersom
den skapas i stunden och är styrd av sammanhanget i vilket den berättas. En muntlig
berättelse har hög trovärdighet - vilket inte
alltid är av godo - och stor kraft att påverka
lyssnarna. En berättelse skapar samhörighet.
Mats talade om sina positiva erfarenheter av
att berätta muntligt i stället för att läsa högt,
särskilt för barn som lyssnar bättre till en
muntlig berättelse där berättaren broderar ut
historien efter hand.
Berättelsen har betydelse och funktion i människors liv. Vi människor behöver höra och
berätta historier om vår familj, vår släkt och
vårt land. Föräldrar berättar sina barns liv
för dem och hjälper dem att sortera sina sinnesintryck till en hanterbar serie händelser.
”Kommer du ihåg att vi åkte buss? Och så
mötte vi tant Greta som sa hej! och så köpte
vi glass…” Det lilla barn som får lära sig att
berätta, lär sig att se meningsfulla händelse-
8
förlopp i sitt liv och lär sig på så sätt att bygga
sitt liv, sin identitet och sin självkänsla.
Hur berättar man då en bra historia? Välj ut
en kort berättelse, läs den själv och testa sedan att berätta den, först för dina vänner och
sen för en grupp barn. Svårare än så är det
inte!
Mats Rehnman är scenberättare, bildkonstnär,
författare och initiativtagare/arkitekt till Berättarnätet Sverige, www.berattarnatet.se. Mats
tränar professionella scenartister och framträder själv, både i Sverige och internationellt.
Bilderbokens betydelse för
språkutveckling
Författaren och litteraturpedagogen Agneta
Edwards vill höja bilderbokens betydelse för
språkutveckling. Agneta talade om berättelsen och det språk som finns i bilderboken.
Språk ger inte bara människor tillgång till
utbildning, det är också viktigt för att kunna
beskriva sina känslor, begripa sin omvärld
och för att begripa sig själv.
Agneta visade många exempel ur bilderböcker och menade att förutom text är bilder,
dans, teater och musik språkliga uttryckssätt.
Bilderboken - eller bilder över huvudtaget är en bra utgångspunkt för samtal om svåra
ämnen. Bilder är också en möjlighet för den
BERÄTTELSER
Hela världen är full av berättelser!
som inte har ett språk att förmedla en känsla
eller åsikt - att genom bilden berätta sin
historia.
Agneta Edwards är författare, föreläsare, skrivarkurslärare, litteraturpedagog och adjunkt.
Berätta med bilder i serieform
Med bilder kan man också förstärka sin berättelse eller kanske låta en annan berättelse pågå
i bild, parallellt med det skrivna ordet. Serieförfattaren och konstnären Åsa Grennvall skriver och ritar romaner i serieform och säger att
berättandet är det viktigaste i det hon gör.
Åsa berättade att skolämnet bild var hennes
sämsta. Idag ser hon sin bildbegåvning som
sitt behov av att berätta, inte att av att teckna.
Tecknandet är en form för berättelsen. Om
det är svårt att i ord uttrycka känslor, kan man
gestalta vad man vill berätta med en bild. Det
är också en styrka att serier ofta använder talspråk, vilket ger ett mer direkt tilltal. Det gör
det också möjligt för vem som helst att våga
försöka berätta i serieform. Det är berättelsen
som är i fokus, inte de grammatiska finesserna.
Åsa Grennvall är tecknare, romanförfattare,
vardagsexpressionist och bildkonstnär.
www.grennvall.se
Författaren René Vasquez Diáz bjöd med
oss på spännande resor in i människors liv,
från olika epoker, olika världsdelar och olika
öden. Han utgick både från sin egen boktipslista och från listan över 50 klassiska verk
från världslitteraturen som den s.k. Klassikergruppen tagit fram för att främja läsningen bland unga. René brinner för det muntliga
berättandet och den muntliga traditionen.
René Vasquez Diáz är författare, översättare,
kulturjournalist och en flitig föredragshållare.
Mänskliga rättigheter & mänskliga
svårigheter
Emil Jensen använder många sceniska uttryck för att berätta samtidsberättelser och
måla upp bilder av aktuella och brännande
ämnen, exempelvis rasism. Han skriver texter, både samhällskritiska och känslomässiga,
och han framför dem som Spoken Word eller som Singer/Song writer. Med humor och
balans guidade Emil oss insiktsfullt in i våra
fördomar, samhälleliga och personliga tillkortakommanden via sina berättelser. Han
gav lyssnarna en språklig direktlinje in till
känslor som skuld, skam, glädje och sorg.
Emil Jensen är en av sveriges främsta Spokenword-stand-up-singer-songwriter-artister
9
BERÄTTELSER
Foto: Film i Sörmland
Goda exempel
Film i Sörmland - Memory
Projektet Memory vänder sig till barn i förberedelseklasser och det låter barnen berätta om
ett minne, som sedan filmas. De kan berätta
med hjälp av en teckning de ritat eller ett fotografi. De får tala in texten både på svenska
och på sitt eget språk.
Metoden har lett till ökat självförtroende
och större språklig motivation hos eleverna.
Projektet vill stärka elevernas identitet och
självkänsla och visa på deras flerspråkliga
kompetens.
Per Hillblom, filmkonsulent på Film i Sörmland, berättade om det framgångsrika projektet. Han visade en film gjord av en 8-årig
flicka från Vingåker. I filmen berättar flickan
om sin bästis i sitt tidigare hemland med
hjälp av metoden Digital Storytelling (foton
och egna teckningar) och sin egen röst. Hon
berättar både på svenska och på hemspråket.
10
1.
Lärarna berättar ett eget minne och ritar en skiss på tavlan
2.
Eleverna uppmuntras att fundera på ett minne från sitt hemland
3.
Eleverna får veta att de ska göra en film
4. Eleverna berättar sitt minne muntligt för läraren, som antecknar och ritar en skiss/
teckning, som kompletteras med foton från webben eller hemmet
5. Eleven skriver och redigerar texten med hjälp av Google Translate. De skriver på sitt modersmål på datorn och sedan på svenska, ibland även på engelska.
6. De fotar bilderna och lägger i en mapp
7. Filmkonsulenten kommer och de
redigerar filmerna tillsammans
BERÄTTELSER
VINKEL
De tre lärarna Gudrun Johansson, Angelica
Ottesten och Annika Stenström vid Paulinska
skolan i Strängnäs, har arbetat i Memoryprojektet tillsammans med sina elever i årskurs
6-9. Eleverna har flerspråkig bakgrund från
olika länder. Lärarna ser en stor vinst i att
eleverna får leta uttryck och äkta känslor på
fler språk. Lärarna berättade om upplägget.
Vi fick se en av filmerna och höra lärarna prata om de positiva reaktioner och den språkliga motivation som projektet gett eleverna.
