tänder & mun
Dina tänder
och den nya tandvårdsreformen
Texter: Ylva Hermansson
Till den här artikeln har vi pratat med följande personer:
Reumatolog Marika Kvarnström som också forskar på Sjögrens syndrom på Karolinska Universitetssjukhuset.
Tandläkare Royne Thorman, f.d. klinikchef för medicinsk
tandvård på Karolinska Universitetssjukhuset. Är kvar inom
organisationen men numera strateg inom äldretandvård på
Tandhälsovård- och utvecklingsavdelningen inom Folktandvården.
Hans Ekelund, jurist vid vårdersättningsenheten på
Försäkringskassan.
Bo Persson, tandläkare anställd inom Stockholms läns
landsting, Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning, inriktning
tandvård.
Lars Sjödin, som är en av dem som har hand om tandvård
på Läkemedelsförmånsnämnden. Lars har varit involverad i
framtagningen av underlag till den nya tandvårdsreformen, ett
arbete som har genomförts på uppdrag av regeringen. Läkemedelsförmånsnämnden är den myndighet som bestämmer
referenspriserna för tandvård, och heter fr.o.m. den 1 september 2008 Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV.
Information till artikeln har också tagits från Försäkringskassans webbplats, www.forsakringskassan.se, samt regeringens webbplats, www.regeringen.se.
Att ha problem med tänderna och munhålan är vanligt
förekommande hos reumatiker. Vad kan man göra för att
få mer saliv, undvika hål i tänderna och känna mindre
obehag i munnen? Och vad innebär den nya tandvårdsreformen, samt vilka regler gäller nu inom den medicinska tandvården? Vi har pratat med olika specialister för
att försöka ge er lite guidning på vägen.
Sjögrens syndrom (SS) är den mest uppmärksammade reumatiska sjukdomen inom tandvården. Vid Sjögrens syndrom
inflammeras vissa av kroppens körtlar, däribland munnens
salivkörtlar, vilket gör att man får en minskad salivproduktion. Den minskade salivproduktionen ger upphov till muntorrhet som kan orsaka obehag, svårigheter att svälja mat,
svampinfektioner och ökad risk för karies och tandlossning.
Syndromet kan komma som ensamt fenomen och kallas
då primärt Sjögens syndrom, men kan också ses tillsammans
med andra reumatiska systemsjukdomar, framförallt reumatoid artrit och SLE. Då kallas det sekundärt SS. Förekomsten
varierar vid olika undersökningar men uppskattningsvis har
1 % av den vuxna befolkningen syndromet. Primärt Sjögrens
syndrom räknas in bland de reumatiska systemsjukdomarna.
I den här artikelns löpande text fokuserar vi på munnen
och tar därför inte upp andra problem som kan komma med
sjukdomen. Läs däremot mer om Sjögrens syndrom i faktarutan som hör till den här artikeln.
Fluor är bra, liksom matolja
Marika Kvarnström är reumatolog och forskar även på
Sjögrens syndrom på Karolinska Universitetssjukhuset i
Stockholm. Hon träffar många SS-patienter, med varierande
grad av munproblem.
– Fluor stärker tänderna och skyddar mot karies. Beroende på hur mycket saliv patienten har får fluoradministreringen ske på olika sätt. Är patienten inte alltför torr i munnen
kan han eller hon börja använda sugtabletter med fluor i eller
fluortuggtabletter. Det finns också salivstimulerande tabletter att köpa på apoteket, till exempel Xerodent som också
Reumatikertidningen 5 – 2008
13
tänder & mun
Tandläkaren Royne Thorman tipsar om att det finns många bra hjälpmedel när
man ska sköta sin munhygien, som till exempel handtag till tandborstar, och
tandtråd. Hör efter med din tandläkare.
Reumatologen Marika Kvarnström forskar på Sjögrens syndrom. Hon vill poängtera att man inte behöver ha Sjögrens syndrom bara för att man är torr i
munnen. Det kan bero på många andra saker också, som till exempel vilka
mediciner man äter. Foto: Yvonne Enman.
innehåller fluor. Men är man riktigt torr i munnen kan det
vara omöjligt att ens suga på en tablett. Då är fluorsköljning
ett bra alternativ.
– Det finns också ett läkemedel som heter Salagen, som
ökar salivmängden. Problemet med det läkemedlet är dock
att det kan vara förknippat med en del biverkningar, som till
exempel svettningar.
