PKU-laboratoriet
PKU-laboratoriet är landets enda laboratorium för neonatal screening.
Alla nyfödda barn undersöks i dag för 24 ovanliga medfödda sjukdomar. Adoptiv- och invandrarbarn under 18 år
erbjuds också att ta PKU-provet, med den nationella rekommendationen att alla adoptiv- och invandrarbarn upp
till 8 års ålder bör provtas. Var och en av sjukdomarna beskrivs under fliken "Information om
nyföddhetsscreeningen".
Gemensamt för de sjukdomar som PKU-laboratoriet screenar för är att de alla är väldigt ovanliga och att nyfödda
som har någon av sjukdomarna oftast är symtomfria men att svåra handikapp och symtom utvecklas senare om
inte behandling sätts in tidigt.
Provet utgörs av blod som droppas på filtrerpappersdelen av en speciell remiss som rekvireras från PKUlaboratoriet. Provet ska tas så tidigt som möjligt men barnet måste vara minst 48 timmar gammalt. Provet skickas
till PKU-laboratoriet samma dag som det tagits. PKU-laboratoriet tillhandahåller svarspostetiketter så att frimärke
inte behöver köpas.
Det är mycket viktigt att veta att nyföddhetsscreeningen inte är en diagnos i sig själv, utan man måste alltid
bekräfta med uppföljande undersökningar.
Information om nyföddhetsscreening med PKU-provet
PKU-provet tas på alla nyfödda i Sverige sedan mitten av 60-talet. Syftet är att hitta barn med någon av ett antal
ovanliga men allvarliga medfödda sjukdomar som går att behandla och där en tidig diagnos är viktig för
prognosen. Risken att ett barn skulle ha någon av de här sjukdomarna är mycket liten. Bland de drygt 100 000
barn som föds varje år i Sverige är det sammanlagt mellan 70 och 80 som har någon av sjukdomarna som ingår i
testet. Det är viktigt att veta att screeningen inte är en diagnos i sig själv, man måste alltid bekräfta genom
uppföljande undersökningar.
De 24 sjukdomarna som ingår i nyföddhetsscreeningen
LCHAD-brist
Arginasbrist (ARG)
Argininosuccinatlyasbrist (ASA)
Betaketotiolasbrist (BKT)
Biotinidasbrist (BIOT)
CACT
Citrullinemi (CIT)
CPT 1 och 2
Fenylketonuri (PKU)
Galaktosemi (GALT)
Glutarsyreuri typ 1 (GA1)
Homocystinuri (HCY)
Isovaleriansyrauri (IVA)
Maple syrup urine disease (MSUD)
MCAD-brist
Medfödd binjurebarkhyperplasi (CAH)
Medfödd sköldkörtelhormonbrist (KH)
Metylmalonsyrauri (MMA)
Multipel acyl-CoA dehydrogenasbrist (MAD)
Primär karnitinbrist (CUD)
Propionsyrauri (PA)
Tyrosinemi typ 1 (TYR1)
VLCAD-brist
Endokrina sjukdomar
Medfödd sköldkörtelhormonbrist (KH)
Medfödd sköldkörtelhormonbrist, hypotyreos, innebär en minskad bildning av sköldkörtelhormon hos det nyfödda
barnet. Detta hormon är nödvändigt bland annat för hjärnans utveckling och barnets tillväxt. Brist på
sköldkörtelhormon leder till psykisk utvecklingsstörning och dvärgväxt. Symtom hos nyfödda är gulsot, slöhet och
för låg kroppstemperatur. Med tidig insatt behandling blir barnen symtomfria och utvecklas normalt. Behandlingen
innebär att patienten tar en tablett med sköldkörtelhormon (Levaxin) hela livet. Det föds 30-40 barn med medfödd
hypotyreos i Sverige varje år.
