Erkännande och omfördelning
Orättvisa och politiska strategier hos
Judith Butler och Nancy Fraser
Textunderlag:
1. Nancy Fraser - Redistribution to Recognition –
Dilemmas of Justice in a ”Post-socialist” Age
(1995).
2. Judith Butler – Merely Cultural (1997).
3. Nancy Fraser – Heterosexism, Misrecognition
and Capitalism (1997).
Närma oss texterna genom:
- Deras olika teoretiska kontexter (Marxism
och poststrukturalism)
- Deras argumentation
- Deras relevans för dagens politiska landskap
Marxism
Relationen mellan bas och
överbyggnad:
”Basen determinerar överbyggnaden, och
det är således ekonomin som bestämmer
vad människorna säger och tänker. Det är
också basen som får historien att rulla,
eftersom förändring anses vara förorsakad
av förändringar i ekonomin” (Winther
Jørgensen & Phillips 2000:38).
Frankfurtskolan om mainstreamfilm:
"Den är det investerade kapitalets
triumf. Att bränna in dess allmakt som
härskarens tecken i hjärtat på de
utblottade [...] är meningen med alla
filmer [...]”.
Horkheimer och Adorno
Poststrukturalism
Poststrukturalism - kulturellt och
materiellt
Språket skapar världen på olika vis och vi kan
inte tänka världen, så som den framträder för
oss, bortom språket. Språket tjänar alltså inte
syftet att representera och upprätthålla världen,
det materiella. Istället skapar språket, på ett
performativt sätt, materialiteten och den värld
vi befinner oss i.
Fraser
1. Det finns ekonomiskt förtryck och kulturellt förtryck.
2. Det finns en skillnad på kamper för erkännande och
kamper för omfördelning. Politiska kollektiv kan vara
inriktade på antingen erkännande eller omfördelning.
3. Dessa kamper kan både stärka och försvaga varandra.
Kampen för omfördelning och för erkännande kan
vara i en intressekonflikt med varandra.
Fraser:
”What is the relation between claims for
recognition, aimed at remedying cultural
injustice, and claims for redistribution, aimed at
redressing economic injustice? And what sorts
of mutual interferences can arise when both
kinds of claims are made simultaneously?”
forts.
4. Det finns grupper som är utsatt för dubbelt
förtryck. Både ekonomiska orättvisor och
kulturell nedvärdering. Detta är bivalenta
grupper.
5. Måste hitta en politisk strategi för att kunna
frigöra dessa bivalenta grupper, hitta ett sätt att
tänka erkännande och omfördelning samtidigt.
6. Här introducerar Fraser affirmation och
transformation som alternativa begrepp.
Olika kollektiv och deras strategier
1.Kollektiv som behöver omfördelning
(t.ex.klass)
2. Kollektiv som behöver erkännande (t.ex.
sexualitet)
Omfördelning = upphävandet av specificitet
Erkännande = bejakandet av specificitet
3. Bivalenta kollektiv = behöver både och
Bivalenta kollektiv och deras dilemma:
”People who are subject to both
cultural injustice and economic
injustice need both recognition and
redistribution. They need both to
claim and to deny their specificity.
How, if at all, is this possible?”
Fraser (1997)
Genus som bivalent kollektiv
”The result is a vicious circle of cultural
and
economic
subordination.
Redressing gender injustice, therefore,
requires changing both political
economy and culture.”
Etnicitet som bivalent kollektiv
• Eliminating ‘race’specific exploitation, marginalization, and deprivation requires abolishing
the racial division of labour—both the racial
division between exploitable and superfluous
labour and the racial division within paid
labour. The logic of the remedy is like the logic
with respect to class: it is to put ‘race’ out of
business as such. If ‘race’ were nothing but a
political-economic differentiation, in sum,
justice would require its abolition.
Affirmation och transformation
• Affirmation – lösningar som angriper
orättvisor utan att attackera själva grunden
• Transformation – lösningar som attackerar
själva grunden för orättvisorna
Butler:
• ”Clearly, one more or less implicit presumption in
some of these arguments is the notion that
poststructuralism has thwarted Marxism, and
that any ability to offer systematic accounts of
social life or to assert norms of rationality –
whether objective, universal, or both – is now
seriously hampered by a poststructuralism that
has entered the field of cultural politics, where
that poststructuralism is constructed as
deconstructive, relativistic and politically
paralyzing” (s.1).
Butler
”Although I would agree that a narrowly
identitarian construal of such movements leads
to a narrowing of the political field, there is no
reason to assume that such social movements
are reducible to their identitarian formations” .
Vidare:
Icke-normativt begär hotar den
heterosexuella
grund
som
kapitalismen vilar på, därför är det en
kritik av kapitalismen, vilket Butler
menar att Fraser inte erkänner.
”The economic, tied to the reproductive, is
necessarily linked to the reproduction of
heterosexuality. It is not that non-heterosexul forms
of sexuality are simply left out, but that their
suppression is essential to the operation of that
prior normativity. This is not simply a question of
certain people suffering a lack of cultural
recognition by others but, rather, a specific mode of
sexual production and exchange that works to
maintain
the
stability
of
gender,
the
hetersosexuality of desire, and the naturalization of
the family”
Vidare:
• Homosexuella är också utsatta för materiella
orättvisor
• Butler menar att Fraser baserar sin
argumentation på en allt för strikt uppdelning
av materiellt och kulturellt.
Frasers svar
• Det rör sig om distinktionen mellan
ekonomiskt och kulturellt snarare än en
mellan kulturellt och materiellt
• Samtida kapitalism är inte så homogen som
Butler beskriver den, sexualitet är inte så tätt
förbundet med kapitalet som Butler menar,
varken på ett begreppsligt eller på ett reellt
(funktionalistiskt) plan.
Frågor att ta med till seminariet
• Vad är skillnaden mellan krav på omfördelning och
erkännande? Hur formar det olika gruppers politiska
kamp?
• Vad innebär Frasers uttryck
”recognition/redistribution dilemma”?
• Varför blir detta dilemma extra närvarande för
bivalenta grupper, enligt Fraser?
• Vilken är Butlers kritik? Hur bygger hon upp den?
Vilka blir de viktiga argumenten?
• Vad svarar Fraser? Hur bemöter hon Butlers kritik?
• På vilket vis aktualiseras teman från Fraser och Butler
i texterna ni har fått att läsa till seminariet?