Och det fanns verkligen ingen brist på berättelser bland eleverna - alla ville få berätta sin
historia!
Ämnesord: Barn ; Invandrare ; Film ; Berättelser
; Samverkan/samarbete
Dansa matte och formera
stjärnbilder!
Eva Perbrand Magnusson, danskonsulent på
Scenkonst Sörmland, har workshops i skolor.
Eleverna får, exempelvis när de läser historia,
bestämma en tid eller en händelse och sedan
gör de tillsammans en koreografi som illustrerar detta. Hon har gjort samma sak i matematik, där eleverna med goda resultat praktiskt lär sig olika former som romb, triangel
med flera. Estetiska lärprocesser fungerar väl
ROMB
och i intervjuer och utvärderingar berättar
elever från högstadiet om hur rolig och lärorik metoden är.
Metoden har använts för att illustrera en
bygds berättelse. Ett exempel är Dunker, där
man arbetat med projektet Bygdens berättelse blir kroppens poesi. Med dans, musik och
berättelser möttes bygdens generationer och
lyfte fram sitt gemensamma ursprung. För
människor med olika typer av inlärningsproblem fungerar det mycket bra att konkretisera
traditionellt akademiska ämnen med hjälp av
sina och andras kroppar. En berättelse behöver inte vara i ord. Eller i skrift.
Deltagarna i seminariet fick själva prova
på att dansa matte och att praktiskt formera
stjärnbilder. Läs mer under www.scenkonstsormland.se
Ämnesord: Dans ; Berättelser ; Skola ; Musik ; Barn ;
11
BERÄTTELSER
Med Hjärtat för boken
I Nyköpings kommun visade det sig i mitten på 1990-talet att det var omkring 40 %
av eleverna som hade så låga värden på läsförståelsediagnoser att de inte kunde använda
läsning för att lära. Det var inte svårt att övertyga tjänstemän och politiker om att något
måste göras. Ann Löwbeer berättade om Nyköpings arbete.
Initiativet kom från några pedagoger. Idén var
enkel men genial: Låt grundskollärare träffas, läsa in sig på ny barn- och ungdomslitteratur för att sedan diskutera både litteraturen
och hur man kan arbeta för att få eleverna att
läsa med glädje. De fick också möjlighet att
ordna fortbildning för hela Nyköping. Varje
hösttermin genomförs också inspirationsdagar med läsforskare och författare.
Det har funnits sedan 1997. Läsförståelsedi-
agnoser har genomförts varje år och man har
fått ett mycket gott resultat. Man kan se att
eleverna ökar sin läsförståelse om det finns
en engagerad och kunnig pedagog och god
tillgång på litteratur.
”Med Hjärtat för boken” har pågått i Nyköpings kommun sedan 1997 och är nu en permanent verksamhet. Idag finns ett nätverk
med inspiratörer på skolorna. De fortsätter
arbetet med att läsa barn- och ungdomslitteratur och att utveckla arbetet med litteraturen.
Under namnet ”Länet läser” utvidgades projektet under åren 2002 - 2005 i hela Sörmland, då kunskaper och metoder från Nyköping fick spridning till skolor i hela länet.
Ämnesord: Skola; Barn; Boksamtal;
Projektets övergripande mål är att:
12
•
Stimulera lärarnas intresse och engage-
mang för barn- och ungdomslitteratur.
•
Få barn och ungdomar att förbättra sin läsutveckling och att känna lust och glädje i att läsa skönlitteratur
•
Barns och ungdomars språk ska kunna fungera som ett medel för att lära, förstå och förmedla ett innehåll
•
Arbetet med skönlitteratur ska leda till ”att samtalet-lyssnandet-skrivandet-lä-
sandet” blir fyra oskiljaktiga dimensio
ner av språkandet. I ett klassrum bör de vara starkt förbundna eller integrerade verksamheter” (ur granskning av Läs- och skrivprocessen)
Syftet med projektet är att engagera och stimulera lärare som arbetar med barn i grundskolan så att de
•
Får kännedom om dagens barn- och ungdomslitteratur
•
Själva läser barn och ungdomslitteratur
•
Lär sig hur man kan arbeta med skönlit-
teratur i skolan
•
Informerar och engagerar föräldrarna så
att de blir medvetna om läsandets bety-
delse för utveckling och inlärning
BILDER FRÅN SEMINARIERNA
Filmpedagogerna Per Hillblom Och Gunnel Nelzén
inspirerar barn att öva sin svenska genom att göra film
om sina minnen.
Ann Löwbeer jobbar för att öka elevernas lust att läsa.
Allt blir roligare i skolan om man förstår vad det står och märker att man lär sig.
Mats Rehnman, proffesionell berättare i färd med att trollbinda sin
publik. Tillsammans med gruppen Fabula Storytelling anordnar han
berättarcaféer, workshops, föreläsningar och festivaler.
Carla Jonsson presenterade forskning om
flerspråkighet och mångfald i lärande med
exempel från Sveriges nya språkpolitik.
13
SPRÅK
SPRÅK
Ditt språk, mitt språk – alla har rätt till ett språk!
Tvåspråkighet
Att vara tvåspråkig betyder att man behärskar två språk som en infödd eller när man
kan producera fullständiga och betydelsefulla meningar på båda språken. Det handlar också om kommunikation och livsstil, att
man använder de båda språken till vardags,
kanske dagligen. Tvåspråkighet ger också en
identitet, något nytt, det ”tredje momentet”
har på individen och på samhället. Hon visade att det, på individnivå, inte finns något
belägg för att två språk gör att man inte kan
något språk ordentligt.
Det är snarare tvärtom, tvåspråkighet gör att
man är mer öppen för att ta till sig ytterligare
språk. Carla menar att tvåspråkighet kommer
efterfrågas allt mer i yrkeslivet.
Carla Jonsson är själv tvåspråkig. Hon forskar kring tvåspråkighet och de effekter det
Mångfald i språk och kultur är en resurs,
både för individen och för samhället. Genom
att ta tillvara personers språkliga och kulturella erfarenheter markerar vi att dessa erfarenheter är en resurs, både för individen och
för samhället.
Det finns olika sätt att se på språk:
14
•
Den enspråkiga normen – att ett språk är
det ”normala”.
•
Den dubbla/multipla enspråkiga normen.
Man skiljer på språken vid olika tillfällen:
”nu har vi spanska”.
•
Den polyspråkliga normen, där man kanske
inte kan språket men använder något ord.
Man säger kanske ”namaste” i slutet på
yogapasset.
•
Den integrerade två- eller flerspråkiga
normen. Då blandar man flera språk
i samma samtal med andra, som kan
samma språk. Det kallas ”kodväxling” och
kräver stor språklig kompetens. Exempel
på kodväxling i reklam: ”Ingen Big deal”,
”Pass it on” eller ”Metro varje morgon”
Carla Jonsson är filosofie doktor, universitetslektor och forskare vid Stockholms universitet,
Centrum för tvåspråkighetsforskning.
