RÅM-protokoll 2014, bilaga 13 - Mångfaldsplan
Fältbiologernas mångfaldsplan
Antagen vid riksårsmötet i Malmö 2014
Denna mångfaldsplan syftar till att göra Fältbiologerna till en mer jämlik organisation. Alla
Fältbiologer ska få samma bemötande och stå inför samma möjligheter, bortom förtryckande
strukturer. Här fastställs hur Fältbiologernas riksförening ska arbeta för jämlikhet och mångfald på
olika sätt i föreningen; bland medlemmar och förtroendevalda, på aktiviteter, på arbetsplatser och
med minifältisar.
Varför en mångfaldsplan?
Visionen är att alla unga människor i Sverige som är intresserade av natur och miljö ska kunna vara
aktiva och känna sig välkomna i Fältbiologerna. Diskriminering på grund av könsidentitet,
könsuttryck behandlas särskilt i jämställdhetsplanen.
I dagens samhälle existerar förtryck som i högsta grad begränsar oss. Att människor diskrimineras
beroende på könsidentitet, könsuttryck, etnicitet, hudfärg, sexualitet, religion, klass och
funktionalitet är ett faktum. Hat, dehumanisering och fördomar mot +era samhällsgrupper
normaliseras, och kommer därmed att påverka hur vi förhåller oss till varandra. Dessa
problematiska föreställningar kommer att leva vidare inom Fältbiologerna om vi inte aktivt väljer
att arbeta mot dem. Första steget är att erkänna och belysa dem.
Fältbiologerna är idag en mycket homogen organisation där en stor majoritet av de aktiva
medlemmarna är vita icke-religiösa personer, ofta med medelklassbakgrund. Att få icke-vita
personer söker sig till Fältbiologerna är ingen slump, och detta är någonting vi alltid bör diskutera.
Vi vill vara en förening som arbetar efter demokratiska principer med ett uttalat syfte att arbeta
mot en hållbar värld. Att vi ändå är en övervägande majoritet vita personer kan absolut ses som ett
omedvetet uteslutande. En representation av personer med olika erfarenheter och bakgrund är
essentiellt.
Makt- och normgruppen
Råm2012 beslutade om att en Makt- och normgrupp skulle tillsättas för att driva föreningens
jämlikhetsarbete.
•
Makt- och normgruppen utlyses om och tillsätts av riksstyrelsen.
•
En utvärdering av mångfaldsarbetet ska genomföras varje år och presenteras på årsmötet.
Riksstyrelsen är ansvarig över att denna utvärdering sker.
•
Det är fördelaktigt att en styrelseledamot sitter med i Makt- och normgruppen.
•
Gruppen har till uppgift att utforma strategier för föreningens mångfaldsarbete.
Utåtriktad verksamhet
Början till förändring är att bli medveten om hur föreningen riktar sig mot andra unga
människor i exempelvis värvningsbroschyrer och föredrag på skolor. Det är lätt hänt att vi
RÅM-protokoll 2014, bilaga 13 - Mångfaldsplan
faller in i ett problematiskt mönster där fokus läggs på att nå ut till andra unga som vi själva
identifierar oss med. Medvetet eller omedvetet förutsätter vi att det är där som vi har
störst möjlighet att värva nya medlemmar. Snarare är det så att vi på detta sätt går miste
om många potentiella medlemmar. Fältbiologerna ska därför:
•
Vid skolföredrag se till att besöka olika skolor både från förorterna, innerstan och
landsbygd.
•
Vid skolföredrag se till att besöka olika program och inriktningar.
•
Tänka på att PR-material och tidningen Fältbiologen ska kunna tilltala olika grupper av
ungdomar. Även bilderna på oss medlemmar ska sträva efter att representera en så stor
bredd som möjligt.
