Tjänsteutlåtande
Utfärdat 2014-07-03
Diarienummer N1380228/11
Sektor utbildning
Oskar Funnemark, Peter Johansson
Telefon 031-3665000, Fax 031-3666001
E-post: [email protected]
Svar till Skolinspektionen avseende uppföljning av tillsyn, Dnr 43-2010:4949
Ärendet
Redogörelse av förvaltningens vidtagna åtgärder utifrån Skolinspektionens
uppföljningsbeslut 20 juni 2013. Skolinspektionen har genomfört tillsyn av grundskola,
grundsärskola samt förskola och fritidshem, under hösten 2011 och våren 2012. Den 8
mars, 2 maj och den 18 juni 2012 beslutade Skolinspektionen att förelägga Göteborgs
kommun att vidta åtgärder där tillsynen visat att verksamheterna inte uppfyller
författningarnas krav. Efter uppföljningssamtal med rektorer och sektorns
ledningsgrupp beslutade Skolinspektionen att sektorn och verksamheterna vidtagit
åtgärder för att avhjälpa bristerna, med undantag för fyra områden. Skolinspektionen
beslutade att 20 juni 2013 förelägga Göteborgs kommun att vidta åtgärder för att
avhjälpa kvarvarande brister. De vidtagna åtgärderna redovisades 11 november 2013 för
Skolinspektionen. Utifrån inkomna handlingar och samtal med rektor för Sjumilaskolan,
chefen för sektor utbildning samt stadsdelsnämndens arbetsutskott, konstaterade
Skolinspektionen att huvudmannen planerat och vidtagit relevanta åtgärder för att
avhjälpa de påtalade bristerna. För att slutföra bedömningen begär Skolinspektionen nu
en redovisning kring hur de angivna åtgärderna fullföljs, en redovisning av vilka
effekter på måluppfyllelse som har uppnåtts genom dessa åtgärder samt vilka eventuella
ytterligare åtgärder som planeras.
Förslag till beslut
Stadsdelsnämnden översänder förvaltningens tjänsteutlåtande som eget
yttrande till Skolinspektionen.
Redogörelse av vidtagna åtgärder
Ta ansvar för att rektorn för Sjumilaskolan ser till att skolmiljön präglas av trygghet
och studiero.
Som beskrivet i föregående års svar har skolan ökat personaltätheten med lärartjänster
som innebär att undervisningen kan bedrivas i mindre grupper alternativt med två
pedagoger i varje klassrum för att främja studiero. Under vårterminen har skolan även
haft en lärare på halvtid som arbetar med trygghet. Sedan föregående svar har fokus
även legat på arbete i kill- och tjejgrupper samt Göteborgs Stads material
Vänskapsband. Anställningen av två personer i språkstöd har inneburit ett lyft för
skolan såväl när det gäller elevernas trygghet som när det gäller kontakt med föräldrar
etc. Under året har lärarna i förberedelsegrupperna inlett ett tydligare samarbete med
1(5)
lärarna i ordinarie klass vilket gjort att utslussningen fungerat mycket bättre. Under året
har gemensamt förhållningssätt, tydliga vuxna och bemötande diskuterats på arbetslag
och APT. Skolan har kartlagt de otrygga platserna på skolan och utökat rastvaktandet
där men en svårighet har varit att få till rastvakter till just de raster som har mest behov.
Utifrån detta har skolan utarbetat en plan för hur det ska avgöras vilka raster som är
mest otrygga samt centralt fördela rastvakterna inför läsåret 2014/2015. Skolan har
också beslutat att bli en Trivselledarskola för att öka elevernas inflytande på
rastaktiviteter samt styra upp rasterna. Under nästa läsår kommer skolans raster att bli
en tydligare del av skoldagen, med styrda aktiviter för de som så önskar och högre
vuxennärvaro vid otrygga platser. Skolan har anställt ytterligare en skolvärd som
ansvarar för arbetet med rastaktiviteter, stöd i klassrummet samt som stöd i
skolmatsalen som också upplevs som en otrygg plats för eleverna. Till nästa läsår
kommer idrottsläraren att få en kvinnlig praktikant som ska kunna dela närvaron i
omklädningsrummen, eftersom det visat sig att det är en plats som upplevs som otrygg
av många. Även specialpedagogresursen har utökats med 50 %.
