Metodbeskrivning av
beräkning av
konsumtionens
miljöpåverkan –
växthusgaser
1. Inledning
Till rapporten Konsumtionsbaserade miljöindikatorer (Naturvårdsverkets
rapport 6483, mars 2012) beräknades utsläpp av växthusgaser från svensk
konsumtion (slutlig inhemsk användning) som en indikator på hur mycket
växthusgaser som svensk konsumtion gav upphov till. Beräkningarna
inkluderade utsläpp som genereras hos våra handelspartners till följd av
import av såväl insatsvaror som produkter direkt till den svenska
konsumtionen1.
Utsläppen av växthusgaser i andra länder beräknades med en svensk
Input-Outputmodell som kompletterats med uppgifter om skillnader i
utsläpp hos handelspartners jämfört med utsläppen i Sverige (se nedan hur
den inhemska input-output analys beskrivs). Kvoten mellan ’utländska
utsläpp per dollar’ och ’utsläpp i Sverige per dollar’, användes som en vikt
för att skala upp eller ner de svenska emissionsfaktorer som användes i
analysen. Numera publicerar Naturvårdsverket en årlig uppdatering av
indikatorn.
2. Inhemsk Input-Output-analys (IOA) med
utsläppskomponent
I en traditionell IOA utgår man ifrån nationell tillförsel och användning av
produkter. Det är den inhemska produktionsapparaten som ligger i fokus
och variabler såsom sysselsättning, förädlingsvärde, energianvändning och
emissioner av olika slag kopplas till de inhemska produktionssektorerna.
Nedan följer en stegvis beskrivning i hur indikatorn om konsumtionens
klimatpåverkan tas fram. Första steget i beräkningen följer i kapitel 2.1,
andra och slutliga steget följer i kapitel 2.2.
2.1 Single Region Input-Output model (SRIO)
Denna typ av modell kallas ibland för Single Region Input-Output model
(SRIO), för att hålla isär den från de multiregionala modeller som
utvecklats under senare år.
Importen av insatsvaror finns med som ytterligare en insats som kan
varieras beroende på produktionsnivån i varje sektor.
I diagram 1 nedan beskrivs analyskedjan förenklat.
Utgångspunkten är den slutliga användningen av en enskild produkt (1).
Genom att använda en IOA kan vi beräkna de summerade
produktionsinsatser som behövs i samtliga sektorer för att tillfredsställa
denna slutliga användning. Detta görs via de insatsprodukter (2a) som
1
2
Indikatorn svensk konsumtion avser slutlig användning minus export.
behövs för att sektorn skall kunna leverera produkten till slutlig användare.
Dessa insatsprodukter behöver i sin tur insatsprodukter, o.s.v.
Följer man detta tillbaka genom förädlingsvärdekedjan (egentligen längs en
kolumn i den sk. Inversmatrisen) så kan man summera upp ett totalt
produktionsvärde för samtliga sektorer (2b) som avspeglar
produktionstillskottet i ekonomin som behövs för att få fram den enskilda
produkten2.
Diagram 1: Inhemsk Input-Output-analys
Inhemsk
insatsförbrukning
Slutlig
användning
2a
Inhemsk
produktion
1
Import
Övr prim inp
Förädlingsv
Produktionsvärde
2b
Satellitdata
3
Produktionsbaserade
emissioner
Konsumtionsbaserade
emissioner
Not till diagrammet: Med satellitdata här menas kompletterande räkenskaper till
nationalräkenskaperna, såsom miljöräkenskaper.
Detta produktionsvärde kan sedan multipliceras med sektorernas
emissionskoefficienter (3) (Utsläpp/MKr produktion) för att ge de totala
uppströms utsläppen förknippade med användningen av denna produkt.
Utsläppen som ingår i denna beräkning är branschfördelad i enlighet med
national- och miljöräkenskaperna. Det innebär i korthet att utsläppen har
härletts till den ekonomiska aktivitet som utför arbetet och därmed står för
utsläppen. Mer information finns i rapporten: MIR 2014:1
Miljöräkenskapernas beräkningar av utsläpp till luft3.
För mer information om Input Output analys (IOA) se exempelvis ”Eurostat’s
Manual of Supply, Use and Input-Output Tables”
(http://epp.eurostat.ec.europa.eu/cache/ITY_OFFPUB/KS-RA-07-013/EN/KSRA-07-013-EN.PDF)
2
3
http://www.scb.se/Statistik/_Publikationer/MI1301_2013A01_BR_MI71BR1401.p
df
3
Om man sedan gör på samma sätt med samtlig produkters slutliga
användning så kommer man att få fram samma totala utsläppsmängd som
räknats fram med utgångspunkt i de olika produktionssektorernas utsläpp
det året.
Detta är konsumtionsperspektivet på utsläpp i svensk produktion.
