Studie- och
yrkesvägledares
arbetsmiljö
Genomförd mars-april 2011
Rapport från Lärarnas Riksförbund
Studie- och yrkesvägledares arbetsmiljö
Innehåll
Inledning ............................................................................................................................................................................ 3
Metod ........................................................................................................................................................................ 4
Resultat .................................................................................................................................................................... 5
Bakgrundsfrågor ............................................................................................................................................... 5
Arbete och arbetssituation ................................................................................................................................. 10
Anställning och arbetstid ..................................................................................................................................... 17
Hälsa ........................................................................................................................................................................ 21
Diskriminering och trakasserier ........................................................................................................................ 30
Rapport från Lärarnas Riksförbund
2
Inledning
När Lärarnas Riksförbund genomförde sin stora arbetsmiljöenkät 2011 skickades den ut till drygt 2 000 av
förbundets medlemmar. I urvalet ingick drygt 400 studie- och yrkesvägledare och denna rapport bygger på
de 177 svar vi fick från den gruppen. Merparten av de svarande, 123 personer, var kommunalt anställda, 41
var privat och 13 statligt anställda.
Vi ser ett yrke som är starkt kvinnodominerat, det går ungefär sex kvinnor på en man bland de svarande. Just
den sneda könsfördelningen gör att det blir lite svårt att säkert uttala sig om skillnader mellan kvinnor och
män men även om vi inte har några signifikanta skillnader finns några tendenser som kan vara intressanta
att belysa. Om vi går utanför undersökningen och tittar på utbildningen till studie- och yrkesvägledare ser vi
också att kvinnodominansen troligen kommer att öka framöver då antalet examinerade män stått stilla sedan
1980-talet medan antalet examinerade kvinnor har dubblerats.
En tendens från undersökningen är att män i något mindre utsträckning upplever att yrket ger status utanför skolan och männen har också en mindre positiv känsla inför sitt arbete. Ingen av de tillfrågade männen
arbetar deltid medan 75 procent av kvinnorna gör det. Så gott som alla män arbetar också enligt anställningsavtalet när undersökningen görs medan 15 procent av kvinnorna av olika skäl arbetar mindre än avtalat. Det
är framför allt i gruppen 30-39 år som man arbetar mindre än avtalat, en av fyra vägledare i den gruppen är
partiellt föräldraledig.
Den ojämna arbetsbelastningen för studie- och yrkesvägledare är något som måste diskuteras och hanteras.
75 procent av de svarande uppger att deras arbetsbelastning är ojämn och i de öppna svaren förklaras detta
framför allt med de fasta sökdatumen till gymnasieskolan och högskolan. Datumen ligger där de ligger, men
det måste gå att anpassa övriga arbetsuppgifter så att arbetssituationen åtminstone blir dräglig.
Ett annat problem vi möter i de öppna frågorna är de delade tjänsterna. Många vägledare tjänstgör på flera
skolor hos samma huvudman, och har då alltså flera rektorer, många kollegor och extremt många elever att
arbeta med. Det förekommer också att studie- och yrkesvägledare har deltidstjänster hos flera olika huvudmän. Skolverket anger bristen på studievägledning som en orsak till avhopp och byten i gymnasieskolan, det
borde därför vara möjligt att ge fler av våra medlemmar möjlighet att få utökad tjänstgöring.
När det gäller längre sjukskrivningar är det något färre studie- och yrkesvägledare än lärare som uppger
att de är eller har varit sjukskrivna minst fyra veckor det senaste året. Däremot uppgav samtliga studie- och
yrkesvägledare som var långtidssjukskrivna när undersökningen gjordes att de då hade varit sjukskrivna i
minst tio veckor. Samtliga långtidssjukskrivna är dessutom kvinnor. Det ser också något sämre ut med rehabiliteringsutredningar och arbetsanpassning för studie- och yrkesvägledare än för lärare. När det gäller just
rehabiliteringsutredning har detta försämrats drastiskt sedan 2003.
Studie- och yrkesvägledare tycks vara utsatta för diskriminering (av arbetsgivare) och trakasserier (av arbetsgivare eller kollegor) på arbetsplatsen i samma utsträckning, sju-åtta procent, som lärare. Däremot tycks vägledarna i sin relation till elever vara något mindre utsatta för hot och kränkningar och knappt alls för våld.
Detta kan säkert förklaras på flera sätt, dels att deras uppdrag är av mer resonerande karaktär. Behovet av att
korrigera elevernas beteende, och därmed utsätta sig för konflikter är mindre. Vägledare träffar också mer
sällan eleverna i helklass vilket borde medföra en mindre risk för att behöva agera i elevkonflikter. Men, det
är trots allt ett arbetsmiljöproblem att nästan en av tio studie- och yrkesvägledare blivit utsatta för hot från
elever.
