Kursplan för grundkurs (1-30 hp) i Statsvetenskap med inriktning på

Kursplan för grundkurs (1-30 hp) i Statsvetenskap med inriktning på
krishantering och internationell samverkan eller säkerhetspolitik
1. Kursens benämning
Grundkurs i statsvetenskap med inriktning mot krishantering och internationell samverkan/
statsvetenskap med inriktning mot säkerhetspolitik.
2. Engelsk benämning
Basic Course in Political Science with a Focus on Crisis Management and International
Cooperation / Political Science with a Focus on Security Studies
3. Kurskod
1SS028
4. Gäller från
2010-06-09.
5. Fastställd
Kursplanen är fastställd av det gemensamma ämnesrådet i statsvetenskap med inriktning mot
säkerhetspolitik samt krishantering och internationell samverkan den 9 juni 2009. Ändringar i
kursplanen har därefter genomförts vad avser lärandemål. Ordförandebeslut om dessa ändringar
har tagits 2010-03-15. I och med FoUN ordförandebeslut om ny kursplanemall och instruktion
daterat 2010-03-02 har ytterligare ändringar gjorts i kursplanen. Dessa är fastställda av
Ämnesrådet ovan 2010-06-09.
6. Institution
Institutionen för säkerhet och strategi (ISS)
7. Ämne
Statsvetenskap med inriktning mot krishantering och internationell samverkan och statsvetenskap
med inriktning mot säkerhetspolitik och strategi.
8. Nivå
Grundnivå
9. Omfattning
30 högskolepoäng
10. Förkunskapskrav och andra villkor för tillträde till kursen
Sh A, Sv B/Svenska som andraspråk B samt Eng B.
11. Huvudområde
Statsvetenskap med inriktning mot krishantering och internationell samverkan och statsvetenskap
med inriktning mot säkerhetspolitik.
12. Successiv fördjupning
GIN (grundnivå, har endast gymnasiala förkunskapskrav).
13. Fördjupningsnivå
Grundnivå I.
14. Kursens innehåll och upplägg
1 Kursen ger en introduktion till statsvetenskapliga frågeställningar och analys av politik. Utöver
substantiell kunskap om politiska idéer, institutioner, statsskick och processer presenteras
relevanta ansatser och metoder inom ämnet. Stor vikt fästs vid att skapa förståelse för vad
självständighet och kritiskt tänkande innebär, och vid att förse de studerande med instrument för
att kunna bättre bedöma slutsatser och argument. När det gäller färdighetsträning, fästs i denna
grundkurs vikt vid förmåga att muntligen introducera och presentera en frågeställning och att i
skriftlig form författa seminarie- och inlämningsrapporter.
I anslutning till delkurserna ges såväl litteraturanknutna som fristående föreläsningar.
Undervisningen består i övrigt av seminarier. För seminariearbetet är de studerande indelade i
grupper. I grupperna diskuteras och analyseras kurslitteraturen samt presenteras olika
studieuppgifter. Det krävs att den enskilde studenten mycket noga förbereder gruppens
sammanträden. Deltagande i seminarier och applikatoriska exempel är obligatoriskt.
Kursen består av fem delkurser:
Politisk teori/Political theory (7,5 hp)
Politik och förvaltning i förändring/Politics and administration in transition (10,5
hp)
Introduktion till säkerhetspolitik/Introduction to security studies (5 hp)
Samhällssäkerhet/Societal security (5 hp)
Beslut och beredning – spel på applikatoriska exempel/Decision taking and decision
framing – applications (2 hp)
Den inledande delkursen behandlar ur ett idéhistoriskt och analytiskt perspektiv grundfrågor i
statsvetenskap. En introduktion ges till några för studiet av politik centrala begrepp som
demokrati, stat, nation, ideologi, rättvisa, kön, rationalitet, samt offentligt/privat.
Den andra delkursen avser att ge de studerande kunskaper och insikter i svensk politik, i offentlig
förvaltning och organisation, samt i styrelseskick och förvaltningsstrukturer i en rad andra länder
och i den Europeiska Unionen.
Delkurs tre syftar till att ge de studerande en introduktion i säkerhetspolitiska studier. Delkursen
behandlar begreppsutveckling och synen på säkerhet inom olika teoribildningar, men ger även
insikter i svensk säkerhetspolitik förr och nu.
Delkurs fyra ger de studerande insikter om det utvidgade säkerhetsbegreppet och samhällets
säkerhet, risker och sårbarheter. Teoretiska studier varvas med jämförande studier av hur
samhällen anpassar sin förmåga att möta hot och förebygga sårbarheter.
