Säkrare operations

3M Infection Prevention
Surgical Care Excellence
Säkrare operationssjukvård
Optimerade lösningar för att minska
risken för postoperativa sårinfektioner
VRI: Patienter och ekonomiska
konsekvenser
Man beräknar att cirka 4,1 miljoner patienter inom EU drabbas
av vårdrelaterade infektioner (VRI) varje år. En försiktig
beräkning av EU visar att VRI leder till 37 000 dödsfall och
kostar hälso- och sjukvården 5,48 miljarder euro om året,
exklusive produktivitetsförlusten.1 Postoperativa sårinfektioner
(SSI, Surgical Sites Infections) är bland de vanligaste
vårdrelaterade infektionerna och har samband med längre
postoperativa sjukhusvistelser, ytterligare kirurgiska ingrepp,
behandling på intensivvårdsavdelning och ofta högre dödlighet.1
I genomsnitt drabbas 5 % av patienterna som genomgår ett
kirurgiskt ingrepp av postoperativa sårinfektioner (SSI).3
I en nyligen utförd studie som undersökte kranskärlsoperationer
bidrog SSI till en tredubbling av hälso- och sjukvårdskostnaderna.
Ytterligare kostnader orsakade av SSI varierade mellan
3 000 euro och 32 000 euro per patient, där djupa
infektioner vanligen stod för huvuddelen av kostnaderna.2
I denna matchade fallkontrollstudie var dödligheten fördubblad
hos dessa fall jämfört med hos kontrollgruppen.
3Ms Infection Prevention Division erbjuder hälso- och
sjukvårdspersonal ledande lösningar för bättre operationsvård
och minimerad risk för postoperativa sårinfektioner (SSI).
Vårdrelaterade infektioner utlöses sällan av en enda faktor,
utan är främst ett resultat av flera händelser som misslyckas
samtidigt och leder till infektion. Riskfaktorer för postoperativa
sårinfektioner kan delas in i pre-, intra- (per-) och postoperativa
faktorer som är patientrelaterade (t.ex. ålder, fetma, diabetes),
ingreppsrelaterade (t.ex. hårborttagning, ingreppets varaktighet)
eller strukturrelaterade (t.ex. laminärt luftflöde, övervakning).3
Effektiva strategier för förebyggande av infektioner omfattar flera
åtgärder riktade mot de viktigaste påverkbara riskfaktorerna.
– Förebyggande och kontroll av vårdrelaterade
infektioner bör vara en långsiktig strategisk
prioritering för vårdinrättningarna.
Europeiska rådets rekommendationer om patientsäkerhet - juni 2009 22
Riktlinjer och omvårdnadspaket (“care bundles”) för
förebyggande av postoperativa sårinfektioner
Europeiska unionens råd efterlyser införande av förebyggande och kontrollerande åtgärder på nationell
eller regional nivå för att bidra till att begränsa de
vårdrelaterade infektionerna.
·· I en granskning av publicerade rapporter drog Harbarth et. al. 2003 slutsatsen att minst 20 % av alla VRI skulle kunna förhindras.4
·· “Guidelines for Prevention of Surgical Site Infection” utgiven 1999 av Centers for Disease Control and Prevention (CDC) (föremål för översyn) är den referens som används globalt.5
·· I Europa är de senaste riktlinjerna för förebyggande av SSI t.ex.:
2008 NICE:s riktlinjer (Storbritannien), 2007 RKI:s riktlinjer
(Tyskland), 2004 SFHH:s riktlinjer (Frankrike) (föremål för
översyn), 2011 års revision av WIP:s riktlinjer (Nederländerna).
Regionala riktlinjer i de nordiska länderna innefattar:
Sverige:
·· SKL Nationell satsning för ökad patientsäkerhet: Postoperativa
sårinfektioner – Åtgärder för att förebygga (2012).
·· Socialstyrelsen: Att förebygga vårdrelaterade infektioner – Ett
kunskapsunderlag (2009. ISBN 91-85482-14-5).
Finland:
·· Finlands officiella rekommendationer för sjukhushygien/
förebyggande av infektioner:
Publicerad 2010 Helsinki/ Finland av Finlands kommunförbund:
Titel: Förebyggande av infektioner med avseende på patientvård.
Norge:
·· För att förbättra sjukvården i USA har IHI, Institute for Healthcare
Improvement (institutet för förbättringar inom hälso- och
sjukvården) introducerat begreppet “care bundles”.
·· www.infeksjonskontroll.no: Helse Sør-Øst sin nettside for smittevern.
·· En “care bundle” är ett strukturerat sätt att förbättra vårdrutinerna
och patientutfallen. Det är en liten, okomplicerad uppsättning
evidensbaserade arbetsrutiner - i allmänhet tre till fem stycken
- som, när dessa utförs kollektivt och på ett tillförlitligt sätt, har
visats förbättra patientutfallet.
·· DS 2451-5
·· Vårdrutinerna i paketet måste följas för varje patient,
varenda gång.
Danmark:
Infektionskontroll i hälso- och sjukvårdssektorn - Del 5: Krav avseende
förebyggande av postoperativa sårinfektioner.