3
Rapport från Lärarnas Riksförbund
Metod
När Lärarnas Riksförbund genomförde sin stora arbetsmiljöenkät 2011 skickades den ut till ett urval om
2 102 av förbundets medlemmar. Av dessa var 402 personer studie- och yrkesvägledare. Resultaten för lärare
har redovisats i en separat rapport.
l
Utifrån registeruppgifterna var fördelningen i registret enligt följande:
- Lärare, kommunal: 1 200 personer
- Lärare, privat: 500 personer
- Studie- och yrkesvägledare, kommunal: 300 personer
- Studie- och yrkesvägledare, privat: 102 personer
Svarsfrekvens
Studie- och
yrkesvägledare
Kommunal
Privat
Personer Antal svar Antal svar inom
i urvalet
totalt
målgruppen
300
158
144
102
48
37
Svarsfrekvens
totalt
53 %
47 %
I gruppen ”kommunal” ingår även ett fåtal statligt anställda
Enkäten
Lärarnas Riksförbund tillhandahöll ett enkätutkast som Exquiro granskade och reviderade i samråd med
Lärarnas Riksförbund. Vissa av frågorna är mindre relevanta för gruppen studie- och yrkesvägledare och ingår därför inte i denna rapport. Enkäten i sin helhet återfinns i rapporten ”Arbetsmiljöundersökning 2011”.
Viktigt att veta rörande resultatredovisningen
l
Samtliga resultat är viktade.1
I diagram redovisas basen för uträkningarna, det vill säga vilka respondenters svar som ligger till grund för
resultaten. Resultaten redovisas i procentuella andelar (avrundade till närmaste heltal).
l
Förbundet genomförde en liknande undersökning 2003 och vissa jämförelser med den undersökningen
kommer att redovisas i resultatavsnittet.
-
1 Urvalet av personer är riksrepresentativt och vi har försökt att genomföra intervjuerna jämnt inom olika undergrupper.
För att totalresultaten exakt ska motsvara målgruppen som helhet har resultaten viktats utifrån en statistisk viktningsmodell som baseras på antalsuppgifter från Lärarnas
Riksförbunds medlemsregister.
Rapport från Lärarnas Riksförbund
4
Resultat
Bakgrundsfrågor
Könsfördelning
- Bas: Samtliga
Procent
100
80
84
60
40
20
16
0
Kvinna
Man
Vi ser att studie- och yrkesvägledarna i stor utsträckning är kvinnor och andelen kvinnor kommer framöver
troligtvis att öka eftersom en liten andel av de nyutbildade är män. Bland de svarande männen är endast någon enstaka under 40 år och detsamma gäller för dem som har mindre än fem års erfarenhet av yrket. I SCB:s
statistik över antal examina från studie- och yrkesvägledarutbildningen kan vi se att antalet examinerade män
har legat konstant på dryga 20-talet sedan slutet av 1980-talet medan antalet examinerade kvinnor ökat i och
med att antalet platser har utökats. Läsåret 1989/90 examinerades 61 kvinnor och 26 män, 2009/10 var det
140 kvinnor och 24 män. Samtidigt har andelen kvinnor ökat på så gott som alla högskoleutbildningar men
för studie- och yrkesvägledare är det dessutom en ökning av andelen män från en redan hög nivå.
5
Rapport från Lärarnas Riksförbund
Åldersfördelning
- Bas: Samtliga
Procent
40
35
36
33
30
25
20
19
15
10
11
5
0
1
20-29 år 30-39 år
40-49 år
50-59 år 60 år eller
äldre
Ytterst få av vägledarna är under 30 år, ändå ser vi i nästa diagram att 19 procent av de svarande arbetat mindre än fem år som vägledare. I SCB:s statistik över antal examina inom högskolans grundutbildning efter examen, ålder och tid kan vi se att andelen äldre bland dem som tar examen från utbildningen till studie- och
yrkesvägledare ökat och är högre än för många andra utbildningar. Läsåret 89/90 examinerades 87 personer
varav 23 procent var 40 år eller äldre. Läsåret 2009/10 examinerades 164 personer varav 38 procent var 40 år
eller äldre, 12 personer av dem var 50 år eller äldre.
Studie- och yrkesvägledare är alltså ett yrke många utbildar sig till som redan besitter både livs- och yrkeserfarenhet.
Rapport från Lärarnas Riksförbund
6
Hur länge har du arbetat som lärare/
studie- och yrkesvägledare?
