Verksamhetsrapport för
Gylle skola
läsåret 2015-2016
2
Innehållsförteckning
1. Inledning ...................................................................................................................... 4
2. Förutsättningar ............................................................................................................ 4
2.1. Styrning och ledning ............................................................................................................. 4
2.2. Organisation .......................................................................................................................... 4
2.3. Personal ................................................................................................................................ 4
2.3.1. Kompetens ......................................................................................................................... 4
2.3.2. Täthet ................................................................................................................................. 4
2.4. Analys av förutsättningarna .................................................................................................. 4
3. Måluppfyllelse och resultat ......................................................................................... 5
3.1. Betygsförändringar ................................................................................................................ 5
3.1.1. Risker ................................................................................................................................. 5
3.2. Nationella provresultat .......................................................................................................... 6
3.2.1. Överensstämmelse mellan nationella prov och betyg ....................................................... 6
3.3. Analys av elevernas resultat ................................................................................................. 7
4. Socialt klimat ............................................................................................................... 9
4.1. Inkludering............................................................................................................................. 9
4.2. Personalens förväntningar på eleverna ................................................................................ 9
4.3. Arbetsklimat för elever och personal..................................................................................... 9
4.4. Analys av det sociala klimatet ............................................................................................... 9
5. Förra årets förbättringsområden ................................................................................ 9
5.1. Analys av arbetet med förbättringsområdena ....................................................................... 9
6. Slutsatser ..................................................................................................................... 9
6.1. Förbättringsområden för kommande läsår .......................................................................... 10
6.1.1. Förbättringsområde/namn/............................................................................................... 10
6.1.2. Förbättringsområde/namn/............................................................................................... 10
6.1.3. Förbättringsområde/namn/........................................... Fel! Bokmärket är inte definierat.
7. Bilagor ......................................................................... Fel! Bokmärket är inte definierat.
Dokument1
Borlänge kommun
3 (10)
1. Inledning
Enligt Skollagen 4 Kap.§§ 4-6 ska varje förskola och skola systematiskt och
kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Kvalitetsarbetet på
enhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal
och elever. Rektorn och förskolechefen ansvarar för att kvalitetsarbetet vid enheten
genomförs. Denna verksamhetsrapport ska lämnas till huvudmannen senast 160930.
Verksamhetsrapporten kommer att följas upp med dialoger på enhetsnivå, inom
inkluderingsområdet och/eller på chefsträffar. Enheternas dokumentation kommer att
utgöra underlaget till den verksamhetsrapport på huvudmannanivå som går till Barnoch bildningsnämnden i december eller januari.
2. Förutsättningar
För hela avsnitt 2 gäller detta: år 2016 noteras endast sådana förändringar av
förutsättningarna som påverkat elevernas kunskapsnivåer
2.1. Styrning och ledning
2.2. Organisation
2.3. Personal
2.3.1. Kompetens
Skolan har till stor del behöriga pedagoger, dock har skolan under vårterminen
saknat behörig pedagog i engelska, matematik och slöjd. De personer som
vikarierat har med stöd av ordinarie legitimerad lärare bidragit med stöd och
hjälp på ett mycket bra sätt så att eleverna har fortsatt utvecklas mot sina mål.
2.3.2. Täthet
2.4. Analys av förutsättningarna
Ekonomi:
Skolan har ett elevbidrag utifrån kommunens resursfördelningsmodell. Vi ser att den
del av elevbidraget som vi på skolan får och kan arbeta med, då lokaler, lokalvård
samt kost är borttagna, inte är tillräcklig för att kunna arbeta så att alla elever kan
utvecklas så långt som möjligt (högre meritvärde samt bättre självkänsla) .Ekonomin
tillåter inte fler vuxna i skolan, något som vi ser som nödvändigt utifrån målsättning
med högre kunskaper, ökad trygghet och mående. Skolan behöver fler resurspersoner
samt pedagoger med specialpedagogisk utbildning. Då skolan i Sverige nu är i ett
läge då det är allt svårare att rekrytera behörig personal skulle denna svårighet till viss
del kunna kompenseras genom att behöriga pedagoger får resurspersoner som kan
stötta dem i vardagsarbetet, då de behöriga lärarna behöver arbeta med att
kvalitetssäkra skolans undervisning (arbeta med handledning, planeringar,
bedömningar etc.).
Skolan har vidare inte tillräckligt med medel för att kunna arbeta med stöd av
kompensatoriska hjälpmedel ex iPads.