Medfödd binjurebarkhyperplasi (CAH)
Medfödd binjurebarkhyperplasi beror på en ärftlig nedsättning i binjurebarkens bildning av ämnena kortisol och
aldosteron. Flickor föds med missbildade yttre könsorgan och pojkar går in i en alltför tidig pubertet. Vid
aldosteronbrist drabbas båda könen av saltförlust som kan komma akut i andra till tredje levnadsveckan. Utan
behandling blir flickorna viriliserade, det vill säga utvecklar manliga drag, på grund av en ökad bildning av manliga
könshormoner och både flickor och pojkar får en kortare slutlängd. Behandlingen består av tillförsel av
binjurebarkhormoner i tablettform och medicinen måste tas hela livet. Flickornas yttre missbildning kan rättas till
kirurgiskt. Det föds cirka 10 barn med medfödd binjurebarkhyperplasi i Sverige varje år
Fel i nedbrytningen av fettsyror (betaoxidationsdefekter)
MCAD-brist
MCAD-brist beror på ett fel i nedbrytningen av medellånga fettsyror. I samband med infektioner, stress eller fasta
kräver kroppen stora mängder energi som den får genom nedbrytning av fett. En person med MCAD-brist riskerar
då drabbas av en akut omtöckning till följd av ansamling av skadliga fettnedbrytningsprodukter och/eller lågt
blodsocker. En sådan attack kan få dödlig utgång om patienten inte har en diagnos och kan få rätt behandling.
MCAD-brist är dessbättre relativt enkel att behandla för att förebygga attacker. Behandlingen består av att
undvika svältsituationer och tillskott av extra energi (ibland med glukosdropp) i samband med infektioner eller
trauma. Det föds två till fyra barn med MCAD-brist i Sverige varje år.
LCHAD-brist och andra defekter i det trifunktionella proteinet (TFP)
LCHAD-brist beror på ett fel i nedbrytningen av långa fettsyror. I samband med fasta, stress och infektioner får
kroppen energi genom nedbrytning av fettsyror. Patienter med LCHAD-brist kan då få lågt blodsocker eftersom de
inte kan bryta ner de långa fettsyrorna. Samtidigt bildas det höga koncentrationer av olika ämnen från
fettsyranedbrytningen som är skadliga för kroppen. Patienter med LCHAD-brist får vanligen symtom vid 4 till 12
månaders ålder med hjärtmuskelpåverkan, leverpåverkan, slöhet och uttalad muskelsvaghet. Symtom kan även
uppstå redan under första levnadsveckan. De akuta symtomen försvinner och fler symtom förebyggs med en kost
som innehåller väldigt lite fett samt med tillskott av fett med kortare fettsyror, livsnödvändiga fettsyror och
fettlösliga vitaminer. Patienterna måste undvika fasta vilket innebär att de även behöver energitillförsel nattetid. I
samband med infektioner med feber måste de även ha extra glukostillskott, ofta med sjukhusvård och intravenös
glukostillförsel. I genomsnitt föds ett till två barn med LCHAD-brist i Sverige varje år.
Vid screening för LCHAD-brist fångas även två andra defekter i det trifunktionella proteinet (TFP) upp.
Behandlingsprinciperna är desamma som för LCHAD-brist men resultaten av behandling osäkra. I Sverige föds
det färre än ett barn per år med någon av dessa sjukdomar.
VLCAD-brist
VLCAD-brist beror på ett fel i den mitokondriella nedbrytningen av väldigt långa fettsyror (mitokondrien är cellens
“kraftverk”). VLCAD-brist förekommer i tre olika varianter. Den svåraste formen kan leda till döden i hjärtstillestånd
under de första levnadsdagarna eller veckorna. Den andra varianten medför muskelsvaghet, leverpåverkan och
lågt blodsocker i samband med fasta. Den tredje varianten, som även är den mildaste, ger symtomdebut hos
äldre barn och upp i vuxen ålder med muskelsmärtor och muskelsvaghet i samband med ansträngning. Vilken
svårighetsgrad av sjukdomen patienten har styr behandlingen. För de två svåraste varianterna är behandlingen
en kost som innehåller väldigt lite fett och med olika tillskott av kortare fettsyror, livsnödvändiga fettsyror och
vitaminer samt intensiv behandling med glukostillförsel i samband svälttillstånd. För den mildaste varianten
behövs inte specialkost, men intensiv behandling i samband med svält är fortfarande nödvändligt. I genomsnitt
föds ett till tre barn varje år med VLCAD-brist i Sverige.
Fel i karnitinsystemet
Fel i karnitincykelns beståndsdelar (CPT I, CACT och CPT II)
Nedbrytningen av majoriteten av våra fettsyror sker i mitokondrierna, cellens “kraftverk”. Karnitincykeln används
för att transportera fettsyror in i mitokondrierna. Karnitincykeln består av tre olika delar: CPT I, CACT och CPT II.