- Bas: Samtliga
Procent
50
40
30
29
29
20
22
19
10
0
Mindre än 5 år
5-10 år
11-20 år
Mer än 20 år
Inom vilken skolform arbetar du?
- Bas: Samtliga
Procent
50
40
30
42
33
25
20
10
0
12
Grundskola
Gymnasieskola
Vuxenutbildning
Annan
Av männen uppger 16 procent att de arbetar i grundskolan mot 36 procent av kvinnorna. I gymnasieskolan
är andelarna i stort sett desamma för kvinnor och män medan en större andel män arbetar i vuxenutbildning
och ”annan” (29 respektive 16 procent mot 24 och elva bland kvinnorna).
7
Rapport från Lärarnas Riksförbund
Vilken omfattning har din anställning
enligt anställningsavtalet?
- Bas: Samtliga
Procent
80
79
70
60
50
40
30
20
21
10
0
Heltid
Deltid
Av de svarande männen har 100 procent en anställning på heltid, av kvinnorna är det 75 procent. Om vi
kopplar det till nästa fråga, ifall man just nu arbetar enligt anställningsavtalet så gör 96 procent av männen
det mot 85 procent av kvinnorna. Samtliga män som inte gör det är lediga på grund av hel föräldraledighet
medan kvinnorna är tjänstlediga av olika orsaker, sjukdom, hel föräldraledighet, partiell föräldraledighet och
andra skäl. Ingen, vare sig man eller kvinna, är ledig för studier. Bland lärarna som ingick i undersökningen
var två procent lediga för studier.
Även i undersökningen från 2003 var samtliga män heltidsanställda medan andelen kvinnor med heltidsanställning har minskat något. Då var andelen med heltidsanställning 84 procent.
Rapport från Lärarnas Riksförbund
8
Arbetar du just nu enligt anställningsavtalet?
- Bas: Samtliga
Procent
100
80
86
60
40
20
14
0
Ja
Nej
9
Rapport från Lärarnas Riksförbund
Arbete och arbetssituation
Är din kompetens kartlagd/inventerad
av arbetsgivaren?
- Bas: Samtliga
Procent
60
50
55
40
30
31
20
14
10
0
Ja
Nej
Vet ej
Av de svarande männen uppger 63 procent att deras kompetens är kartlagd mot 53 procent av kvinnorna.
Samtidigt uppger en något större andel män än kvinnor att de inte får den kompetensutveckling de anser
sig behöva. Detta är ett mönster vi känner igen från lärarna i undersökningen där 78 procent uppgav att
deras kompetens var kartlagd men endast 41 procent uppgav att de fick den kompetensutveckling de anser
sig behöva.
Hur viktigt det kan vara med kompetenskartläggning ser vi dock om vi prövar svaren på dessa två frågor emot
varandra. Av de studie- och yrkesvägledare som uppger att deras kompetens är kartlagd är 77 procent nöjda
med sin kompetensutveckling. Av dem som inte fått sin kompetens kartlagd är i stället hela 56 procent missnöjda med kompetensutvecklingen.� 2
2 Detta samband återfinns inte om man gör samma körning på de svarande lärarna, så det tycks som om studie- och yrkesvägledarnas kompetenskartläggningar varit mer
lyckosamma, det kanske är lättare att kartlägga och tillgodose deras behov.
Rapport från Lärarnas Riksförbund
10
Får du den kompetensutveckling
du anser dig behöva?
- Bas: Samtliga
Procent
60
60
50
40
34
30
20
10
0
6
Ja
Nej
11
Vet ej
Rapport från Lärarnas Riksförbund
Hur väl stämmer följande in på ditt arbete?
- Bas: Samtliga studie- och yrkesvägledare
Är fritt och självständigt 13 6
39
Tillför andra/samhället 11 8
något positivt
45
Är intellektuellt stimulerande 14
Nytänkande och initiativ
värderas högt
10
Ger arbetsgemenskap 4
11
4
Utrustning och lokaler är
ändamålsenliga
43
15
Mitt yrke ger mig status även
utanför skolan
21
0
33
37
30
40
9
14
40
30
16
26
24
20
21
22
21
10
27
39
18
7
30
43
22
Ger möjlighet till yrkeskarriär
29
21
10
32
25
14
7
Ger mig möjlighet att
specialisera mig
44
20
5
Ger mig möjlighet att påverka
viktiga beslut
51
26
50
60
70
80
9
6
90 100
Procent
1 = Stämmer
inte alls
2
3
4
5 = Stämmer
helt
Studie- och yrkesvägledarna upplever i stor utsträckning att deras arbete är fritt och självständigt. De upplever också att de tillför andra/samhället något positivt. Något som dock inte avspeglas i deras syn på yrkets
status utanför skolan. Med tanke på hur viktig den vägledande rollen är, oavsett om det rör sig om en 15-åring
som ska göra sitt gymnasieval, en 19-åring som väljer mellan att bli ingenjör eller matematiklärare eller en
45-åring som behöver ompröva sitt yrkesval är det trist att se att just yrkets status hamnar på bottennoteringar.