Se till att det vid Sjumilaskolan finns en plan mot kränkande behandling för varje
verksamhet som anger vilka åtgärder som ska vidtas och hur de ska följas upp.
Skolans specialpedagog ska även under detta år tillsammans med personalen och i
samråd med elevrådet, arbeta fram en ny plan mot diskriminering och kränkande
behandling. Sjumilaskolan använder fortfarande Diskrimineringsombudsmannens (DO)
verktyg ”Plan för skolan” och planen kommer även att utvärderas där. Planen utgår från
en kartläggning av trygghet och trivsel på skolan och innehåller åtgärder och hur dessa
ska följas upp. För att harmonisera med stadsdelens gemensamma genomgångar av
likabehandlingsarbetet kommer planen att utvärderas i början av hösten 2014. Arbetet
som beskrivs i planen har kontinuerligt följts upp i arbetslagen och arbetslagens
representanter har gått igenom det en gång i månaden i trygghetsgruppen.
Sjumilaskolan har under läsåret drabbats av flera oroliga händelser i närområdet, vilket
påverkat såväl elever som personal. Skolans krisplan har därigenom testats och till viss
del reviderats. Eleverna på skolan upplever att skolan är en trygg plats där de trivs,
vilket framkommer i trygghetsenkäter, på klass/elevråd och i samtal med kurator
och/eller andra vuxna på skolan. Det många elever upplever som en svårighet är dock
studieron så detta arbete är ett fortsatt utvecklingsområde på skolan. Under nästa läsår
2014/2015 kommer arbetslagen att få handledning en gång per månad. Skolan har också
under våren utarbetat utgångspunkter för en gemensam värdegrund. Dessa
utgångspunkter kommer att konkretiseras till gemensamma regler för varje arbetslag.
Se till att det på huvudmannanivå bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete som består i
planering, uppföljning och utveckling av utbildningen.
I föregående svar till Skolinspektionen beskrevs åtgärder och det fortsatta arbetet för
sektor utbildnings systeamtiska kvalitetsarbete. Samtliga av dessa ågärder har
genomförts och vidareutvecklats ytterligare. Ambitionen att nå ett sammanhållet
övergripande system som innefattar samtliga relevanta rutiner och processer för
planerings- och uppföljningsarbetet har uppnåtts. Utifrån skollag (2010:800) har
sektorns samtliga verksamheter en gemensam planerings- och uppföljningsprocess,
tydligt sammanflätat med Göteborgs stads styrmodell. Strukturen är numera fastställd
och förankrad samt fler hållpunkter är under utveckling, såsom Bedömning för lärande
samt arbetet med Informations- och komunikationsteknik (IKT). Utöver strukturen har
framförallt arbetet med organisation och arbetssätt vidareutvecklats. Den
sektorsövergripande arbetsgruppen beståendes av områdeschefer och
verksamhetsutvecklare har förstärkt sin systematik, sitt mandat och helhetsperspektiv.
Göteborgs Stad Västra Hisingen, tjänsteutlåtande
2(5)
Detta har skapat bättre förutsättningar för faktabaserade och förankrade beslut, utifrån
barn och elevers måluppfyllelse.
Planering
Samtliga åtgärder som beskrevs under rubriken planering i föregående svar har
genomförts och förbättrats ytterligare, vilket skapat förankring och ökad förståelse för
planeringsfasen. Framförallt har nulägesanalysen vidareutvecklats. Arbetsgången för
detta inledande planeringssteg har systematiserats och breddats med fler deltagare.