Empowerment & samspelet mellan
människor
Bengt Starrin pratade om det emotionella
språket och om våra grundläggande emotioner. Redan som nyfödda kommunicerar vi, då
utan ord. I stället använder vi vårt ansikte och
våra ansiktsuttryck. Det är en kommunikativ
förmåga som påverkar andras beteende mer
än man kan tro. Visar vi positiva ansiktsuttryck mot en person känner den sig trygg och
glad. Motsatsen händer när vi visar negativa
ansiktsuttryck. Emotioner smittar!
SPRÅK
Språk är makt
Bengt pratade också om de kyliga känslornas
språk, att uppträda elakt och att använda sig
av separerande språk. Ett exempel på det är
s.k. Elderspeak. Det är ett alienerande språk,
exempelvis att fråga en brukare på ett ålderdomshem: ”Jaha, hur mår vi i dag då?” Den
frågan upplevs inte som vänlighet utan som
en distansering. Han pratade också om vikten
av att uppmärksamma människors språkliga
framsteg med positiv feedback istället för att
notera brister och misslyckanden.
Som motvikt till det separerande språket
finns det sammanbindande språket, de varma
känslornas språk. Man uppträder vänligt och
visar emotioner som lycka, glädje, stolthet
och förälskelse. Som experiment kan man
testa att sprida komplimanger omkring sig om man inte redan har det som en god vana
- och se reaktionen och effekten av det.
Bengt illustrerade det goda samspelet mellan
människor med dans. Via bilder, musik varvade med resultat från undersökningar visade
han exempel på hur tillit och Empowerment
kan växa fram.
Bengt Starrin är professor i socialt arbete och
forskar inom bl a Ekonomisk stress och ohälsa,
arbetslöshet och ohälsa, empowerment och social mobilisering samt emotionssociologi vid
Karlstads universitet. http://www.starrin.nu
Forskaren Lena Lidman talade om ämnet
retorik, som är konsten att övertyga och att
skapa identifikation med sin publik. Retorik
skiljer sig från kommunikation, som kommer
ur kommunicare – komma samman.
Hon pratade om retorikens grundstenar:
Retorikens grundstenar
Begrepp
Målet är att
Logos: Logik, fakta Docere: Att informera
Pathos: Känsla
Movere: Skapa handling
Ethos: Karaktär
Delectare: Trovärdighet
Lena exemplifierade begreppen med Nikita
Chrustjevs angrepp på Dag Hammarsköld
i FN, där Chrustjev med kraft hävdade att
Hammarsköld skulle avgå, men fick det
återhållsamma svaret att ”det krävs mod att
stanna kvar”. Det gäller att hitta retoriska uttryck som ger så bra intryck att det skapar ett
avtryck!
Språkets makt är att fängsla och att ge förståelse. Hon visade hur man inom företagsvärlden använder sig av exempel från andra
”världar” för att skapa metaforer. Man tar
uttryck från:
Sport - Vi måste spela ihop som ett lag
15
SPRÅK
Författaren Theodor Kallifatides tillsammans med projektledaren för Utan språk, Jenny Skarstedt.
Hur erövrar man ett nytt språk?
Krig - Det är dags att tänka på reträtten
Motor - Det är dags att lägga in en högre
växel
Språk är makt och makt är språk. Makt är
också att kunna använda språk och att bli
lyssnad till. Språket behöver då innehålla
både ethos och patos.
Lena menar att sociala medier bryter både
språkliga och traditionella barriärer. Hon
nämnde Mattias Jansson, kommunchef i Katrineholm, och Carl Bildt, som har tusentals
följare på Twitter. De inbjuder till direktkommunikation mellan makthavare och medborgare och jämnar på så sätt både ut det hierarkiska politiska systemet och avdramatiserar
språket. De sociala medierna är en ny arena
för de demokratiska rörelserna i världen och
de bidrog, som exempel, till att samla människor inför upproret i Egypten.
Lena Lid Falkman är ekonomie doktor, fors-
kare, bloggare, föreläsare och vinnare av priset
Årets Almedalsbloggare 2011. Länk till Lenas
blogg: http://lenalidfalkman.se
16
- Inte bara för att göra sig förstådd utan också
hur man hittar nyanserna, finliret och själva
essensen. Författaren Theodor Kallifatides
personifierar den mångspråkiga människan,
som inte bara kan flera olika språk utan som
dessutom talar till sin publik med hjärtats och
själens språk.
Han erövrade det svenska språket som vuxen
och etablerade sig som författare på ett från
början främmande språk. Kallifatides berättade inlevelsefullt och humoristiskt om hur
han kom till Sverige och fann vägen till språket.
”Den enda jag kunde på svenska när jag kom
hit var uttrycket ”God morgon”. Det hade jag
ingen användning av för - eftersom jag kom
på kvällen.” berättade han inledningsvis.
Kallifatides hade en egen vilja och motivation att erövra det nya språket och gjorde det
på egen hand.
SPRÅK
Han pratade om de kulturella skillnader som
finns i språket, referenser vi tar för självklara,
men som inte är det för en utomstående. Han
betonade att det är enkelt att lära sig några
ord men mycket svårare att lära sig kulturen
som språket bär med sig.
”Vi tror att vi lever i samma verklighet men
det är fel, vi lever i våra språks verkligheter”.
Bilderna som finns bakom språket är mycket
starka. De är inte tillgängliga, de ligger bakom orden. När han tänker på träd såg han
mycket länge ett olivträd framför sig. Först
efter 32 år i Sverige ser han en björk!
Språket är inte ett neutralt instrument, det
innehåller också värderingar, menar han.
”Ensam är stark” säger man i Sverige. I Grekland heter det ”Ensam är svag”, eftersom man
inte väljer ensamhet i Grekland. Kärnan i det
grekiska samhället är samtalet och allt man
på det viset kan lära sig av varandra.
Theodor Kallifatides är författare och översättare.
Goda exempel
Volvos språkprojekt
Volvo i Eskilstuna har insett att det ställs nya
krav på personalen idag, då tekniken blir allt
mer avancerad på arbetsplatserna. Ett traditionellt industrijobb kräver idag goda läs-
kunskaper, något som inte är enkelt för den
som har läs-och skrivsvårigheter. Personalen
ska kunna tillgodogöra sig skriftliga instruktioner och information på ett helt annat sätt
än tidigare, kanske till och med på ett annat
språk än svenska.