Det är också uppenbart att man upplever få möjlighet till yrkeskarriär, något som i sig inte är så konstigt
eftersom det sällan finns någon hierarki mellan yrkesutövarna, något som kanske i stället återspeglar sig i
upplevelsen att yrket är fritt och självständigt. Man kan inte göra karriär men har heller ingen som står över
en i karriärstegen och styr ens dagliga arbete.
När det gäller synen på yrkets status ser vi också en skillnad mellan män och kvinnor, vilket kanske i sig kan
förklara att andelen män i yrket tycks minska. Medan åtminstone 37 procent av kvinnorna svarar alternativ 4
eller 5 på frågan svarar tio procent av männen alternativ 4 och ingen (!) alternativ 5. I undersökningen från
2003 var det i stället männen som i något större utsträckning upplevde att yrket gav status utanför skolan.
Rapport från Lärarnas Riksförbund
12
Har du haft något medarbetarsamtal under de
senaste 12 månaderna?
- Bas: Samtliga
Procent
100
80
83
60
40
20
16
0
1
Ja
Nej
Vet ej
När det gäller medarbetarsamtal ser vi en stor förändring från undersökningen 2003. Då uppgav 63 procent
av studie- och yrkesvägledarna att de haft medarbetarsamtal, vi ser alltså en ökning med 20 procentenheter
i den här undersökningen.
13
Rapport från Lärarnas Riksförbund
Hur väl stämmer följande in på din arbetssituation?
- Bas: Samtliga studie- och yrkesvägledare
Jag har professionell frihet att avgöra hur jag
ska arbeta för att eleverna ska nå 1 5
målen/få bästa möjliga vägledning
7
Min chef ger mig det stöd jag behöver
9
Jag har tillräckligt med pauser för återhämtning
under arbetsdagen
8
Jag är nöjd med min totala arbetssituation
7
Min chef ger mig återkoppling så att jag vet
att jag gör ett bra jobb
17
19
25
14
23
32
22
21
18
26
23
18
Mina kollegor ger mig stöd och återkoppling 3 13
31
41
20
11
23
22
27
20
15
32
33
20
Jag har tillfredsställande lunchförhållanden 3 12
Jag får den ro och avskildhet som krävs
för att utföra vissa arbetsuppgifter
43
39
13
18
42
24
Jag känner förtroende för min skolledning
11
Tilldelade resurser är tillräckliga för att jag ska
kunna uppnå god kvalitet i mitt arbete
11
24
34
På min arbetsplats tar vi itu med våra konflikter
i stället för att sopa dem under mattan
13
22
36
23
6
På min arbetsplats är det tydligt klargjort vem
som har vilket ansvar och vilka befogenheter
11
24
37
23
5
0
10
20
30
18
31
24
16
40
50
13
18
60
70
80
90 100
Procent
1 = Stämmer
inte alls
2
3
4
5 = Stämmer
helt
Studie- och yrkesvägledarna tycks vara mest nöjda med sin professionella frihet och minst nöjda med tilldelade resurser, konflikthanteringen på arbetsplatsen och tydlighet när det gäller ansvar och befogenheter på
arbetsplatsen. Om man granskar svaren uppdelat på kön ser vi att männen i större utsträckning än kvinnorna
upplever att de har tillräckligt med pauser under dagen (66 procent alternativ 4 eller 5 mot 51 procent). Det
är också färre män som är missnöjda med sina lunchförhållanden. Kvinnorna är mer nöjda än männen när
det gäller stödet från sin chef (57 procent alternativ 4 eller 5 mot 36 procent) och även när det gäller återkopplingen från chefen (48 procent alternativ 4 eller 5 mot 26 procent). Kvinnorna tycks också generellt sett
mer nöjda med sin jobbtillvaro, något som syns i svaren på nästa fråga. 78 procent av kvinnorna svarar starkt
positiv eller positiv känsla ”på väg till jobbet” mot 63 procent av männen.
Rapport från Lärarnas Riksförbund
14
Vad har du vanligtvis för känslor inför ditt arbete
när du är på väg till jobbet?
