24 Sjögrens syndrom på Karolinska

Sjögrens syndrom har fått en
forskningsmottagning på Karolinska Sjukhuset
För docent Marie Wahren-Herlenius är det viktigt att både
få forska och möta patienter. Därför tog hon själv initiativ
till en forskningsmottagning för Sjögrens syndrompatienter
på Karolinska sjukhuset, och professor Lars Klareskog
ställde sig mycket positiv.
– Det är viktigt för mig att få vara nära den
reumatologiska kliniken och därför flyttade jag från den
Cell- och Molekylärbiologiska Institutionen till Centrum
för Molekylär Medicin. Här är forskning och klinisk
verksamhet integrerad med regelbundna möten mellan
forskare och läkare, och många är verksamma inom båda
fälten, säger Marie.
Från början var det tänkt att alla som ville skulle få
komma till Karolinska sjukhusets nya mottagning, men det
visade sig vara för optimistiskt.
Redan i initialskedet har man fått inskränka sig till
remitterade patienter, vilket Marie naturligtvis inte är glad
över. Under den halva arbetsdag som hon ska ta emot
patienter på mottagningen kan hon hinna med 5 nybesök
per dag och totalt blir det cirka 200 per år. Sedan måste det
finnas tid för att bearbeta all information och alla prover
som samlats in. Att forska kräver både tålamod och målinriktning.
Förstå mekanismer
Maries speciella intresse har blivit att försöka förstå vilka
mekanismer som ger vävnadsskador vid autoimmuna
reumatiska sjukdomar. Ännu så länge är det mest Sjögrens
syndrom hon ägnat sig åt, men ambitionen sträcker sig
också vidare mot SLE. I Maries forskning finns det många
delmål och olika infallsvinklar.
För att Sjögrens syndrom ska bryta ut är man säker på
att det finns en genetisk predisposition för sjukdomen,
precis som för sannolikt samtliga reumatiska sjukdomar.
Frågan är bara hur denna benägenhet ser ut och hur den
ärvs.
Kroppens immunsystem spelar en viktig roll. De lokala
spott- och tårkörtlarna drar till sig B-lymfocyter som ger
en överproduktion av kärnantikropparna SSA och SSB.
Cytokiner är immunsystemets budbärare som signalerar till
olika kroppsdelar att olika processer ska sättas igång eller
stoppas upp. Liknande molekyler kallas kemokiner och om
man kan bryta deras attraherande egenskaper på B-lymfocyterna kan man kanske störa sjukdomsförloppet. En del av
Maries forskning går ut på att finna skillnader i immunförsvaret mellan personer med Sjögrens syndrom och friska
personer. Därför försöker hon kartlägga SSA och SSB och
deras olika proteiner.
Det ingår en hel del basal forskning på de cellbiologiska
funktionerna. Idag vet man mindre om SSA än om SSB,
men det finns en känd delkomponent i SSA som kallas
Ro52 som verkar vara intressant. Dessvärre verkar SSA vara
24
REUMATIKERTIDNINGEN 1 - 2001
starkare kopplat till Sjögrens syndrom och den ser också ut
att medföra fler komplikationer för sjukdomen.
Hos gravida kvinnor med SSA eller SSB-kärnantikroppar kommer dessa att föras över till fostret och det finns en
risk för neonatal lupus. I de flesta fall visar det sig i en
övergående hudmanifestation, men det kan också bli skador
på hjärtat hos spädbarnen. Hjärtrytmen kan störas och
inflammationer kan medföra ärrvävnad i hjärtats retledningssystem. Just nu pågår en multicenterstudie där
forskare i Frankrike, England, Holland och Sverige samarbetar för att finna en möjlighet att förutsäga och förhindra
uppkomst av hjärtblock. I projektet på KS samarbetar
Marie med gynekologen och barnkardiologen. De har också
sänt en ansökan till EU för ökat ekonomiskt stöd till
projektet och för att utveckla djurmodeller.
Öka kunskapen
Forskningsmottagningen är en del av reumatologklinikens
verksamhet. Förhoppningen är att den ska öka kunskapen
om Sjögrens syndrom och även förbättra behandlingen. Det
finns flera viktiga mål för forskningsmottagningen. Eftersom de flesta Sjögrenpatienter sköts på vårdcentralerna är
det viktigt att uppmärksamma denna sjukdom. Marie och
hennes medarbetare på mottagningen vill sprida mer och
bättre information om Sjögrens syndrom både till vården
och patienterna. Och patienterna har en viktig roll att fylla
genom att de själva är bättre informerade och har en god
medvetenhet om sin sjukdom som de sedan kan sprida så
att fler patienter kan få en bättre vård.
Finn mer information
Nydiagnostiserade patienter blir ofta förvirrade av den
information de får om Sjögrens syndrom och många har
aldrig hört talas om den tidigare. Sjukdomen kan förutom
led- och muskelverk, torra ögon och torr mun bli mycket
komplicerad med påverkan av de inre organen och
inflammationer i de exokrina körtlarna. Den information
som finns tillgänglig och som är läsbar för patienter är
Reumatikerförbundets lilla skrift om sjukdomen.
Yvonne Enman och Barbro Montelius