Preoperativt
Preoperativ hårborttagningsteknik
Evidens
Danmark:
·· H
årborttagning med håravkortningssapparat ger 3 gånger färre
postoperativa sårinfektioner jämfört med rakhyvel.6
DS 2451-5
·· Rakhyvlar ökar risken för små jack i huden där mikroorganismer kan
tränga in.3
··
·· Infektionskontroll i hälso- och sjukvårdssektorn - Del 5: Krav avseende förebyggande av postoperativa sårinfektioner
Evidens från en beslutsanalytisk modell visade att användningen av elektriska håravkortningssapparater var kostnadseffektiva när de jämfördes med ingen hårborttagning, rakning med rakhyvel eller hårborttagningsmedel.8
·· 4.4.3.2 Hårborttagning
a) Hårborttagning måste utföras med håravkortningssapparat, sax eller kräm och inte genom rakning.
Rekommendationer
b) Hårborttagning ska utföras utanför operationssalen.
från CDC, NICE, RKI
OBS! Hårborttagning kan vara nödvändig före operationen av tekniska
skäl eller för uppdukning av draperingsmaterial och/eller såromläggning.
·· Ta endast bort hår vid eller runt operationsområdet som hindrar operationen. (Kat.IA).5
·· Om hår ska avlägsnas ska detta göras omedelbart före operationen, helst med elektrisk håravkortningssapparat. (Kat.1A).5
·· Använd inte rakhyvel för att ta bort hår. Det ökar risken för postoperativa sårinfektioner.8
Regionala riktlinjer i de nordiska länderna innefattar:
Sverige:
·· Socialstyrelsen – Att förebygga vårdrelaterade infektioner; ett kunskapsunderlag. ”…om man önskar avlägsna hår ska man inte använda rakning”.
SKL – Om hår ska avlägsnas ska inte rakning göras, då detta har
visats ge en högre infektionsfrekvens än efter andra metoder för hårborttagning. Håravkortning, utförd i så nära anslutning till ingreppet som möjligt, är att föredra.
Vår lösning
·· Ett komplett sortiment av 3M™ kirurgiska
håravkortningssapparater för att avlägsna kroppshår från
operationsområdet före operationen minskar risken för skärsår och
jack som potentiellt kan orsaka postoperativa sårinfektioner.
Håravkortning jämfört med rakning
Rakning
Håravkortning
10
% patienter med infektion
··
8
6
4
2
0
p<0,027 vid utskrivning p<0,006 under trettio dagar
Källa: Alexander, 1983 6
Perifera katetrar
Evidens
CDC: Guidelines for the prevention of intravascular catheter
related infections, 2011: http://www.cdc.gov/hicpac/pdf/
guidelines/bsi-guidelines-2011.pdf
Regionala riktlinjer i de nordiska länderna innefattar:
··
Sverige:
Att förebygga vårdrelaterade infektioner – Ett kunskapsunderlag ·· ”Risken för vårdrelaterad bakteriemi är förknippad med typ av kärlkateter. Den mest använda är perifer venkateter (PVK) där risken för infektion är liten men trots det inträffar en del allvarliga komplikationer eftersom PVK används så ofta”.
”Då man lägger in perifera venkatetrar och artärkatetrar gäller aseptisk teknik. Flera studier har visat att infektionsfrekvensen blir lägre om man använder sterila handskar, steril operations-
rock, munskydd och liten steril hålduk. Vid användning av alla typer av infarter i blodbanan är kolonisering av huden runt insticksstället en riskfaktor för infektion och den intervention som verkar betyda mest för att minska incidensen för infektioner är adekvat huddesinfektion och steril teknik då katetern läggs in. Klorhexidinsprit skall användas.
Vår lösning
·· Vårt omfattande sortiment av 3M™ Tegaderm™ IV-förband
ger en enkel applicering, säker intravenös fixering och skydd av
operationsstället – allt baserat på klinisk evidens. En annan viktig
egenskap är att förbandet ser till att kanylen stannar på plats och
minskar därmed risken för flebit och obehag för patienten.
Förebygga hypotermi – förberedande uppvärmning
Evidens
·· F örberedande uppvärmning är det mest effektiva sättet för att
före-bygga oavsiktlig hypotermi.
··
Aktiv uppvärmning av patienter som ska opereras innan anestesi inleds är ett effektivt sätt att bidra till att förhindra intraoperativ hypotermi. Preoperativ uppvärmning kan öka värmeinnehållet i perifer vävnad med mer än den mängd en patient förlorar på grund av omfördelning av värme under den första timmen efter att anestesi har inletts.14
Rekommendationer
from NICE, RKI
·· Uppvärmning med konvektiv luft (Forced Air Warming) bör startas före operationen på avdelningen eller på akutavdelningen och bibehållas under hela den intraoperativa fasen.12
·· …
den mest effektiva åtgärden för att förebygga hypotermi är den
(aktiva) preoperativa uppvärmningen.13
Regionala riktlinjer i de nordiska länderna innefattar:
Danmark:
DS 2451-5. Infektionskontroll i hälso- och sjukvårdssektorn Del 5: Krav avseende förebyggande av postoperativa sårinfektioner:
·· 4.4.3.9 Kroppstemperatur
a) Oavsiktliga fall i kroppstemperaturen på > 0,5 °C under
operation måste förhindras, vid både regional och generell
anestesi.
OBS! Utrustning som stabiliserar patientens kroppstemperatur får
inte öka risken för infektion.