2.2 Simulerad Multiregional IO-analys
Utgångspunkten för en Simulerad Multiregional IO-analys är densamma
som tidigare - den slutliga användningen av en enskild produkt (1). Via
IOA beräknas de summerade produktionsinsatser som behövs i samtliga
sektorer för att tillfredsställa den slutliga användning. Detta görs via de
insatsprodukter (2a) som via alla produktionsled summeras upp till ett
totalt produktionsvärde för samtliga sektorer (2b) som avspeglar produktionstillskottet i ekonomin som behövs för att få fram den enskilda
produkten.
För att beräkna de inhemska utsläppen multipliceras detta sedan med
sektorernas emissionskoefficienter (3) (Utsläpp/MKr produktion) för att ge
de totala uppströms inhemska utsläppen förknippade med användningen
av denna produkt.
Produktionsvärdena används i detta fall dessutom för att se hur mycket
insatsprodukter som kommer att importeras (4) för att tillgodose
produktionskedjan för de inhemska producenterna. Till skillnad från en
traditionell IOA följs således här även de importerade insatsvarorna. Slutlig
användning av en enskild produkt kommer på så sätt att ge upphov till att
det importeras en viss uppsättning insatsprodukter.
Diagram 2: Simulerad Multiregional IO-analys
Inhemsk
insatsförbrukning
Slutlig
användning
2a
1a
Inhemsk
produktion
eTP/eSE
1b
Import
SE IO
4
7
Övr prim inp
Förädlingsv
Produktionsvärde
Satellitdata
2b
3
8
eSE
eTP/eSE
6
Inhemska
emissioner
Emissioner
andra länder
Not till diagrammet: Med satellitdata här menas kompletterande räkenskaper till
nationalräkenskaperna, såsom miljöräkenskaper.
4
Till denna uppsättning insatsprodukter läggs importen av samma produkt
för slutlig användning (1b). Tanken är nu att följa denna import tillbaka till
det land som exporterat den. Detta görs via handelsstatistiken (6) som
redovisar importen per produktgrupp och avsändarland.
Den uppsättning importprodukter som behövs för att täcka den inhemska
användningen av en viss produkt, fördelas nu ut över varje land som
exporterar dessa produkter till oss.
För varje land görs en beräkning av den produktion som behövs för att
kunna exportera dessa produkter till oss (7). Detta görs på samma sätt som
i 1->2a->2b för den inhemska produktionen, och den svenska IO-modellen
används för beräkningen. Precis som i det inhemska fallet ovan
multipliceras detta produktionsvärde för de olika sektorerna med
emissionsfaktorer.
Med hjälp av relativa vikter för det exporterande landets emissionsintensitet i förhållande till de inhemska emissionsintensiteterna (8)
beräknas utsläppen i det landet till följd av den inhemska konsumtionen av
en enskild produkt. Dessa utsläpp i andra länder summeras upp över alla
länder och ger då utsläppen i andra länder till följd av den svenska
konsumtionen av produkten i fråga.
Detta görs sedan för alla produkter i den relevanta delen av den inhemska
slutliga användningen, dvs. i princip all slutlig användning utom exporten.
Det innebär att beräknade utsläpp i produktionen i Sverige, såväl som
utomlands förs tillbaka till den produkt för inhemsk slutlig användning
som ger upphov till utsläpp i produktionen. Detta illustreras mer utförligt
nedan.
3. Privat konsumtion – klassificeringar och
kalkyler
De Input-Output-baserade beräkningarna av utsläpp förknippad med
svensk slutlig användning kan mycket förenklat beskrivas som i
nedanstående figur, liksom förklaringen ovan.
Kalkylen görs utifrån ett efterfrågeperspektiv, dvs. utifrån hela eller delar
av det som utgör efterfrågesidan i nationalräkenskaperna tabeller över den
reala ekonomi – Tillförsel och användningstabellerna. Denna efterfrågan
kallas slutlig användning. Det finns även en intermediär användning som
består av alla de insatsprodukter som producenter använder för att kunna
producera egna produkter för slutlig användning. Såväl slutlig- som
intermediär användning täcks såväl av inhemska producenter som av
producenter i andra länder. Det senare kallas import.
5
Diagram 3: Flöden mellan ekonomi och emissioner
Beräkningsgången i kalkylen är:
1 - Den inhemska produktion som krävs för att tillgodose slutlig
användning av varje produkt beräknas - via behovet av intermediära
insatser.
2 – Denna beräknade produktion ger:
a – upphov till utsläpp i den inhemska produktionen
b – upphov till användning av, kompletterande, importerade
insatsprodukter.