IF Metalls sekreterare i Eskilstuna, Bo Karlsson Löfroth, berättade om Volvos framgångsrika modell. I samarbete med Läs- och
skrivcenter i Eskilstuna har Volvo hittat en
modell för att stödja personal med läs- och
skrivsvårigheter. Volvo satsar på att förändra
attityder och hela arbetsplatsen, inklusive
cheferna, får samma information om läs- och
skrivmöjligheter. För att underlätta, erbjuder
Volvo sina anställda som lider av dyslexi eller andra läs-och skrivsvårigheter, att delta i
läsfrämjande aktiviteter ett visst antal tillfällen på arbetstid.
Komvux Läs-och skrivcenter tillhandhåller
material. Behöver man speciella hjälpmedel
finns de i form av läroböcker på CD/Mp3 och
tekniska hjälpmedel. Anteckningar och OHbilder kopieras gratis. För den som sedan behöver och vill fortsätta själv, gäller studier på
Komvux.
På Volvo i Köping och på Scania i Södertälje
jobbar man med samma modell.
Ämnesord: Dyslexi ; Arbetsplatsförlagd utbildning ; Samverkan
17
SPRÅK
Vardagssvenska
Kenny Sjöberg, projektkoordinator i Eskilstuna kommun, berättade om kommunens
samarbete med studieförbunden för att genomföra studiecirklar i talad vardagssvenska.
Cirklarna genomförs i invandrartäta bostadsområden i Eskilstuna. Det är ett enkelt och
effektivt sätt att träna det talade språket. Man
läser exempelvis dagstidningar och diskuterar aktuella händelser i grupp. Kenny berättade även om de nya satsningarna på flyktingguider och alfabetiseringsprojekt som
kommunen planerar.
Ämnesord: Nysvenskar ; Vardagssvenska;
Samverkan;
TAKK - Tecken som stöd i förskolan
På förskolan Gränden i Vingåker fick man för
ett antal år sedan barn med språkutvecklingssvårigheter. Då började de, i samråd med
barnhabiliteringen och logopeder, använda
TAKK (Tecken som Alternativ Kompletterande Kommunikation). Åsa Wallenstein,
förskollärare på förskolan Gränden i Vingåker, berättade om arbetet.
Delar av personalen lärde sig tecken varpå de
lärde de barn som behövde hjälp med kommunikationen. Deras erfarenhet är att tecknandet hjälper barn till ett språk. Stärkta av
den positiva erfarenheten gick några av personalen på teckenspråkskurs och de vidarebefordrade kunskapen till övrig personal.
18
På varje APT tränar nu personalen tecken.
Alla barn, både på småbarnsavdelningarna
och på avdelningarna för större barn, får nu
lära sig tecken. Alla barn har nytta av att
kommunicera med tecken. Orden du säger
förstärks, ordflödet minskar och det blir lugnare i barngrupperna.
Varje avdelning har en teckenansvarig och de
planerar gemensamt en gång i månaden. Extra resurser som egna teckenböcker och extra
träning sätts in för de barn som har svårigheter med språkutvecklingen. Föräldrarna lär
sig samma tecken som barnen.
Alla barn lär sig nya tecken varje vecka.
Tecken sätts upp i hallen så alla föräldrar kan
passa på att lära sig dem. Tecken finns också
uppsatta på avdelningarna, DÖRR på dörren,
LEGO på legolådan och man presenterar dagens mat med tecken. Barnen visar med tecken vad de ska leka med och de svarar med
sitt tecken (sin bokstav) vid uppropet. Varje
vecka träffas storavdelningarna och sjunger
teckensånger och en gång per månad träffas
alla avdelningar till teckensångsträff.
Barnen är mycket intresserade av tecken, de
frågar ofta om tecken för olika ord och kan
inte personalen så slår de upp det i teckenordboken.
SPRÅK
Exempel på TAKK tecken
FÄRDIG
Läsprojekt i Sköldinge skola
Internationella undersökningar visar att läsförmågan bland svenska barn och ungdomar
har sjunkit i förhållande till flera andra länder.
Läs- och skrivförmåga är en förutsättning för
att kunna tillgodogöra sig och redovisa kunskap i skolan. I Katrineholm har man noterat
ett ökat antal ansökningar till Elevhälsan som
handlar om elevers läs- och skrivsvårigheter.
De valde därför att starta ett läsprojekt i en
landsortsskola, från f-klass – årskurs 6.
Omkring 115 elever deltar.
Projektet syftar till att:
HOPPA
På Gränden har de bara positiva erfarenheter
av att använda tecken som stöd i verksamheten, även när de inte har barn med speciella språksvårigheter. De rekommenderar
andra förskolor att göra detsamma. Det har
visat sig att barn utan språksvårigheter lär sig
snabbare att prata när man kompletterar med
tecken och att personal, föräldrar och barn
alltid är uppdaterade och förberedda då det
kommer barn med språksvårigheter. På så
sätt kan alla delta i ”samtalen.
Ämnesord: Barn ; Tecken ; Förskolan
•
Öka antalet goda läsare bland eleverna
i skolan
•
Ge ökad förståelse och kunskap om
läs- och skrivprocessen
•
Lärare ska få ytterligare redskap att
utveckla elevers läsning och skrivning
•
Förebygga läs- och skrivsvårigheter
•
Ge rätt stöd till elever som utvecklat
läs- och skrivsvårigheter
Specialpedagogerna Ann Granqvist och Ulrica
Gredfors Andersson berättade om projektet.
Projektet har fokus på tre områden: Ordavkodning, läsförståelse och ordförrådsutveckling.
19
SPRÅK
Matprat
Ann och Ulrica lämnade också bra förslag
på öppna frågor man kan ställa barn vid boksamtalen, i stället för frågor som enkelt kan
besvaras med ja eller nej
Att förutspå handlingen: Vad tror du det
här kommer att handla om? Ta hjälp av bokens titel, bilden på framsidan, baksidan,
eventuella bilder. Be dem motivera sitt svar
Frågor på ytan: Konkreta frågor där svaret
finns i texten
Frågor under ytan: Svaret står inte exakt i
texten. Det kan finnas mer än ett svar
Livsfrågor: De anknyter till egna erfarenheter. Vad vet jag redan om det här? Vad tycker
jag? Svaret finns bara hos mig själv.
Det är också viktigt att klargöra otydligheter,
både ord och händelser. Avslutningsvis kan
eleverna träna på att sammanfatta boken.
SCIRA
Ann Granquist berättade också kort om organisationen SCIRA, Swedish Council of the
International Reading Association. SCIRA är
en svensk förening som är till för dig som är
intresserad av allt som rör barns och vuxnas
läsning.
SCIRA är en ideell organisation, som har till
syfte att stimulera och stödja utbildning och
forskning rörande läsning, läsundervisning
och läsforskning. Om man är intresserad
och vill veta mer om deras arbete och föreläsningar eller vill gå med i organisationen
finns mer info på www.scira.nu
Ämnesord: Barn ; Unga ; Boksamtal ; Läs- och
skrivsvårigheter
20
Vad gör man när en grupp har fastnat på en
språknivå, när man inte kommer längre, när
inte språket utvecklas vidare?
