Armin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR Gränsvärden GRÄNSVÄRDEN OCH KONTINUITET Här finns en definition av gränsvärde (enligt Adams Calculus) av en funktion då x går mot ett tal a ( s.k. epsilon – delta definition) . Definition 1. ( Cauchy) Vi säger att funktionen f(x) har gränsvärdet A, då x går mot talet a om följande gäller: Till varje ε > 0 (oavsett hur litet ε är) finns det ett tal δ > 0 sådant att 1. funktionen f(x) är definierad för x ∈ ( a − δ , a ) ∪ ( a, a + δ ) . 2. (0< | x – a | < δ ) ⇒ |f(x) – A|< ε Vi skriver då lim f ( x) = A x→a (eller f(x) → A då x →a ) Anmärkning 1. Talet δ i ovanstående definition är ( i allmänt) beroende av ε så att vi kan skriva δ( ε) istället . Anmärkning 2. Uttrycket 0< | x – a | < δ kan skrivas på ekvivalent sätt | x – a | < δ, x ≠ a eller x ∈ (a − δ , a ) ∪ (a, a + δ ) . Anmärkning 3. Lägg märke till att i ovanstående definition, på grund av kraven x ≠ a, spelar det inte någon roll om funktionen f(x) är definierad i punkten a (Om f(x) är definierad i a då spelar det inte någon roll vilket värde funktionen har i punkten a). -----------------------------------------------------------------------------På liknade sätt definieras ensidiga gränsvärden lim ππ(π₯π₯) , π₯π₯→ππ− lim ππ(π₯π₯) π₯π₯→ππ+ samt gränsvärden då x→ + ∞, och x→ – ∞. (Vi anger definitioner för de här fallen samt oegentliga gränsvärden i slutet av den här stencilen.) ------------------------------------------------------------------------------Exempel. Visa med hjälp av definitionen att lim (2 + π₯π₯π₯π₯π₯π₯π₯π₯ οΏ½ π₯π₯ → 0 3 οΏ½) = 2 π₯π₯ 2 1 av 20 Armin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR Gränsvärden Lösning: Låt ε > 0 vara ett reellt tal. Vi undersöker uttrycket 3 3 |f(x) – A| = |2 + 2π₯π₯π₯π₯π₯π₯π₯π₯ οΏ½π₯π₯ 2 οΏ½ − 2 | = |2π₯π₯| β |π π π π π π οΏ½π₯π₯ 2 οΏ½ | ≤ |2π₯π₯| (*) Eftersom |2π₯π₯| är mindre än ε om |x| är mindre än ε/2 ser vi att vi kan t ex välja δ= ε 2 ; då gäller ε |f(x) – 2| ≤ |2π₯π₯| < |2 | = ε om 0 <| x – 0| < δ. 2 3 Vi har bevisat, enligt definitionen att limπ₯π₯ → 0(2 + π₯π₯π₯π₯π₯π₯π₯π₯ οΏ½π₯π₯ 2 οΏ½ ) = 2. Vi ser att det är svårt att beräkna gränsvärden med hjälp av definitionen men, med hjälp av definitionen, härleds nedanstående räkneregler, som därefter används vid beräkning av olika typer av gränsvärden. Räkneregler: 1. Om lim ππ(π₯π₯) = 0 och funktionen ππ(π₯π₯) är begränsad i en omgivning till punkten a [dvs. π₯π₯→ππ det finns ett konstant tal M så att |ππ(π₯π₯)| ≤ ππi omgivningen] då gäller 2. Om lim ππ(π₯π₯) = A och π₯π₯→ππ då gäller : lim ππ(π₯π₯)ππ(π₯π₯) = 0 π₯π₯→ππ lim ππ(π₯π₯) = B , där A och B är reella tal, π₯π₯→ππ lim( ππ(π₯π₯) + ππ(π₯π₯)) = A+B π₯π₯→ππ lim( ππ(π₯π₯) ππ(π₯π₯)) = π΄π΄π΄π΄ π₯π₯→ππ lim( π₯π₯→ππ ππ(π₯π₯) π΄π΄ ) = , ππππ π΅π΅ ≠ 0 ππ(π₯π₯) π΅π΅ 3. Om ππ(π₯π₯) ≤ ππ(π₯π₯) i en omgivning till a då är lim ππ(π₯π₯) ≤ lim ππ(π₯π₯) π₯π₯→ππ π₯π₯→ππ 