3 – den beräknade importen av importerade insatsprodukter, samt den
direkta importen av den köpta produkten, leder till
a – produktion hos handelspartners som exporterar dessa/denna till oss
b – utsläpp i produktionen i dessa länder (RoW i figuren)
6
Summan av dessa utsläpp är utsläppen som är förknippade med den
slutliga användningen av en specifik produkt som produceras inhemskt
eller importeras.
Det innebär att varje produkt som ingår i den slutliga användningen kan
kopplas till en viss mängd utsläpp, inom och utom landet. Dessa utsläpp är
kopplade till produkten, inte användningskategori. 1 MKr användning av
en viss produkt ger samma mängd utsläpp oavsett om den används i privat
konsumtion, offentlig konsumtion, export, privata investeringar etc. Varje
beräknad mängd utsläpp för varje produkt slutlig användning kan därmed
fördelas ut över olika komponenter/klassificeringar av den slutliga
användningen. Det är detta som är grunden till utsläppsberäkningar ur ett
efterfråge-/konsumtionsperspektiv.
Flera av komponenterna i slutlig användning (mellersta delen ovan) har
även alternativa klassificeringar och/eller mer detaljerade redovisningar
inom varje komponent. Det innebär att komponenten kan delas upp i flera
kolumner.
Privat konsumtion klassificeras t.ex. såväl i SNI/NACE, som vi använder i
beräkningarna av utsläppen, och i COICOP som är en ändamålsklassificering som används såväl i Nationalräkenskaperna som i olika typer
av hushållsbudgetundersökningar. Det innebär att utsläppen beräknade
för olika produkter (SNI/NACE) i den privata konsumtionen kan fördelas
om till utsläpp per COICOP, vilket illustreras i den högra delen av bilden
ovan.
7
I och med att alla produkter som går till slutlig användning i den privata
konsumtionen klassificeras även i COICOP så kan man skapa en
korsmatris med värden för utsläppen. Utsläppen i Privat konsumtion
enligt COICOP brukar redovisas på ca 107 ändamål, att jämföra med 50talet SNI/NACE-produkter.
De COICOP-klassificerade utsläppen av växthusgaser som levereras till
Naturvårdsverket kan göras på följande aggregeringsnivåer, se nedan i
tabell 1 och 2.
Tabell 1. 5 stycken konsumtionsområden (baserat på NV rapport 5903
från 2008), vilket Naturvårdsverket vid publicering har ändrats till 4
områden där nr 4 och 5 slagits ihop som en Övrigt post.
Löpnummer
Konsumtionsområden/Kategorier
5-nivå
1
Livsmedel
2
Boende
3
Transport
4
Hälsa, Fritid, Utbildning m.m.
5
Privat Konsumtion Övrigt
Tabell 2: 12 stycken kategorier, COICOP ändamålskategorier
COICOP
Ändamålskategorier
01
Livsmedel alkoholfria drycker
02
Alkoholhaltiga drycker Tobak
03
Kläder Skor
04
Bostad inklusive energi
05
Inventarier och utrustning
06
Hälsovård
07
Transport inklusive bränsle
08
Kommunikationer
09
Rekreation Kultur inklusive charter
10
Utbildning
11
Restaurang Hotell
12
Diverse Varor och Tjänster
8
Tabell 3. Bakomliggande information, 107 stycken COICOP-koder
indelade i respektive kategori
COICOP 107 Ändamål
C0111
bröd och spannmålsprodukter
C0112
kött
C0113
fisk
C0114
mjölk, ost och ägg
C0115
oljor och fetter
C0116
frukt
C0117
grönsaker
C0118
sötsaker, glass, sylt, marmelad och konfekt
C0119
salt, kryddor, såser o homogeniserad barnmat
C0121
kaffe, te och choklad
C0122
läsk, juice, saft och mineralvatten
C0211
sprit
C0212
vin
C02131
starköl
C02132
öl klass I o II
C022
tobak
C0311
material till kläder
C0312
kläder
C0313
klädaccessoarer, sybehör och garn
C0314
lagning, hyra och tvätt av kläder
C0321
skor
C0322
reparation och hyra av skor
C0411
faktisk hyra i hyressrätter, kallhyra
C0412
bostadsrätt, nyttjandevärde kallhyra
C0421
småhus, nyttjandevärde kallhyra
C0422
fritidshus, nyttjandevärde kallhyra
C043
varor och tjänster för underhåll av bostaden
C0451
elström
C0452
gas
C0453
flytande bränslen; olja, fotogen och gasol
C0454