- Bas: Samtliga
Procent
60
55
50
40
30
20
21
16
10
7
0
1
Starkt
positiv
Positiv
Vare sig
Viss olust
positiv eller
negativ
känsla
15
Stor
olust
Rapport från Lärarnas Riksförbund
Hur har din arbetssituation förändrats
de senaste 12 månaderna?
- Bas: Samtliga
Procent
60
55
50
40
30
20
25
20
10
0
Förbättrats
Den är
oförändrad
Försämrats
Bland studie- och yrkesvägledarna som uppger att deras arbetssituation förbättrats har många bytt arbetsplats
eller chef. Några uppger också bättre relation med chefen, men det är oklart om det är med en annan chef
eller samma som tidigare. Oavsett vilket är det tydligt att förhållandet till chefen har stor betydelse. Det är
också flera av dem som uppger att deras situation försämrats som uppger just försämrad relation till chefen
eller byte till en ”sämre” chef som orsak. Allra vanligast bland dem som upplever försämringar är dock ökad
arbetsbörda, inte minst administrativt.
En privat anställd vägledare förklarar den förbättrade arbetssituationen: ”jobbar på två skolor i stället för tre”
medan en annan förklarar försämringen med: ”Nuvarande arbete: 40 procent, 30 procent, 30 procent = 100
procent. Tre uppdragsgivare = tre förhållningssätt, varav en av dem är urdålig (40 procent) och tillhandahåller varken arbetsmaterial eller relevanta kontor.” En tredje skriver: ”jag har flera adresser att åka till och
olika uppdrag på dessa”. Det är tydligt att just uppdelningen av tjänster på flera skolor, eller till och med flera
arbetsgivare, är ett arbetsmiljöproblem som behöver belysas och hanteras.
Rapport från Lärarnas Riksförbund
16
Anställning och arbetstid
Hur kompenseras du i huvudsak om det
uppstår övertid?
- Bas: Samtliga
Procent
100
91
80
60
40
20
0
4
Pengar
Tid
Inte alls
5
Vet ej
Det är uppenbart att de flesta studie- och yrkesvägledare tar ut eventuell övertid i ledighet. Positivt är att det
tycks vara ovanligt med övertid som inte ersätts.
17
Rapport från Lärarnas Riksförbund
Har du tillräckligt med tid inom den reglerade
arbetstiden för att kunna ta hand om följande
arbetsuppgifter på ett tillfredsställande sätt?
- Bas: Samtliga
Undervisning respektive
vägledning
5
Elevsociala kontakter
6
Administrativa uppgifter
8
Förberedelser och efterarbete
Samarbete med
kollegor/arbetslag
8
Egen utveckling
23
15
0
10
20
30
22
30
40
13
24
33
22
14
30
25
21
16
27
30
19
10
17
37
26
14
21
35
26
13
50
60
70
80
10
90 100
Procent
1 = Stämmer
inte alls
2
3
4
5 = Stämmer
helt
De flesta tycks nöjda med tiden för vägledning och elevsociala kontakter. Minst nöjd är man med tiden för
egen utveckling, vilket också återspeglas i att 36 procent inte är nöjda med sin kompetensutveckling. Nästan
en tredjedel av studievägledarna är också relativt missnöjda med tiden till för- och efterarbete och samarbete
med kollegor.
Rapport från Lärarnas Riksförbund
18
På vilket sätt har dina arbetsuppgifter
förändrats jämfört med för fem år sedan?
- Bas: De som har samma typ av tjänst i dag som för fem år sedan
Administrativa uppgifter
58
Elevsociala kontakter
36
53
32
Samarbete med
kollegor/arbetslag
18
Egen utveckling
13
Undervisning respektive
vägledning
12
0
16
57
25
Förberedelser och efterarbete
6
18
68
15
45
42
14
74
10
20
30
40
50
60
70
80
90
100
Procent
Mer
Oförändrat
Mindre
Ovanstående resultat baseras på svaren bland de 55 procent av studie- och yrkesvägledarna uppgav att de har
samma typ av tjänst i dag som för fem år sedan.
Vi ser att det är vanligt att administrationen ökat och att tiden för huvuduppdraget, vägledning, för de allra
flesta är oförändrad. Det som minskat för flest studie- och yrkesvägledare är tiden för egen utveckling. Totalt
sett ser det också ut som om arbetsbelastningen har ökat, det är i alla fall fler som uppger att de gör mer av
olika arbetsuppgifter än som uppger att de gör mindre av något i dag än för fem år sedan.
