Att födas i rätt händer

Exempel 9, sid 5
Att födas i rätt händer
– En studie av den kulturella klyftan mellan två mödravårdsystem
i Guatemala
1
Abstract
Title: To be born in the right hands – a study of the cultural gap between two maternal care systems in Guatemala
Keywords: Traditional midwives, Guatemala, Medical anthropology
This study contributes to the scientific research about maternal mortality in developing countries and aims to investigate the cultural gap between traditional midwifery and modern maternal health care in Guatemala. Maternal mortality is still a big problem in Guatemala and the gap between the two systems is a fact. The question is in which way bridges can be built between them. Lacking knowledge amongst traditional midwives, poverty and low access to modern hospitals in rural areas are aspects highlighted in the debate. This study focuses on the economic, social and cultural aspects of the gap. Through qualitative interviews with Mayan women the study examines what factors that influences their choice of maternal care; economic, social or cultural factors. In order to study the experiences of the cultural gap from both sides, interviews are held with both traditional midwives and hospital staff. The study is based on the theory of medical anthropology and medical pluralism and is guided by the perception of health as a social construction. The goal is that the results will contribute to increased understanding for the clash between two medical systems in Guatemala, to help find a solution to the problem. 2
Innehållsförteckning 1.0 Inledning ............................................................................................................................. 4 1.1 Bakgrund ........................................................................................................................... 4 1.1.1 Mödradödlighet .......................................................................................................... 4 1.1.2 Guatemala ................................................................................................................... 4 1.1.3 Traditionell mödravård och utbildning av traditionella barnmorskor ......................... 4 1.2 Problemformulering ......................................................................................................... 5 1.3 Syfte och avgränsningar .................................................................................................... 5 1.4 Frågeställningar ................................................................................................................ 6 2.0 Teori .................................................................................................................................... 6 2.1 Tidigare forskning ............................................................................................................. 6 2.2 Teoretisk grund ................................................................................................................. 7 3.0 Metod .................................................................................................................................. 8 3.1 Kvalitativ metod ................................................................................................................ 8 3.2 Tillvägagångssätt ............................................................................................................... 8 3.3 Urval .................................................................................................................................. 9 3.4 Intervjuer och deltagande observation ............................................................................ 9 3.5 Etiska överväganden ......................................................................................................... 9 3.7 Metoddiskussion ............................................................................................................. 10 4.0 Förväntat resultat ............................................................................................................. 10 4.1 Insamlad data ................................................................................................................. 10 4.2 Förklaring utifrån teoretisk grund ................................................................................... 10 4.3 Koppling till tidigare forskning ........................................................................................ 11 4.4 Diskussion ....................................................................................................................... 11 5.0 Sammanfattning ............................................................................................................... 11 6.0 Referenser ......................................................................................................................... 12 3