Viadiakt i Katrineholm, där SFI ingår, vände
sig till Studieförbundet Vuxenskolan med
dessa frågor i december 2009. Ett av resultaten
blev cirkeln ”Matprat”. Där träffades deltagarna, handlade, lagade mat, åt maten och pratade – allt som en studiecirkel. Anna Freytag
som är lärare och cirkelledare, berättade om de
positiva erfarenheterna av att göra något praktiskt i svenskundervisningen för SFI-elever.
Åtta grupper lagade svensk mat en gång i
veckan. Varje tillfälle började med fika och
fikaprat. Sedan diskuterades vad man skulle
laga eller baka. Man läste recept tillsammans
och tittade i kokböcker och gick igenom vad
de olika svenska orden betyder, exempelvis
skillnaden mellan vispa och röra. Sedan lagade grupperna maten själva medan läraren höll
sig i bakgrunden. Därefter åt alla tillsammans.
Det blev mycket spontant prat både under
matlagningen och under middagen. Ofta
handlade samtalen om ämnen som demokrati,
integration, kulturella likheter och olikheter.
Bland männen var det många som aldrig har
lagat mat tidigare. Familjefäderna kände sig
stolta över att de nu kunde laga mat. För de
ensamboende männen blev det i det närmaste
ett sätt att överleva, att få lära sig att handla
och laga egen mat. Deltagarna uppskattade
samvaron, att få prata vardagssvenska och att
själva få styra samtalen.
Matlagningen ledde till samtal om både enkla
och komplicerade frågor: Hur gör man egentligen för att inte bli med barn? Vad står det
SPRÅK
....
..............
. ..
.. . .
............. ..
.....
....
.......
.. .
....
.......
....
....
.......
...
.. .
...............
...
..........
.
...............
.................
.
.......
....
.
.....
..............
... .
.. . .
..
....
.
....
..............
... .
....
i det här pappret från Försäkringskassan?
I brevet från läkaren? Det bildades nätverk
deltagarna emellan och man började hjälpa
varandra på fritiden, bland annat med barnen.
Annas tips för andra som vill arbeta så här är:
Gör det enkelt! Att laga enkel mat i ett enkelt
kök skapar bra samtalsklimat.
Ämnesord: Invandrare ; SFI ; Matlagning ; Studiecirkel ; Vardagsliv ; Samarbete
Att skriva sig till läsning
Anna Frössevi, genuspedagog, lågstadielärare
och IT-pedagog på Interkulturella enheten i
Katrineholm, beskrev hur enheten arbetar med
en norsk metod. Med hjälp av datorer och speciella program kan man lära nyanlända barn,
varav många är analfabeter, att läsa genom att
först skriva orden på datorn. Ett av programmen är Inprint, ett bildstödsprogram som lägger till en bild till ordet.
Det finns en studio med datorer av äldre modell (utan Internet) med pedagogiska program
som verktyg för att skriva sig till läsning. Datorerna har exempelvis Word, skolstil (typsnitt), ljudningsprogram och tangentbord som
läser upp ordet när man trycker på mellanslag.
Det har visat sig att eleverna, när de sedan
ska börja skriva för hand, ibland till och med
har finare handstil än de som börjat med att
skriva för hand.
På morgonsamlingen skriver eleverna en text
tillsammans på veckans tema i Inprint. Sedan arbetar man vidare med texten i studion.
Fördelar med metoden är snabb inlärning och
arbetsro i studion. Anna berättar att datorn är
en glädje för många elever, som bara får använda den begränsad tid hemma eftersom de
ofta är många syskon. Anna avslutar med att
tipsa om Skolverkets webbresurs Tema Modersmål, som hon använder mycket.
Ämnesord: Invandrare ; Barn ; Datorer ; SFI
21
DELAKTIGHET
DELAKTIGHET
Sociala medier & funktionshinder
Thomas Selig, informatör i Katrineholms
kommun, pratade om hur sociala medier kan
skapa en gemensam plattform för delaktighet, oavsett funktionshinder. Det har skett
förändring i kommunikationen mellan människor över tid. Man talar mer med varandra
i grupp och mindre i hierarkiska system. Men
olika ”språk” ger olika förutsättningar för
kommunikation och det är en tillgänglighetsutmaning idag. Andra utmaningar för att så
många som möjligt ska kunna delta på lika
villkor i de sociala medierna är innehållet,
tekniken, realtidshantering och användaren.
Det finns många hjälpmedel genom ny teknik
men det finns ingen lösning som matchar alla
funktionshinder. Som exempel tog Thomas
upp talsyntes som är bra för synskadade men
inte för hörselskadade eller seende. Om man
t ex skulle talsyntera Facebook så måste den
skalas ner så mycket att den inte blir intressant för dessa målgrupper. Liknande problem
blir det med video, som ju är bra för dyslektiker men inte för synskadade.
Men, säger Thomas, för människor med
neuropsykiatriska funktionshinder som exempelvis ADHD, är samtliga kanaler bra för
impulsmaximering. Just nu pågår arbete för
att ta fram digitala hjälpmedel, t ex mobiltelefoner, som hjälper i realtid och som kan
anpassas precis till varje individ.
22
”I vår virtuella värld, räknas inte dina
pengar. Hur du ser ut, hur ”normal”
du är och vem du ligger med, allt det
spelar ingen roll.
Med kunskap, förståelse, logik och en
beredskap att testa gränserna, kan vi
erövra världen.
Allt handlar om idéer.
Är inte det äkta skönhet?”
Rob3n, en av de mest beryktade hackarna.
Rullstolsburen. MS-sjuk.
Nackdelen med den nya typen av hjälpmedel
är att kommunikation reduceras till innehållsöverföring och att samspelet som sker i ”livekommunikation” går förlorat. Den största
delen av kommunikation sker med kroppsspråk och röst/tonfall vilket är omöjligt att
förmedla via sociala medier. Men trots dessa
nackdelar, är det idag möjligt för många att
kommunicera och delta i samtalen på ett sätt
som inte alls gick för bara några år sen.
Thomas Selig är informatör i Katrineholms
kommun och egen företagare i Penseo, ett nätverk av designers, utvecklare och kommunikatörer. Penseo har specialiserat sig på att utveckla,
utforma, underhålla och positionera webbplatser och webbapplikationer för ickekommersiella
organisationer. Thomas vann tillsammans med
Katrineholms kommun Social Media Award 2011.
DELAKTIGHET
Språket & yrkeslivet
Arbetsmarknaden är en arena som kräver
kommunikation och förståelse. Förutsättningen för att kunna få ett arbete är ofta att
man kan språket och att man kan förstå instruktioner. Vedad Begovic, integrationssamordnare Eskilstuna kommun, vet av egen erfarenhet hur viktigt språket är för att komma
in det svenska yrkeslivet.