Andra tips och råd som Marika brukar ge till patienter är
först och främst att försöka hålla en god munhygien (borsta
tänderna ordentligt, använda tandtråd etc.) och att regelbundet få tid hos tandhygienist och tandläkare. Man ska också
undvika socker, även syrliga karameller trots att de kan ge
lindring för stunden, och använda sockerfritt tuggummi eller sockerfritt godis om man är sugen på något sött.
– Många har problem med att de vaknar på natten och
är väldigt torra i munnen. Då kan ett tips vara att gurgla
munnen med matolja innan man går och lägger sig, efter att
man har borstat tänderna. På så sätt minskar man obehaget,
vilket gör att man kanske får sova hela natten. Vid svåra
SS-fall kan matoljan även minska den sårbildning som kan
uppkomma i gommen.
– Om du har en svår sveda i munnen kan det däremot
bero på en svampinfektion. Tungan kan då ha vita beläggningar men även vara ilsket rodnad. Då behövs oftast
läkemedel.
och depression, och så blodtryckssänkande mediciner. De
biologiska läkemedlen ger inte ökad muntorrhet vad man
vet. Men man kan också bli torrare i munnen om man har
diabetes med högt blodsocker, något som även kan drabba
reumatiker som har tagit mycket kortison.
Muntorrhet behöver inte betyda Sjögrens syndrom
Samtidigt, påpekar Marika, är det viktigt att säga att man
inte behöver ha Sjögrens syndrom för att man är torr i munnen.
– Många reumatiker äter mediciner som ger muntorrhet. Sådana mediciner kan till exempel vara smärtstillande
läkemedel som Tryptisol, en del mediciner mot fibromyalgi
14
Reumatikertidningen 5 – 2008
Maten spelar roll för salivproduktionen
Har man stora problem med muntorrhet och med sina
tänder kan man få remiss av sin reumatolog till medicinsk
tandvård. Royne Thorman är tandläkare och har varit
klinikchef för den medicinska tandvården på Karolinska
Universitetssjukhuset i Stockholm. Numera jobbar han som
ansvarig för äldretandvård inom Folktandvården. Han tycker
också, liksom Marika, att man ska vara observant på vilka
mediciner man tar.
– Äter man till exempel betablockerare, urindrivande
preparat eller antidepressiva läkemedel så ligger man i farozonen för tandproblem. Då ska man gå till en tandhygienist
lite oftare.
Han framhåller också vikten av lokalbehandling i munhålan.
– Med lokalbehandling kan man komma ganska långt.
Det finns salivstimulerande preparat att använda, liksom
fluorsköljning, fluortuggummin etc., men man kan också
påverka sin salivproduktion genom vad man äter. Ett tips
är att äta mycket hårdtuggad mat och mat med låga halter
av kolhydrater och socker, till exempel råa grönsaker och
äpplen. Genom att tugga mycket stimulerar man salivproduktionen.
Det finns bra hjälpmedel
När reumatiker har fått remiss till den medicinska tandvården är det ofta tandläkarnas sak att kartlägga patienternas
Att använda fluorsköljning, fluortuggummin och fluortabletter är bra
för att minska risken för karies.
Råa grönsaker och äpplen är bra för att
få mer saliv. Genom att du tuggar mycket
stimulerar du salivproduktionen.
Råd och tips för att minska besvären i munnen,
och för att minska risken för karies
• Försök hålla en god munhygien (var noga med att borsta tänderna och att använda tandtråd).
• Besök tandhygienist och tandläkare regelbundet.
• Undvik socker, även syrliga karameller trots att de kan ge
lindring i munnen för stunden.
• Använd fluortuggtabletter eller fluortuggummin om du kan.
Annars kan du använda fluorsköljning.
• Ha en extra mjuk tandborste.
• Du kan också använda salivstimulerande tabletter, t.ex. Xerodent, som finns att köpa på Apoteket.
• Det finns ett läkemedel, Salagen, som ökar salivmängden.
Det kan dock vara förknippat med en del biverkningar, som till
exempel svettningar.
• Har du problem med att du vaknar och är jättetorr i munnen på
natten – gurgla munnen med matolja efter att du har borstat
tänderna på kvällen.