1. Inledning Att föda barn är en av de mest naturliga processer en kvinna kan genomgå i sitt liv och barnafödande är av betydelse för mänsklighetens fortsatta existens. Trots detta innebär graviditeter och förlossningar många gånger stora risker där både moderns och barnets liv sätts på spel. Genom tiderna har mäniskan utövat mödravård och assisterat vid förlossningar på olika sätt beroende på kultur och tradition. Idag har de traditionella barnmorskorna fortfarande en viktig roll i många utvecklingsländer. 1.1 Bakgrund 1.1.1 Mödradödlighet Mödradödlighet är fortfarande ett allvarligt problem i många utvecklingsländer. 99 % av alla förlossningsdödsfall sker i utvecklingsländer och då oftare i fattiga områden med låg utbildningsnivå. Att förbättra mödrahälsan världen över är ett av FN:s millenniemål till 2015. Enligt FN:s världshälsoorgan WHO kan professionell vård före, under och efter förlossningen rädda livet på många kvinnor och nyfödda barn. Bristen på moderna sjukhusfaciliteter i rurala områden i utvecklingsländer är en av orsakerna till den höga mödradödligheten (WHO, 2012). 1.1.2 Guatemala Guatemala har cirka 14 miljoner invånare varav majoriteten är av mayaursprung. Den näst största befolkningsgruppen är ladinos dvs. befolkning med blandat europeiskt och urfolksursprung. Mer än hälften av landets befolkning bor på landsbygden och landet har hög fattigdom, 13 % av befolkningen lever i extrem fattigdom. Klyftan mellan rika och fattiga är stor, och till de fattigaste hör främst ursprungsfolk och kvinnor (Sveriges ambassad Guatemala 2012). Hälso-­‐ och sjukvårdssystemet i Guatemala är fördelat inom den offentliga sektorn, den privata sektorn, frivilligorganisationer och traditionell sjukvård. Den offentliga sektorns hälso-­‐ och sjukvård består av ett nätverk av tjänster som ministeriet för folkhälsa och social välfärd ansvarar för. De senaste åren har ministeriet för folkhälsa och social välfärd arbetat för att öka tillgången till sina hälso-­‐ och sjukvårdstjänster för den delen av befolkningen med lägst tillgång. Tillgången ökade med 66 % från år 1990 till 2004 (PAHO, WHO, 2007). 1.1.3 Traditionell mödravård och utbildning av traditionella barnmorskor I Guatemala samt i många andra utvecklingsländer är mödradödlighet fortfarande ett allvarligt problem som tydligt indikerar bristen på jämställdhet och utveckling(PAHO, 2008). Enligt ministeriet för folkhälsa och social välfärd i Guatemala var blödningar den vanligaste orsaken till mödradödligheten år 2000 (PAHO, 2008). Låg tillgänglighet till moderna sjukhus i små samhällen i rurala områden i Guatemala gör att många gravida kvinnor söker sig till traditionella barnmorskor (Adams and Hawkins, 2007). Enligt den panamerikanska hälsoorganisationen PAHO assisterades år 2002 47, 5 % av alla förlossningar av traditionella barnmorskor och 41,4 % av utbildad personal (PAHO, 2007). I små rurala samhällen finns många traditionella barnmorskor bland vilka kunskapen varierar i hög grad. Vissa har blivit formellt tränade av ministeriet för folkhälsa i Guatemala medan andra enbart har samlat kunskap av erfarenhet och av att assistera vid förlossningar (Adams och Hawkins, 2007). Många gravida kvinnor upplever att de traditionella barnmorskorna kommer närmre kvinnorna, bryr sig om dem och ger dem trygghet på ett sätt som de moderna sjukhusen inte kan bidra med. Andra fördelar är att de finns tillgängliga i det lokala samhället och erbjuder sina tjänster till ett lägre pris än 4
de nationella sjukhusen. Dock erbjuder sjukhusen avancerad teknologi, medicin och därmed en säkerhet som barnmorskorna saknar (Adams och Hawkins 2007). Under 1970talet förespråkade WHO utbildning av traditionella barnmorskor som ett nytt steg i utvecklingen av en förbättrad mödravård. Att utbilda redan praktiserande traditionella barnmorskor i moderna metoder sågs som ett steg mot minskad mödradödlighet. Tiotusentals traditionella barnmorskor utbildades främst i Asien och Latinamerika men också i Afrika i förhoppning att de skulle integreras i de allmänna sjukvårdssystemen (WHO, 2005). Under 1980talet började man tvivla på metodens effektivitet då resultaten på mödradödligheten visade sig vara marginella (WHO, 2005). Enligt WHO:s rapport The World Health Report 2005 är tillgången till professionell vård den mest effektiva vägen mot minskad mödradödlighet. Vidare diskuterar man i rapporten om de traditionella barnmorskorna är de som borde utbildas eller om man borde undervisa utbildade barnmorskor i traditionell kunskap för att öka deras förståelse. De traditionella barnmorskorna har en mycket viktig social funktion som är djupt rotad i den lokala kulturen. Förespråkarna för utbildning av traditionella barnmorskor har inte värdesatt den stora kulturella klyftan mellan den moderna och den traditionella mödravården. Idag ses strategin med att utbilda traditionella barnmorskor som ett misslyckande (WHO, 2005). 