Motivationen är mycket viktig när man ska
lära sig ett nytt språk. Drömmer man om att
flytta tillbaka till sitt hemland är man kanske inte lika motiverad att lära sig svenska.
Det räcker inte bara att tala det nya språket,
man måste också lära sig skriva och läsa. Det
viktigaste är inte hur man pratar utan att man
försöker.
Vedad är också medförfattare till boken ” Jag
bryter inte när jag tänker”, där man intervjuat personer med erfarenhet av hur man kan
lyckas på arbetsmarknaden.
Varför väljs en person, som bara kan ett annat språk än svenska, bort vid rekrytering?
Det är fler som söker än det finns tjänster och
då är det enkelt att använda språkkunskaper
som orsak att välja bort. Språket, svenska i
detta fall, lär man sig bäst i kontakt med andra svenskar, vilket gör arbetsplatsen till den
bästa platsen. Språkpraktik är en metod som
används i Eskilstuna kommun, där det just nu
bor omkring 100 olika nationaliteter.
Vedad talade utifrån egna erfarenheter och
menade att individen själv måste förstå vikten av att vilja lära sig ett nytt språk. Han
betonade att integrering sker enklare för den
som deltar i samhället. I Sverige är det bara
ett språk som gäller och det är svenska. Han
tror på assimilation – inte integration. De
flesta invandrare har inget mer gemensamt än
att de kommer från ett annat land och måste
lära sig svenska – i övrigt är de av olika klass,
ålder, kön, arbete, språk eller kultur.
Vedad Begovic är etnolog och integrationsstrateg. Han arbetar med mångfald och jämställdhet inom Eskilstunas kommun.
23
DELAKTIGHET
Vilja och våga skriva
Spoken Word-artisten Matiss Silins framförde
både egna Spoken Word-dikter och berättade om sitt arbete med att inspirera barn och
ungas skrivande och muntliga framträdanden
i form av Poetry Slam-tävlingar på skolor
runtom i Sverige.
Han höll en lektion med publiken, liknande
den han gör i skolor, som vände upp och ner
på grammatikbegreppen. Det var mycket
tankeväckande! För att våga skriva och vilja skriva måste man börja med berättandet,
själva historien – inte grammatiken. Skriv fel
så blir det rätt! Med den inställningen exkluderar man inte någon utan öppnar för varje
människas berättelse, snarare än för en grammatiskt riktigt genomförd övning. Kanske
gör det att fler vågar försöka och ju mer man
försöker desto bättre blir man …
Matiss Silins har sin bas i Poetry Slam och Spo-
ken Word. Han arbetar med ordkoreografi, pratar om skrivande i Sveriges Radio P3, skriver krönikor och håller workshops i kreativt skrivande.
http://ordkanon.se
Sensomotorisk träning mot inlärningshinder
Annlouise Olsson, reflexpedagog och tidigare
rektor, beskrev sitt arbete med sensomotorisk
träning och suggestopedi. De är metoder för
språkinlärning för barn och vuxna med inlärningshinder, exempelvis dyslexi eller ADHD,
men också för det hon kallar andraspråksin-
24
lärning. Hon arbetar med barns och vuxnas
motorik och perception genom rörelseträning,
synträning och ljudstimulering. Hon använder
också reflexintegrering via rytmisk rörelseträning, Brain Gym, synträning och ljudstimulering.
Annlouise menar att man på ett enkelt sätt kan
hjälpa människor som har problem med inlärning men också med andra motoriska och sociala problem, som härstammar från en ofärdig automatisering av medfödda reflexer.
Hon gav exempel på symtom som kan peka
på att automatiseringen inte är komplett: Svårt
att lära sig cykla eller att simma, sängvätning,
svårt att sitta still, skrivkramp, oläslig handstil,
koncentrationssvårigheter, inlärningssvårigheter
och svårigheter i samspelet med andra.
Metoderna hon använder är rörelseövningar,
som stimulerar automatiseringen av reflexerna
och ljudstimulering efter olika audio-test. Testen visar på eventuella skillnader mellan höger
och vänster öras hörförmåga. De kan också
visa om man lider av andra problem med hörseln, som t ex att man uppfattar för mycket
diskant eller bastoner.
Annlouise Olsson är utbildad sensomotorisk
reflexpedagog. www.allasinnen.se
DELAKTIGHET
Exempel på sensomotorisk
övning
Språkets inverkan på hälsan
Utvecklingssekreterare Åsa Ranung pratade
om folkhälsoarbetets största utmaning: Den
ojämlikt fördelade hälsan.
Bland de områden som härbärgerar den
ojämlika hälsan finns städernas utvecklingsområden, små kommuner och glesbygdskommuner. Ojämlikheten finns även bland
grupper som kvinnor och invandrare med arbetaryrken eller hög arbetslöshet, ungdomar
med låg utbildning och personer med funktionsnedsättning.
Bakgrunden till de här skillnaderna finns
inte i genetiska skillnader eller i första hand
i skillnad på vårdens kvalitet. Skillnaderna
beror i stället på människors olika livsvillkor,
som utbildningsnivå, sysselsättning, ekonomi, bostadsområde och på levnadsvanor.
Inflytande och delaktighet är kärnfrågor i
ett demokratiskt samhälle och har visat sig
påverka folkhälsan. Valdeltagandet är till
exempel lägre i områden med socioekonomiskt svagare grupper, bland förstagångsväljare och bland medborgare med utländsk
bakgrund. Forskare lyfter fram flera olika
förklaringar till detta: Institutionella, kontextuella och individuella. Den senaste kan delas
upp i låg kunskap, lågt politiskt intresse, lågt
förtroende för politiker och en svag tilltro till
de egna förutsättningarna.
Åsa pekade på att det numera finns många
olika sätt att delta. Man kan rösta i allmänna
val, skriva en insändare, demonstrera, gå med
i en förening eller kanske delta i ett diskussionsforum på Internet. Allt detta kräver tillgången till ett språk. Språk ger möjlighet till
inflytande. Inflytande ger en känsla av makt
över sitt eget liv (Empowerment) vilket i sin
tur leder till bättre hälsa.
Åsa Ranung är utvecklingssekreterare på Folkhälsocentrum, Landstinget Sörmland.
25
DELAKTIGHET
Folkhälsostatistik om Sörmland
Utbildningsnivå
Ytterligare samband:
31,4% av befolkningen 25 – 64 år har eftergymnasial utbildning - Kvinnorna 36,5% och männen 26,4%. Siffran för hela riket är 39,2% (2011)
•
Hjärt- och kärlsjukdomar och diabetes är
vanligare bland lågutbildade.
•
Överlevnad i bröstcancer är lägre bland
kvinnor med lägre utbildning.