4. INSTÄNGNINGSREGELN. Om ππ(π₯π₯) ≤ β(π₯π₯) ≤ ππ(π₯π₯) och dessutom lim f ( x ) = lim g ( x ) = A då är även lim h( x ) = A x−>a x−>a x−>a Anmärkning: Instängningsregeln framgår från egenskap 3 eftersom f ( x ) ≤ h( x ) ≤ g ( x ) ⇒ lim f ( x ) ≤ lim h( x ) ≤ lim g ( x ) ⇒ A ≤ lim h( x ) ≤ A Därför x−>a x−>a x−>a lim h( x ) = A x−>a 2 av 20 x−>a Armin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR Gränsvärden ======================================================= Uppgift 1. Bevisa, med hjälp av definitionen, ovanstående räkneregler. ( Beviset finns i de flesta analysböcker). ------------------------------------------------------------------------------------------Ensidiga gränsvärden. I nedanstående uppgifter betecknar vi enligt följande: lim− ππ(π₯π₯) ∗ Vänstergränsvärdet av funktionen f(x) i punkten ππ π₯π₯→ππ lim ππ(π₯π₯) π₯π₯→ππ+ Exempel 1. Låt π₯π₯ 2 2 f(x)= οΏ½3 y 4 ∗ Högergränsvärdet av funktionen f(x) i punkten ππ ππöππ π₯π₯ < 2 ππöππ π₯π₯ = 2 ππöππ π₯π₯ > 2 4 3 2 0 2 x Bestäm a) lim− ππ(π₯π₯) , π₯π₯→2 ππ) ππ(2) ππππβ ππ) lim+ ππ(π₯π₯) π₯π₯→2 Svar: ππ) lim− ππ(π₯π₯) = 2 π₯π₯→2 ππ) ππ(2) = 3 ππ) lim+ ππ(π₯π₯) = 4 π₯π₯→2 =========================================== Om de två ensidiga (enkelsidiga) gränsvärden är lika lim ππ(π₯π₯) = π΄π΄ π₯π₯→ππ− 3 av 20 Armin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR Gränsvärden lim ππ(π₯π₯) = π΄π΄ π₯π₯→ππ+ då och endast då gäller lim ππ(π₯π₯) = π΄π΄ π₯π₯→ππ ( Alltså, πππππππ₯π₯→ππ ππ(π₯π₯) existerar endast om de ensidiga gränsvärdena är lika. ) Definition 2a)Anta att funktionen f (x) är definierad i ett öppet intervall runt punkten a. Funktionen ππ(π₯π₯) är kontinuerlig i punkten x=a om lim ππ(π₯π₯) = ππ(ππ) π₯π₯→ππ Annars är den diskontinuerlig i punkten a. Eftersom limπ₯π₯→ππ ππ(π₯π₯) = ππ(ππ) är ekvivalent med limπ₯π₯→ππ− ππ(π₯π₯) = limπ₯π₯→ππ+ ππ(π₯π₯) = ππ(ππ) har vi en ekvivalent definition Definition 2b) Funktionen ππ(π₯π₯) är kontinuerlig i punkten x=a om lim ππ(π₯π₯) = lim− ππ(π₯π₯) = ππ(ππ) π₯π₯→ππ+ π₯π₯→ππ I teoretiska problem används ofta följande ε-δ definition av kontinuerliga funktioner: Definition 2e) Funktionen ππ(π₯π₯) är kontinuerlig i punkten x=a om till varje ε > 0 finns det ett tal δ > 0 sådant att ( | x – a | < δ ) ⇒ ( |f(x) – f(a)|< ε ) =========================================== Vänsterkontinuerlig och högerkontinuerlig funktion Definition 2c) Funktionen ππ(π₯π₯) är vänsterkontinuerlig i punkten x=a om lim ππ(π₯π₯) = ππ(ππ) π₯π₯→ππ− Definition 2d) Funktionen ππ(π₯π₯) är högerkontinuerlig i punkten x=a om lim ππ(π₯π₯) = ππ(ππ) π₯π₯→ππ+ =========================================== 4 av 20 Armin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR Gränsvärden KONTINUITET I ETT INTERVALL OCH PÅ HELA DEFINITIONSMÄNGDEN Definition 2f) En funktion är kontinuerlig i intervallet (a, b) om den är kontinuerlig i varje x0 i (a, b).En funktion är kontinuerlig i intervallet [a, b] om den är kontinuerlig i varje x0 i (a, b) samt högerkontinuerlig i a och vänsterkontinuerlig i b. Vi säger att en funktion är kontinuerlig funktion om den är kontinuerlig i hela definitionsmängden. VIKTIGT: Alla elementära funktioner är kontinuerliga funktioner ( i sina definitionsmängder) . Alltså är y = x n , n positivt heltal, y = x − n , x ≠ 0 n positivt heltal, y = xp, p ett reellt tal (men ej heltal) , x>0 y = sin x , y = cos x , y = tan( x ) = π sin x , x ≠ + nπ , 2 cos x y = cot( x ) = cos x , x ≠ nπ , sin x y = 2 x , y = 3x , y = e x , y = ax, a > 0 , y = arcsin x, − 1 ≤ x ≤ 1 , y = arccos x, − 1 ≤ x ≤ 1 , y = arctan x , y = arccot x kontinuerliga funktioner (i sina definitionsmängder). -------------------------------------------------------------------Om ππ(π₯π₯) och ππ(π₯π₯) är kontinuerliga då är ππ(π₯π₯) ππ(π₯π₯)+ππ(π₯π₯), ππ(π₯π₯) β ππ(π₯π₯) och ππ(π₯π₯) ππäππ ππ(π₯π₯) ≠ 0 också kontinuerliga funktioner. Exempelviss π₯π₯ 2 −3π₯π₯+2 π₯π₯ 2 −25 är en kontinuerlig funktion om π₯π₯ ≠ ±5. ===================================================== Exempel 2 Bestäm 1. lim ππ(π₯π₯) π₯π₯→1− 2. ππ(1) 3. lim ππ(π₯π₯) π₯π₯→1+ 4. och avgör om ππ(π₯π₯) är kontinuerlig i punkten x = 1 då −π₯π₯ + 2 ππöππ π₯π₯ < 1 a) f (x) = οΏ½ 1/2 ππöππ π₯π₯ = 1 π₯π₯ ππöππ π₯π₯ > 1 lim ππ(π₯π₯) π₯π₯→1 −π₯π₯ + 2 ππöππ π₯π₯ < 1 b) f (x) = οΏ½ 1 ππöππ π₯π₯ = 1 π₯π₯ ππöππ π₯π₯ > 1 Svar: 5 av 20 ( ππππ ππππππ ππππππππππ) Armin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR Gränsvärden a) 1. lim ππ(π₯π₯) = 1 π₯π₯→1− 2. y ππ(1) = 1/2 3. 2 lim ππ(π₯π₯) = 1 π₯π₯→1+ 4. Eftersom de ensidiga gränsvärden är lika 1 finns det 0 lim ππ(π₯π₯) = lim+ ππ(π₯π₯) = 1 π₯π₯→1− π₯π₯→1 x 1 lim ππ(π₯π₯) = 1. π₯π₯→1 Funktionen är inte kontinuerlig i punkten x = 1 eftersom, t ex, ππ(1) ≠ lim− ππ(π₯π₯). π₯π₯→1 b) 1. π₯π₯→1− lim ππ(π₯π₯) = 1 3. π₯π₯→1+ 2. ππ(1) = 1 lim ππ(π₯π₯) = 1 4. Eftersom dem ensidiga gränsvärden är lika lim ππ(π₯π₯) = lim+ ππ(π₯π₯) = 1 π₯π₯→1− π₯π₯→1 finns det lim ππ(π₯π₯) = 1. y π₯π₯→1 Funktionen är kontinuerlig i punkten x = 1 eftersom lim− ππ(π₯π₯) = lim+ ππ(π₯π₯) = ππ(1) = 1. π₯π₯→1 π₯π₯→1 Exempel 3. ( Viktigt exempel) 1 1 Låt ππ(π₯π₯) = π₯π₯. Funktionen ππ(π₯π₯) är inte definierad i punkten π₯π₯ = 0. 6 av 20 x f(x)=1/x Armin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR Gränsvärden Bestäm med hjälp av funktionens graf följande gränsvärden a) lim− π₯π₯→0 c) lim π₯π₯→+∞ 1 π₯π₯ 1 ππ) π₯π₯ ππ) lim+ π₯π₯→0 lim π₯π₯→−∞ 1 π₯π₯ 1 π₯π₯ Svar: 1 = −∞ π₯π₯→0 π₯π₯ Alternativt kan vi skriva ππ) lim− 1 π₯π₯ → −∞ om π₯π₯ → 0− . { Vi kan använda föregående resultat som minnesregel " 1 0− = −∞"; endast som minnesregel eftersom det är inte definierat att dela med 0. } 1 = +∞ π₯π₯→0 π₯π₯ Alternativt kan vi skriva ππ) lim+ 1 π₯π₯ → +∞ om π₯π₯ → 0+ . { Vi kan memorera resultat som " inte definierat att dela med 0. } c) ππ) lim π₯π₯→+∞ lim 1 0+ = +∞" men endast som