Genom den sektorsövergripande arbetsgruppen möjliggörs ett bredare och längre
perspektiv, samt samverkan och samsyn. Nulägesanalysen utgör sedan grunden för
områdeschefernas verksamhetsplaner med prioriterade aktiviteter för ökad
måluppfyllelse. Måldialoger och workshops med enhetschefer utgör en viktig del i det
förbättringsarbete som genomförts.
Uppföljning och utveckling
Samtliga åtgärder som beskrevs under rubriken uppföljning och utveckling i föregående
svar har genomförts och utvecklats ytterligare. Åtgärderna är nu förankrade rutiner och
arbetssätt. Särksilt fokus har lagts på analys och återkoppling. För område förskola har
målområdet Barns inflytande inkluderats i uppföljningen av Utveckling och lärande,
och för område skolas del inkluderas elevens ansvar och inflytande i uppföljningen av
Bedömning för lärande. Uppföljningen av Normer och värden har kompletterats med
sammanställningar av inkomna kränkningar och elevenkäter. Fokus ligger på enheternas
systematik och att det bedrivs ett aktivt värdergrundsarbete på varje enhet.
Uppföljningarna ligger sedan till grund för konkreta förbättringsåtgärder. Sektorns
övergripande arbetsgrupp utgör även här en central funktion för att bredda och fördjupa
analyserna, samt att förankra åtgärderna.
Effekter och måluppfyllelse
Att direkt härleda elevernas måluppfyllelse till det systematiska kvalitetsarbetet är
mycket osäkert, både på enhets- och områdesnivå, då flertalet faktorer samverkar till att
påverka utfallet. Ett mer processorienterat arbetssätt, baserat på våra barn och elever,
har dock präglat och fortsätter prägla arbetet med det systematiska kvalitetsarbetet. Ett
förbättrat helhetstänk och systematik utifrån elevernas måluppfyllelse är viktiga
förutsättningar för sektorns uppdrag. Genom att skapa en struktur med kritiska
hållpunkter håller vi fokus på vårt kärnuppdrag samt barnen och elevernas
måluppfyllelse. Till denna struktur har vi knutit en organisation som möjliggör
delaktighet, samsyn, fördjupad analys och goda underlag för beslutsfattande. Detta
förbättrar våra möjligheter att göra rätt sak på rätt sätt. Med tydliga arbetsgångar och
arbetssätt skapas förutsättningar för goda analyser och systematik samt likvärdighet
mellan enheter och barn/elever.
Sammantaget utgör det systematiska kvalitetsarbetet en bidragande faktor för att höja
måluppfyllelsen för våra barn och elever. En förbättrad systematik och förståelse för
planeringsarbetet möjliggör både underlag för beslut och säkerställer prioriteringar av
insatser och aktiviteter för ökad måluppfyllelse. Detta gäller även för analysarbetet, där
systematik och delaktighet skapar en djupare förståelse och mer nyanserade bilder.
Detta fokuserar på elevens, enhetens och områdets specifika utmaningar och ger
underlag till utvecklingsarbetet.
Från föregående läsår framgår en positiv utveckling för samtliga våra skolor när det
gäller slutbetygen i årskurs nio. Genomsnittet för andelen elever som når som lägst
godkänt i samtliga ämnen ligger för Västra hisingens nior på 76,5 procent. Ett märkbart
Göteborgs Stad Västra Hisingen, tjänsteutlåtande
3(5)
högre genomsnitt än Göteborgs Stad, där motsvarande andel ligger på 68,8 procent.
Bakom genomsnittssiffrorna döljer sig dock stora skillnader. Hälften av skolorna ligger
under Göteborgs Stads genomsnitt medan den andra hälften ligger långt över. Men även
skolor med lågt resultat präglas av en positiv utveckling för elevernas måluppfyllelse.