Fel i CPT I och CACT kan resultera i tidiga symtom med lever-, hjärt- och muskelpåverkan. Fel i CPT II ger
muskelsmärtor och svaghet i samband med fasta, infektioner, stress och långvarigt muskelarbete. Behandlingen
är glukostillförsel vid symtom och patienter måste även undvika långvarigt muskelarbete. Dessa sjukdomar är
extremt ovanliga, långt färre än ett barn per år föds med någon av dessa sjukdomar.
Primär karnitinbrist (CUD)
Primär karnitinbrist beror på ett ärftligt fel i transporten av karnitin inom cellen. Sjukdomen leder till hjärtproblem
som vanligen ger symtom vid mellan 3 månader och 3 års ålder. Den kan även ge lever- och muskelpåverkan
men detta är ovanligt. Behandlingen består av daglig tillförsel av karnitin som lösning eller tabletter. Det föds färre
än ett barn per år i Sverige med primär karnitinbrist.
Organiska acidurier
Isovaleriansyrauri (IVA)
Isovaleriansyrauri beror på ett fel i nedbrytningen av aminosyroran leucin, vilket leder till en giftig ansamling av
nedbrytningsprodukter. Sjukdomen ger vanligen symtom under den första levnadsveckan med slöhet som leder
till medvetslöshet om man inte sätter in snabb behandling med glukosdropp och karnitintillförsel.
Långtidsbehandlingen är en proteinfattig kost med tillskott av en aminosyrablandning som inte innehåller
aminosyran leucin samt extra mineraler, vitaminer, karnitin och glycin. Prognosen vid tidigt debuterande
isovaleriansyrauri är förhållandevis god med behandling. Det föds ett barn vartannat till var tredje år med
isovaleriansyrauri i Sverige.
Propionsyrauri (PA)
Propionsyrauri beror på ett fel i nedbrytningen av aminosyrorna valin, isoleucin, treonin och metionin samt
fettsyror med udda antal kolatomer. Detta leder till en giftig ansamling av nedbrytningsprodukter Sjukdomen ger
ofta symtom i nyföddhetsperioden med matningssvårigheter, muskelsvaghet och slöhet som övergår i
medvetslöshet och kramper. Snabb behandling är mycket viktig för prognosen. Akutbehandlingen består i att
häva försurningen i kroppen, att tillföra stora mängder glukos för att bryta svälttillstånd och att begränsa intaget av
de aminosyror som inte kan brytas ned.
Knappt en fjärdedel av patienterna får symtom senare i livet, ofta i samband med en infektion. Symtomen varierar
men kan vara till exempel illamående och huvudvärk eller svårigheter att koordinera muskelrörelser. De kan även
bli mer uttalade som medvetslöshet. Symtomen lindras med en proteinfattig kost med tillskott av näringspreparat
fritt från de fyra aminosyror som patienterna inte kan bryta ned. Tarmaktiv antibiotika kan även minska bildningen
av propionsyra från bakterier i tarmen och på så sätt minska mängden giftiga nedbrytningsprodukter. Det föds
färre än ett barn per år med propionsyrauri i Sverige.
Metylmalonsyrauri (MMA)
Metylmalonsyrauri kan ha flera möjliga orsaker. Gemensamnt är att alla leder till en giftig ansamling av
metylmalonsyra. En del av patienterna har en sjukdomsbild som är snarlik den vid propionsyrauri och
behandlingen är då också densamma. Vissa patienter utvecklar njurproblem. En del av patienterna med
metylmalonsyrauri svarar bra på behandling med daglig tillförsel av kobalamin, vitamin B12, och dessa har en
mycket god prognos. För övriga är behandlingseffekten varierande, men behandling som kan sättas in innan
symtom uppkommer förbättrar prognosen avsevärt. Det föds i genomsnitt ett barn varje till vartannat år med
metylmalonsyrauri i Sverige.
Glutarsyreuri typ 1 (GA 1)
Glutarsyreuri typ 1 beror på ett fel i nedbrytningen av aminosyrorna lysin, hydroxylysin och tryptofan, vilket leder
till en giftig ansamling av nedbrytningsprodukter. Sjukdomen ger vanligen symtomdebut under de första
levnadsåren (i genomsnitt vid 1,5 års ålder) i samband med svälttillstånd, till exempel vid en infektion. Majoriteten
av de patienter som diagnostiseras först efter en akut kris blir svårt rörelsehandikappade. Sjukdomen kan även
starta smygande med en försenad motorisk utveckling. Det finns enstaka patienter med sjukdomen som är
symtomfria i vuxen ålder utan behandling. Patienter med glutarsyrauri måste få intensiv behandling med glukosoch fettinfusioner i samband med infektioner för att förebygga ansamling av giftiga ämnen som skadar hjärnan.