minnesregel eftersom det är 1 =0 π₯π₯ π₯π₯→−∞ 1 =0 π₯π₯ { Vi kan memorera resultat som " 1 ∞ = 0"} Beräkning av gränsvärdena I samband med beräkning av gränsvärdena kallar vi följande uttryck för obestämda uttryck: 0 , 0 ∞ , ∞ 0 β ∞, ∞ − ∞, 00 , 1∞ , ∞0 . När vi får ett obestämt uttryck vid direkt beräkning av ett gränsvärde, skriver vi om funktionen, förenklar och därefter försöker igen beräkna gränsvärdet. Ibland krävs det kompletterande undersökningar, variabelbyten, L’ Hospitals regel o dyl. Nedan finns några exempel. 7 av 20 Armin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR Gränsvärden A) Rationella uttryck där x går mot ett reellt tal Exempel 4. Beräkna följande gränsvärde x2 − 1 lim 2 . x − >1 x − x Lösning: Om vi substituerar π₯π₯ = 1 direkt i x2 − 1 0 får vi det obestämda uttrycket οΏ½0οΏ½ . 2 x −x Därför förkortar vi först bråket med π₯π₯ − 1. [ Vi kan faktorisera täljaren och nämnaren, och förkorta bråket därefter. Alternativt, kan vi dela täljaren och nämnaren med (x-1) .] ( x − 1)( x + 1) x2 − 1 x +1 1+1 = lim = lim = =2 lim 2 x − >1 x − x x − >1 x − >1 1 x ( x − 1) x Svar: x2 − 1 lim 2 =2 x − >1 x − x Exempel 5. Beräkna följande gränsvärde x 3 − 3x − 2 lim . x −>2 x2 − 4 Lösning: Om vi substituerar π₯π₯ = 2 i x 3 − 3x − 2 0 får vi det obestämda uttrycket οΏ½0οΏ½. 2 x −4 Detta betyder att både, täljaren och nämnaren är delbara med (x-2). Det är inte uppenbart hur vi ska faktorisera täljaren x 3 − 3x − 2 . Därför delar vi ( x 3 − 3x − 2 ) med (x-2) ( polynomdivision) och får ( x 3 − 3x − 2 ) / (x-2) = x 2 + 2 x + 1 ( kontrollera själv) Nu har vi ( x − 2)( x 2 + 2 x + 1) x 3 − 3x − 2 lim = lim x −>2 x −>2 x2 − 4 ( x − 2)( x + 2) x2 + 2x + 1 9 = lim = x −>2 x+2 4 8 av 20 Armin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR Gränsvärden 9 4 Svar: Uppgift 2. Beräkna följande gränsvärden: 1) lim 10 x − 10 x2 − x 5) lim x2 − 2 x + 1 x2 − x 6) lim 9) lim x 2 − 3x + 2 x2 − x 10) lim x →1 x →1 x →1 Svar: 1) 10 5) 0 9) -1 2) lim x→2 5 x − 10 x2 − 2 x 5 x − 15 x − 10 x + 21 3) lim 2 x →3 5 x + 50 x →−10 x 2 + 10 x 5 x + 150 x →−30 x 2 + 210 7) lim 5 x + 10 2 x →−2 x + 7 x + 10 2) 5/2 6) -1/2 10) 5/3 4) lim x→4 4− x x2 − 4x 4+ x x →−4 −10 x 2 − 40 x 8) lim 5 x − 15 x →3 x 3 − 27 11) lim 12) lim x→2 x 4 − 16 x3 − x − 6 3) -5/4 4) -1/4 7) 0 8) 1/40 11) 5/27 12) 32/11 B) Rationella uttryck där x går mot ∞ Vid beräkning av gränsvärdena där x går mot ∞ utnyttjar vi ofta att ππ ππ Exempel 6. Beräkna → ππ om x → ∞ a) 3x 2 − 4 x + 3 lim x −>∞ 2 x 2 − 5x + 3 b) 4x + 3 lim 3 x −>∞ 2 x − 4 x + 3 c) 3x 4 − 4 x + 3 lim x −>∞ 2 x2 − 4 x + 5 Lösning: Vi bryter ut i täljaren den potens som har störst exponent och samtidigt nämnarens största potens och därefter förkortar bråket. 4 + 3x − 4 x + 3 x a ) lim 2 = lim x −>∞ 2 x − 5 x + 3 x −>∞ 2 5 x (2 − + x 2 x 2 (3 − 3 ) x2 3 ) x2 ( förkortar med ( Alternativ: Man kan i början förkorta bråket med största potensen.) 