• Öka din salivproduktion genom att äta mat som du behöver
tugga mycket. Exempel på sådan mat är råa grönsaker och
äpplen.
• Var observant på vilka mediciner du tar. Tar du läkemedel som
ger extra muntorrhet är det särskilt viktigt att besöka tandhygienist ofta. Exempel på sådana läkemedel är: Smärtstillande
läkemedel som Tryptisol, en del mediciner mot fibromyalgi
och depression, och blodtryckssänkande mediciner. Biologiska
läkemedel (som Enbrel, Remicade och Humira) ger inte ökad
muntorrhet vad man vet.
• Akupunktur har visat sig ha en viss effekt mot muntorrhet.
• Ta gärna sockerfritt tuggummi och sockerfritt godis om du är
sugen på något sött.
munhälsa. Hur sänkt salivproduktion har patienten? Hur
mycket går det att stimulera salivproduktionen (genom
salivstimulerande preparat, tuggtabletter, kosthållning etc.)?
Tandläkarna reder också ut om det finns någon inflammation eller infektion i munhålan som behöver tas om hand.
Har reumatologkliniken inte haft någon som har kunnat
ta biopsier (vävnadsprov) på salivkörtlarna kan de göra det
också.
– Vi kan dessutom tipsa patienterna om hjälpmedel som
finns att tillgå på marknaden, som gör det lättare att sköta
sin munhygien. Reumatiker som har rörelseinskränkningar
på grund av sin sjukdom kan till exempel bli hjälpta av bra
handtag till tandborstar och tandtråd. Dessa tips på hjälpme-
del kan de också få hos sin ordinarie tandläkare, säger Royne.
Framtidsutsikter vid Sjögrens syndrom
Varför vissa personer drabbas av Sjögrens syndrom vet man
inte men det tros vara en blandning av arv och miljö. En teori är att den utlösande faktorn kan vara ett virus. Forskarna
har också hittat vissa gener som ger en ökad risk att drabbas
av SS. Och forskningen fortsätter. En bred grundforskning
bedrivs och biologiska läkemedel är under utveckling.
– Det tas också fram nya medel som ska hjälpa till att
lindra besvären, och dessa blir bättre och bättre. Det är i alla
fall skönt för den enskilde individen, säger Marika.
Läs mer om Sjögrens syndrom i faktarutan på nästa sida.
Reumatikertidningen 5 – 2008
15
tänder & mun
Sjögrens syndrom
Källa: Broschyren Reumatiska sjukdomar A till Ö, reviderad upplaga 2008 som kommer att distribueras som bilaga till Reumatikertidningen längre fram. Bakom skriften står Jenny Arhammar och
Joel Freilich. Texterna är slutligt faktagranskade av professor Per
Larsson vid Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge.
Vilka drabbas?
Merparten är kvinnor, särskilt vid den primära formen där nio av
tio drabbade är kvinnor. Syndromet debuterar vanligen i medelåldern, men förekommer även i andra åldrar. Forskare har hittat
vissa gener som ger en ökad risk att drabbas av båda formerna av
SS. Troligen krävs det också någonting som utlöser syndromet. En
teori är att denna utlösande faktor kan vara ett virus.
Symtom Symtomen kommer dels från körtlar som utsöndrar sitt
sekret via en kanal, så kallade exokrina körtlar, dels från andra
delar av kroppen.
Symtom som är kopplade
till exokrina körtlar:
Ögon Ögonen känns grusiga och svider. Ibland kliar de och är känsliga för ljus. Rodnad är mindre vanligt men förekommer. Tillståndet beror på dålig tårproduktion.
Näsa Nästorrhet är ett mycket vanligt symtom och upplevs som
obehag och nästäppa nattetid. Vissa har också lättare för att
blöda näsblod.
Mun och svalg Muntorrheten kan medföra allt ifrån känslighet
för kryddad mat till svårigheter att svälja torr mat, som knäckebröd, utan att dricka något till. I svårare fall får man besvär med
att tungan fastnar i gommen nattetid. Problem med karies och
tandlossning är vanliga. Även svamp i munnen (torsk i dagligt
tal) förekommer. Torrhet i svalget ger sväljningssvårigheter samt
heshet och torrhosta om besvären sitter längre ner.
Slidan och penis
Torrhet i slidan kan medföra upprepade svampinfektioner och
smärta vid samlag. Hos män kan torrhet under förhuden leda till
smärtsamma sår och sprickor.