Den dagliga behandlingen är en proteinfattig kost med tillskott av en aminosyrablandning fri från lysin och
tryptofan samt extra mineraler, vitaminer och karnitin. Det föds färre än ett barn per år i Sverige med glutarsyreuri
typ 1.
Multipel acyl-CoA dehydrogenasbrist (MAD)
MAD orsakas av ett fel i bildningen av kofaktorn FAD. Detta leder till en blandad bild av glutarsyrauri,
isovaleriansyrauri och fel i nedbrytningen av fettsyror. Sjukdomen är behandlingsbar med viss framgång genom
tillförsel av karnitin och kofaktorn riboflavin. MAD är extremt ovanlig, långt färre än ett barn föds med sjukdomen i
Sverige varje år. MAD kallas ibland för Glutarsyreuri typ 2.
Betaketotiolasbrist (BKT)
Betaketothiolasbrist beror på ett fel i nedbrytningen av aminosyran isoleucin, vilket leder till en giftig ansamling av
nedbrytningsprodukter. Symtomen startar vanligen vid 6 till 12 månaders ålder i samband med ett svälttillstånd
utlöst av till exempel en infektion. Barnet blir illamående, kräks, blir slött och kan få kramper och till och med bli
medvetslösa. Behandlingen är att förhindra svälttillstånd med glukostillförsel samt att oskadliggöra den giftiga
ansamlingen av nedbrytningsprodukter. En del patienter får karnitinbrist och behöver därför även tillförsel av
karnitin. Vetskap om diagnosen gör att de allvarliga symtomen kan förebyggas genom åtgärder i samband med
infektioner. Det föds färre än ett barn per år i Sverige med betaketotiolasbrist.
Fel i ureacykeln
Citrullinemi (CIT)
Citrullinemi typ 1 beror på ett fel i ureacykeln vilket leder till ammoniakförgiftning. I ureacykeln gör vi oss av med
överskott av kväve som vi får i oss främst från proteiner i födan. Citrullinemi typ 1 kan visa sig under
nyföddhetstiden med ammoniakförgiftning eller senare i samband med svälttillstånd. Citrullinemi typ 2 beror på ett
fel i transporten av citrullin inuti cellen vilket också leder till ammoniakförgiftning. Citrullinemi typ 2 förekommer i
Sydostasien och är ytterst ovanlig hos personer med europeiskt ursprung. Den ger en bristande funktion i
ureacykeln med leverpåverkan i nyföddhetsperioden. Behandlingen för både citrullinemi typ 1 och typ 2 är att
avgifta patienten från ammoniak genom att stoppa nedbrytningen av proteiner och öka utsöndringen av
kvävegrupper. Nedbrytningen av proteiner bromsas genom intravenös tillförsel av glukos i den akuta situationen.
Avgiftning sker genom tillförsel av läkemedel som binder de aminosyror som ammoniak bildas från. Vid höga
nivåer av ammoniak genomförs också blodrening för att snabbt sänka ammoniaknivån. Långtidsbehandlingen
består av en proteinfattig kost med tillskott av livsnödvändiga aminosyror, vitaminer och mineraler samt tillskott av
avgiftande läkemedel. Det föds färre än ett barn per år i Sverige med citrullinemi.
Argininosuccinatlyasbrist (ASA)
Argininosuccinatlyasbrist ger symtom som liknar de vid citrullinemi och den behandlas på samma sätt. Det föds
färre än ett barn per år i Sverige med argininosuccinatlyasbrist
Arginasbrist (ARG)
Arginasbrist ger vanligen en annorlunda symtombild än de övriga ureacykeldefekterna. Symtomen liknar i stället
cerebral pares (CP) och patienterna får ofta denna diagnos. Sjukdomsförloppet förvärras dock över tiden och
patienterna kan utveckla kramper, oförmåga att styra sina rörelser och ofrivilliga muskelsammandragningar.