Förändringar i kroppens totala värmeinnehåll
80
60
Värmevinst
vid förberedande
uppvärmning
40
20
0
kcal
-20
-40
Värmeförlust vid redistribution under anestesi
-60
Källa: Sessler, 1995 15
Vår lösning
··
Uppvärmning med 3M™ Bair PawsTMFlex
konvektiv värmerock på vårdavdelning eller i förberedelserum eller 3M™ Bair Hugger™ underläggstäcken som påbörjas på operationsavdelningen innan anestesi inleds kan reducera fallet i kärntemperatur genom att minska temperaturgradienten från kärna till periferi.
NICE kliniska riktlinje 65
Hantering av perioperativ hypotermi hos vuxna
Information
• Informera patienter (och familjer samt vårdare) om att:
– risken för postoperativa komplikationer minskar om patienten håller sig varm före operationen.
– sjukhuset kan vara kallare än hemmiljön.
– de ska ta med sig extra kläder för att hålla sig behagligt varma.
Ruta A: Riskbedömning
– de alltid ska tala om för vårdpersonalen om de fryser.
• Hantera patienten utifrån högre risk om två av följande gäller:
– ASA grad II–V
Preoperativ vård
– preoperativ temperatur under 36,0 °C
• Bedöm risken för perioperativ hypotermi och dess konsekvenser (se ruta A).
– kombinerad generell och regional anestesi
• Håll patienten behagligt varm (36,5–37,5 °C):
– stor eller medelstor operation
– tillhandahåll minst ett lakan samt två filtar eller ett täcke.
– patienten löper risk för kardiovaskulära komplikationer.
– var försiktig om patienten får premedicinering (t.ex. nefopam, tramadol, midazolam eller opioider).
• Mät och dokumentera patientens temperatur en timme före transporten till operationssalen.
Under 36,0 °C (om inte operationen behöver påskyndas)
Ruta B: Utrustning
• Vid användning av temperaturmätare eller uppvärmnings-
utrustning ska vårdpersonalen:
– vara utbildad i att använda och underhålla dessa i enlighet med anvisningarna
• Starta konvektiv luftuppvärmning.
• Fortsätt med intraoperativ uppvärmning.
– följa lokala föreskrifter för infektionskontroll.
36,0 °C eller över (eller när
operationen behöver påskyndas).*
• Vid användning av utrustning för att mäta patientens temperatur ska vårdpersonalen:
Snabbguide
– känna till och utföra nödvändiga justeringar för att beräkna kärntemperaturen med hjälp av den registrerade temperaturen
36.0°C eller över
– känna till justeringar som görs automatiskt av utrustningen.
• Transport till operationssalen:
Hantering av perioperativ hypotermi hos vuxna
• Använd alltid temperaturmätare och uppvärmningsutrustning på rätt sätt (se ruta B).
- uppmuntra i lämpliga fall patienten att gå själv
- håll patienten behagligt varm.
I operationssalen
NICE kliniska riktlinje 65
• Mät och dokumentera patientens temperatur innan anestesi inleds.
• Överväg att rapportera allvarlig händelse, enligt standardrutiner, om patientens temperatur är
lägre än 36,0 °C vid ankomsten.
Under 36,0 °C (om inte operationen behöver påskyndas)
• Starta konvektiv luftuppvärmning
• Fortsätt med intraoperativ uppvärmning.
36,0 °C eller över
När anestesi inleds
• Fortsätt med konvektiv luftuppvärmning (forced air warming) om den redan startats.
• Påbörja konvektiv luftuppvärmning (forced air warming) när anestesi inleds för:
– patienter som löper högre risk för peroperativ hypotermi (se ruta A).
– alla patienter med längre anestesitid än 30 minuter.
Intraoperativ vård
• Mät och dokumentera patientens temperatur var 30:e minut.
• Justera inställningen på luftuppvärmningen så att patientens temperatur hålls på minst 36,5 °C.
• Håll omgivande temperatur på 21,0 °C eller högre när patienten är exponerad:
– omgivande temperatur kan sänkas när luftuppvärmningen kommit igång
- överväg att använda utrustning som svalkar operationsteamet.
• Täck patienten ordentligt och exponera honom/henne först inför operationen.
• Värm upp intravenösa vätskor (500 ml eller mer) och blodprodukter till 37 °C.
• Värm upp alla sköljvätskor till 38–40 °C i ett temperaturreglerat skåp
På uppvakningsavdelningen
På avdelningen
Under 36.0°C
• Starta (eller fortsätt med) konvektiv luft uppvärmning.
• Fortsätt till transport eller tills patienten är behagligt varm.
• Mät och dokumentera patientens temperatur vid ankomst och vid rutinmässiga observationer var 4:e timme.
36.0°C eller över
36.0°C eller över
Transport till avdelningen kan ordnas.
* Exempelvis blödning eller kritisk ischemi i extremiteterna.
• Ge patienten minst ett lakan samt två filtar eller ett täcke.
• Sätt igång konvektiv luftuppvärmning (forced air warming) om patientens temperatur faller under 36,0 °C:
– registrera temperaturen var 30:e minut
Hantering av perioperativ
hypotermi hos vuxna
Snabbguide
• Mät och dokumentera patientens temperatur vid inskrivning och var 15:e minut.