En undersökning genomförd av
Ex quiro Market Research
20
19
www.exquiro.se
Rapport från Lärarnas Riksförbund
Anser du att du har en jämn arbetsbelastning
över läsåret?
- Bas: Samtliga
Procent
80
75
70
60
50
40
30
20
22
10
3
0
Ja
Nej
Vet ej
Det är uppenbart att studie- och yrkesvägledarnas arbetsbelastning är ojämn över året. Det är ingen större
skillnad mellan dem som arbetar på grund-, gymnasie- eller högskolan. Orsaken är i huvudsak att alla val
genomförs under en viss period och om man har sin tjänst hos olika arbetsgivare ligger ändå dessa arbetstoppar samtidigt. En viss ojämnhet är naturligtvis ofrånkomlig men det behöver ändå föras en diskussion med
arbetsgivarna om hur man kan arbeta för en rimligare fördelning av arbetet under arbetsåret.
Rapport från Lärarnas Riksförbund
20
Hälsa
Om du varit frånvarande från arbetet på grund
av sjukdom en kortare tid (upp till en vecka),
hur stor del av dina arbetsuppgifter
måste du ta igen när du är tillbaka på arbetet?
- Bas: Samtliga
Procent
100
80
82
60
40
20
9
0
I stort
sett allt
3
Ungefär En mindre
hälften del
7
Inget
alls
Vet ej
Många studie- och yrkesvägledare är ensamma på sin arbetsplats, det finns alltså ingen som kan ta över vid
kortare frånvaro. Det är också ovanligt, och kanske inte ens praktiskt möjligt, att ta in vikarier. Som vi ser i
de två nästa diagrammen leder detta till att ungefär hälften av vägledarna relativt regelbundet går till arbetet
trots att de är sjuka.
21
Rapport från Lärarnas Riksförbund
Har det under de senaste 12 månaderna hänt
att du gått till arbetet trots att du med tanke
på ditt hälsotillstånd egentligen borde ha
sjukskrivit dig?
- Bas: Samtliga
Procent
50
40
38
30
28
20
20
14
10
0
Ja,
1 gång
Rapport från Lärarnas Riksförbund
Ja,
2-5 gånger
22
Ja,
fler än
5 gånger
Nej, det har
aldrig varit
aktuellt
När du arbetat trots att du borde ha sjukskrivit
dig, vad har det berott på i första hand?
- Bas: De personer som gått till jobbet trots att de egentligen
borde ha sjukskrivit sig
Procent
50
46
40
30
33
20
12
10
10
3
0
Måste ändå Ansvaret
ta igen så
för
pass mycket eleverna
av mina
arbetsuppgifter
Ekonomiska
orsaker
Belastar
redan
tyngda
kollegor
1
Vikarieproblem
Annat
Ovanstående resultat baseras på svaren bland de 72 procent av studie- och yrkesvägledarna som uppgav att de
under de senaste 12 månaderna gått till jobbet trots att de egentligen borde ha sjukskrivit sig.
23
Rapport från Lärarnas Riksförbund
Sjukskrivningar bland studie- och yrkesvägledare
- Bas: Samtliga
Procent
10
8
6
4
4
3
3
2
0
Är långtidssjukskrivna just nu
Har på grund av
sjukdom varit
frånvarande
från arbetet
mer än fyra
veckor i följd
de senaste
12 månaderna
Har på grund av
sjukdom varit frånvarande från arbetet
sex eller fler gånger
under de senaste
12 månaderna
Tre procent av studie- och yrkesvägledarna uppger att de när de besvarade enkäten var långtidssjukskrivna,
det är samma andel som hos de svarande lärarna i undersökningen. Här är det dock anmärkningsvärt att
alla varit sjukskrivna tio veckor eller mer, att det är vanligast att orsaken är psykisk och att de flesta upplever
sjukdomen som arbetsrelaterad.
I undersökningen 2003 uppgav nio procent av studie- och yrkesvägledarna att de var långtidssjukskrivna, det
tycks alltså ha skett en rätt så betydande minskning. Samtidigt har vi också nya regler kring sjukskrivningar
så det är inte helt jämförbart. Men att andelen som varit borta mer än fyra veckor i följd sjunkit från tio till
fyra procent och andelen som varit borta sex gånger eller fler från sju till tre procent, tyder på att hälsoläget
har förbättrats något. Inte minst eftersom att andelen som uppger att de arbetat trots att de varit sjuka också
har minskat. 2003 uppgav 20 procent att detta aldrig varit aktuellt mot 28 procent i denna undersökning.
Rapport från Lärarnas Riksförbund
24
Hur länge har du varit långtidssjukskriven?