Läser tidningar och/eller böcker
•
Ensamstående kvinnor med barn har mer
besvär av värk, de har oftare nedsatt
psykiskt välbefinnande, röker mer och
övervikt är vanligare.
•
Astma och födoämnesallergier är vanligare bland barn till föräldrar i lägre socialgrupper. De får dessutom allvarligare
symtom av sin astma än barn i högre socialgrupper.
•
Ensamstående kvinnor är en våldsutsatt
grupp och 15 procent av alla ensamstående
kvinnor med små barn har utsatts för våld
i hemmet.
•
Våld och skador drabbar oftare barn i
familjer med låga inkomster.
(Siffrorna kommer ur Liv och hälsa 2008)
•
76% av männen och 82,5 % av kvinnorna
i Sörmland läser varje dag
26
•
60% av de som kommer från övriga
världen(utom Norden) läser varje dag
•
7% av dem som läser tidningar/böcker
dagligen upplever att de har mycket dålig
hälsa
•
17% av de som läser tidningar/böcker
högst varje år upplever att de har mycket
dålig hälsa
•
42% av de som läser tidningar/böcker
varje dag är aktiva inom någon förening,
organisation eller samfund
•
24% av dem som läser tidningar/böcker
högst varje år är aktiva inom någon
förening, organisation eller samfund
•
87% av dem som läser tidningar/böcker
varje dag röstade vid riksdagsvalet 2006
•
50% av dem som läser tidningar/böcker
högst varje år röstade vid riksdagsvalet
2006
Man har inte kunna hitta några genetiska orsaker eller skillnad på kvalitet i vården. Men däremot skillnader i människors livsvillkor:
•
•
•
•
•
Utbildningsnivå
Sysselsättning/Arbetslöshet
Ekonomi
Boende/boendeområde
Levnadsvanor (mat, motion, tobaksbruk,
alkohol m m)
DELAKTIGHET
Goda exempel
LL- bokcirklar för vuxna invandrare
”Vi har boken” är ett samarbete mellan
Strängnäs bibliotek, Lärcentrum, Medborgarskolan och Centrum för lättläst. Cirkeldeltagarna kommer från länder utanför Europa.
De läser tillsammans svenska lättlästböcker,
samtalar och skriver läsdagbok. Cirklarna är
mycket uppskattade och nästa år startar fler
cirklar på nya platser i Strängnäs. Anna Eilertsen, lärare på SFI på Lärcentrum i Strängnäs, berättade om projektet.
Det startade 2008 med ett medborgarförslag
om språkcafé och man startade då språkcaféer
i Kulturhuset Multeum och på Medborgarskolan. För att vidareutveckla caféerna och för att
kunna nå fler invandrare, gjordes en ansökan
till Kulturrådet. Idén med projektet var att
använda lättlästa böcker som introduktion till
svensk litteratur och att förbättra svenska språket genom att läsa och samtala om böckerna.
I september 2010 startade tre pilotcirklar på
SFI. Tanken efter projektet är att grupperna ska
fortsätta, samtidigt som nya cirklar ska komma
igång på andra platser. Projektgruppen försöker
nå nya målgrupper och då fram för allt de som
inte har daglig sysselsättning på SFI. Alla intresserade får fylla i en ansökningsblankett
och SFI placerar deltagarna i tre nivåer.
Projektgruppen träffas ofta för att planera,
strukturera och ta del av litteratur som kan
vara bra för cirklarna. Cirkelledarna kommer
från Medborgarskolan och all litteratur kommer från Centrum för lättläst.
Deltagarna i varje grupp väljer gemensamt
ut den bok de ska läsa bland alternativen.
Deltagarna får sedan behålla böckerna. Det
ingår i projektet att alla medverkande ska dokumentera. Deltagarna dokumenterar genom
att skriva i loggböcker som de fått, cirkelledarna dokumenterar i en gemensam mall och
Centrum för Lättläst dokumenterar genom
deltagarintervjuer och fotografier.
Ämnesord: Bokcirkel ; Vuxna ; Invandrare ;
Lättläst ; SFI
Bubbla - rätten till ett språk
Att kunna kommunicera är en grundläggande
rättighet! Det är viktigt att kunna tala om vad
man vill, kunna välja och att kunna kommunicera i specifika situationer.
Annika Olsson och Lena Adem är arbetsterapeuter i daglig verksamhet på Katrineholms
Resurscenter för personer med Aspbergers
syndrom och autism. De visade hur bilder
förenklar kommunikation. Bilderna förenklar
för de brukare som har svårt att förstå men
används också för att de som helt saknar tal
ska kunna göra sig förstådda. En bra kommunikation kräver en partner som är medveten
27
DELAKTIGHET
om att personen med kommunikationssvårigheter har något att säga. Och som ger honom
möjlighet att säga det.
I verksamheten använder de bilder som stöd
för kommunikation. Med hjälp av bilderna
kan personerna tala om vad de vill. Med hjälp
av Pictogram, som är ett hjälpmedel som man
kan få förskrivet, pekar man på en bild som
symboliserar något man vill säga. Ett bra tips
är att ha pictogrambilder på en nyckelknippa
– alltid tillgängligt. Med hjälp av bilderna
kan personerna tala om vad de vill göra på
rasten eller vad de vill äta till lunch. Bilden
är ett komplement till talet och också ett stöd
för minnet.
Man använder sig också av Sigvards dygnstavla som är en whiteboardtavla med klockslag och bilder med alarmfunktion. Då vet
personerna vad som ska hända vid vilken tid
på dagen.
De har också använt sig av metoden Bubbla.
Det är en samtalscirkel utifrån ett bildmaterial
som väcker tankar om miljö, hälsa, identitet,
relationer eller annat. Tankarna leder till samtal som annars kanske inte skulle bli av. Med
hjälp av en utbildad samtalsledare, ur personalen eller utifrån, utgår gruppen ifrån en bild
som de låter gå laget runt. Man får då berätta
vilka associationer bilden ger. Samtalsledarens roll är att ställa frågor, plocka upp trådar
28
för att fortsätta samtalet och se till att alla får
komma till tals. Studieförbundet Vuxenskolan har tagit fram metoden och bildmaterialet
och utbildar samtalsledare. Metoden lämpar
sig bra för brukare inom daglig verksamhet.
Ämnesord: Autism ; Asperger ; Kommunikation
; Pictogram ;
Projekt EVA - Vardagsmakt
Projektet Eva är ett språk- och arbetsträningsprojekt för målgruppen kortutbildade
utomeuropeiska kvinnor. Det är ett LSG-projekt (Lokala Samverkansgruppen i Eskilstuna), där Eskilstuna kommun, Arbetsförmedlingen, Primärvården och Försäkringskassan
ingår. Kommunens arbetsmarknads- och familjeförvaltning är huvudman för projektet.
Projektet ska arbeta för att nå en ökad integration och medvetenhet kring arbetsmarknad
och samhälle samt med hälsa och friskvård
för målgruppen. Sven-Erik Källstad berättar
om projektet.