Delkurs fem avslutar grundkursen med ett ’besluts- och beredningsspel’ där olika scenarios
presenteras för de studerande. Kursen syftar till att problematisera beslut under trängda
förhållanden.
15. Kursens lärandemål
Kunskap och förståelse
Efter avslutad kurs ska studenten kunna:
förklara vad det vetenskapliga studiet av politik innebär,
resonera kring centrala begrepp såsom bland annat ”demokrati” och ”rättvisa”,
redogöra för det svenska politiska systemet, statsskick i andra länder och EU:s
politiska system – sett i ett komparativt perspektiv,
resonera kring maktutövning, beslutsfattande och genomförande av beslut i
politiska system
redogöra för grundläggande säkerhetspolitiska teorier, och för hur svensk
säkerhetspolitik har utövats historiskt och idag
beskriva och resonera kring olika aspekter av begreppen kris och risk
2 förklara de dilemman och krav som nya hot och samhällsutveckling skapar för
samhällens säkerhet.
Färdighet och förmåga
Efter avslutad kurs ska studenten:
analysera och ifrågasätta grundläggande politiska begrepp,
redogöra för några av de synsätt som präglar politisk teori,
tillämpa grundläggande teorier som används i studiet av säkerhetspolitik och
krishantering
Värderingsförmåga och förhållningssätt
Efter avslutad kurs ska studenten kunna:
kritiskt värdera statsvetenskapliga begrepp utifrån olika teoribildningar
beskriva olika aktörers position och därigenom förklara de dilemman som dessa
ställs inför i olika situationer
16. Kunskapskontroll och examination
Dessa är övergripande riktlinjer för hela kursen. Avvikelser från dessa kan förekomma, se
respektive delkurs.
Examination sker genom skriftlig hemtentamen samt aktivt deltagande i obligatoriska seminarier
enligt instruktioner nedan.
Examinationsuppgifterna bedöms utifrån betygskriterier som skriftligt delas ut av delkursansvarig
vid delkursstart.
De obligatoriska momenten syftar till interaktivitet. Examinationen sker genom att läraren
bedömer muntligt deltagande och ibland även skriftliga bidrag.
Det är ett kurskrav att studenten inför de obligatoriska momenten deltar i gruppförberedelser och
förbereder sig enligt instruktioner, t.ex. genom att förbereda ett föredrag.
Läraren avgör om var och en har fullgjort kravet på aktivt deltagande som innebär att studenterna
deltar i diskussionerna och muntligt relaterar till aktuellt tema.
Fullgörande av samtliga obligatoriska moment är en förutsättning för att studenten skall kunna
godkännas på delkursen och uppnå dess lärandemål.
Student som uteblir från mer än ett obligatoriskt moment kan ej bli godkänd på kursen. Ett (1)
frånvarotillfälle skall ersättas av en (skriftlig eller muntlig) uppgift. Annan kompensationsuppgift
kan förekomma, enligt särskilda anvisningar från examinator.
Student som uteblir från fler än ett (1) obligatoriskt moment får närvara vi de missade
obligatoriska momenten vid nästa delkurstillfälle.
Om examinationsuppgift inlämnas senare än angiven inlämningstid utan att läraren underrättats
och godkänt skälet till förseningen kan högsta betyg ej erhållas.
Examinator kan besluta om att en hemtentamen som ej uppnår betyget godkänt i vissa fall kan
kompletteras med muntlig eller skrifllig uppgift. Sådan uppgift skall inlämnas eller presenteras
inom tre arbetsdagar räknat från det att examinatorn förmedlar uppgift.
17. Betyg
3 Betygen Väl godkänd (VG), Godkänd (G) eller Underkänd (U) ges på delkurserna 1-4. På delkurs
5, ”Beredning och beslut – applikatoriska exempel” ges endast betygen Godkänd (G) och
Underkänd (U). För slutbetyget Väl godkänd (VG) på hela kursen krävs betyget Väl godkänd
(VG) på minst 17,5 hp. Betygskriterier utdelas av ansvarig lärare vid delkursstart.
18. Kurslitteratur och övriga läromedel
Se respektive delkurs.
19. Övergångsbestämmelser
När kursen inte längre ges, eller när kursinnehållet väsentligt ändras, har studenten rätt att en gång
per termin under en period av tre terminer examineras enligt denna kursplan.
20. Övrigt
Kursen ges som fristående kurs.