Intraoperativ aseptisk teknik:
Skapa ett sterilt operationsfält
Intraoperativt
Rekommendationer
Operationsrockar och draperingsmaterial
från CDC
·· Rockar och draperingsmaterial ska vara vattentäta.5
EN1379515
Vår lösning
Draperingsmaterial används för att skapa en mikrobiologiskt ren
arbetsyta runt såret. Om de omsluter såret tätt och är fästa på
huden minskar de även överföring av patientens hudflora till såret.
Draperingsmaterial och/eller uppsamlingspåsar används också för att
kontrollera spridningen av potentiellt kontaminerade kroppsvätskor
från sårområdet.
·· 3M erbjuder ett komplett sortiment med absorberande,
ogenomtränglig operationsdrapering, utformad för att skapa
och bibehålla ett sterilt operationsfält. Dessa draperingsmaterial
är ogenomträngliga för vätskor och har utmärkt vätskekontroll
samtidigt som de begränsar partikelutsläpp till omgivningen
(skyddar patienten). Draperingsmaterialen är försedda med 3Ms
tillförlitliga häftämne och är överlägsna i styrka och komfort.
Regionala riktlinjer i de nordiska länderna innefattar:
Sverige
·· 3M erbjuder även ett brett sortiment av engångsrockar för att
skydda patienter och sjukvårdspersonal samt för optimal komfort.
Socialstyrelsen – Att förebygga vårdrelaterade infektioner:
·· Operationsrock bärs för att förhindra kontaktsmitta.
·· Vid ingrepp i infekterad eller höggradigt förorenad vävnad, eller då
risken för genomvätning är stor, bör operationsrock med bakterietät
front användas. Har arbetsdräkten trots det blivit våt ska man byta
till en ren.
Danmark
DS 2451-5
Infektionskontroll i hälso- och sjukvårdssektorn - Del 5: Krav
avseende förebyggande av postoperativa sårinfektioner:
4.4.2.3 Operationsrockar
a) Operationsteamet ska bära sterila operationsrockar.
b) Sterila operationsrockar, såväl för engångs- som flergångsbruk, ska uppfylla kraven i SS-EN 13795.
c) Standardkategori (standardrock). Operationsrocken måste innehålla en vätskeavstötande barriär och används för kirurgiska ingrepp där små vätskemängder förväntas.
d) Hög kategori (förstärkt operationsrock). Operationsrock som är konstruerad med en vattentät barriär och används vid kirurgiska ingrepp där större vätskemängder förväntas.
– I CDC-riktlinjerna5 finns information om
effektiva steriliseringstekniker, operationskläder,
draperingsmaterial och aseptik. Dessa ska betraktas
som rekommendationer som inte får frångås.7
Munskydd och andningsskydd
·· Vid inträde i operationssalen ska ett operationsmunskydd som helt täcker
mun och näsa användas om en operation just ska börja eller redan pågår,
eller om sterila instrument är exponerade. Använd munskyddet under hela
operationen. (Kategori IB).5
EN1468316
Operationsmunskydd som är avsedda att användas i operationssalar
och hälso- och sjukvårdsinrättningar med liknande krav är utformade
för att skydda arbetsmiljön och inte användaren. När den främsta avsikten är att skydda användaren från infektion ska användning av
andningsskydd övervägas.
EN149+A1:2009 Standard för andningsskydd
En filtrerande halvmask täcker näsan, munnen och hakan, och kan
vara försedd med ventiler för in- och/eller utandning. Halvmasken
består helt eller till största delen av filtermaterial eller utgörs av en
ansiktsdel där huvudfiltret/-filtren är integrerad/-e i produkten.
Dessa produkter är utformade för att skydda
mot både fast och flytande aerosol.
Regionala riktlinjer i de nordiska länderna innefattar:
Sverige
Socialstyrelsen– Att förebygga vårdrelaterade infektioner:
Munskyddets uppgift är att hindra bakteriebärande salivdroppar
från att falla ner i operationssåret. Munskydd har ingen betydelse
när det gäller att förhindra luftburen smitta i operationssalen.
AFS 1986:23 Skydd mot blodsmitta §5 ”Tekniska hjälpmedel
och personlig skyddsutrustning som förebygger stick- och
skärskador och hud- och slemhinnekontakt med blod skall
användas. Vid risk för blodstänk är det särskilt viktigt att, förutom
skyddshandskar, även använda personlig skyddsutrustning.
Denna kan bestå av bl a andningsskydd och skyddsglasögon.
Socialstyrelsens ”Att förebygga vårdrelaterade infektioner
- ett kunskapsunderlag” säger ”vid sugning, bronkoskopi,
inducering av hosta och andra liknande åtgärder ska
andningsskydd med dokumenterad filtereffekt, klass FFP3,
användas.” ”Använd andningsskydd med dokumenterad
filtereffekt, klass FFP3, vid vård av hostande, obehandlade/
otillräckligt behandlade patienter med lungtuberkulos”.
Handboken för hälso- och sjukvård, avsnitt angående smitta och
smittspridning säger ”Använd andningsskydd klass FFP3 vid
nära vård av patienter med smittsam lungtuberkulos och andra
särskilt smittsamma patienter enligt lokala anvisningar. FFP3 är
en filtrerande halvmask av högsta klass på en tregradig skala.
Använd andningsskydd i samband med laserbehandling.”
Enligt Arbetsmiljöverket och Handbok för hälso- och sjukvård
ska andningsskydd användas vid laserbehandlingar.