Arginasbrist behandlas på liknande sätt som citrullinemi. Det föds färre än ett barn per år i Sverige med
arginasbrist.
Andra fel i omsättningen av aminosyror
Fenylketonuri (PKU)
Fenylketonuri är en ärftlig sjukdom i omsättningen av aminosyran fenylalanin. Barn med sjukdomen är
normalutvecklade när de föds, men utan behandling får de under det första levnadsåret svår utvecklingsstörning
och neurologiska symtom. Om sjukdomen diagnostiseras och kostbehandling inleds under de första
levnadsveckorna kan man förebygga dessa skador. Kosten består av ett lågt fenylalaninintag och måste fortsätta
hela livet. Det föds cirka sju barn med fenylketonuri i Sverige varje år.
Maple syrup urine disease (MSUD)
MSUD beror på ett fel i nedbrytningen av aminosyrorna leucin, isoleucin och valin, vilket leder till en giftig
ansamling av nedbrytningsprodukter. MSUD förekommer i en akut form där barnet blir allmänpåverkat och
medvetandesänkt under första till andra levnadsveckan. Risken är hög för bestående hjärnskador i de fall då
behandling startas först efter att barnet fått allvarliga symtom. Två lindrigare varianter finns också: en form med
skov där patienten är helt symtomfri mellan skoven men kan bli förgiftad vid kraftiga svälttillstånd i samband med
infektioner med eller utan bestående men, och en kronisk med långsam utveckling av symtom med försenad
utveckling. Den akuta behandlingen riktar sig mot att häva svälttillståndet och den långvariga behandlingen är en
kost med begränsat proteinintag och tillskott av proteinersättning fri från de grenade aminosyrorna samt extra
vitaminer och andra spårämnen. I vissa sällsynta fall svarar sjukdomen väl på behandling med höga doser tiamin,
vitamin B1. Det föds färre än ett barn per år i Sverige med MSUD
Tyrosinemi typ 1 (TYR 1)
Tyrosinemi typ 1 beror på ett fel i nedbrytningen av aminosyran tyrosin, vilket leder till en giftig ansamling av
nedbrytningsprodukter. Sjukdomen visar sig vanligen före 6 månaders ålder med symtom från levern och med
njurpåverkan. Neurologiska symtom kan också förekomma, med svåra nervsmärtor, kramper och förlamningar
som kan leda till döden. Tyrosinemi typ 1 behandlas framgångsrikt med en dioxygenashämmare, nitisinone, som
hämmar nedbrytningen av tyrosin före enzymsteget som inte fungerar, vilket gör att de giftiga
nedbrytningsprodukterna aldrig kan ansamlas. Behandlingen kombineras med en kostbehandling med
proteinfattig kost (för att sänka intaget av fenylalanin och tyrosin) tillsammans med aminosyrapreparat fria från
dessa båda aminosyror. Det föds i genomsnitt ett barn med tyrosinemi typ 1 i Sverige varje år.
Homocystinuri (HCY)
Homocystinuri beror på ett fel i nedbrytningen av aminosyran homocystein. Sjukdomen kan orsakas av en rad
olika mutationer som ger olika symtombilder. Den upptäcks vanligen först i förskoleåldern eller senare då
patienten drabbas av linslossning och patienten får an akut synnedsättning på det drabbade ögat. En stor andel
av patienterna får en varierande grad av försenad utveckling, skelettsymtom med nedsatt förkalkning, tunn
kroppsbyggnad och en ökad risk för kärlsjukdomar. Några patienter svarar bra på behandling med hög dos
pyridoxin, vitamin B6. Andra svarar till en viss utsträckning medan en del inte ser någon effekt av denna
behandling. En annan behandling är tillskott av betain i kombination med en proteinfattig kost. Det föds i
genomsnitt ett barn med homocystinuri i Sverige varje år.
Andra sjukdomar
Biotinidasbrist (BIOT)
Biotinidasbrist beror på ett ärftligt fel i enzymet biotinidas som är nödvändigt för att biotin, vitamin B7, ska kunna
återanvändas i kroppen och för att vi ska kunna ta tillvara den form av biotin som finns i födan. Vid biotinidasbrist
föds barnen symtomfria men blir vanligen sjuka efter 3 till 6 månader. Symtomen är muskelsvaghet,
kramptillstånd, psykisk utvecklingsstörning och hudförändringar, dessutom förekommer ofta hörsel- och
synproblem. Behandlingen består av en tablett biotin per dag hela livet. Om sjukdomen diagnostiseras tidigt och
behandling sätts in förblir patienterna helt symtomfria. Det föds ett till två barn med biotinidasbrist i Sverige varje
år.