Deltagarna har försörjningsstöd under tiden
de deltar i projektet. Projektet pågår under
20 veckor men man förlänger gärna om det
behövs och man kan ta emot 20 deltagare åt
gången. I projektet pratas bara svenska utom
på fikarasten.
Projektet är framgångsrikt och ska nu utvärderas. Många kvinnor får en ökad självkänsla
DELAKTIGHET
EVA erbjuder
•
•
•
•
•
•
•
•
Träning i svenska
Friskvård, som promenader, stavgång,
cykelkurs, simning och hantverk
Studiebesök
Arbetsprövning
Grundkunskaper i data
Jobbsökaraktiviteter
Föreläsningar om hälsa och livsstil
Hjälp med myndighetskontakt
EVAs målsättning är att:
•
Deltagaren själv tar ansvar för sitt
deltagande i projektet och sin livssituation
•
Deltagaren hittar en meningsfull vidareutveckling av sitt liv
•
Skapa nätverk
•
Deltagaren får ökad kunskap om det
svenska arbets- och samhällslivet
•
Deltagaren får en ökad förståelse om
hälsa, egenvård och friskvård
av att delta i projektet. De vågar gå på föräldramöten, söka jobb och de lär sig andra saker
som att simma och cykla.
32 % har gått vidare till någon form av sysselsättning efter projekttidens slut. Några har
återvänt till SFI, då de nu känner sig redo för
Vad gör deltagarna?
•
De läser nyheter tillsammans. De väljer ut
5 ord var i artiklar som de tar med till
veckan därpå när man talar om orden så
man förstår
•
Sången är viktig. Man sjunger mycket och
de har tagits fram en sångbok: ”Sjung o
träna svenska” (Förlag: Hallgren o Fallgren)
•
•
Friskvård, som stavgång och promenader
Besök på apoteket för kvinnorna innan
apoteket öppnar. Där får kvinnorna till
exempel information om receptfria
läkemedel
studier. Några går vidare till andra projekt,
några till folkhögskola och några har fått
jobb.
Ämnesord: Invandrare; Kvinnor ; Demokrati ;
Hälsa ; Språk ;
29
DELAKTIGHET
Hur lever man demokrati?
Förebilden för projektet är Kvinnliga medborgarskolan vid Fogelstad (1921-1954) där
orden kunskap, mod och självständighet var
ledord. Då var det en medborgarutbildning
för kvinnor och nu är det medborgarutbildning för invandrarkvinnor.
Karin Lantz, SFI-lärare på Viadidakt i Katrineholm, berättar om denna utbildning i
Fogelstads anda. Centrum är medborgarskapsfrågor med utgångspunkt i kvinnornas
perspektiv.
Det började som ett projekt men har nu permanentats som ordinarie verksamhet inom
SFI. Kurserna är två veckor långa och har
getts fyra gånger för kvinnor och en gång för
män. Kurserna hålls en gång om året.
Det har betydelse att det endast är kvinnor i
kvinnokursen. De blir mindre blyga och vågar ta för sig mer. På kursen är det fokus på
hur man kan använda språket som redskap.
På kursen får man lära sig att ”leva demokrati”. Olika gäster har bjudits in. Kvinnliga politiker har talat om hur det är att vara
kvinna och politiker. Andra inbjudna har va-
30
rit Nattvandrare, Röda korset Second hand
och frivilligtjänster, allt för att visa på olika
sätt att engagera sig. Polisen har bjudits in för
att deltagarna ska få veta sina rättigheter och
skyldigheter.
Efter utbildningen ska deltagarna ha
•
Ökad medvetenhet om medborgarskap och sitt eget samhällsansvar.
•
Ökade kunskaper om hur samhället
fungerar och om de värden som är
grunden i samhället.
•
Förstärkt känslan av tillhörighet till
Sverige och med övriga invånare
•
Väckts till engagemang
•
Utvecklat sitt mod så att de vågar
engagera sig i samhället och vågar
utöva sitt medborgarskap
•
Sökt samband mellan handens, hjärnans
och hjärtats arbete, mellan hemmets
värld och samhället, mellan den enskilde
och individen.
DELAKTIGHET
Zoê Kettle, utbytesstudent från Sydafrika samlar in pengar till ett bostadsområde med stor analfabetism i
hennes hemland.
Alla kan bidra...
Läs- och språkprojekt i Sydafrika
I kursen ingår röstträning och våga tala-övningar. Pedagogiken man använder har man
hämtat från Fogelstad och ledarnas egna erfarenheter, vilket innebär samtal som metod.
Det är naturligt att man försöker prata svenska på kursen. Det har också visat sig att deltagarna lärt sig mycket svenska fast det inte
är det primära målet med kursen.
På kursen promenerar och dansar deltagarna
mycket. Just långdansen har visat sig fungera
väldigt bra för samarbete och som illustration
för handen, hjärtats och hjärnans arbete.
Man blir naturligtvis inte färdig demokrat på
två veckor men mycket förändras ändå på
den korta tiden. På frågan om det finns behov
för längre kurs, svarar Karin Lantz att det naturligtvis vore bra och att det allra bästa vore
uppföljningskurser med jämna mellanrum.
Ämnesord: Kvinnor ; Invandrare ; Demokrati ;
Zoê Kettle, utbytesstudent från Sydafrika på
Duveholmsgymnasiet i Katrineholm, berättade om sitt framgångsrika arbete med att
samla in pengar till ett bostadsområde med
stor analfabetism i hennes hemland.
Projektet som drivs av Rotary har som mål
att 50 personer ska lära sig alfabetet och
kunna räkna för att sedan kunna sprida sina
kunskaper till sina barn och andra människor. Zoê ordnade under Allhelgonahelgen
en Halloweenfest på Safiren i Katrineholm
vars inträde oavkortat gick till projektet. Hon
ringde även runt till företag och lyckades få
sponsorer.
Zoê Kettles insats är en påminnelse om att vi
alla kan göra något för att hjälpa andra och att
det inte behöver vara så svårt att gå från ord
till handling.
SFI ; Samarbete
31
”Böcker ska blänka som solar
och gnistra som tomtebloss.
Medan vi läser böckerna
läser böckerna oss.
Kan böckerna läsa människor?
Det kan de förstås!
Hur skulle de annars veta
allting om oss?”
Ett samverkansprojekt mellan Landstinget
Sörmland: Länsbibliotek Sörmland, Folkhälsocentrum, Eskilstuna folkhögskola
samt Länsbildningsförbundet Sörmland,
IF Metall Mälardalen, ABF Sörmland. Med stöd från Statens Kulturråd
PRODUCERAD 2013 AV MARIA NORKVIST LÄNSBIBLIOTEK SÖRMLAND
Lennart Hellsing
författare