Avslutad kurs med delkurser utvärderas genom en skriftlig utvärdering. Utvecklingsarbete bedrivs
i samråd med studeranderepresentanter. Förslag till reformer behandlas i lärarkollegium och
föredras i ämnesråden som beslutar om eventuella förändringar.
Se kurskatalogen för exempel på hur denna kurs kan ingå i olika examina.
Delkurs 1: Politisk teori (7,5 hp)
Kursens innehåll och upplägg
Kursen inleds med en introduktion till ämnet politisk teori och till politisk idéhistoria. Därefter
analyseras några för statsvetenskap och studiet av politik centrala begrepp. Demokrati, politik,
kön, stat, nation, ideologi, rättvisa, rationalitet, offentligt/privat tas upp till behandling. Deras
betydelse och användning granskas dels i ett historiskt sammanhang, dels i ett samtida perspektiv.
Kursens lärandemål
Efter avslutad delkurs skall studenten kunna:
redogöra för grundläggande politisk teoribildning såsom ämnet uppfattas inom
statsvetenskap,
förklara centrala begrepp inom politisk teori och resonera om deras idéhistoriska
och samtida relevans,
kritiskt värdera utsagor med politiskt och ideologiskt innehåll utifrån de begrepp
och teoretiska perspektiv som tas upp under kursmomentet
Kunskapskontroll och examination
Examination sker genom en avslutande salskrivning. Närvaro är obligatorisk vid samtliga
seminarier. Av lärare godkänd frånvaro kompenseras genom en av läraren fastställd skriftlig
uppgift. Seminarieledaren avgör om var och en demonstrerar att denne fullgjort kraven på
förberedelse, aktivt lyssnande och deltagande i diskussionerna med egna inlägg.
I övrigt se punkt 16.
Kurslitteratur
Dahl, R. A. (2002) Demokratin och dess antagonister, Stockholm: Ordfront.
Eduards M, (2007) Kroppspolitik: Om Moder Svea och Andra Kvinnor, Stockholm: Atlas
Akademi/Agora.
Goldmann, K. (2008) Identitet och politik. Stockholm: SNS förlag.
Hirschman, A. O. (2009) Sorti eller protest: en fråga om lojaliteter. Stockholm: Arkiv Förlag/A-Z
Förlag.
Miller, D. (2003) Political Philosophy. A Very Short Introduction, Oxford: Oxford University
Press.
Seminariematerial om ca 100 sidor tillkommer.
4 Delkurs 2: Politik och förvaltning i förändring (10,5 hp)
Kursens innehåll och upplägg
Delkursens inledande föreläsningar behandlar begrepp och synsätt i jämförande politik och i
studiet av statsskick. Centrala politiska institutioner i Sverige och andra länder, inklusive den
Europeiska Unionen, redovisas och diskuteras. I detta ingår en genomgång av konstitutionella och
politiska brytpunkter i modern svensk historia och samhällsutveckling. Institut som val, partier,
organisationer, och processer inom politisk opinionsbildning och kommunikation samt i offentligt
beslutsfattande tas upp. Det ges utrymme för iakttagelser om att politikområden och
förvaltningsorganisation är centrala faktorer för hur politik genomförs och vad som blir dess
resultat, och om att välfärdens innehåll och förutsättningar bygger på politik och förvaltning på
regional och lokal nivå. Vidare påvisas det förändringstryck på svenskt beslutsfattande och
administration som härrör från internationalisering och europeisk integration. Flera föreläsningar
tar upp samtida politisk utveckling och den offentliga maktens organisation, inklusive
förvaltningslösningar, i ett antal valda stater. I seminariearbetet granskas staten och dess
egenskaper i demokratier och i andra styrelseformer, liksom politik i länder med aktuella eller
nyligen genomförda nationella val. I fokus för det senare står valsystem och röstande,
partibildningar och deras roll i styrelsen.
Kursens lärandemål
Efter avslutad delkurs skall studenten kunna:
redogöra för grundläggande drag i framför allt svensk men till del också jämförande
politik,
beskriva och analysera politiska styresformer samt grundläggande komponenter vad
gäller politiskt beslutsfattande, maktutövning inom offentlig förvaltning och genomförande av
politik
kritiskt värdera enkla utsagor om politiska förhållanden och maktrelationer i
samhälle och i offentlig förvaltning.
Kunskapskontroll och examination
Kursen examineras genom författande av en kurspromemoria på vilken studenten också genomför
opposition och försvar, samt genom en salskrivning.
I övrigt se punkt 16.
Litteratur
Bäck, Henry och Larsson, Torbjörn (2006) Den svenska politiken, Stockholm: Liber.