Kommunikation:
Skolan har ett trådlöst nätverk men har saknat en lärplattform/kommunikationsyta där
skolledning, lärare, elever och vårdnadshavare på ett enkelt och säkert sätt kan dela
nödvändig information. Skolan har saknat ett digitalt frånvarosystem och
bedömningsverktyg. Detta har under läsåret 15/16 sammantaget medfört ökad stress
och arbetsbelastning för all personal. Vi ser dock att vilja och ambitionen finns att
utveckla detta hjälpmedel och skolan har under våren arbetat fram en handlingsplan
och arbetsmodell för införandet av Unikum, Skola24 samt prioriterat skolans IKTansvar.
4 (10)
Borlänge kommun
Kvalitetsarbete:
Skolans organisation och mötesstruktur är en del av vår grund för vårt systematiska
arbete.
Vi arbetar med det ”standardiserade” arbetssättet ”lektionsbesök utifrån mall och
uppföljande samtal”, där skolledning tillsammans med pedagogen identifierar
pedagogens styrkor och behov. Detta genomförs för personal i årskurserna 7-9 en
gång/läsår som en del i arbetet kring medarbetarsamtal.
Pedagogerna arbetar med skriftliga omdömen
i alla årskurser inför
utvecklingssamtal och arbetet med elevers IUP. Arbetet med IUP sker i nära
samarbete med elev och vårdnadshavare. Detta sker varje termin.
Varje termin anordnas så kallade Mitterminskonferenser, dessa är ett verktyg där vi
får en prognos på våra elevers kunskapsutveckling. På de uppföljande
diskussionerna, vilka förstelärare leder, identifierar arbets-och ämneslagen styrkor och
utvecklingsområden. Detta sker två gånger per läsår.
Skolans arbetslagsmöten äger rum vid ett tillfälle i veckan och är möten som har
som en fast dagordning, där lyfter vi frågor som måluppfyllelse, trygghet och
studiero, frånvaro etc. Här analyseras elevernas nuläge utifrån summativa och
formativa bedömningar . Skolan har en tydlig ärendegång vad gäller elever i behov
av särskilt stöd. På skolans Elevhälsateam (EHT) följs rektorsbeslut och ÅP
regelbundet upp, dessa möten äger rum varje vecka.
Skolans arbete med likabehandling sker med stöd av arbetsgrupp vilken
analyserar skolans egna enkäter och diskuterar tillsammans med elever,
kamratstödjare och skolledning om åtgärder samt upprättar ny plan.
Skolan arbetar ständigt med aktuella behov utifrån de olika kvalitetsindikationer som
framgår och gör kontinuerliga förändringar i organisationen utifrån ekonomi.
Vi ser i våra mätpunkter (enkäter, betyg, samtal etc.) att Gylle skola har en mycket
god utveckling, såväl kunskapsmässigt som socialt.
3. Måluppfyllelse och resultat
3.1. Betygsförändringar
I vilka ämnen anser ni att skolan lyckas bra, och i vilka lyckas man mindre
bra? – sett till förändringar i meritvärdena under åren 2014-15-16?
I de praktiska ämnen ( bild, slöjd och musik) har elevernas resultat varit stabilt
och gott över de tre åren. I matematik ser skolan att det är ett vikande resultat,
i svenska ser pedagogerna att läsförståelseförmågan sjunker
Hur har betygen för årets nior förändrats under deras skolår 7-9?
Slutbetygen för elever har varit 198 år 2013, 206 år 2014 och 208 år 2015
Har förhållandet mellan flickors och pojkars betyg förändrats?
Man ser större skillnad mellan olika klasser än mellan kön.
3.1.1. Risker- styrkor
Vi har tidigare använt oss av både kvalitativ och kvantitativ data såsom betyg, resultat
på nationella prov, trivselenkäter, betygsdiskussioner, analyser av elevernas
måluppfyllelse osv.
En aktivitet som har funnits med under dessa tre år är våra ”mittterminskonferenser”.
Pedagogerna har gjort en bedömning över elevernas kunskapsutveckling genom att
skapa en bild av hur många elever (och vilka) som kommer eller riskerar att sänka sitt
betyg. Syftet med detta är att identifiera hur elevernas resultat utvecklas så att
pedagogerna tillsammans med eleverna kan arbeta medvetet för ett bättre resultat.