Galaktosemi (GALT)
Galaktosemi är en ärftlig sjukdom i omsättningen av sockerarten galaktos. Barnen insjuknar när de får mat som
innehåller galaktos, till exempel bröstmjölk och modersmjölksersättning. De första symtomen är kräkningar,
viktnedgång, slöhet, gulsot och kramper. Om de överlever den första krisen och får mer galaktoshaltig mat kan de
få linsgrumling och psykisk utvecklingsstörning. Med tidig insatt behandling med en galaktosfri kost går de akuta
symtomen tillbaka och barnen utvecklas i stort sett normalt. Kosten måste fortsätta hela livet. Det föds i
genomsnitt ett barn med galaktosemi i Sverige varje år
Information for parents about newborn screening
The PKU test has been offered to newborns in Sweden since the mid 1960s. The
purpose of
the test is to find children with very rare but treatable metabolic diseases. An early
diagnosis is crucial to enable a good prognosis for the child.
If any of the screening results are abnormal a paediatrician from your home hospital
will
contact you and arrange for further tests. The risk that your child has one of these
diseases
is very remote. Among the approximately 100,000 children born in Sweden each
year,
some 70 to 80 are found to have one of the diseases that we are testing for. From
the
beginning, the only disease in the screening was phenylketonuria, PKU. Over the
years the
number of included diseases has increased as screening methods and treatments
have
improved. A list of the diseases currently in the screening, including a short
description of
each, can be found on our web page www.karolinska.se/pku. There you can also find
more
information about the PKU test.
The test is taken as soon as possible after the age of 48 hours. A few drops of blood
are
collected on a filter paper, allowed to dry and sent to the PKU laboratory for analysis.
The
results are ready within a week. Sometimes the sample is not sufficient in which case
we
will ask for a new sample. After analysis the sample is kept in a biobank for
complementary analysis, quality control and method development. It is also available
for
research approved by an ethical committee. The sample is kept in accordance with
the
Swedish biobank law. The data we save is the mother’s name and personal number,
the
child’s personal number or date of birth and gender, the time of sampling, the length
of the
pregnancy and the name of the maternity ward. We need this information to keep
track of
the sample as well as to interpret the analysis results.
If you do not consent to have your child’s sample saved in the biobank, you can ask
for it
to be discarded. This is done in writing by filling in a No-counterfoil, which you can
get
from the nurse who takes the sample. It must be signed by both legal guardians
(alternatively the guardian if there is only one). The signed counterfoil is sent to
Stockholms Regionala Biobankscentrum, Box 4151, 141 04 Huddinge. You can also
download the No-counterfoil through the heading ”Patient” at
www.biobanksverige.se.
Stockholm, November 2011
PKU-laboratoriet, CMMS, L7:05,
Karolinska Universitetssjukhuset Solna, 171 76 Stockholm. Telephone: 08-517 714
70
Provtagningsinformation för PKU-provet
Idag tas PKU-provet oftast venöst i ett blodkärl på handryggen eller i armvecket på barnet. Om det är svårt att
hitta ett bra blodkärl kan man ta blodprovet kapillärt i hälen. Vid provtagningen ska alla ringar på PKU-remissen
fyllas helt med blod. Blodet måste tränga igenom filtrerpappret helt.
För att barnet ska känna så lite smärta som möjligt är det bra om det är nymatat eller får lite sockervatten (30 %
glukos) i munnen i samband med provtagningen. Provet ska tas så tidigt som möjligt men barnet måste vara
minst 48 timmar gammalt. Detta gäller även underburna, dvs. för tidigt födda barn. Barnet behöver inte ha ätit.
Anledningen till att provet ska tas så tidigt som möjligt efter 48 timmars ålder är dels för att kunna få en diagnos
så fort som möjligt, men också eftersom vissa sjukdomar kan maskeras när barnet börjat äta ordentligt. Provet får
heller inte tas före 48 timmars ålder då det ökar risken för falska positiva utslag och eftersom barnet till stor del
fortfarande delar mammans blodkemi.