Hague, Rod, och Harrop, Martin (2007) Comparative Government and Politics, Basingstoke:
Palgrave.
Karvonen. Lauri (2008) Diktatur. Om Ofrihetens Politiska System, Stockholm: SNS.
Möller, Tommy (2007) Svensk Politisk Historia. Strid och Samverkan under 200 år, Malmö:
Studentlitteratur.
Rothstein, Bo (red.) (2010) Upplaga 5. Politik som organisation. Förvaltningspolitikens
grundproblem, Stockholm: SNS. (Tillkommer även särtryck från 2005 års upplaga: Anders
Sannerstedts kapitel ”Implementering”).
Tallberg, Jonas (2007) EUs Politiska System, Lund: Studentlitteratur.
Seminariematerial
Olson, Stefan (2002) En PM om en PM, Uppsala Universitet: Statsvetenskapliga Institutionen.
Elektronisk version .
http://www.statsvet.uu.se/LinkClick.aspx?fileticket=rZPmJ4DjMwA%3d&tabid=421&mid=1250
En reformerad grundlag Regeringens proposition 2009/10: 80. Elektronisk version
http://regeringen.se/content/1/c6/13/70/77/84ff1d65.pdf
5 Aktuella uppgifter om val, valsystem, partier och väljare i enskilda länder
Referenslitteratur
Sveriges Grundlagar och Riksdagsordningen, Riksdagen 1999.
Fördraget om den Europeiska Unionen och Fördraget om den Europeiska Unionens funktionssätt
SNS 2008.
Lissabonfördraget-konsoliderad version av EU:s fördrag. (2008) Sieps och Regeringskansliet.
Stockholm:SNS Förlag.
Delkurs 3: Introduktion till säkerhetspolitik (5 hp)
Kursens innehåll och upplägg
Kursen ger en introduktion till ämnet statsvetenskap med inriktning mot säkerhetspolitik i en
internationell kontext. Den belyser också, begreppsutvecklingen och synen på säkerhet inom olika
teoribildningar. Mot en historisk bakgrund av studiet av säkerhet och strategi orienteras de
studerande i grundläggande såväl som nya teorier på området. Kursen reser frågor om hotbilder
och om vad som är säkerhetspolitikens objekt - stater, grupper eller kvinnor och män, säkerhet för
miljön eller ekonomin? Kursen ger även insikt i hur säkerhetspolitik har förts i Sverige förr och
nu.
Kursens lärandemål
Efter avslutad delkurs ska studenten kunna:
grundläggande redogöra för ämnet säkerhetspolitik och dess utveckling, liksom för
olika säkerhetspolitiska synsätt och teorier (inklusive ett genusperspektiv på säkerhet)
översiktligt beskriva och resonera kring hur säkerhetspolitik har utövats i Sverige
historiskt och idag,
översiktligt analysera sakpolitiska frågor ur olika säkerhetspolitiska perspektiv,
resonera kritiskt kring enkla frågeställningar som rör säkerhetspolitik och forskning
om säkerhetspolitik.
Kunskapskontroll och examination
Examination sker genom författande av en skriftlig hemtentamen. Det är ett kurskrav att inför
varje seminarium lämna in en skriftlig uppgift.
Se i övrigt punkt 16.
Kurslitteratur
Collins, A. (2010) Contemporary Security Studies. 2nd edition. Oxford, Oxford University Press.
Gray, Colin (2007) War, Peace and International Relations: An introduction to Strategic History,
London/New York: Routledge.
Kjell Engelbrekt och Jan Ångström (red.) (2010) Svensk säkerhetspolitik i Europa och
världen. Stockholm: Norstedts Juridik.
Kompendium om ca 150 s. tillkommer.
Delkurs 4: Samhällssäkerhet (5 hp)
Kursens innehåll och upplägg
Under kursen problematiseras det utvidgade säkerhetsbegreppet som täcker många typer av risker.
Det innefattar såväl aktörsbaserade hot som naturkatastrofer och infrastrukturella sårbarheter.
Trots gemensamma och överskridande utmaningar finns dock stora variationer i utsatthet och
nationella riskprofiler. Vad är en risk och hur anpassar olika stater och samhällen sin förmåga att
möta hot och förebygga sårbarheter? Nationell politik och samhällsorganisation i olika stater ställs
6 inför nya problemställningar och föränderliga förutsättningar. I delkursen varvas teoretiska studier
med jämförande studier av länder och politik.