Smittskyddsinstitutet www.smittskyddsinstitutet.se skriver
under SARS ”I en vårdsituation har traditionell barriärvård
med rock, handskar och andningsskydd visat sig vara
mycket effektivt för att förhindra smittspridning.”
AFS 2005:1 Mikrobiologiska arbetsmiljörisker - smitta, toxinpåverkan,
överkänslighet §13 ”Andningsskydd skall användas vid arbete som
medför risk för inandning av biologiska agens, om tekniska åtgärder inte
är tillräckliga för att hindra att sådan luftförorening orsakar ohälsa.” Vård
och omhändertagande av människor och djur §22 ”God vårdhygienisk
arbetsmiljöpraxis enligt bilaga 3 A skall tillämpas vid vård- och
omvårdnadsarbete.” Bilaga 3 A: God vårdhygienisk arbetsmiljöpraxis
innebär att använda andningsskydd vid risk för allvarlig luftburen smitta.
Finland
AFS 2009:7 Artificiell optisk strålning 7§ ”Arbetsgivaren ska
undersöka arbetsförhållandena och bedöma riskerna till följd av
exponering för optisk strålning i arbetet. Vid laserbearbetning av
material och vid medicinsk behandling kan den bestrålade materian
(oorganisk eller organisk) förgasas. Inandningsluften kan därför
innehålla skadliga mängder av kemiska eller biologiska substanser.
Förutom utgasningen kan också fragment av strålmålet finnas i dess
omgivning, och större splitter kan lösgöras och bli farliga projektiler.
Vilken skyddsutrustning som kan behövas får bedömas från fall till
fall utifrån de risker som förekommer. Det är viktigt att använda
rätt andningsskydd och t.ex. rätt filter i andningsskyddet.”
·· Vård av patienter med luftburna farliga mikroorganismer.
Finlands officiella rekommendationer för sjukhushygien/
förebyggande av infektioner; Titel: Hoitoon liittyvien
infektioiden torjunta = Förebyggande av infektioner med
avseende på patientvård. Publicerad 2010 Helsinki/ Finland
av Suomen Kuntaliitto= Finlands kommunförbund:
Andningsskydd ska användas vid:
·· Använd operationsandningsskydd mot partiklar; ventilförsett
andningsskydd tillsammans med ett operationsmunskydd, eller
andningsskydd utan ventil, eller andningsskydd med övertäckt
ventil.
Vår lösning
·· Hela sortimentet av 3Ms operationsmunskydd uppfyller kraven i SSEN14683 Typ II eller Typ IIR för att garantera effektivt patientskydd
samtidigt som det ger användaren överlägsen komfort och skydd
mot stänk.
3M™ Aura™ andningsskydd mot partiklar ger ett effektivt andningsskydd i vårdmiljöer. Dessa andningsskydd begränsar överföringen av smittsamma ämnen från personal till patienter och är lämpliga för användning under kirurgiska ingrepp. De hindrar även vätskestänk från att tränga igenom.
Andningsskydden utan ventil och andningsskydden med övertäckt ventil uppfyller också kraven i SS-EN14683 och kan därför användas vid behov av både mun och andningsskydd så som på operationssal.
Aseptisk teknik:
Skapa en steril arbetsyta och minska sårkontaminering
Preoperativ huddesinfektion
Regionala riktlinjer i de nordiska länderna innefattar:
Sverige:
SKL:
Följ rutinen för preoperativ huddesinfektion
och eventuell håravkortning.
·· Patienten ska genomgå helkroppstvätt (duscha) före operation
så att han eller hon är synligt ren. Patienter som ska genomgå
kärlkirurgi, ortopedisk kirurgi, hjärtkirurgi eller annan operation
där hudbakterier är en vanlig orsak till allvarliga infektioner, ska i
normalfallet förberedas med dusch med klorhexidintvål minst två
gånger före operation.
·· Huden omkring operationsområdet ska desinfekteras omedelbart
före operationen. Klorhexidinsprit ska alltid användas.
d) Typen av desinfektion måste inkluderas i avsnitt C, under avsnittet
om desinfektion av hud och slemhinnor före operationen i
Anteckningar eller anvisningar för desinfektion inom
hälso- och sjukvården.
Antimikrobiell incisionsfilm
Rekommendationer
från NICE
·· Om incisionsduk behövs ska ett jodoforimpregnerat draperingsmaterial användas såvida patienten inte är allergisk mot jod.8
Regionala riktlinjer i de nordiska länderna innefattar:
Danmark:
DS2451-5
Finland:
Infektionskontroll i hälso- och sjukvårdssektorn – Del 5: Krav
avseende förebyggande av postoperativa sårinfektioner.
Finlands publikation för sjukhushygien:
4.4.3.7 Operationsdrapering
Publicerad av Suomen Kuntaliitto / WS Bookwell Oy ( 2010
Porvoo / Finland). Titel: Hoitoon liittyvien infektioiden torjunta =
Förebyggande av infektioner med avseende på patientvård.
·· Patienten duschar/tvättar sig med vanlig tvål och vatten (även navel,
armhåla och könsorgan m.m.) före operationen.
·· Det är inte nödvändigt med en antiseptisk preoperativ patienttvätt
på avdelningen.