9 av 20 x2 ) Armin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR 3 x2 = 3 − 0 + 0 = 3 3 2−0+0 2 2 x 4 + x = lim x −>∞ 5 2− + x 3− b) Gränsvärden 3 x(4 + ) 4x + 3 x lim 3 = lim ( förkortar med x −>∞ 2 x − 4 x + 3 x −>∞ 3 4 3 x (2 − 2 + 3 ) x x x) 3 (4 + ) 4 x = lim = =0 x −>∞ 2 4 3 2 ∞ ⋅ x (2 − 2 + 3 ) x x 4 3 x 4 (3 − 3 + 4 ) 3x 4 − 4 x + 3 x x ( förkortar med = lim c) lim x −>∞ 2 x2 − 4 x + 5 x −>∞ 4 5 x 2 (2 − + 2 ) x x x2 ) 4 3 + 4) 3 x x = ∞⋅3 = ∞ 4 5 2 2− + 2 x x x 2 (3 − lim x −>∞ Svar: a) 3 2 c) ∞ b) 0 Uppgift 3. Beräkna följande gränsvärden: 5 x 100 + 4 x 5 + 1 x −>∞ 2 x 100 + 5 x a) lim 4x2 + 1 x −>∞ 2 x + 5 e) lim 4x5 + 1 4x5 + 1 4x + 1 c) d) lim lim 100 3 x −>∞ 2 x x −>∞ 2 x + 5 x x −>∞ 2 x + 5 + 5x b) lim 4x + 1 x −>∞ x 2 + 5 f) lim a) Lösning: 5x + 4 x + 1 = lim x −>∞ 2 x 100 + 5 x 100 lim x −>∞ 5 4 1 4 1 + 100 ) 5 + 95 + 100 95 x x = 5. x x = lim x − > ∞ 5 5 2 2 + 99 x 100 ( 2 + 99 ) x x x 100 (5 + 10 av 20 Armin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR Svar: a) 5/2 b) Gränsvärden c) ∞ 0 d) 2 e) ∞ f) 0 C) Rotuttryck Exempel 7. Beräkna följande gränsvärde x− 2 x2 − 4 lim x −>2 . Lösning: 0 (Anmärkning: Om vi substituerar π₯π₯ = 2 får vi uttrycket οΏ½0οΏ½. Därför förenklar vi uttrycket först och substituerar efter förenkling.) Exempel 8. Beräkna följande gränsvärde a) lim x − >1 x −1 x −1 b) lim x −>2 x− 2 x2 − 4 c) lim x −>2 x +1 − 2 6 − 2x Lösning: a) lim x − >1 = lim ( (x − 1) ( lim x −>2 ) x +1 = lim x − >1 x −1 x − >1 b) ( )( ) ) (x − 1) x + 1 x −1 = lim x − 1 x −>1 x − 1 x + 1 ( ) x +1 =1+1= 2 ( x − 2 )( x + 2 ) x− 2 lim = x −>2 ( x 2 − 4)( x + 2 ) x2 − 4 1 1 x−2 = lim = x −>2 ( x − 2)( x + 2)( x + 2 ) x −>2 ( x + 2)( x + 2 ) 8 2 = lim c) x +1 − 2 x +1 − 2 x +1 + 2 = lim ⋅ 6 − 2x 6 − 2x x +1 + 2 x − >3 lim x − >3 ( ) 2 x + 1 − 22 x−3 = lim =xlim (6 − 2 x )( x + 1 + 2) x −>3 − 2( x − 3)( x + 1 + 2) − >3 11 av 20 Armin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR = lim − 2( x − >3 Svar a) Gränsvärden 1 −1 = 8 x + 1 + 2) 2 b) 1 c) 8 2 −1 8 Uppgift 4 . Beräkna följande gränsvärde 5x x2 − 9 lim b) x →3 1 + 4x −1 x− 3 a) lim x →0 2− x c) lim x→4 x − 4 d) lim x →5 x 2 − 25 x + 4 −3 a) Lösning: 5x 5 x ( 1 + 4 x + 1) 5 x ( 1 + 4 x + 1) = lim = lim = 1 + 4 x − 1 x→0 ( 1 + 4 x − 1)( 1 + 4 x + 1) x→0 1 + 4 x − 1 lim x →0 lim x →0 5( 1 + 4 x + 1) 5 = 4 2 Svar a) 5/2 b) 12 3 c) -1/4 d) 60 Standardgränsvärdet lim π₯π₯→0 π π π π π π π π =1 π₯π₯ ( π΄π΄π΄π΄π΄π΄: ππππππππππππππ π₯π₯ äππ ππ ππππππππππππππππ. ) Exempel 1. Beräkna lim π₯π₯→0 π π π π π π 3π₯π₯ 5π₯π₯ 0 Lösning: Direkt substitution ger ett obestämt uttryck οΏ½0οΏ½ . ππππ π π π π π π π π π π π π π π π π π π π π π π π π 3π₯π₯ = π‘π‘ (π π π π π π äππ ππππππππππππππππππππ ππππππ π₯π₯ = π‘π‘/3). Dessutom π₯π₯ → 0 äππ ππππππππππππππππππππ ππππππ π‘π‘ → 0 lim π‘π‘→0 Svar: lim π π π π π π π π 3 π π π π π π π π 3 = lim = β1 5π‘π‘/3 5 π‘π‘→0 