Kursens lärandemål
Efter avslutad delkurs skall studenten kunna:
definiera olika perspektiv på begreppen risk och kris,
förklara hur begreppet risk påverkar uppfattningar om risker,
ge exempel på hur staten och andra relevanta aktörer arbetar med befintliga och nya
risker,
beskriva det grundläggande svenska systemet för samhällssäkerhet och
riskhantering och jämföra det med aspekter av andra länders system
identifiera och kritiskt bearbeta samhällssäkerhetsfrågor utifrån aktuella
förhållanden i politik och förvaltning
Kunskapskontroll och examination
Examination sker genom inlämning av en skriftlig uppgift samt en skriftlig hemtentamen.
Examinationen sker genom att läraren bedömer inlämnad skriftlig uppgift och muntligt
deltagande i momentet. Det är ett kurskrav att studenten inför de obligatoriska momenten
förbereder sig genom att kunna redovisa litteraturen och lämnar in den skriftliga uppgift som
krävs.
Student som utebli från mer än två (2) obligatoriska moment kan ej bli godkänd på kursen. Ett (1)
frånvarotillfälle skall ersättas av en (skriftlig eller muntlig) uppgift. Annan kompensationsuppgift
kan förekomma, enligt särskilda anvisningar från examinator.
Se i övrigt punkt 16.
Litteratur
Agrell, W. (2005) Förvarning och samhällshot, Lund: Studentlitteratur.
Andersson, J.J., ”Privatoffentliga partnerskap inom krisberedskap och samhällssäkerhet” i Mörth,
U. och Sahlin-Andersson, K.(2006) Privat Offentliga Partnerskap, Stockholm: SNS Förlag.
Stern, E., ”Krishantering” i Gustavsson, J. och Tallberg, J. (2009) Internationella relationer,
Lund: Studentlitteratur.
Svedin, L., ”Krispartnerskap: Pressad privatoffentlig samverkan” i Mörth, U. och SahlinAndersson, K.(2006) Privat Offentliga Partnerskap, Stockholm: SNS Förlag.
Taylor-Gooby, P. & Zinn, J. (red.) (2006) Risk in social science, Oxford: Oxford University Press.
Kurskompendium ”Svensk krisberedskap” om ca 100 sidor. Elektronisk version tillhandahålles.
Referenslitteratur
Hague, R., och Harrop, M. (2004) Comparative Government and Politics, Basingstoke: Palgrave.
KBM: s utbildningsserie nr 2006:1, CEP Handbook 2006. Elektronisk version tillhandahålles.
Delkurs 5: Beslut och beredning – spel på applikatoriska exempel (2 hp)
Kursens innehåll och upplägg
Under kursen analyseras ett antal olika scenarior som syftar till att belysa och problematisera
händelser som avviker från ”det normala” avseende olika skepnader som en kris kan anta, hur
krisen i fråga skall hanteras och vilket lagstöd som finns för olika åtgärder. De studerande tränas i
att skapa underlag för beslut och val av handlingslinje genom att reflektera över simulerade
krissituationer.
Kursens lärandemål
Efter avslutad delkurs skall studenten kunna:
7 bidra till att förbereda beslut inom ramen för olika beslutsformer och
beslutsprocesser,
bidra till att applicera lagrum för krishanteringens rättsliga grunder,
Kunskapskontroll och examination
Kursen examineras genom ett applikatoriskt exempel. Det är krav på obligatorisk närvaro och
aktivt deltagande vid det applikatoriska exemplet. Det är ett kurskrav att förbereda en muntlig
presentation inför det applikatoriska exemplet.
Se i övrigt punkt 16.
Litteratur
Hjert, C. (2007) Samhällskriser och katastrofer: juridisk handbok, Stockholm: Sveriges
Kommuner och landsting.
Perry, R. W. ‘Disaster Exercise Outcomes for Professional Emergency Personnel and Citizen
Volunteers’. Journal of Contingencies and Crisis Management, Vol. 12, No. 2, pp 64-75.
Stern, E. (2003) ”Understanding Small Group Crisis Decisions: Process Diagnosis and Research
Procedure” i Crisis Decision making: A Cognitive-Institutional Approach, Stockholm:
Försvarshögskolan.
Referenslitteratur
Bäck, H. och Larsson, T. (2006) Den svenska politiken, Stockholm: Liber.
Försvarsdepartementet (FTS 2006/2007) Författningshandbok för totalförsvar och skydd mot
olyckor. Elektroniskt alternativ finns.
KBM: s utbildningsserie nr 2007:1, Öva krishantering. Elektronisk version tillhandahålles. 8