Norge:
www.infeksjonskontrol.no
·· Helse Sør-Øst hemsida:
·· Om möjligt bör patienten tvätta hela kroppen på morgonen på
operationsdagen eller kvällen före. Patienten kan om det önskas
duscha hemma.
·· Vid rena operationer med ökad infektionsrisk bör patienten tvätta
hela kroppen och håret med klorhexidinlösning kvällen före
operationen och på morgonen på operationsdagen. Patienten
behöver instrueras om att tvätta extra noga i axiller, navel och
perineum.
Danmark
DS 2451-5. Infektionskontroll i hälso- och sjukvårdssektorn - Del
5: Krav avseende förebyggande av postoperativa sårinfektioner:
4.4.3.6 Huddesinfiktion
a) Operationsområdet måste vara synligt rent före desinfektion
av huden.
b) Gnugga operationsområdet två gånger med lämpligt
desinfektionsmedel.
c) Medlet måste torka fullständigt mellan och efter de två
appliceringarna.
a) Måste uppfylla minimikraven i DS/EN 13795.
b) Incisionsfilm ska endast användas av operationstekniska skäl.
c) Incisionsfilm måste vara impregnerad med jod.
OBS! Om incisionsfilm används utan jod ökar detta
infektionsfrekvensen.
– Jag ser gärna att man börjar använda Ioban2
vid alla längre kirurgiska ingrepp. På Linköpings
Universitetssjukhus använder vi Ioban2 vid alla våra
sternotomier. Inte minst för att närheten till skelettet
vid thoraxoperationer gör att de postoperativa
sårinfektionerna är svårbehandlade, säger
Lars-Göran Dahlin.
·· Ref: Lars-Göran Dahlin, överläkare vid Thoraxkliniken, Linköpings Universitetssjukhus, augusti 2011.
Ref: Eyberg C. et al. An In vitro time-kill study to compare the antimicrobial activity of three antimicrobial surgical incise drapes. 19th SHEA Annual Scientific Meeting,
March 19-22, 2009, San Diego, California.
Vår lösning
3M™ Ioban2™ antimikrobiell incisionsduk (jodoforimpregnerad):
·· Har ett brett spektrum av antimikrobiell effekt och avger jod
kontinuerligt.
·· Skapar en steril arbetsyta med överlägsen vidhäftning till sårkanten.
·· Har en dokumenterad mikrobiocid effekt in vitro på ett flertal
organismer, bl.a. MRSA och MRSE.9
·· Har en dokumenterad mikrobiocid aktivitet in vivo på huden hos friska
försökspersoner.10
·· Ioban reducerar väsentligt bakteriell sårkontaminering vid rena och
rena-kontaminerade operationer.11
·· Under de senaste 50 åren har kirurger använt incisionsdukar för
att skapa och bibehålla en steril arbetsyta och för att minimera
kontaminering av operationssåret. Jodoforimpregnerade incisionsdukar
med stark vidhäftning kommer att effektivt reducera kontamineringen
av såret, under förutsättning att de är korrekt applicerade.7
Förebygg hypotermi genom aktiv intraoperativ uppvärmning
Evidens
·· D
e negativa effekterna av även en lätt intraoperativ hypotermi
har beskrivits väl och innefattar en rad komplikationer.
Sårinfektionsincidensen tredubblas och sjukhusvistelserna förlängs
med 20 %17, frekvensen blodförluster och transfusioner ökar18, 19 och
risken för hjärtkomplikationer fyrdubblas.20, 21
Rekommendationer
Infektionsfrekvens
20%
15%
10%
från NICE, WHO
·· A lla patienter som får anestesi under längre tid än 30 minuter bör
värmas upp intraoperativt från anestesins inledning med konvektiv
luftuppvärmnings (Forced Air Warming) -apparat.12
·· Genom att bibehålla normotermi under operationen minskas troligen incidensen av infektionskomplikationer hos patienter som genomgår kolorektal resektion och därmed förkortas sjukhusvistelsen.22
Hypoterm
5%
Normoterm
0%
P = 0.009
Källa: Kurz, 1996 17
Vår lösning
··
Intraoperativ uppvärmning med 3M™ Bair Hugger™ erbjuder ett antal lättanvända täckesmodeller för aktiv uppvärmning och återuppvärmning av era svåraste fall, från barn till äldre, utan att försämra åtkomsten till operationsfältet.
··
Med 3M™ Bair Paws™ Flex kan en värmerock på operations-
salen omvandlas till ett klassiskt varmluftstäcke kopplat till din vanliga Bair Hugger™ värmeutrustning och ge aktiv uppvärmning under hela den perioperativa processen.
·· Ranger™ blod- och vätskevärmare med SmartHeat™-teknik kan anpassas till praktiskt taget alla vätskeuppvärmningsbehov, från att hålla venen öppen till över 30 liter per timme.
·· Vi har ett flertal engångsset för era vätskeuppvärmningsbehov, t.ex. för barn samt för reguljära och höga flöden.
Hudförslutning
Skillnaderna i material för hudförslutning kan påverka incidensen av
postoperativa sårinfektioner.3
Regionala riktlinjer i de nordiska länderna innefattar:
Finland
Finlands officiella rekommendationer för sjukhushygien/förebyggande
av infektioner; Titel: Förebyggande av infektioner med avseende
på patientvård: Publicerad 2010 Helsinki/ Finland av Finlands
kommunförbund:
Vår lösning
·· 3M™ Precise™ MS är en kirurgisk stapler för engångsbruk med ergonomisk utformning som ger god insyn. Det vinklade huvudet gör det lätt att se sårområdet för en mer exakt placering av klamrarna.