π‘π‘ 5 π π π π π π 3π₯π₯ π₯π₯→0 5π₯π₯ [ππππππππππππππππ lim π‘π‘→0 = 3/5 12 av 20 π π π π π π π π =1, π‘π‘ π π π π π π π π π π π π π π π π π π π π äππππππäππππππππ] Armin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR Gränsvärden Uppgift 5. Beräkna följande gränsvärden ππ) lim ππ) π₯π₯→0 lim β→0 π₯π₯ π π π π π π (8π₯π₯) ππ) π π π π π π (π₯π₯+β)−π π π π π π π π lim π‘π‘→0 β π π π π π π (3π‘π‘) π π π π π π (8π‘π‘) ππ) lim π¦π¦→0 π‘π‘π‘π‘π‘π‘(3π¦π¦) π π π π π π (4π¦π¦) ππ) lim π¦π¦→0 π‘π‘π‘π‘π‘π‘(5π¦π¦) π π π π π π (13π¦π¦) Tipps för d) Använd formeln π π π π π π π π − π π π π π π π π = 2ππππππ( π π π π π π π π ππ ) lim π₯π₯−5ππ π₯π₯→5ππ ππ+ππ 2 g) lim π₯π₯→ππ )π π π π π π ( ππ−ππ 2 π π π π π π (π₯π₯−ππ) ) π₯π₯−ππ Lösning ( Lägg märke till att, för alla uppgifter, direkt substitution ger det obestämda 0 uttrycket οΏ½0οΏ½. ) π₯π₯ a) lim π π π π π π (8π₯π₯) = π₯π₯→0 π π π π π π (3π‘π‘) ππ) lim = π‘π‘→0 π π π π π π (8π‘π‘) c) π‘π‘π‘π‘π‘π‘(3π¦π¦) lim 1 8π₯π₯ π₯π₯→0 8 π π π π π π (8π₯π₯) 1 π π π π π π (3π‘π‘) 3 π‘π‘ lim = π‘π‘→0 π π π π π π (8π‘π‘) 8 π‘π‘ π π π π π π (3π¦π¦) ππππππ3π¦π¦ lim π π π π π π (4π¦π¦) = lim π π π π π π (4π¦π¦) = lim π¦π¦→0 π¦π¦→0 π¦π¦→0 d) Svar: 5/13 e) lim β→0 π π π π π π (π₯π₯+β)−π π π π π π π π β 1 =8β1=8 = lim β→0 2ππππππ( 1 π π π π π π (3π¦π¦) β ππππππ3π¦π¦ π¦π¦ π π π π π π (4π¦π¦) π¦π¦ = 1β3 4 3 =4 2π₯π₯+β β )π π π π π π 2 2 β β 2π₯π₯ + β π π π π π π 2 2π₯π₯ + 0 = lim[ππππππ( ) ] = ππππππ( ) β 1 = ππππππππ β β→0 2 2 2 Anmärkning: Vi har faktiskt i upp. e) härlett och bevisat att derivatan av π π π π π π π π är ππππππππ. f) För att få det standardgränsvärdet substituerar vi x −5ππ = π‘π‘ och får π π π π π π π π π π π π π π (π‘π‘ + 5ππ) = lim π₯π₯→5ππ π₯π₯ − 5ππ π‘π‘→0 π‘π‘ lim = lim π‘π‘→0 π π π π π π (π‘π‘+ππ) π‘π‘ [ π£π£π£π£ π‘π‘π‘π‘π‘π‘ ππππππππ π‘π‘π‘π‘å ππππππππππππππππ = 4ππ] [ππππππππππππππ: π π π π π π (ππ + π‘π‘) = −π π π π π π π π ] 13 av 20 Armin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR lim π‘π‘→0 −π π π π π π (π‘π‘) = −1 π‘π‘ g) lim π₯π₯→ππ lim π‘π‘→0 π π π π π π (π₯π₯−ππ) π₯π₯−ππ π π π π π π π π =1 π‘π‘ = Gränsvärden [ Substitution π₯π₯ − ππ = π‘π‘ ] Uppgift 6. Kan man bestämma tal a så att funktionen ππ(π₯π₯) blir kontinuerlig i punkten x=1 om a) f (x) = π₯π₯ 2 −1 π₯π₯−1 οΏ½2 ππππ ππππ 2 c) f (x) = οΏ½ 5 3π₯π₯ + 1 a) Lösning : ππöππ π₯π₯ < 1 b) f (x) = ππöππ π₯π₯ = 1 ππöππ π₯π₯ > 1 ππππ 2 οΏ½4 3π₯π₯ + 1 ππöππ π₯π₯ < 1 ππöππ π₯π₯ = 1 ππöππ π₯π₯ > 1 ππöππ π₯π₯ < 1 ππöππ π₯π₯ = 1 ππöππ π₯π₯ > 1 Vänstergränsvärde i punkten x = 1: [ Lägg märke till att x < 1 ππ detta fall, för π₯π₯ → 1− , och därför väljer vi f(x) = π₯π₯ 2 − 1 lim ππ(π₯π₯) = lim− = lim− (π₯π₯ + 1) = 2 π₯π₯→1− π₯π₯→1 π₯π₯ − 1 π₯π₯→1 π₯π₯ 2 −1 π₯π₯−1 .] Högergränsvärde i punkten x = 1: ( Lägg märke till att x > 1 den här gången, för π₯π₯ → 1+ , och därför väljer vi f(x) = ax. ) Funktionens värde i punkten x = 1: lim