Som ansvariga för verksamheten påverkar det vår möjlighet att styra resurser utifrån
den analys som pedagogerna gör i samband med bedömningen. Under de år vi
5 (10)
Borlänge kommun
arbetat med denna metod har vi hela tiden utvecklat den vidare, förändrat och
förbättrat.
Vi ser i år tydligt att pedagogerna inte använder denna analys för att förändra sin
undervisning i den utsträckning som vi hoppats. Vår intention har hela tiden varit att
denna metod skall vara formativ för att eleven skall få information om vad hen behöver
utveckla för att nå högre måluppfyllelse. Den skall dessutom vara formativ då det även
handlar om pedagogens undervisning och hur den kan förändras för att nå en ökad
måluppfyllelse.
Forskning visar att elever presterar bättre då de mår bra i skolan och vågar uttrycka
sina åsikter. I vårt årliga arbete med vår likabehandlingsplan framgår det att eleverna i
mycket hög grad är trygga samt att rutiner för detta arbete fungerar tillfredställande.
Baserat på den tyngd som forskning har visat gällande faktorer som ryms under
”läraren och undervisningen” har vi valt att utveckla en lektionsmall som vi använder
på våra lektionsbesök. Denna lektionsmall bygger på skolverkets mall ”tecken på god
kvalitet i undervisningen” samt kommunens värdegrund.
Vilka av betygen i skolår 6 ska särskilt uppmärksammas och följas upp?
Vilka av betygen i skolår 9 ska särskilt uppmärksammas och följas upp? Vi
ser att det finns
3.2. Nationella provresultat
I vilka ämnen har elevernas provresultat förändrats uppåt eller nedåt jämfört
med förra året?
Vilka av provresultaten ska särskilt uppmärksammas och följas upp?
Hur har provresultaten för årets nior förändrats mellan skolåren 6 och 9?
Gylle skola är en F-9 skola där upptagningsområdet för eleverna skiljer sig åt
mellan åk F-6 och 7-9. Detta gör att de resultat eleverna visar i åk 6 inte är
mätbart med resultatet i åk 9. Eleverna i åk 7 kommer från olika skolor i
kommunen och även i vissa fall från andra kommuner. Vi ser dock att betygen
i åk sex har en högre grad av måluppfyllelse än åk 9, detta kan bero på att
kunskapskraven är olika samt att tolkningen av hur de olika förmågorna ska
betygsättas ser olika ut. Detta är en viktig utvecklingsfråga för ämneslärare i
Borlänge kommun.
3.2.1. Överensstämmelse mellan nationella prov och betyg
ÅK 9
Nationellt
prov
Engelska
F
E
D
C
B
A
7
14
19
25
11
15
Matematik
23
26
14
21
8
4
Svenska
18
28
23
12
5
4
SO*
geografi
NO* Biologi
15
19
15
21
12
7
10
15
15
17
9
10
Åk 9
slutbetyg
Engelska
F
E
D
C
B
A
21
24
20
25
18
7
Matematik
18
47
11
22
10
7
SVA
SVA
6 (10)
Borlänge kommun
Svenska
8
27
20
23
7
8
SO*
geografi
NO* Biologi
22
18
18
24
10
13
7
24
15
25
10
13
ämne
Åk 9 betyg
NP
Åk 9
slutbetyg
Åk 6
Åk 6
betyg NP betyg
svenska
9,8
12,34
11,5
12,36
Detta har varit svårt att
analysera då data inte
riktigt är lätt att följa,
resultat på NP grundar sig
på de elever som vid det
exakta provtillfället deltar.
Slutbetyg grundar sig på
alla elever. Dock har
analysen grundats sig på
pedagogernas svar och
analys
2,27
sva
matematik
9,8
10,89
13,4
13,95
eng
13,6
11,48
13,8
13,62
So-geografi
11,7
10,43
-
biologi
12,5
10,76
-
ÅK 6
Nationellt
prov
F
E
D
C
B
A
Engelska
Matematik
6
5
12
18
12
15
17
15
16
13
12
10
Svenska
5
26
21
13
8
1
ÅK 6
betyg
F
E
D
C
B
A
Engelska
5
17
13
16
15
10
Matematik
Svenska
2
3
19
27
15
18
17
15
13
10
10
1
Årets fråga
Välj ett ämne där skillnaden är stor mellan provbetyg och slutbetyg – vad beror det
på?
Avvikelsen i svenska beror på att tidpunkten för när ämnesprovet genomförs är tidigt
på vårterminen och att arbetsinsatser sätts in för att stärka måluppfyllelsen. Även i
ämnet matematik genomfördes stödinsatser under hela vårterminen.