·· Personalen måste följa goda aseptiska arbetsrutiner (och god handhygien, sterila handskar osv.)
·· Sårförslutningen ska vara så atraumatisk som möjligt.
·· Sårets renhet måste beaktas innan det försluts: är det rent, rent kontaminerat, kontaminerat eller smutsigt? Sårkanterna måste förslutas jämnt, men inte för hårt.
·· Djupare sår ska förslutas inom 6 timmar (efter traumat).
·· Död vävnad måste avlägsnas innan förslutning.
·· Vilket suturmaterial som ska användas beror på såret (storlek, djup, plats osv.).
·· 3M™ Steri-Strip™ för hudförslutning används främst för primär
förslutning av skärsår och kirurgiska sår och efter borttagning av
förstärkande suturer och klamrar.
Postoperativt förebyggande av hypotermi
Postoperativt
Evidens
·· Genom att undvika hypotermi och vasokonstriktion efter operationen kan man minimera syrebrist i såret och få bättre sårläkning och motståndskraft mot infektioner.
·· Återhämtningstiden för hypotermiska patienter är längre än för normotermiska patienter.23
Den postoperativa patientens medeltemperatur
(MBT, Mean Body Temperature) i förhållande till
återhämtningstiden.
2.52
2.24
Reommendationer
1.55
1.26
från NICE, CDC
·· Upprätthåll normotermi omedelbart postoperativt.
5
Vår lösning
·· Postoperativ uppvärmning med 3M™ Bair Hugger™systemet kan säkerställa utskrivningskriteriet “normotermisk
kärnkroppstemperatur”.
0.57
Tid (h)
·· Postoperativt: Patienter ska värmas aktivt med luftuppvärmning tills de har skrivits ut från uppvakningsavdelningen eller känner sig behagligt varma.12
0.28
0.00
35
35.5
36
36.5
37
37.5
37.5
Patientens kroppstemperature (C°)
Källa: Tülsner, 2010 23
Sårvård
Sårvården efter operationen kan påverka uppkomsten av
postoperativa sårinfektioner. Om ett sår är kontaminerat är
sannolikheten högre för en postoperativ infektion.3
Danmark:
DS 2451-5
Rekommendationer
·· Infektionskontroll i hälso- och sjukvårdssektorn - Del 5: Krav avseende förebyggande av postoperativa sårinfektioner:
från CDC
4.4.3.8 Förband
·· Täck den primära incisionen med ett sterilt förband i 24–48 timmar (Kat.1A).
a) Förbanden ska vara sterila och tillslutna.
Regionala riktlinjer i de nordiska länderna innefattar:
Finland:
Finlands officiella rekommendationer för sjukhushygien/
förebyggande av infektioner; Titel: Förebyggande av infektioner
med avseende på patientvård: Publicerad 2010 Helsinki/ Finland
av Finland kommunförbund:
Officiella rekommendationer för sjukhushygien/förebyggande av
infektioner:
·· Sterilt förband efter sårförslutning (24 timmar).
b) Förbandet ska bytas när det har läckt igenom, blötts ned, lossnat eller kontaminerats.
OBS! Förband på torra och förslutna sår efter rena eller kontaminerade operationer kan tas bort efter 24 timmar.
Vår lösning
·· 3M™ Tegaderm™ + Pad är ett sterilt förband vars vattentäta
bakteriebarriär skyddar såret mot exogen kontaminering
och tillåter patienten att duscha. Det har en lätt vidhäftande
absorberande dyna som suger upp små mängder blod eller
exsudat.
·· Duschning tillåts efter ett dygn (= 24 timmar efter operationen).
·· Om såret är rent och inget särskilt föreligger är det inte nödvändigt att byta förband varje dag.
·· “Normalt” rent = okomplicerat byte av sårförband ska göras efter 2–3 dagar.
·· “Normala” sår kan lämnas utan förband när det har gått 2–3 dagar efter operationen. Observera särskilda riktlinjer efter hudtransplantationer.
Norge:
www.infeksjonskontroll.no
·· Grundläggande rutiner för infektionskontroll
- Byte av läckande förband inom 24 timmar efter operationen.
- Patientvård vid rena och infekterade sår:
·· Läckande förband ska bytas, inte förstärkas. Om blod läcker
igenom förbandet inom 24 timmar efter operationen, eller såret
inte är förslutet, ska förbandet tas bort med strikt aseptisk
teknik: Sterila handskar, operationsmunskydd och sterilt förband.
Desinficera huden med steril koksaltslösning på sterila svampar.
Huden ska vara torr innan nytt förband appliceras. Såret ska
inspekteras avseende eventuell infektion.
·· Om det har gått mer än 24 timmar efter operationen och såret
har förslutits kan förbandet bytas ut med rena handskar. Steril
tång eller pincett kan också användas. Rengör huden med steril
koksaltslösning på sterila svampar. Huden ska vara torr innan nytt
förband läggs om. (Bedöms utifrån sårstorlek, placering, patientens
aktivitetsnivå osv.)