1.2 Problemformulering Klyftan mellan traditionell och modern mödravård i Guatemala är ett faktum. Den höga mödradödligheten i landet är ett problem som måste tas på allvar. Frågan är vilken väg man ska ta för att bygga broar mellan de två systemen. Bristen på kunskap hos de traditionella barnmorskorna är ett problem som lyfts fram i debatten. I de fall då komplikationer inte upptäcks i tid och den gravida kvinnan inte skickas till ett sjukhus riskeras både moderns och barnets liv att gå förlorade. Fattigdom och låg tillgång till professionell vård på landsbygden är andra delar i problematiken. Den här studien lägger fokus på att undersöka vilken roll den kulturella och sociala aspekten spelar. När kvinnor färdas från sin by till ett sjukhus i staden innebär det en resa till en annan kultur där både de blivande mödrarna och de traditionella barnmorskorna känner misstro och rädsla (Adams och Hawkins, 2007). Misstro och diskriminering gentemot mayakvinnor och traditionella barnmorskor av utbildad personal på sjukhusen är också ett problem som kommer att undersökas närmare. 1.3 Syfte och avgränsningar
Syftet med studien är att undersöka den klyfta som uppstår mellan traditionell och modern mödravård i Guatemala. Den ämnar öka förståelsen för hur representanter från de båda systemen tänker kring problematiken med denna klyfta. Genom att undersöka vilka faktorer som påverkar mayakvinnors val av mödravård är förhoppningen att kunna ta reda på huruvida valet styrs av ekonomiska, kulturella eller sociala faktorer. Mycket tidigare forskning har varit inriktad på hur traditionella barnmorskor utbildas i västerländsk medicin. Denna studie undersöker istället vad utbildad personal inom den moderna mödravården kan om mayatraditioner och hur de upplever mötet med mayakvinnor i mödra-­‐ och förlossningsvården. Studien bidrar med ett nytt forskningsperspektiv inom detta område för att komma ett steg närmre en lösning på problematiken. Studien avgränsar sig till att behandla mödradödligheten vid förlossningar och graviditeter. Spädbarnsdödlighet är en annan del i problematiken som inte kommer att behandlas då det skulle kräva mer omfattande bakgrundsforskning och kunskap om vad som påverkar spädbarnsdödligheten i samband med mödra-­‐ och förlossningsvård. 5
1.4 Frågeställningar -­‐ Vilka faktorer påverkar mayakvinnors val av mödravård? -­‐ Hur upplever de traditionella barnmorskorna problematiken kring den kulturella klyftan i mödravården? -­‐ Hur upplever utbildad mödra-­‐ och förlossningsvårdpersonal problematiken kring den kulturella klyftan i mödravården? 2. Teori 2.1 Tidigare forskning För att placera denna studie i ett sammanhang har följande litteratur och vetenskapliga rapporter inom ämnet traditionell mödravård använts. Health Care in Maya Guatemala (Adams och Hawkins, 2007) är en samling uppsatser som alla undersöker klyftan mellan de två medicinska systemen i Guatemala; den västerländska medicinen och den traditionella naturmedicinen. I en fältstudie gjord i Nahualá, Guatemala 1996 utforskade studenten Kevara Ellsworth Wilson det traditionella barnmorskesystemet med dess för och nackdelar. Wilson beskriver hur det är mycket vanligt att Mayakvinnorna i detta område söker sig till traditionella barnmorskor när de är gravida. Faktorer som spelar in i valet mellan traditionell mödravård eller sjukhuset handlar främst om komplikationer. Kvinnor som haft komplikationer vid tidigare förlossningar tenderar att söka sig till sjukhus, även kvinnor som är gravida första gången samt de som har närhet till staden söker sig oftare till sjukhus. Kvinnor på landsbygden som är fattiga eller har goda relationer till en traditionell barnmorska som de litar på söker sig istället till denne. Enligt Wilsons undersökning finns det många risker i samband med förlossningar i hemmiljö som man inte tar hänsyn till. Det handlar om dålig hygien, okunskap hos barnmorskan vad gäller fostrets placering, moderns krystningsteknik, hantering av moderkakan samt att uppmärksamheten ofta riktas främst mot modern efter förlossningen istället för att noga kontrollera det nyfödda barnets hälsotillstånd. Å andra