Om man ser till hur elevgruppens betyg förändrats över tid vt14, ht15 samt slutbetyg
vt16 så framgår att betyg i biologi, bild, geografi, samhällskunskap och teknik
försämrats. En förklaring till detta är att det är olika lärare som arbetat med ämnena,
till viss del obehöriga.
I ämnena bild, svenska, matematik och engelska har betygen i stort sett varit
desamma eller viss förbättring. Skolan har under dessa år tagit emot flertalet elever
som är nyanlända och i skolans organisation har hänsyn tagits till hur måluppfyllelsen
sett ut dvs förstärkning i matematik.
3.3. Analys av elevernas resultat
Analys:
Utifrån de resultat som kom fram i elevenkäterna samt de frågor som pedagogerna
svarade på inför Ht 15, framgick det att pedagogerna har god insikt i de svårigheter
och förutsättningar som råder på skolan. Det framgår även tydligt att skolans
pedagoger arbetar hårt och målinriktat med elevernas måluppfyllelse, något som de
ökande meritvärdena är ett bevis för. De ser dock att vi behöver utveckla arbetet med
7 (10)
Borlänge kommun
planering och bedömning samt elevernas delaktighet gällande planering och
genomförande av undervisning.
Lärarna ser tydligt att deras arbete med att planera arbetsområden och hjälpa
eleverna att förstå vad det är de skall utvecklas i är viktigt. Att skolan saknat ett digitalt
system för dokumentation, kommunikation och bedömning har haft en stor inverkan.
Deras relationer med eleverna är avgörande för att eleverna med stöd av lärarna skall
utvecklas så långt som möjligt. Andra saker som framgår i analysen är:
Studieklimat kan påverka, dvs i en studiemotiverad grupp är resultaten
högre då viljan att lyckas är tydligt framträdande. Eleverna vill och törs
uttrycka att de vill jobba hårt för att få bra betyg.
Pedagogerna ser att de skulle vinna mycket i resultat och vinna kraft och
tid om de bättre kunde samarbeta kring planering och bedömning.
Lärarna identifierar att det är bra för elevernas kunskapsutveckling om
lärarna är engagerade och uppmuntrande och tycker om sitt arbete.
Det är viktigt med goda rutiner kring överlämning av information om
elevers utveckling för att kunna skapa bra förutsättningar för elevens
fortsatta lärande.
En annan viktig faktor är att det finns en samsyn kring bedömning
gällande kunskapskraven i åk 6 respektive åk 9.
I arbetet med analysen har våra pedagoger identifierat fyra olika
elevgrupper som de anser har olika svårigheter och utifrån det behöver
olika stöd och ledning i för att utvecklas mot högre måluppfyllelse. Dessa
elevgrupper är en bra utgångspunkt då man ska göra sina planeringar.
Graden av delaktighet kan se olika ut beroende på vilken grupp eleven
tillhör.
1. Elever som inte presterar på samma nivå som tidigare och behöver bli
pushade. Elever som behöver större utmaningar, kan vara skoltrötta elever osv
2. Elever med olika sociala problem som hindrar dem att fokusera på skolarbetet
fullt ut. Tex elever som har en jobbig hemsituation och där det vi gör i skolan
inte är direkt avgörande för deras förmåga att prestera.
3. Elever med kognitiva svårigheter som gör att de får svårare med sin
kunskapsinlärning. Det kan vara elever som har större behov av övergripande
strukturer, förförståelse, svårt med förändringar, inte har en kunskapsbas som
är åldersadekvat etc.
4. Elever som inte har svenska som modersmål och ännu inte utvecklat ett
tillräckligt bra skolspråk för att kunna lära sig nya saker och förstå tillräckligt
mycket för att kunna visa sin kunskap och sätta in den i olika sammanhang.
Lärare bedömer att elever behöver arbeta mer med förmågan att läsa och
analysera texter och att många elever behöver stöd kring att uttrycka sig skriftligt.
Dessa svårigheter visar sig också då eleven ska arbeta med matematik, exempelvis
vid problemlösning, analys av ord för att kunna bedöma rimlighet i uppgifter. Flera
elever har brister i grundläggande taluppfattning. För att skolans elever ska bli
bättre på matematik och fler ska kunna nå målen behöver dessa svårigheter noga
kommuniceras med ämneslärare i yngre åldrar. Skolan behöver vidare arbeta mera
med elevernas delaktighet, inflytande och dialog. Den absolut viktigaste
påverkansfaktorn är att eleven vet vad den ska kunna och varför. I skolans mall för
pedagogiska planeringar kommer en rubrik ”elevs delaktighet” att skrivas in.