För att undvika fördröjd diagnos hos barn med någon av sjukdomarna ska provet skickas med posten samma dag
som det har tagits. PKU-laboratoriet tillhandhåller speciella svarspostetiketter. Kuverten behöver då inte frankeras
utan kan läggas direkt på postlådan. Internposten ska INTE användas.
Vid tidig hemgång, före 48 timmars ålder, ska det finnas rutiner för när, var och av vem provet ska tas. Det är
viktigt att provet tas i rätt tid på alla barn.
Att tänka på vid PKU-provtagning
Provet ska tas så tidigt som möjligt efter att barnet har blivit 48 timmar gammalt.
Fyll i remissen noggrant. Tänk speciellt på att få med ett telefonnummer där familjen kan nås.
Låt insticksstället torka innan provtagning. Desinfektionsmedel kan förstöra enzymerna i provet.
Låt helst blodet droppa ner på ringarna på filtrerpappersdelen.
EDTA- och citrat påverkar analyserna. Använd ALDRIG blod från EDTA- eller citrat-rör.
Alla fyra cirklar måste vara mättade med blod. Blod ska ha trängt igenom filtrerpappret till baksidan.
Fyll aldrig i en redan påbörjad fläck. Om provtagningen misslyckas, tag en ny remiss och börja om.
Blöt inte ner filtrerpappersdelen. Ta ett nytt prov på en ny remiss om den första har blivit blöt.
Låt provet lufttorka horisontellt i cirka 3 timmar innan det läggs i kuvertet.
Utsätt inte provet för direkt solljus eller hög värme. Detta kan inaktivera enzym och barnet riskerar att
återkallas i onödan.
Smutsa inte ner filtrerpappersdelen, varken före eller efter provtagning.
Använd PKU-laboratoriets svarspostetiketter och lägg provet på postens brevlåda samma dag som det
är taget. Använd INTE internposten.
Använd helst A4-kuvert, A5-kuverten kan förstöras i postgången om kuvertet innehåller många remisser.
Specialfall
Vid blodsmitta, märk remissen med BLODSMITTA och lägg den i en plastficka efter att provet har torkat.
Lägg därefter plastfickan med provet i ett kuvert. Prover med blodsmitta kan skickas tillsammans med
andra PKU-prover. Kuvertet ska inte märkas med blodsmitta.
Vid blodbyte före 48 timmars ålder tas ett prov före blodbytet och ett prov 72 timmar efter blodbytet.
Märk remisserna med före och efter blodbyte samt datum för blodbytet. Blodbytet kan påverka
analysresultatet och ge ett falskt negativt svar.
Vid intravenös behandling med aminosyror (TPN) tas provet som vanligt när barnet är minst 48 timmar
gammalt. Märk remissen med pågående intravenös aminosyrabehandling (alt TPN-behandling).
Information om en försöksverksamhet med screening för medfödd
immunbrist med PKU-provet i Stockholms län
PKU-laboratoriet startar en treårig försöksverksamhet med screening för medfödda immundefekter. Gäller barn
födda 15 november 2013 och senare. Försöksverksamheten är ett projekt som pågår i Stockholmsregionen, med
målet att kunna lägga screening för medfödd immunbrist till det nationella screeningsprogrammet.
Primära immundefekter är en grupp av över 200 ärftliga tillstånd som resulterar i ett nedsatt försvar mot
infektioner. De svåraste formerna är livshotande sjukdomar som vanligen leder till döden före ett års ålder men
om diagnosen ställs tidigt, före insjuknande i svåra infektioner, kan barnen helt botas genom
stamcellstransplantation.
Kroppens immunsystem består av flera olika typer av vita blodkroppar som samarbetar i vårt försvar mot
infektioner. Två typer av vita blodkroppar som är mycket viktiga är så kallade T- och B- lymfocyter. Dessa två
celltyper samarbetar för att hålla oss friska. Vid vissa medfödda immunbrister saknas det eller finns för lite T- och
B-lymfocyter, vilket ger ett försvagat immunförsvar. Vid de svåraste formerna (Severe Combined Immuno
Deficiency, SCID) är immunförsvaret så svagt att barnen blir allvarligt sjuka redan under första levnadsåret och
därför kan behöva genomgå en benmärgstransplantation.
I Sverige föds i genomsnitt 2-4 barn per år med den svåraste formen av medfödd immunbrist, SCID.
Hur går screeningen till?