sidan finns det många fördelar med en traditionell barnmorska då de alltid är tillgängliga, de kan besöka sina patienter i hemmen, de har förståelse för kulturen i det samhälle kvinnorna lever i, de tar mindre betalt än sjukhusen och de ger sina patienter en personlig och individuell vård. Många traditionella barnmorskor upplever att de har blivit kallade av Gud att utöva sitt yrke och att detta ger skydd och tur till de kvinnor de förlöser. Enligt en sjuksköterska som Wilson intervjuat finns det en misstro bland läkare mot traditionella barnmorskor, många läkare anser att traditionella barnmorskor handlar oansvarsfullt gentemot sina patienter och allt för sällan skickar dem vidare till sjukhus på grund av sin egna personliga rädsla. Wilson nämner även de allmänna fördomarna som ladinobefolkningen har om mayafolket som en del i problematiken när de två mödravårdssystemen möts men hon går inte in djupare på vilka fördomar det handlar om eller hur de kommer till uttryck. Wilson har intervjuat både traditionella barnmorskor samt läkare och sjuksköterskor från en modern klinik om problematiken och olika risker som finns med att föda i hemmiljö. Denna studie undersöker vidare de ekonomiska, sociala och kulturella aspekterna i problematiken som Wilson inte går in på djupet på. I rapporten A report of a midwifery model for training traditional midwives in Guatemala (Foster, Anderson, Houston and Doe-­‐Simkins, 2004) har författarna undersökt ett utbildningsprogram för traditionella barnmorskor i Guatemala. Studien är gjord på ett privatägt hälsocenter för kvinnor, Ixmucane, i Antigua Guatemala. De tar emot kvinnor med olika kulturell och socioekonomisk bakgrund och håller även klasser inom olika hälsoteman för studenter, barnmorskor och volontärer (Foster, 6
Anderson, Houston and Doe-­‐Simkins, 2004). Utbildningsprogrammet för barnmorskor, MFM (Midwives For Midwives), grundar sig i en barnmorskefilosofi som innebär att man tar hänsyn till och underlättar vid de naturliga processer som en graviditet och förlossning innebär. Ingripande sker enbart om det är nödvändigt. Kontakten mellan kropp och sinne, moder och barn, moder och barnmorska samt kvinnan och hennes sociala kontext betonas i denna filosofi (Foster, Anderson, Houston and Doe-­‐Simkins, 2004). MFM skiljer sig enligt författarna till studien (Foster, Anderson, Houston and Doe-­‐Simkins, 2004) från andra utbildningsprogram på flera sätt. De traditionella barnmorskorna respekteras för sin kunskap vilket inte alltid är fallet då, enligt medicinska antropologer, västerländsk medicinkunskap ofta värderas högre än lokala former av kunskap. I MFM suddas denna hierarki ut och det sker ett utbyte av både kunskap och kultur då barnmorskor från olika platser möts. Man strävar även för att motverka hierarkiska relationer mellan utbildare och lärlingar och mot att bilda starka band mellan barnmorskor från olika kulturella och socioekonomiska bakgrunder. MFM bidrar med kontinuerligt stöd och fortsatt utbildning till de traditionella barnmorskorna och arbetar för att bygga broar mellan olika grupper av barnmorskor i Guatemala. I rapporten betonar författarna (Foster, Anderson, Houston and Doe-­‐
Simkins, 2004) vikten av de traditionella barnmorskornas roll som länk mellan samhällsmedborgare i behov av vård och vårdgivare. Studien undersöker ett träningsprogram för traditionella barnmorskor i Guatemala men fokus ligger inte på att utvärdera resultatet av detta träningsprogram. I diskussionen nämner författarna att man arbetar för att ta fram en metod för att mäta resultaten av MFM. I studien Practices and beliefs of traditional birth attendants: lessons for obstetrics in the north? (1997) har författarna Yvonne Lefèber och Henk Voorhoever undersökt traditionella barnmorskors roll i tre världsdelar, Asien, Afrika och Latinamerika. De fann många skillnader mellan olika kulturer och traditioner men fann även många gemensamma nämnare när det kom till föreställningar och praxis kring mödra-­‐ och förlossningsvård. Studien resulterar i slutsatsen att trots att traditionella barnmorskor tidigare setts som en orsak till den höga mödradödligheten i världen så föredrar många kvinnor en traditionell barnmorska framför modern sjukvård. Lefèber och Voorhoever (1997) betonar vikten av det stöd som traditionella barnmorskor bidrar med till mödrarna men problematiserar även det faktum att traditionella barnmorskor är bundna till en sociokulturell kontext som inte sällan krockar med den västerländska medicinen. Något som är intressant med studien är att författarna ifrågasätter det positiva i att västerländsk medicin helt och hållet ersätter traditionella metoder inom mödravården. De diskuterar vidare huruvida västerländsk mödra-­‐ och förlossningsvård kan ha något att lära av de traditionella barnmorskorna. Studien bidrar med en intressant synvinkel som bör användas i vidare forskning. 