Huden Blir vanligen torr vid SS och dessutom känslig för sol. Vid
primärt SS kan en minoritet drabbas av små, punktformiga blödningar (kallas petekier) på underben och lår. Ibland kan blödningarna
kännas som en upphöjning eller knottrighet. Efter några dagar
försvinner de men kan efterlämna små bruna fläckar.
Bukspottskörtel och magsäck
Inflammation i bukspottskörteln (pankreatit) leder till bristande
matsmältning och försämrat upptag av näringsämnen från tarmen.
Pankreatiten är dock sällan farlig vid SS. Slemhinnan i magsäcken
kan angripas vilket medför dåligt upptag av vitamin B12. Det kan
leda till anemi som kräver behandling.
16
Reumatikertidningen 5 – 2008
Njurar I upp till en tredjedel av fallen vid primärt SS finns en
påverkan på utsöndringen i njurarna. Det leder till en ökad risk för
njursten.
Symtom som inte kommer från
exokrina körtlar innefattar:
Trötthet Ett av de allra största besvären för patienter med SS
är kronisk trötthet. Den varierar mycket från individ till individ.
Tröttheten beror delvis på sjukdomen, men troligen även på dålig
sömnkvalitet på grund av att man vaknar under natten med muntorrhet och måste upp för att dricka.
Muskler och leder Muskelsmärtor är vanliga och liknar de som
ses vid fibromyalgi. Även lederna kan göra ont men det handlar
sällan om artrit.
Raynauds fenomen
Lungor Det är relativt vanligt med astmaliknande symtom hos
SS-patienter. Det beror på en inflammation i de små yttersta
luftblåsorna (alveolerna). Det kan även uppstå en inflammation i
den hinna som omsluter lungorna (pleura). Detta ger smärta vid
andning. Liknande inflammation kan även ske i hinnor runt andra
organ som hjärta och buk.
Nerver Om nervsystemet drabbas visar det sig som nedsatt
känsel, domningar och smärtor, oftast i benen.
Så här ställs diagnosen
På grund av de mycket varierande symtomen söker patienterna
ofta hjälp hos många olika typer av läkare, optiker och tandläkare
innan diagnosen misstänks.
För diagnos av SS krävs, utöver typiska symtom, en del specialundersökningar:
• Mätning av salivproduktion i vila och under tuggstimulering.
• Biopsi från läppsalivkörtel.
• Mätning av torrhetsgrad i ögonen. Olika tester finns.
Särskilda autoantikroppar, anti-SSA och anti-SSB, används för
att stärka diagnosen men är inte typiska för sjukdomen. Samtidig
förekomst av annan reumatisk sjukdom kan göra att diagnosen
sekundärt SS ställs.
Så går det för patienterna
Sjukdomen utvecklar sig ofta långsamt och växlar mellan bra
och dåliga perioder. De största besvären brukar vara de torra
slemhinnorna, tillsammans med ledbesvär och trötthet. Den stora
majoriteten (70-80 %) utvecklar inga symtom från inre organ. Det
finns inte heller några studier som visar att SS-patienter skulle
ha en kortare livslängd än andra. Däremot finns en ökad risk för
tumörsjukdom i lymfsystemet vid SS, framför allt vid den primära
formen. Det är därför viktigt med regelbundna kontroller.
rg
dia.o
Inom landstingens särskilda tandvårdsstöd, den del som kallas Tandvård som ett led i en sjukdomsbehandling, kan patienter
med Sjögrens syndrom få viss tandvård till läkarvårdstaxa.
Denna tandvård kan utföras av den tandläkare patienten
väljer, såväl privat som inom Folktandvården.
För att få tandvården subventionerad krävs att man har
fått diagnosen Sjögrens syndrom av en reumatolog, och att
man har visat på muntorrhet enligt vissa kriterier (salivmängden får inte överstiga ett visst värde efter tuggstimulering, respektive i vila). Uppfyller man dessa kriterier får man
alltså en del av tandvården till samma taxa som läkarvård
(140 kr/besök, priset kan variera mellan olika landsting).
Den behandling som är rabatterad är bastandvård, som förebyggande behandling, lagningar etc., men bara den behandling som överstiger det ”normala” behovet av tandvård under
ett år och som kan knytas till muntorrheten. I vissa fall
ersätts även protetiska ersättningar som kronor och broar.