Riksstyrelsen och förtroendevalda
Riksstyrelsen och förtroendevalda fungerar ofta som förebilder för medlemmar och därför spelar
deras uppträdande en viktig roll. De bör arbeta för att sprida kunskap om praktiskt arbete kring
mångadsfrågor i föreningen. Detta ska göras bland annat på följande sätt:
• I riksstyrelsen ska det 1nnas en ledamot som har det yttersta ansvaret för att mångfaldsfrågor
drivs inom föreningen.
• Förtroendevalda på riksnivå och distriktsstyrelser ska få utbildning i mångfaldsfrågor.
Riksstyrelsen är ansvarig för detta.
• En mötesteknik ska användas som tar tillvara alla styrelseledamöters erfarenheter, önskemål och
åsikter.
• Riksstyrelsen är ansvarig för att ett makt- och normpass hålls på minst en av årets stora
aktiviteter, såsom riksårsmötet eller Fältstation Öland.
Aktiviteter
Fältbiologerna ska genom sina kurser, exkursioner och aktioner arbeta på följande sätt för
jämlikhet:
•
Det är viktigt med representation av personer som liknar en själv och som en kan identi1era
sig med. Fältbiologerna ska sträva efter att ha ledare med olika bakgrund på aktiviteter.
•
Använda pedagogiska modeller som lyfter fram alla deltagares erfarenheter och önskemål.
•
Fältbiologerna ska ha aktiviteter som riktar sig till alla grupper av unga. Fältbiologerna ska
undersöka möjligheter att ha samarbeten kring såväl enstaka aktiviteter som projekt med
ungdomsorganisationer som riktar sig till exempelvis invandrargrupper eller
funktionshindrade.
•
Kurslokaler som är förlagda till städer ska vara tillgängliga för rullstolsburna och i möjligaste
mån även övriga lokaler.
RÅM-protokoll 2014, bilaga 13 - Mångfaldsplan
Årsmöten och medlemsmöten
Det är viktigt att alla oavsett bakgrund känner sig inkluderade även om en kanske är
minoritet i sammanhanget. Vi måste sträva efter att deltagare är lika aktiva, detta genom
att:
•
På riksårsmöten i Fältbiologerna ska ett jämlikhetspass hållas. Passet ska syfta till att
medvetandegöra deltagarna om existerande ojämlikheter, samt tillvägagångssätt för att
bryta dessa mönster, både som grupp och som individ.
•
Riksårsmöteslokaler ska vara tillgängliga för rullstolsburna.
•
Ansvariga för ovanstående punkter är riksstyrelsen och riksårsmöteskommittén.
Anställda och arbetsplatser
Fältbiologerna ska som arbetsgivare arbeta för jämlika arbetsplatser på följande sätt:
•
Riksstyrelsen är ansvarig för att alla anställda i Fältbiologerna genomgår en utbildning i
mångfaldsfrågor.
•
Ingen diskriminering får förekomma vid nyanställning, lönesättning eller fördelning av
arbetsuppgifter mellan anställda.
•
De anställda ska kritiskt granska sitt eget beteende gentemot medlemmarna och varandra
för att upptäcka och i så fall ändra på diskriminerande beteenden.
•
Underrepresenterade grupper ska uppmanas söka vid utlysning av tjänster.
Valberedningen på riksnivå
Valberedningen har till uppgift att föreslå personer till riksstyrelsen och andra
förtroendeposter på riksnivå. I det arbetet är ett mångfaldsperspektiv viktigt.
Valberedningen ska därför i sitt arbete tänka på följande:
•
Valberedningen ska kritiskt självrannsaka sina bedömningar så att de inte färgas av
medvetna eller omedvetna fördomar om olika grupper.
•
Valberedningen ska sträva efter mångfald på alla förtroendeposter på riksnivå.
Minifältisar
Normer och fördomar följer med oss ända från födseln.
Riksföreningen ska jobba på följande sätt med minifältisar och mångfald:
•
Under minifältisledarutbildningen ska mångfaldsfrågor behandlas.
•
Vid värvning av minifältisar ska informationen nå ut till en mångfald av grupper i samhället.
