Mosjö skolas plan mot diskriminering
och kränkande behandling
Verksamhetsformer som omfattas av planen: Skola F-6 samt skolbarnsomsorg
Läsår: 2016/2017
Grunduppgifter
Verksamhetsformer som omfattas av planen
Skola F-6 samt skolbarnsomsorg
Ansvarig för planen
Anette Larsson, tillförordnad rektor
Vår vision
På vår skola känner alla sig trygga och visar respekt för varandra och människors olikheter.
Planen gäller från
2016-11-01
Planen gäller till
2017-10-31
Läsår
2016-2017
Elevernas delaktighet
Trygghet finns med som en stående punkt på klassråd och elevråd. Gemensamma diskussioner förs
regelbundet om innehållet i planen. Rektor ansvarar.
Vårdnadshavarnas delaktighet
Planen finns på skolans hemsida. Information ges vid föräldramöten och föräldraråd.
Personalens delaktighet
Trygghetsgruppen informerar all personal om planens innehåll och fortsatta utveckling. Detta sker
vid november månads arbetsplatsträff, samt fortlöpande under läsåret.
Förankring av planen
Planen blir känd och förankrad hos elever, föräldrar och personal genom den implementering som
sker i början av varje läsår. Planen finns på skolans hemsida. http://www.orebro.se/mosjoskola
Utvärdering
Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats
Vid vårterminens första arbetsplatsträff (APT) utvärderades planen i personalgruppen. Det
reflekterande samtalet har utgått från frågeställningarna;
•
Hur välkänd är planen?
•
•
Följs den?
Vad behöver förändras?
Eleverna är delaktiga i utvärderingen av främjande insatser och förebyggande åtgärder. Vid
utvecklingssamtalen, höst och vår, lyfts trygghet och trivsel som en punkt.
Under detta läsår har Friends genomfört en kartläggning i enkätform vilken vi, bland annat, utgår
ifrån i upprättandet av ny trygghetsplan.
Trygghetsgruppen tillsammans med rektor sammanställer utvärderingen av fjolårets plan och
upprättar den nya.
Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan
All personal, elever, trygghetsgruppen samt rektor.
Resultat av utvärderingen av fjolårets plan
Vi har kvar hela skolans timme. Den ligger schemalagd på samma tid för alla klasser. V i har utökat
antalet tillfällen när ”Samarbetsgrupperna” möts, åldersblandade grupper årskurs 1-6 under
höstterminen där förskoleklassen deltar under del av vårterminen.
Vid akuta situationer sker nu en snabbare återkoppling till vårdnadshavare. Vår upplevelse är att det
lett till ökad trygghet hos elever och vårdnadshavare.
En ökad struktur för rastvärdskapet på halvtiorasten ger ökad trygghet. Vi fortsätter utveckla och
ytterligare förbättra rastvärdskapet och innehållet vid denna rast.
Årets plan ska utvärderas senast
2017-10-31
Beskriv hur årets plan ska utvärderas
Planen utvärderas vid arbetsplatsträff, elevråd och klassråd samt i ”Forum för samråd”.
Ansvarig för att årets plan utvärderas
Anette Larsson tillförordnad rektor
Främjande insatser
Främja likabehandling oavsett religion, kön, etnisk tillhörighet sexuell läggning och eller
funktionsnedsättning, genom att skapa en vi-känsla på skolan.
Områden som berörs av insatsen
Kränkande behandling, Kön, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning,
Funktionsnedsättning och Sexuell läggning
Mål och uppföljning
Den som upplever att han eller hon har blivit kränkt, ledsen eller sårad måste alltid tas på allvar.
Gemensamt för alla trakasserier är att någon eller några kränker principen om alla människors lika
värde. Kränkningar och trakasserier är ett uttryck för makt och förtryck och kan utföras av en eller
flera personer och riktas mot en eller flera. På vår skola gäller följande främjande insatser.
Religion eller annan trosuppfattning
•Tillämpa ett normkritiskt förhållningssätt i undervisningen.
•I undervisningen belysa hur olika religioner bidragit till västerländsk kultur och vetenskap.
•Tillsammans med eleverna analysera och diskutera fördomar och stereotypa föreställningar om
olika religiösa grupper.
Kön
•Tillämpa ett normkritiskt förhållningssätt i undervisningen.
•Ge flickor och pojkar lika stort inflytande och utrymme.
•Skapa förutsättningar för eleverna att utveckla sina förmågor och intressen utan att begränsas av
stereotypa könsroller.
•Tillsammans med eleverna analysera och diskutera vilka fördomar och stereotypa föreställningar
om kön som kan förekomma.
•Stärka elevernas förmåga att värna sin kroppsliga integritet gentemot vuxna och andra elever och
att stärka deras självkännedom genom åldersanpassad sexualkunskap.
Etnisk tillhörighet
•Tillämpa ett normkritiskt förhållningssätt i undervisningen.
•Belysa rasismens effekter på det svenska samhället.
•Tillsammans med eleverna analysera och diskutera fördomar och stereotypa föreställningar om
olika etniska grupper.