Socialstyrelsen fastställde i mars 2004 det normala behovet av tandvård till 1 undersökning, 2 tandhygienistbesök
och 2 lagningar per år. Innan mars 2004 fick man ersättning
för alla undersökningar, lagningar etc. men så är alltså inte
fallet längre. Vissa landsting har valt att ändå ha kvar den
allmänna generösare ersättningen, där även de första undersökningarna och lagningarna ingår, men många landsting
har följt de nya striktare reglerna, bland dem Stockholms
läns landsting som Reumatikertidningen har pratat med.
Ersättning för tandlossning ingår inte.
ikime
Medicinsk tandvård
ns.w
– medicinsk tandvård, och den ”vanliga” allmänna tandvården
Foto:
comm
o
Tandvårdskostnader
och ersättningar
så har det från 1 juli i år skett en förändring när det gäller
ersättning, i och med den nya tandvårdsreformen. Det är
den allmänna tandvårdens priser som gäller för reumatiker
som inte har diagnosen SS, men som kanske ändå har ökad
muntorrhet och en ökad risk för karies, på grund av att de
äter många olika mediciner. Dessa personer kunde innan
den 1 juli i år få en förhöjd ersättning på grund av följder av
sjukdom, men den förhöjda ersättningen har tagits bort i och
med den nya tandvårdsreformen. Nu gäller här alltså samma
regler för personer med sjukdomstillstånd som för alla andra
personer. Har du ett beslut på att du ska få förhöjd ersättning under en period, gäller det dock tills den perioden är
slut. Läs mer om den nya tandvårdsreformen på nästa sida.
Allmän tandvård – för dig som inte har Sjögrens syndrom
När det gäller priser för den ”vanliga”, allmänna, tandvården
inom Folktandvården och på privata tandläkarmottagningar
Reumatikertidningen 5 – 2008
17
tänder & mun
Den nya tandvårdsreformen
för allmän tandvård
– trädde i kraft 1 juli 2008
Reformen gäller för personer från och med det år de fyller
20 år och uppåt och innehåller två olika delar: ett allmänt
tandvårdsbidrag, en så kallad tandvårdscheck, och ett skydd
mot höga kostnader. För barn och ungdomar som är yngre
än 20 år är tandvården liksom tidigare gratis.
Allmänt tandvårdsbidrag
Allmänt tandvårdsbidrag, ”Tandvårdschecken”, gäller för två
år i taget. Den fungerar som ett tillgodohavande hos Försäkringskassan och kan användas för delbetalning hos valfri
tandläkare eller tandhygienist. Patienten behöver alltså inte
hålla ordning på någon handling eller blankett. Den första
”tandvårdschecken” blev tillgänglig den 1 juli 2008 och sedan kommer det fortlöpande en ny tandvårdscheck den 1 juli
kommande år. Det går att spara högst två tandvårdscheckar
(alltså två års stöd).
Tandvårdsbidragets värde varierar beroende på ålder:
• Är du 20-29 år är värdet 300 kr per år, och 600 kr under
två år.
• Är du 30-74 år är värdet på tandvårdsbidraget 150 kr per
år, 300 kr under två år. Det tidigare högkostnadsskyddet
för patienter som är 65 år och äldre har ersatts med det
nya tandvårdsstödet.
• Är du 75+ är tandvårdsbidragets värde 300 kr per år, 600
kr under två år.
Skyddet mot höga kostnader
Skyddet mot höga kostnader ser ut som följande:
• För tandvård upp till 3 000 kronor betalar du fullt pris.
18
Reumatikertidningen 5 – 2008
En visdomstand. Bild: commons.wikimedia.org
• För tandvård på 3 001-15 000 kronor får du 50 procent av
kostnaden i ersättning.
• För tandvård över 15 000 kronor får du 85 procent av kostnaden i ersättning.
Referenspris och ersättningsgränser
Hur mycket du får i ersättning vid höga kostnader genom
högkostnadsskyddet har fastställts av regeringen i en statlig
referensprislista över olika ingrepp. Detta för att ha fortsatt
fri prissättning på tandvård, samtidigt som patienten ska
kunna se hur hans/hennes tandläkare ligger i prissättning
jämfört med andra tandläkare.