- Bas: Personer som är långtidssjukskrivna just nu
Procent
60
60
50
40
40
30
20
10
0
0-3 veckor
4-9 veckor
10-19 veckor
20 veckor
eller mer
Ovanstående resultat baseras på svaren bland de tre procent av studie- och yrkesvägledarna som är långtidssjukskrivna just nu.
25
Rapport från Lärarnas Riksförbund
Orsaker till sjukskrivningar
- Bas: Personer som är långtidssjukskrivna just nu
Procent
80
70
60
60
60
50
40
40
30
20
10
0
Psykisk
Fysisk
Andel personer som
upplever att orsaken
är arbetsrelaterad
Ovanstående resultat baseras på svaren bland de tre procent av studie- och yrkesvägledarna som är långtidssjukskrivna just nu.
Rapport från Lärarnas Riksförbund
26
Har det gjorts någon rehabiliteringsutredning?
- Bas: De personer som är långtidssjukskrivna just nu eller varit sjukskrivna
mer än fyra veckor i följd eller sex eller fler gånger under de senaste 12 månaderna
Procent
80
80
70
60
50
40
30
20
20
10
0
Ja
Nej
Vet ej
Till dem som var långtidssjukskrivna vid frågetillfället ska läggas fyra procent som varit frånvarande minst fyra
veckor det senaste året och tre procent som varit frånvarande sex veckor eller mer. Av dessa, som alla borde
ha genomgått en rehabiliteringsundersökning, är det ändå bara två av tio där detta gjorts. Det är hälften så
stor andel som bland lärarna som ingick i undersökningen.
Det är också en dramatisk förändring från 2003 då 60 procent av studie- och yrkesvägledarna i samma situation uppgav att det genomförts en rehabiliteringsundersökning.
27
Rapport från Lärarnas Riksförbund
Har det vidtagits någon arbetsanpassning?
- Bas: De personer som är långtidssjukskrivna just nu eller varit sjukskrivna
mer än fyra veckor i följd eller sex eller fler gånger under de senaste 12 månaderna
Procent
80
80
70
60
50
40
30
20
20
10
0
Ja
Nej
Vet ej
Det tycks inte heller vara vanligt att man genomfört någon arbetsanpassning för att underlätta för den som
är eller tidigare varit sjukskriven att utföra sitt arbete.
Rapport från Lärarnas Riksförbund
28
Hur påverkas du av din arbetssituation?
- Bas: Samtliga
Är så trött efter arbetet att
mitt sociala liv blir lidande
9
Har sömnsvårigheter
25
47
27
19
Upplever att fritiden
påverkas negativt
40
27
16
Känner fysiska besvär, till exempel magont eller huvudvärk
19
45
25
Drabbas av sjukdom under
helger och ferier
14
12
31
34
40
32
Tar lugnande medel eller
alkohol för att varva ner
20
73
0
10
20
30
9
8
5 1
21
40
50
60
70
80
90
100
Procent
Aldrig
Sällan
Ibland
Ofta
Fler än hälften av studie- och yrkesvägledarna upplever att deras arbetssituation medför att de är så trötta
att det sociala livet blir lidande, har sömnsvårigheter och att fritiden påverkas negativt. Det är också relativt
vanligt med fysiska besvär, nästan en av tio uppger att det ofta förekommer. För tre av tio händer det ofta eller
ibland att man blir sjuk när man äntligen blir ledig. Det är ovanligt men förekommer att man tar till alkohol
eller lugnande medel för att varva ner.
En undersökning genomförd av
Ex quiro Market Research
30
29
www.exquiro.se
Rapport från Lärarnas Riksförbund
Diskriminering och trakasserier
I vilken utsträckning utsätts lärare respektive
studie- och yrkesvägledare för diskriminering,
trakasserier, hot och våld?
- Bas: Samtliga
Procent
30
25
20
21
15
10
8
7
5
0
Andel personer som
de senaste 12 månaderna utsatts
för diskriminering
av sin arbetsgivare
på grund av någon
av de sju grunderna
för diskriminering
Andel personer
som de senaste
12 månaderna
utsatts för trakasserier av
arbetsgivare
eller kollegor
på grund av
någon av de sju
grunderna
för diskriminering
Andel personer som
de senaste 12 månaderna blivit utsatt
för hot, våld, sexuella
trakasserier eller
annan kränkning i
anknytning till sitt
arbete
När det gäller diskriminering och trakasserier ser situationen ungefär likadan ut för studie- och yrkesvägledarna som för lärarna. Knappt en av tio uppger att de utsatts för något av detta det senaste året. För både
diskriminering och trakasserier är det flest som uppger att de utsatts på grund av sin ålder. Några uppger kön
och ytterligare några könsöverskridande identitet och uttryck som grund för diskriminering eller trakasserier.