Flera skolor utmärker fortfarande låga resultat och det är ett långstiktigt arbete att
förbättra dessa. Höstterminens betyg 2013 visade dock att de flesta skolorna vänt eller
förstärkt ett positivt resultat och i vårterminens slutbetyg har denna positiva utveckling
förstärks ytterligare.
Andelen elever som
når lägst godkänt (E)
i samtliga ämnen
Västra Hisingen
Jättestensskolan F-9
Nordlyckeskolan
Ryaskolan F-9
Sjumilaskolan F-9
Torslandaskolan 6-9
Trulsegårdsskolan 6-9
Vårterminen 2013
Höstterminen 2013
Vårterminen 2014
65
43,1
88,3
21,4
20,5
76,2
75,2
69,4
66,7
91,9
19,6
31,7
82,4
73,2
76,5
66,7
95,6
29,4
39,1
89,8
88,9
Ta ansvar för att rektorerna för de skolor där Skolinspektionen i tillsynsbeslut påtalat
brister i det systematiska kvalitetsarbetet, ser till att det bedrivs ett systematiskt
kvalitetsarbete där utbildningarna planeras, följs upp och utvecklas.
Genom att skapa en gemensam struktur, arbetssätt och verktyg, utifrån ett antal
gemensamma hållpunkter, kan sektorn säkerställa en god lägstanivå för samtliga
enheter. På så vis tar sektorn ansvar för att det bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete,
där enheterna planerar, följer upp och utvecklar utbildningen. Varje enhets
verksamhetsplan grundar sig på de gemensamma hållpunkterna, varpå varje
förskolechef och rektor ska formulera konkreta aktiviteter för ökad måluppfyllelse för
varje målområde. Samtliga enheter följer sedan upp insatserna vid de givna
uppföljningstillfällena, som i sin tur sammanställs och analyseras på strategisk nivå.
Efter strategisk analys ges rektorerna återkoppling rörande måluppfyllelse och
strategiska förbättringsområden.
Det systematiska kvalitetsarbetet på Sjumilaskolan är en av de saker som haft mest
fokus under detta läsår. Eftersom skolan startade hösten med ny rektor och sedan fick
ytterligare en i februari 2014 har mycket fokus legat på att lära känna organisationen.
Under VT 2014 har skolan anlitat en organisationskonsult som hjälpt till att förtydliga
skolans organisation och det systematiska kvalitetsarbetet. Skolan kommer att få en
delvis ny organisation med sex arbetslag istället för fyra och tydligare uppdelning på var
beslut fattas och vem som gör vad. I den nya organisationen kommer skolan att skapa
tydligare årshjul för de olika processer som pågår i skolan och när de planeras,
genomförs, följs upp och analyseras. Alla arbetslag och stödfunktioner kommer att sätta
mål utifrån de mål för verksamheten som skolan satt upp i Rappet. Skolan har också
utarbetat en aktivitet i Hjärntorget för utvärdering och uppföljning av mål satta på
arbetslags och individnivå. I denna aktivitet utvärderar lärarna sitt arbete med fokus på
måluppfyllelse och studiero samt sätter nya mål utifrån denna analys. I den nya
organisationen finns också tvärfunktionella team som arbetar med olika frågor runt
bland annat föräldrasamverkan och elevinflytande. Måluppfyllelsen på skolan har
Göteborgs Stad Västra Hisingen, tjänsteutlåtande
4(5)
förbättrats på alla stadier och andelen elever i åk 9 som går ut med E i alla ämnen har
nästan fördubblats. Tydligare strukturer för stöd, fler personer kring eleverna och en ny
tydligare stabilitet kring ledning och organisation ses som delar av orsaken till detta.
Samverkan
Information i Förvaltningens samverkansgrupp 2014-08-19
Stadsdelsförvaltningen Västra Hisingen
Torleif Larsson
Stadsdelsdirektör
Peter Johansson
sektorschef Utbildning
Göteborgs Stad Västra Hisingen, tjänsteutlåtande
5(5)