ππ(π₯π₯) = lim+ππππ = ππ π₯π₯→1+ π₯π₯→1 ππ(1) = 2 Funktionen är kontinuerlig i punkten x = 1 om 14 av 20 Armin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR Detta är sant om a = 2. Gränsvärden lim ππ(π₯π₯) = lim+ ππ(π₯π₯) = ππ(1) π₯π₯→1− π₯π₯→1 Alltså är funktionen f(x) kontinuerlig i punkten x = 1 om a=2. Svar : a) Funktionen f(x) är kontinuerlig i punkten x = 1 om a=2. b) Funktionen f(x) är kontinuerlig i punkten x = 1 om a=4. c) Det finns inte a så att funktionen f(x) blir kontinuerlig i punkten x = 1. ======================= Här anger vi definitioner av olika typer av gränsvärden: FORMELLA DEFINITIONER AV HÖGER_ OCH VÄNSTERGRÄNSVÄRDEN Definition 3. ( Högergränsvärde) Låt A och a vara reella tal. Vi säger att funktionen f(x) har högergränsvärdet A, då x går mot a + om följande gäller: Till varje (" litet tal") ε > 0 finns det ett tal δ > 0 så att 1. funktionen f(x) är definierad för x β (a, a+ δ) 2. x β (a, a+ δ) ⇒ Vi skriver då |f(x) – A|< ε lim f ( x) = A x →a + Definition 4. ( Vänstergränsvärde) Låt A och a vara reella tal. Vi säger att funktionen f(x) har vänstergränsvärdet A, då x går mot a − om följande gäller: Till varje ( " litet tal") ε > 0 finns det ett tal δ > 0 så att 1. funktionen f(x) är definierad för x β (a – δ, a) och x β (a – δ, a) ⇒ Vi skriver då |f(x) – A|< ε lim f ( x ) = A x →a − 15 av 20 Armin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR Gränsvärden OBEGRÄNSADE FUNKTIONER. OEGENTLIGA GRÄNSVÄRDEN I ovanstående definitioner har vi antagande att A är ett tal. Nu definierar vi funktionens oegentliga gränsvärden – ∞ och + ∞. Låt a vara ett reell tal. Låt f vara en reell funktion med definitionsmängden Df . Antag vidare att varje omgivning av punkten a innehåller andra punkter än a som ligger i funktionens definitionsmängd Df. Definition 5. Vi säger att funktionen f(x) → +∞, då x går mot a + om följande gäller: Till varje ( "stort tal") M > 0 finns det ett tal δ > 0 så att 1. funktionen f(x) är definierad för x β (a, a+ δ) och 2. x β (a, a+ δ) ⇒ Vi skriver då f(x) > M lim f ( x) = ∞ x →a + Definition 6. Vi säger att funktionen f(x) → –∞, då x går mot a + om följande gäller: Till varje tal M < 0 finns det ett tal δ > 0 så att 1. funktionen f(x) är definierad för x β (a, a+ δ) och 2: x β (a, a+ δ) ⇒ Vi skriver då f(x) < M lim f ( x ) = −∞ x→a + Om vi i de två ovanstående definitionerna ersätter x β (a, a + δ) med x β (a – δ, a) får vi definitioner för oegentliga gränsvärden då x går mot a − : lim f ( x) = ∞ x →a − och Exempel: Låt f ( x) = lim f ( x) = −∞ . x →a − 1 ( x − 2) 16 av 20 Armin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR Då gäller Gränsvärden lim f ( x) = −∞ , lim+ f ( x) = +∞ x →2 − x →2 ( Den vertikala linjen x= 2 kallas funktionens lodrät ( vertikal) asymptot. ) GRÄNSVÄRDEN DÅ Definition 7a. x→±∞ Låt A vara ett reell tal. Vi säger att funktionen f(x) har gränsvärdet A, då x går mot + ∞ om följande gäller: Till varje ε > 0 finns det ett tal M > 0 så att 1. funktionen är definierad för x > M och x>M ⇒ |f(x) – A| < ε Vi skriver då lim f ( x) = A x→∞ På liknande sätt definieras betydelse av uttrycket lim f ( x) = A . x→−∞ Definition 7b. Låt A vara ett reell tal. Vi säger att funktionen f(x) har gränsvärdet A, då x går mot – ∞ om följande gäller: Till varje ε > 0 finns det ett tal M så att 1. funktionen är definierad för x < M och 2. x < M ⇒ Vi skriver då |f(x) – A| < ε lim f ( x ) = A x → −∞ 17 av 20 Armin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR Exempel: Låt f ( x) = Då gäller Gränsvärden sin x x lim f ( x) = 0 x→−∞ och lim f ( x) = 0 x→+∞ . ( Den horisontella ( vågräta) linjen y=0 kallas funktionens vågrät ( horisontell) asymptot. ) Exempel: Låt f ( x) = sin x I det här fallet existerar inte gränsvärdet av f ( x) = sin x då x – > ∞ eftersom i varje interval ( b, ∞ ) antar funktionen f ( x) = sin x alla värden mellan – 1 och+1 Exempel . Bevisa med hjälp av definitionen att 3x 2 − 4 x 3 lim = x − >∞ 2 x 2 + 3 2 Bevis: Låt ε >0. Vi försöker finna ett (stort) tal M ( som beror av ε) så att 3x 2 − 4 x 3 | − | < ε för alla x>M. 2x2 + 3 2 Vi har | 3x 2 − 4 x 3 6 x 2 − 8 x − 6 x 2 − 9 − 8 x − 9 8x + 9 9x − |=| |=| 2 |=| 2 |<| 2 | ( om x>9) 2 2 2x + 3 2 4x + 6 4x + 6 4x + 6 4x Sista gäller om x > 9 ( som vi kan anta eftersom x -> + ∞. ) Alltså | 3x 2 − 4 x 3 9x 9 − |<| 2 |= 2 2x + 3 2 4x 4x 18 av 20 Armin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR Istället | 3x 2 − 4 x 3 9 − |< ε kan vi därför lösa enkla olikheten <ε 2 2x + 3 2 4x Eftersom Då blir | Gränsvärden 4 9 < ε om x > 4x 9ε kan vi ta M = max( 4 ,9) . 9ε 3x 2 − 4 x 3 9 − |< < ε för x>M . 2 2x + 3 2 4x Alltså för varje ε >0 finns det M [Vi kan välja t ex M = max( 4 ,9) ] sådant att 9ε 3x 2 − 4 x 3 | − |< ε om x > M . 2x 2 + 3 2 Enligt definitionen betyder detta att 3x 2 − 4 x 3 lim = vilket skulle bevisas. x − >∞ 2 x 2 + 3 2 Uppgift 7. Bevisa med hjälp av definitionen att 4x2 − x =2 lim x − >∞ 2 x 2 + 3 Tips. Se ovanstående exempel Till slut anger vi definitionen för uttrycken av typ lim f ( x) = ±∞ . x→±∞ Definition 8. Vi säger att funktionen f(x) går mot + ∞ då x går mot + ∞ om följande gäller: Till varje tal K > 0 ( oavsett hur stort är K) finns det ett tal M > 0 så att 1. funktionen är definierad för x>M och 2. x > M ⇒ Vi skriver då f(x) >K lim f ( x) = ∞ x→∞ Definition 9. Vi säger att funktionen f(x) går mot – ∞ då x går mot + ∞ om följande gäller: Till varje tal K finns det ett tal M > 0 så att 19 av 20 Armin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR Gränsvärden 1. funktionen är definierad för x>M och 2. x > M ⇒ Vi skriver då f(x) < K lim f ( x) = −∞ x→∞ På liknande sätt definieras uttryck lim f ( x ) = ∞ och lim f ( x ) = −∞ x → −∞ x → −∞ Exempel: Låt f ( x) = x 2 . då gäller lim f ( x) = +∞ x→−∞ och lim f ( x) = +∞ . x→+∞ 20 av 20