Rapport från Lärarnas Riksförbund
30
Har du de senaste 12 månaderna utsatts
för följande i anknytning till ditt arbete?
- Bas: Samtliga
Procent
20
15
12
10
10
5
1
1
0
Hot
Våld
Sexuella
trakasserier
Annan
kränkning
När det gäller hot och de få fallen av våld är det i huvudsak elever som utsatt studie- och yrkesvägledaren för
detta. När det gäller annan kränkning är det vanligast att det är en kollega eller arbetsgivare, men nästan lika
vanligt är att det är en elev. Det finns å andra sidan betydligt fler elever än vuxna i skolan så det är egentligen
rätt anmärkningsvärt att fler ändå uppger att de utsatts för kränkning av andra vuxna.
31
Rapport från Lärarnas Riksförbund
I vilken utsträckning söker personer hjälp eller
stöd efter att ha utsatts för hot, våld, sexuella
trakasserier eller annan kränkning
- Bas: Samtliga personer som utsatts för något av ovanstående
de senaste 12 månaderna
Procent
100
88
80
60
58
40
36
32
20
0
Vände sig till
någon för att
få hjälp eller
stöd
Vände sig
till arbetsgivaren för
att få hjälp
eller stöd
Fick hjälp
eller stöd
av arbetsgivaren
Fick hjälp eller
stöd av arbetsgivaren (bland de
som vände sig till
arbetsgivaren)
Det tycks vara rätt så lyckosamt att vända sig till arbetsgivaren när man blivit utsatt för hot, våld, sexuella
trakasserier eller annan kränkning på arbetsplatsen. Av den tredjedel som säger att de sökte stöd av arbetsgivaren fick nio av tio hjälp. Det är ändå oroväckande att många, ungefär fyra av tio, inte vänder sig till någon
alls, och att många hellre vänder sig till någon annan än arbetsgivaren. Bland dem som valde bort att vända
sig till arbetsgivaren uppger några att det var för att det var arbetsgivaren som stod för kränkningen och några
andra svarar att inte var ett så stort problem, någon pratade med eleverna i stället och någon tog upp det i
elevvårdsteamet.
Rapport från Lärarnas Riksförbund
32
Vet du hur du ska hantera hot- och våldssituationer?
- Bas: Samtliga
Procent
80
70
69
60
50
40
30
31
20
10
0
Ja
Nej
Tre av tio studie- och yrkesvägledare vet inte hur de ska hantera hot- och våldssituationer. Eftersom fler än
en av tio uppger att de utsatts är det uppenbart att alla behöver kunskap om detta. Det handlar naturligtvis
dels om hur man agerar i stunden, men också om vilka rutiner som finns för uppföljning och vilket stöd man
kan få i efterhand.
Andelen som vet hur de ska hantera dessa situationer har ökat sedan 2003, då var det 52 procent av studieoch yrkesvägledarna som svarade ja. Det är en förbättring eftersom de är bättre förberedda, men också en
försämring så tillvida att det antagligen därmed också finns ett större behov av kunskapen.
33
Rapport från Lärarnas Riksförbund
Åtgärdas brister i arbetsmiljön på din arbetsplats?
- Bas: Samtliga
Procent
50
40
44
36
30
20
21
10
0
Ja
Nej
Vet ej
Att så många som 36 procent svarar vet ej för tankarna till det som många vägledare beskriver, att de på
grund av sin arbetssituation, med till exempel flera arbetsplatser, inte känner sig fullt insatta i hur arbetsmiljöarbetet fungerar. Det är något fler vägledare än lärare som svarar ja, vilket i stället kanske kan bero på att
studie- och yrkesvägledarens fysiska arbetsplats/arbetsrum är något lättare att definiera, eftersom de inte rör
sig mellan olika klass- och arbetsrum på samma sätt som lärarna.
Samtidigt tycks detta ha försämrats sedan 2003. Då fanns inte alternativet ”vet ej” men det var 60 procent av
vägledarna som svarade ja på frågan, alltså en minskning i årets undersökning med 16 procentenheter.
Rapport från Lärarnas Riksförbund
34
Form: Kommunikationsgruppen Lärarnas Riksförbund 2011-12 Upplaga 250 ex.
Lärarnas Riksförbund är det enda förbundet i Sverige som
organiserar enbart behöriga lärare och studie- och yrkesvägledare.
Med våra cirka 85 000 medlemmar är vi ett av de
största förbunden inom Saco.
www.lr.se