En metod som kan användas för screening av T-cellsbrist har utvecklats i USA och med den inför man nu allmän
screening i USA för de immundefekter som orsakas av en bristande bildning av T-celler. Man bestämmer
koncentrationen av små DNA-cirklar (TRECs) som klipps ut vid nybildning av T-celler. Vi har i ett samarbete
mellan Universitetet i Leipzig och Karolinska utvecklat en metod som i samma analys även bestämmer
koncentrationen av en liknande DNA-cirkel som klipps ut när B-celler bildas (KREC). Genom att
koncentrationsbestämma båda dessa komponenter i ett enda prov kan vi fånga immundefekter som orsakas av
bristande bildning av T-celler och/eller B-celler. Genen för β-aktin kvantiteras också samtidigt som kontroll på att
analysen fungerat. Med denna ”trippelanalys” som använder realtids PCR har vi analyserat 10 000 avidentifierade
prov samt prov från barn med kända immundefekter. Metoden behöver nu testas i stor skala för att se att den kan
användas på stora mängder prov och för att införa bra rutiner för screening och uppföljning
Information om projektet
Försöksverksamheten med screening för medfödd immunbrist är ett treårigt projekt som är ett samarbete mellan
CMMS och Kliniken för immunologi och transfusionsmedicin. Projektet genomförs inom ramen för en etikgodkänd
forskningsstudie där barn födda i Stockholmsregionen kommer att screenas för medfödda immunbrister.
Deltagande i studien är frivilligt. Föräldrar som inte vill att deras barn ska ingå skickar in en av båda
vårdnadshavare underskriven Nej-talong. Provtagaren ska i så fall också skriva in direkt på remissen att barnet
inte ska screenas för immunbrist.
Vetenskaplig grund
Allmän screening för medfödd immunbrist görs än så länge endast på ett fåtal ställen i världen, och inga screenar
ännu för både T-cell- och B-cellbrist. Om detta projekt faller väl ut kan Sverige därmed bli det första landet i
världen som screenar för båda dessa immunbristtyper.
Metoden vi kommer att använda är väl underbyggd i vetenskapen:
Newborn screening for primary immunodeficiencies: beyond SCID and XLA. Borte S, Wang N,
Oskarsdóttir S, von Döbeln U, Hammarström L. Ann N Y Acad Sci. 2011 Dec;1246:118-30.
Neonatal screening for severe primary immunodeficiency diseases using high-throughput triplex realtime PCR. Borte S, von Döbeln U, Fasth A, Wang N, Janzi M, Winiarski J, Sack U, Pan-Hammarström
Q, Borte M, Hammarström L. Blood. 2012 Mar 15;119(11):2552-5.
Guidelines for newborn screening of primary immunodeficiency diseases. Borte S, von Döbeln U,
Hammarström L. Curr Opin Hematol. 2013 Jan;20(1):48-54. Review.
Gång för information till föräldrar
(på mödravårdscentral och vid provtagning)
Blivande föräldrar ges ett informationsblad i tredje trimestern i samband med kontakt med mödravården. Vid detta
tillfälle förväntas inte föräldrarna att bestämma sig om de vill delta i studien, utan de ska bara få informationen i
handen så de kan läsa igenom den i god tid innan själva provtagningen.
Nyblivna föräldrar får sedan samma information i samband med att PKU-provet tas, drygt 48 timmar efter barnets
födelse. Om de tackar nej till att delta ska båda vårdnadshavare skriva under Nej-talongen som sedan skyndsamt
skickas in till PKU-laboratoriet.
Anledningen till att informationen ges till föräldrarna vid två tillfällen är dels för att det innebär lägre risk att någon
helt missas att informeras, och dels för att föräldrarna då får tid att ta till sig informationen innan det är dags för
provtagning.
Personalen på mödravårdcentralen och vid provtagning bör vara beredd på att svara på frågor som kan
uppkomma, alternativt kunna hänvisa till PKU-laboratoriets hemsida eller studieledarna vilkas telefonnummer
finns i informationsbladet till föräldrar.
Material för nedladdning:
Föräldrainformation (147 kB)
Föräldrainformation på engelska (kommer snart)
Föräldrainformation med arabiska (235 kB)
Information för provtagare (122 kB)
Nej-talong (119 kB)
Nej-talong på engelska (kommer snart)
Nej-talong med arabiska (130 kB)