2.2 Teoretisk grund Den teoretiska grunden för studien innehåller två huvudsakliga begrepp som förklaras nedan. Den litteratur som har använts för att söka kunskap om dessa begrepp är boken Medical Anthropology and the World System av Hans A. Baer, Merrill Singer och Ida Susser från 2003. Medicinsk antropologi är en vetenskapsgren inom antropologifältet som innefattar en stor variation av hälsorelaterade frågor. Människans syn på hälsa, sjukdom och botemedel är enligt medicinska antropologer konstruerad av oss människor som en del i ett sociokulturellt system. Människokroppen påverkas inte enbart av fysiologiska faktorer utan även av andra faktorer som kultur och olika känslotillstånd. Hur vi människor reagerar på sjukdom och ohälsa varierar i olika samhällen beroende på olika sociokulturella processer (Baer, Singer and Susser, 2003). Bland de begrepp som tas upp och förklaras i boken finns hälsa, sjukdom, medicinska system och medicinsk pluralism. Baer, Singer och Susser (2003) menar att definitionen av begreppet hälsa varierar och har olika betydelse i olika 7
samhällen, t ex i ursprungssamhällen och i det västerländska kapitalistiska samhället. På samma sätt har olika samhällen olika medicinska system vilka grundar sig i föreställningar om att främja hälsa och undvika sjukdom. Enligt Baer, Singer och Susser (2003) är medicin i många förindustriella samhällen ofta kopplad till andra sociala institutioner som religion och politik. Shamaner är exempel på religiösa praktiserande helare som försöker kontakta övernaturliga krafter i syfte att bota sina patienter. Baer, Singer och Susser (2003) menar vidare att trots att medicinska system i industrisamhällen är skilda från religion och politik så hänger dess strävan starkt samman med dessa sociala sfärer. Medicin är precis som hälsa en social konstruktion som hänger samman med både kultur, religion, politik och ekonomi. Medicinsk pluralism definieras av Baer, Singer and Susser (2003) som att det medicinska systemet i ett samhälle består av samtliga medicinska delsystem, som samexisterar antingen samverkande eller i konkurrens med varandra. I industriländer t ex så samexisterar den dominerande biomedicinen med olika religiösa, naturmedicinska och etnomedicinska system. Enligt Baer, Singer och Susser (2003) reflekterar den medicinska pluralismen ett samhälles hierarkiska relationer, som kan baseras på klass, ras, etnicitet, religion och kön. Den speglar klassindelningen i ett samhälle, där biomedicinen ofta har en högre status än de etnomedicinska systemen. I Guatemala är det mayamedicinska systemet en del i ett pluralistiskt medicinskt system. Eftersom majoriteten av befolkningen är av mayaursprung bör de mayamedicinska föreställningarna om hälsa tas på allvar i samhället. Som nämnts tidigare spelar religion en stor roll för många traditionella barnmorskor som upplever att de kallats av Gud och att Gud styr resultatet av deras arbete (Adams och Hawkins, 2007). 3. Metod 3.1 Kvalitativ metod Som metod i undersökningen kommer kvalitativa intervjuer och deltagande observation att användas. Då studiens syfte är att undersöka mayakvinnornas och de praktiserande inom mödravårdens upplevelser kring den kulturella klyftan är kvalitativ metod mest lämplig. Kvalitativ metod fokuserar mer på ord än på mätning i insamling och analys av data (jämfört med kvantitativ metod). Kvalitativ forskning har sin tyngdpunkt i förståelsen av den sociala verkligheten utifrån hur deltagarna i en viss miljö tolkar denna (Bryman, 2011). 3.2 Tillvägagångssätt För att genomföra undersökningen är tanken att göra en fältstudie i ett mayasamhälle i Guatemalas högland. För att komma nära invånarna och skapa värdefulla kontakter med personer som kan tänkas ställa upp på intervjuer är förslaget att bo i samhället under en tidsperiod på ca 6 månader, helst hos en mayafamilj för att lättare kunna leva sig in i invånarnas livssituation. Tanken är även att besöka ett eller flera moderna sjukhus som ligger i eller i närheten av detta samhälle, dit blivande mödrar hänvisas eller söker sig för att få vård eller konsultation. Eftersom invånarna i de flesta mayasamhällen i Guatemala inte har spanska som förstaspråk kommer en tolk att behövas under vistelsen, som talar både det ursprungsspråk som invånarna talar och spanska eller engelska flytande. 8