En prisportal på Internet ska göra det lättare för allmänheten att kunna jämföra och kontrollera olika vårdgivares
priser. Försäkringskassan har fått i uppdrag att utforma
portalen som beräknas vara i drift vid årsskiftet 2008/2009.
Obs! Alla ingrepp är inte ersättningsberättigade, läs mer under
rubriken ”Jämförelse mellan gamla och nya bidragssystemet för
allmän tandvård” på sidan 20.
Om tandläkarens pris motsvarar referenspriset, eller är
lägre, är det detta pris som ligger till grund för ersättningen.
Ligger tandläkarens pris över referensprislistan betalar du
mellanskillnaden. En ersättningsperiod kan som längst vara
12 månader.
Referensprislistan hittar du på http://www.regeringen.se/
sb/d/10161 i pdf:n i högra spalten som heter Förordning om
statligt tandvårdsstöd (2008:193) (listan börjar på sidan 22 i
filen).
Eftersom patienten får ersättning för 85 procent av den
del av det sammanlagda referenspriset som överstiger 15 000
kronor kan det ibland vara fördelaktigt att börja en ny
Referenspriser
Referenspriser avgör hur stor ersättning du får för olika
ingrepp i och med den nya tandvårdsreformen.
En prisportal på Internet ska göra det lättare för allmänheten
att kunna jämföra och kontrollera olika vårdgivares priser.
Försäkringskassan har fått i uppdrag att utforma portalen som
beräknas vara i drift vid årsskiftet 2008/2009.
Om tandläkarens pris motsvarar referenspriset, eller är lägre,
är det detta pris som ligger till grund för ersättningen. Ligger
tandläkarens pris över referensprislistan betalar du mellanskillnaden. En ersättningsperiod kan som längst vara 12 månader.
Referensprislistan hittar du på:
http://www.regeringen.se/sb/d/10161, i pdf:n i högra spalten
som heter Förordning om statligt tandvårdsstöd (2008:193)
(listan börjar på sidan 22 i filen).
En bra g
värklindrininte
behöver yr!
vara d
SVENKO
Mjukfibermadrass
Obs! Alla ingrepp är inte ersättningsberättigade, läs mer
under rubriken ”Jämförelse mellan gamla och nya bidragssystemet för allmän tandvård” på nästa sida.
period i högkostnadsskyddet innan den förra är slut. På så
sätt kan man genom att låta göra fler dyra åtgärder under
samma period komma upp i kostnader som överstiger gränsen på 15 000 kronor. Därmed behöver patienten betala en
mindre del av kostnaderna själv.
Om du som patient väljer att påbörja en ny ersättningsperiod innan den pågående har löpt ut ska din vårdgivare
rapportera detta till Försäkringskassan i samband med att
han/hon rapporterar in den första tandvårdsåtgärden som ska
ingå i den nya ersättningsperioden.
Om patienten väljer att använda det allmänna tandvårdsbidraget (tandvårdschecken) för att betala en del av kostnaden för en behandling dras bidraget av vid beräkningen av
eventuell ersättning från högkostnadsskyddet.
Tandvårdsåtgärder som påbörjats före den 1 juli 2008
ersätts inte i det nya tandvårdsstödet. För dem gäller äldre
ersättningsbestämmelser.
Källor, och läs mer om tandvårdsreformen på bland annat:
1. www.forsakringskassan.se under I behov av tandvård.
2. På före detta Läkemedelsförmånsnämndens webbplats www.tlv.se.
3. Läs hela utredningen kring tandvårdsstödet på:
http://www.regeringen.se/sb/d/8448/a/78060
SVENKO mjukfiberprodukter är tillverkade av silikoniserad polyesterfiber. Madrassen har funnits på marknaden
i över 20 år och används mycket av privatpersoner med
smärtproblem, inom hemsjukvården och på äldreboenden.
Madrassen är lätt att rulla ihop och ta med sig.
SVENKO bas max 75 kg, ca 6 cm hög
SVENKO plus max 100 kg, ca 11 cm hög
Vi erbjuder även SVENKO tredelad, SVENKO i fodral,
sittdyna, hälskydd samt madrasskydd.
Tvättas i 60° samt torktumlas stryktorr.
Placeras ovanpå befintlig standardmadrass.
Ring och beställ eller sänd in talongen idag!
14 dagars öppet köp!