fasta bränslen; ved, kol, pellets och flis
C0455
fjärrvärme
C0511
möbler, armatur, inredningsartiklar o tavlor
C0512
mattor, inkl inläggning
C0513
möbelreparationer
C052
hushållstextilier
C0531
större hushållsapparater som tilläggsutrustning
C0532
mindre elektriska hushållsapparater
C0533
rep av hushållsapparater
C054
husgeråd
C0551
större motordrivna apparater och verktyg
C0552
mindre verktyg, trädgårdsutrustn, tillbehör, batterier o lampor
C0561
förbrukningsvaror och rengöringsartiklar
C0562
hushållstjänster; städning, tvätt o hyra av hushållsutrustning
C0611
läkemedel och vitaminer
C0612
andra sjukvårdsprodukter
C0613
glasögon, linser, etc
C0621
öppen hälso- o sjukvård, patientavgifter
C0622
tandvård, patientavgifter
C0623
sjukgymnast, chiropraktor, terapeut, mm; patientavgifter
C063
sluten sjukvård, patientavgifter
Kat 5
Kat 12
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
4
4
4
4
4
4
2
2
2
2
2
2
2
2
2
2
2
2
2
2
2
2
2
2
2
2
2
2
4
4
4
4
4
4
4
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
2
2
2
2
2
3
3
3
3
3
3
4
4
4
4
4
4
4
4
4
4
5
5
5
5
5
5
5
5
5
5
5
5
6
6
6
6
6
6
6
9
COICOP 107 Ändamål
Kat 5
C0711
bilar
C0712
motorcyklar, skotrar, mopeder o motorcross
C0713
cyklar
C0721
reservdelar och tillbehör
C0722
driv- o smörjmedel; bensin, diesel, olja, glykol o k-sprit
C0723
underhåll och reparation
C07241
körkort;utbildning ,körprov, adm.avgift kort o register
C07242
bilbesiktning
C07243
broavgifter
C07244
parkering
C07245
bilförmån och bilhyra
C0731
järnvägstransporter
C0732
vägtransporter; taxi o långväga busstransporter
C0733
lufttransporter
C0734
sjötransport
C0735
kollektivtrafik
C0736
andra transporttjänster; flyttning
C0811
posttjänster
C0812
teleutrustning
C0813
teletjänster; fast ,mobil och internet
C0911
utrust för att ta emot, spela in o återge ljud/bild; tv, radio mm
C0912
kameror, övrig fotoutrustning och optiska instrument
C0913
It-utrustning; pc, skrivare, tillbehör o kalkylatorer, skrivmask.
C0914
film, cd, kasetter; inspelade och oinspelade
C0915
rep av audiovisuell, foto- och, It-utrustning
C0921
större varaktiga fritidsvaror; husvagnar, båtar o sportutrustning
C0922
musikinstrument och utrustning för inomhusaktiviteter
C0923
rep och underhåll av större fritidsvaror
C0931
leksaker, spel, juldekorationer, fyrverkeriutrustning o hobbyartiklar
C0932
sport-, fiske-, och campingutrustning mm
C0933
blommor, trädgårdsväxter, julgranar, jord, gödning o krukor
C0934
husdjur, djurmat o djurutrustning
C0935
veterinärs- och andra tjänster för djur; djurpensionat etc
C0941
sport- och rekreationstjänster; hyra av utrustning, deltagaravgifter
C0942
kulturella tjänster; bio, museer, tv-avgifter, foto- och framkallning
C0943
spel; nettot av satsade belopp minus utbetalda vinster
C0951
böcker inkl läroböcker, exkl frimärksalbum
C0952
tidningar och tidskrifter
C0953
övriga trycksaker
C0954
skrivmaterial
C096
paketresor
C10
utbildning, fritidshemsavgifter
C111
restauranger, caféer, andra matserveringar, kiosker o automater
C112
hotell- och annan övernattningsservice
C1211
hår- och skönhetsvård
C1212
elektriska apparater för personlig omvårdnad
C1213
andra varor för kropps- och skönhetsvård
C1231
smycken, ur inkl reparationer
C1232
and personl varor, tex väskor, barnvagnar, -stolar o div accesoarer
C12401
barnomsorg
C12402
Äldreomsorg
C12403
personlig assistent
C12404
Individomsorg
C125
försäkringstjänster
C126
finansiella tjänster
C127
diverse övriga tjänster; begravning, avgifter för intyg o service
10
Kat 12
3
3
3
3
3
3
3
3
3
3
3
3
3
3
3
3
3
4
4
4
4
4
4
4
4
3
4
4
4
4
4
4
4
4
4
4
4
4
4
4
3
4
1
2
5
5
5
5
5
5
5
5
5
5
5
5
7
7
7
7
7
7
7
7
7
7
7
7
7
7
7
7
7
8
8
8
9
9
9
9
9
9
9
9
9
9
9
9
9
9
9
9
9
9
9
9
9
10
11
11
12
12
12
12
12
12
12
12
12
12
12
12
Författare:
Anders Wadeskog,
Enheten för Naturresurser och miljöekonomi,
Statistiska centralbyrån 2015
11