•Uppmärksamma elevers flerspråkighet på ett positivt sätt.
Funktionshinder
•Tillämpa ett normkritiskt förhållningssätt till olika funktionshinder.
•Anpassa de gemensamma aktiviteterna och hur de utformas så att alla elever kan delta.
•Analysera och diskutera med eleverna fördomar och stereotypa föreställningar om människor med
olika funktionsnedsättningar när sådana dyker upp.
Sexuell läggning
•Tillämpa ett normkritiskt förhållningssätt till olika sexuell läggning.
•I undervisningen belysa olika reformer för homo- och bisexuellas rättigheter.
•Tillsammans med eleverna analysera och diskutera fördomar och stereotypa föreställningar om
människor med olika sexuell läggning.
Kränkande behandling
•Träna elevernas förmåga till empati och respekt för allas lika värde oavsett exempelvis utseende,
ekonomisk status, kroppsstorlek och personlig stil.
•Använda värderingsövningar för att belysa olika värdegrundsfrågor.
•Se till att alla elevers trivsel är en fråga som rör all personal.
Insats
Skolan kommer att föra återkommande samtal med elever och vårdnadshavare om hur eleverna
trivs på skolan, för att snabbt kunna upptäcka mobbing, diskriminering eller kränkande behandling.
Vi vågar vara tydliga vuxna som säger ifrån vid behov. Vuxna finns ute bland eleverna varje rast och
alla barn är alla pedagogers ansvar.
All personal på skolan är skyldig att ingripa om ett barn kränks.
Skolan arbetar aktivt för att skapa vi-känsla genom att ha:
•
Gemensamma frukostkonserter en gång i månaden där eleverna framför olika
uppträdanden; en ”Hela-skolan ansats”.
•
Aktivitetsdagar där eleverna möts i åldersblandade grupper
•
Planerade rastaktiviteter av varierat slag, som eleverna informeras om i förväg: Var den ska
genomföras och vilket innehållet är.
•
Hela skolans timme – en timme per vecka är öronmärkt till värdegrundsarbete.
•
Hög närvaro av vuxna vid raster.
Ansvarig
All personal är skyldiga att ingripa om ett barn kränks, och för att genomföra ovannämnda
insatser.
Datum när det ska vara klart
Arbete pågår under hela läsåret med ovan nämnda aktiviteter.
Kartläggning
Kartläggningsmetoder
Problemfyllda situationer fångas främst upp i det elevnära arbetet på raster, i klassrum och på fritids.
Trygghet är en stående punkt på klass- och elevråd.
Skolsköterskan genomför hälsosamtal med elever i förskoleklass, åk 2 och åk 4, där trygghet är en
viktig del av samtalet.
Trygghetsgruppen sammanträder en gång varannan vecka, och gör en nulägesbeskrivning och
uppföljning av hur eleverna mår. En del av kartläggningen består av regelbundna planerade samtal
med elevråd, elevhälsoteam och klasskonferenser.
Utvecklingssamtal genomförs med elever och föräldrar varje termin, där eleven ger sin bild av
eventuellt otrygga platser och aktiviteter.
Uppföljning av elevernas situation sker kontinuerligt i arbetslagen. Vid behov genomförs individuella
samtal med alla elever i en grupp. Klassläraren är ansvarig.
Örebro kommun genomför en brukarundersökning där en del handlar om normer och värden.
Friends kartläggning genomförs i september 2016, bland elever och personal.
Områden som berörs i kartläggningen
Kränkande behandling, Kön, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning,
Funktionsnedsättning och Sexuell läggning
Hur eleverna har involverats i kartläggningen
Se kartläggningsmetoder.
Hur personalen har involverats i kartläggningen
Personalen blir delaktig genom att trygghetsgruppen fortlöpande för diskussioner och analyserar
läget på arbetsplatsträffar och övriga formella möten. Elevernas mående är en stående punkt vid alla
personalmöten.
Resultat av kartläggningen
Platser som av elever kan upplevas otrygga är:
På toaletterna
I omklädningsrum vid idrottshallen
På skolgården
På fritids (ej känt om det är utomhus, inomhus eller generellt)
I korridor/kapprum
Analys av kartläggningen
•
I flera regelstyrda aktiviteter, och i idrottens omklädningsrum ger vuxennärvaro ökad
trygghet.
•
Om utemiljön är lätt att överblicka ges en ökad känsla av trygghet.
•
Om vuxna fördelar sig jämt över skolområdet skapas ökad trygghet
•
Om erbjuden rastaktivitet finns ges ökad känsla av sammanhang och att inte behöva vara
orolig för att bli ensam på rasten
•
Om vuxna finns med i allmänutrymmen, korridorer och kapprum ökar känslan av trygghet.
•
Närvarande vuxna som lyssnar på eleverna skapar ökad trygghet.
Förebyggande åtgärder
Att motverka förekomsten av kränkande behandling och olika former av trakasserier utifrån
diskrimineringsgrunderna.