·· 3M™ Tegaderm™Foam Adhesive är ett förband med en
unik utformning som kan absorbera stora mängder vätska
och klarar allt från låga till höga nivåer exsudat.
Referenser
1 European Centre for Disease Prevention and Control. Surveillance of surgical site infections in Europe, 2008–2009, Stockholm. ECDC, 2012.
2 Graf K, et al. Surgical site infections – economic consequences for the health care system. Langebecks Arch Surg, 2011: 396: 453-459.
3 Van Pelt-Koops, et al. Preventing surgical site infections: an update. Hospital Healthcare Europe, 2012.
4 Harbarth S, et al. The preventable proportion of nosocomial infections: An overview of published report. JH, 2003: 54: 258-66.
5 Guideline for Prevention of Surgical Site Infection, Centers for Disease Control, U.S. Public Health Service, Revision 1999: Vol. 20: N.4.
6 Alexander JW, et al. The Influence of Hair Removal Methods on Wound Infections. Archives of Surgery, 1983: 118: 347-352.
7 Alexander JW, et al. Updated Recommendations for Control of Surgical Site Infections. Ann. Surg., 2011: 253: 1082-1093.
8 National Institute for Health and Clinical Excellence: Clinical Guideline 74 October 2008 – Surgical site infection: Prevention and treatment of surgical site infection.
9 E yberg C. et al. An In vitro time-kill study to compare the antimicrobial activity of three antimicrobial surgical incise drapes.
19th SHEA Annual Scientific Meeting, March 19-22, 2009, San Diego, California.
10 Johnston DH, Fairclough JA, et al. Rate of bacterial recolonization of the skin after preparation: four methods compared. Br. J. Surg., 1987: 74, January: 64.
11 Dewan PA, et al. The use of an iodophor-impregnated plastic incise drape in abdominal surgery - a controlled clinical. Aust N Z J Surg, 1987: 57(11): 859-63.
12 National Institute for Health and Clinical Excellence: Clinical Guideline 65 – Inadvertent perioperative hypothermia – The management of inadvertent perioperative hypothermia in adults; 2008.
13 E mpfehlungen der Kommission für Krankenhaushygiene und Infektionsprävention beim Robert Koch-Instituts – Prävention postoperativer Infektionen im Operationsgebiet;
Bundesgesundheitsbl., 2007: 50: 377-393.
14 Sessler DI, Schroeder M, Merrifield B, Matsukawa T, Cheng C. Optimal duration and temperature of prewarming. Anesthesiology, 1995; 82(3): 674-681.
15 EN 13795-1:2002+A1:2009.
16 EN14683:2005.
17 K urz A, Sessler DI, Lenhardt R. Perioperative normothermia to reduce the incidence of surgical-wound infection and shorten hospitalization.
Study of Wound Infection and Temperature Group. N Engl J Med, 1996; 334: 1209-1215.
18 Schmied H, Kurz A, Sessler DI, Kozek S, Reiter A. Mild hypothermia increases blood loss and transfusion requirements during total hip arthroplasty. Lancet , 1996; 347: 289-292.
19 Rajagopalan S, Mascha E, Na J, Sessler DI. The effects of mild perioperative hypothermia on blood loss and transfusion requirement. Anesthesiology, 2008; 108: 71-77.
20 F rank SM, Fleisher LA, Breslow MJ, et al. Perioperative maintenance of normothermia reduces the incidence of morbid cardiac events.
A randomized clinical trial. Jama, 1997; 277: 1127-1134.
21 F rank SM, Beattie C, Christopherson R, et al. Unintentional hypothermia is associated with postoperative myocardial ischemia.
The Perioperative Ischemia. Randomized Anesthesia Trial Study Group. Anesthesiology, 1993; 78: 468-476.
22 WHO Guidelines for safe surgery : 2009 : safe surgery saves lives. WHO Library.
23 Tülsner, J, Zentrale Aufnahme / Zentrum, für ambulante und Kurzzeitchirurgie, Ruppiner Kliniken GmbH, Neuruppiun. Case report, 2010, Arizant Healthcare Inc.
24 Roberts P, Consultant Orthopaedic Surgeon, University Hospital of North Staffordshire, January 2012.
Regional guidelines:
25 SKL Nationell satsningför ökad patientsäkerhet: Postoperativasårinfektioner – Åtgärder för att förebygga (2012).
26 Socialstyrelsen: Att förebygga vårdrelaterade infektioner – Ett kunskapsunderlag (2009. ISBN 91-85482-14-5).
27 www.infeksjonskontroll.no
28 DS 2451-5 – Infection control in the health care sector - Part 5: Requirements for prevention of surgical site infection.
29 Finland official hospital hygiene/infection prevention recommendations: Title; Infection prevention regarding the patient care:
Published in 2010 Helsinki/ Finland by the Finland federation of communes.
30 Sverige – Socialstyrelsen: AFS 2005:1, AFS 2009:7, AFS 1986:23.
31 www.smittskyddsinstitutet.se
Health Care
3M Svenska AB, 191 89 Sollentuna
Tel: 08-92 21 00 vxl Fax: 08-92 22 89
www.3m.com.se
3M, Aura, Bair Hugger, Bair Paws, Ioban, Precise, Steri-Drape,
Steri-Strip and Tegaderm are trademarks of the 3M Company.
Please recycle. Printed in Sweden.
© 2013. All rights reserved.