En faktor som påverkar elever måluppfyllelse är i vilken grad läraren kan ge
utmaning eller stöd på individuell nivå. Detta är svårt att tillgodose för läraren då
tiden inte medger det och de ekonomiska ramarna inte tillåter fler vuxna i
skolan.
Vi ser totalt sett att Gylle skolas elever har, utifrån förutsättningar, en
god måluppfyllelse.
8 (10)
Borlänge kommun
4. Socialt klimat
För hela avsnitt 4 gäller detta: år 2016 noteras endast förändringar i det sociala
klimatet som påverkat elevernas kunskapsnivåer
4.1. Inkludering
4.2. Personalens förväntningar på eleverna
4.3. Arbetsklimat för elever och personal
4.4. Analys av det sociala klimatet
5. Förra årets förbättringsområden
5.1. Analys av arbetet med förbättringsområdena
Samverkan av undervisning
Arbetslagen har i olika grad arbetat med ämnesöverskridande arbeten och integrerat
olika ämnen och arbetsområden.
Arbetslagen arbetar dagligen nära och har veckovisa AE-konferenser. De arbetar alltid
för kollegiala lösningar både pedagogiskt och strukturellt.
Den stora satsningen detta år har varit Läslyftet för lärare med undervisning i F-5, för
lärare i åk 6-9 har skolans utvecklingstimme ägnats åt ”bedömning”. Båda
satsningarna har skolans förstelärare varit ansvariga för.
Grundläggande värden på skolan och i undervisningen
Skolan har arbetat med värdegrundsarbete löpande under hela läsåret och skolan ser
att eleverna fått mer insikt om vad en värdegrund är.
Skolans personal behöver fortsätta utveckla samsynen gällande dagligt
förhållningssätt kring skolans ordningsregler och att skolans värdegrund levandegörs i
alla situationer.
Eleverna har i åk 5 deltagit i Riddarskolan där etiska värden levandegörs i alla
situationer.
I den dagliga verksamheten har man pratat och agerat utifrån mänskliga rättigheter,
jämställdhet utifrån diskrimineringslagen detta för att kunna ge pojkar och flickor
samma förutsättningar, samt att man respekterar varandras olikheter. Vi ser att
flertalet elever uttrycker en trygg och tillåtande grundinställning kring könstillhörighet
och människors olikheter.
Anpassning efter elevens behov
All pedagogisk personal har deltagit föreläsning kring ”delaktighet- ett arbetssätt i
skolan”. De har i samband med denna också fått bearbeta genom workshops, detta
exempelvis genom frågeställningar.
Inför kommande läsår ska delaktighetsprincipen genomsyra pedagogernas
förhållningssätt vilket bl.a. ska synas genom extra anpassningar som finns i
klassrummen.
Slutsatser
Utifrån en gemensam analys av hur skolans arbete genomförts och skolans resultat
under läsåret15/16 ser skolledningen att det finns utvecklingsområden som skolan
behöver arbeta med under läsåret 16/17.
9 (10)
Borlänge kommun
Elevers delaktighet samt god arbetsmiljö. Dessa utvecklingsområden kommer att
följas upp genom digitala enkäter som skolan tagit fram ur skolverkets verktyg för
självskattning ”BRUK” ( Normer och värden samt Kunskap, utveckling och lärande)
6.1. Förbättringsområden för kommande läsår
6.1.1. Elevers delaktighet
Mål kriterier
I vår skola får varje elev successivt ett allt större inflytande över sin utbildning
och det inre arbetet i skolan
I vår skola har varje elev kunskap om demokratins principer och utvecklar sin
förmåga att arbeta i demokratiska former
I vår skola ges alla elever möjlighet att utveckla sin förmåga att ta ett
personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö
Aktiviteter är under planering
Tidplan
Uppföljning
Ansvarig
6.1.2. God arbetsmiljö
Målkriterier
I vår skola ser utforskande, nyfikenhet och lust att lära som en grund för
verksamheten
I vår skola har vi en social gemenskap som ger trygghet och tillit till den egna
förmågan och livslång lust att lära
I vår skola stimulerar vi eleverna att inhämta och utveckla både kunskaper
och värden
Aktiviteter
Tidplan
Uppföljning
Ansvarig
10 (10)
Borlänge kommun