Jag beställer härmed:
___ bas 80 cm bred á 1 191,-
___ plus 85 cm bred á 1 404,-
___ bas 90 cm bred á 1 191,-
___ plus 105 cm bred á 1 560,-
___ bas 105 cm bred á 1 295,- ___ plus 120 cm bred á 1 820,___ bas 120 cm bred á 1 347,- ___ tredelad 85 cm á 1 404,priser inkl frakt (ev returfrakt ingår ej)
NAMN:___________________________________________
ADRESS:__________________________________________
____________________ TEL:_________________________
ArjoHuntleigh, Box 61, 241 21 ESLÖV
tel: 0413-645 00 • fax: 0413-645 83 • e-post: [email protected]
www.arjohuntleigh.com
Reumatikertidningen 5 – 2008
19
tänder & mun
Röntgenbild av en amalgamfyllning.
Foto: commons.wikimedia.org
Jämförelse mellan gamla och
nya bidragssystemet för allmän tandvård
Om vi jämför den nya tandvårdschecken och skyddet mot
höga kostnader, med den tidigare förhöjda ersättningen som
man i vissa fall kunde få efter förhandsprövning (till följd av
sjukdom), så ser det ut så här:
Den tidigare förhöjda ersättningen innebar att den försäkrade fick ett dubbelt grundbelopp i bidrag. För en vanlig
tandläkarundersökning som kanske kostade 600 kr utgick
ett grundbelopp på 106 kr som ersättning för de som var
yngre än 29 år, och i och med dubbleringen fick den försäkrade vid ett sådant besök 212 kr i bidrag. Denna princip
gällde för alla åtgärder som beviljades förhöjd ersättning,
d.v.s. att grundbeloppet dubblades. När det till exempel gällde en enkel enytsfyllning så var den vanliga ersättningen 91
kr men den försäkrade som beviljats förhöjd ersättning fick
då 182 kr. För kronor, broar och proteser togs ett karensbelopp bort för dem som hade ett beslut om förhöjd ersättning.
På så sätt blev en som sådan behandling som mest 3500 kr
billigare.
Med tandvårdschecken får du istället 300 kr per år, eller
150 kr per år, beroende på hur gammal du är. Går du många
gånger till tandläkaren under ett år, utan att komma upp i
den nya gräns som finns som skydd för höga kostnader, så
kommer du alltså behöva betala mer nu.
Men ska du göra stora ingrepp där du kommer upp i en
kostnad på över 3000 kr på ett år, träder det nya skyddet för
höga kostnader in, vilket gör att det blir billigare.
Det finns dock restriktioner här som inte fanns förut.
Har man tandproblem som orsakar infektion, värk och
20
Reumatikertidningen 5 – 2008
smärta, som gör det ganska svårt att tugga, tala och äta eller
som påverkar ens utseende väldigt negativt, så ersätts behandlingarna. Kosmetiska ingrepp ersätts inte. Rotfyllning
av visdomständerna ersätts inte heller.
Har du tänder som är borta (tandluckor) eller tänder som
behöver bytas som sitter i främre tandraden så ersätts dessa
behandlingar. Men har du en tandlucka på tandplats 6 och
bakåt (man räknar framifrån) så ersätts inte det ingreppet.
Orsaken är att det anses gå ganska bra att äta tala och tugga
med luckor långt bak i munnen samt att prognosen för behandlingar långt bak i munnen är sämre.
Är man helt tandlös ersätts dock behandling i hela munnen och det med implantatskruvar som gör att tänderna
sitter fast. Det är en mycket dyrbar behandling och ersätts i
många andra fall av mer lössittande broar och kronor. Staten
har valt att fokusera stödet till dem som saknar många
tänder, och till dem som saknar tänder fram i munnen, där
det syns.
För personer som är 65 år eller äldre har det tidigare
allmänna högkostnadsskyddet för äldre ersatts med det nya
tandvårdsstödets skydd mot höga kostnader. För dessa personer innebär de nya reglerna att mindre omfattande protetiska
behandlingar, till exempel en tandkrona eller en bro, blir
något billigare. För mer omfattande protetiska behandlingar,
till exempel större implantatbehandlingar, förändras inte
priset i någon större utsträckning för de allra flesta. För personer 65 + som tidigare hade förhöjd ersättning så blir dock
protetiska behandlingar lite dyrare.