Områden som berörs av åtgärden
Kränkande behandling, Kön, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning,
Funktionsnedsättning och Sexuell läggning
Mål och uppföljning
All personal på skolan arbetar medvetet för att skapa trygga miljöer på skolan
Åtgärd
Vi utvecklar vårt rastvärdsskap på halvtiorasten, där pedagogerna ges olika ansvarsområden.
Vid omnämnda platser där känsla av otrygghet påtalats ska pedagog finnas med.
Vi erbjuder planerad rastaktivitet där en pedagog, ibland också tillsammans med elever, är ledare
vid halvtiorasten.
I idrottens omklädningsrum finns pedagoger närvarande.
Utifrån de aktuella situationer som kan uppstå, förs samtal på individ och eller gruppnivå. Vi ska
fortsätta att vara synliga och tydliga vuxna, som aktivt agerar om kränkningar sker.
Motivera åtgärd
Våra åtgärder främjar en trygg skolmiljö.
Ansvarig
All personal på skolan är ansvariga att arbeta enligt ovanstående, samt är skyldiga att ingripa om ett
barn kränks.
Datum när det ska vara klart
2017-10-31
Rutiner för akuta situationer
Policy
På vår skola råder nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling. Personal, elever och
vårdnadshavare är väl förtrogna med planen. Personalen har en samsyn kring vad som är trakasserier
och kränkande behandling.
Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling
Så snart vi får kännedom om att trakasserier eller kränkande behandling har skett, anmäls detta till
rektor.
Rastverksamheten är väl organiserad, för att förebygga men även upptäcka förekomst av trakasserier
och kränkningar. Vuxna är närvarande där elevgrupper är aktiva.
Samtal förs kontinuerligt med elever, i arbetslag, trygghetsgrupp, elevhälsoteam, utvecklingssamtal
samt vid informella föräldrakontakter på skolan, för att förebygga och upptäcka eventuella
trakasserier och kränkningar.
Personal som elever och föräldrar kan vända sig till
Elever och föräldrar kan vända sig till -lärare, fritidspedagog eller förskollärare -Rektor eller
biträdande rektor -Skolsköterska -Specialpedagog -Medlem i trygghetsgruppen eller annan
skolpersonal
Kontaktuppgifter Trygghetsgruppen
Maria Engmark, förskollärare 019-212354
Ann-Sofie Fredriksson grundskollärare 019-212354
Sebastian Moberg fritidspedagog 019-212351
Anette Larsson, tillförordnad rektor 019-212115
Kontaktuppgifter övrig personal finns att tillgå på skolans hemsida
Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever
Så snart skolan får kännedom om att trakasserier eller kränkande behandling skett:
Anmälan sker till rektor. Alla pedagoger ansvarar för
detta
Rektor anmäler till Grundskoleförvaltningen
Trygghetsgruppen utreder genom att:
1. Samtal äger rum med den utsatte för att få en bild av vad som hänt.
2.
Samtal med den omnämnde motparten.
3.
Utredningen dokumenteras.
Om trygghetsgruppen finner att trakasserier eller kränkande behandling har förekommit sätts
åtgärder in för den utsatte och förövare.
1. Samtalsledaren uppmanar förövaren att omedelbart upphöra med kränkningarna och
denne ombeds att berätta för sina föräldrar.
2. De inblandade elevernas vårdnadshavare informeras snarast.
3. Åtgärder följs upp efter två veckor, eller tidigare vid behov.
4. Om de vidtagna åtgärderna visar sig otillräckliga och kränkningen inte upphör ansvarar
rektor tillsammans med trygghetsgruppen för vilka fortsatta åtgärder som bör vidtas.
5. I de fall där skolan inte kommer till rätta med problemet, ansvarar rektor tillsammans
med elevhälsoteamet, för fortsatta åtgärder.
Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal
Om en elev kränks av personal är rektor ansvarig att vidta åtgärder.
•
•
Trygghetsgruppen informerar rektor om vad som inträffat.
Rektor för samtal med berörda och vidtar åtgärder.
•
Om en elev kränks av rektor, lämnas ärendet vidare till huvudman.
Rutiner för uppföljning
Uppföljning av trygghetssamtalen sker med berörda parter inom loppet av två veckor från given
situation. Uppföljningen genomförs av medlemmar ur trygghetsgruppen och/eller rektor beroende
på ärendets karaktär.
Rutiner för dokumentation
Varje misstanke om diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling ska anmälas, utredas,
dokumenteras och följas upp.
Dokumentation ska göras både för den som blir utsatt och för den/de som utsätter.
Den som leder utredningen upprättar ett ärende där alla handlingar arkiveras. Koppling till samtliga
inblandade elever görs i respektive elevakt med hjälp av det gemensamma W3D3-diarienummer som
fås vid anmälan av ärendet.
När kränkningarna upphört och ärendet anses avslutat, anmäler rektor detta till registrator på
grundskoleförvaltningen.
Ansvarsförhållande
De medlemmar i trygghetsgruppen som handlagt ett ärende, ansvarar för dokumentation. Rektor
ansvarar för dokumentation till nämnden.