3.3 Urval Urvalet av respondenter i undersökningen kommer att vara målstyrt, dvs. ett icke-­‐sannolikhetsurval, där individer som passar för forskningsfrågan kommer att väljas ut (Bryman, 2011). Valet av respondenter kommer att bero mycket på vilka personliga kontakter som lyckas knytas under tiden i mayasamhället. Ambitionen är att intervjua ett antal traditionella barnmorskor som praktiserar i byn. Även intervjuer med förlossningsläkare och utbildade barnmorskor på moderna sjukhus i området kommer att genomföras. För att ta reda på vilka faktorer som påverkar valet av mödravård är tanken att intervjua mödrar samt blivande mödrar i byn för att få ta del av deras personliga tankar och erfarenheter. 3.4 Intervjuer och deltagande observation Enligt Bryman (2011) innebär deltagande observation att forskaren under en tid engagerar sig i en grupp, iakttar dess beteende, lyssnar till samtal mellan individerna och sammanställer en skriftlig redogörelse av resultatet. Eftersom det i studien ingår att leva i samhället tillsammans med invånarna under 6 månader kommer det vara möjligt att delta i och lyssna till öppna samtal i den sociala miljön. Det är då viktigt att göra fältanteckningar. På så sätt innehåller undersökningen förutom intervjuer även en slags deltagande observation. Intervjuerna kommer att vara semistrukturerade dvs. utgå ifrån ett antal specifika teman eller frågor, men samtidigt ge stor möjlighet till respondenterna att svara fritt och leda in samtalet på de ämnen som de tycker är viktiga (Bryman, 2011). Frågor kommer att sammanställas om respondenternas upplevelser av den kulturella klyftan i mödravården. Frågornas ordningsföljd är mindre viktig, målet är att föra ett öppet samtal där respondenternas tankar får komma till uttryck. Ett antal följdfrågor kommer att formuleras på förhand för att användas då förtydliganden eller mer utförliga svar önskas. Arbetet med att formulera intervjufrågorna kommer att ske tillsammans med en tolk för att hitta motsvarigheter till ord och begrepp i det ursprungsspråk som invånarna talar. Intervjuerna kommer i den mån det är möjligt att ske i respondenternas naturliga miljö dvs. på deras arbetsplats eller i deras hem. Intervjuerna kommer att spelas in (såvida inte respondenterna önskar annorlunda) för att sedan transkriberas och analyseras. 3.5 Etiska överväganden Undersökning kommer att följa fyra etiska huvudprinciper för forskning. Dessa är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Bryman, 2011). Respondenterna kommer att informeras om deras deltagande i forskningsprojektet, de medverkar frivilligt och i samtycke och har rätt att avbryta sin medverkan när de vill. Respondenterna kommer att hållas anonyma och ges pseudonymer i undersökningens resultatredogörelse. Nyttjandekravet innebär att insamlade uppgifter endast får användas för forskningsändamålet (Bryman, 2011). 9
3.7 Metoddiskussion Kvalitativa intervjuer och deltagande observation som metod i denna undersökning passar studiens syfte då den söker deltagarnas personliga upplevelser och tankar kring forskningsfrågan. Ett problem som kan uppstå är det språkliga. Eftersom deltagarna i studien pratar ett för mig främmande språk kommer mina frågor samt deras svar att behöva översättas av en tolk. Detta kan leda till språkliga missuppfattningar eller misstolkningar i samtalen och kan komma att påverka resultatet. Översättningen kan leda till att respondenterna svarar annorlunda än vad de skulle gjort i en direkt kommunikation. Det är därför viktigt att noga förbereda frågorna tillsammans med tolken och diskutera betydelsen av olika begrepp i de båda språken. Den ekologiska validiteten i undersökningen förstärks då intervjuerna utförs i respondenternas naturliga miljöer och resultatet lätt kan tillämpas i människors vardag. 4. Förväntat resultat 4.1 Insamlad data Det material som kommer att tas fram i undersökningen kommer att vara i form utav intervjusvar som spelats in och sedan transkriberats. Deltagarna i undersökningen kommer att besvara frågor som handlar om deras upplevelser, erfarenheter och tankar kring den kulturella klyftan i mödravården i Guatemala. Detta för att kunna besvara de tre frågeställningarna. Både mödrar och blivande mödrar med mayaursprung kommer att besvara frågor om vilka faktorer som påverkat deras val av mödravård. De kommer även att få frågor om den ekonomiska aspekten för att undersöka hur mycket det faktiskt kostar att ta hjälp av modern mödravård. Genom att fråga hur de upplever bemötandet på sjukhus jämfört med hos en traditionell barnmorska etc. är förhoppningen att kunna bilda en uppfattning om vilken betydelse ekonomi, social kontext, tradition, religion, och kultur spelar i valet av mödravård. Traditionella barnmorskor kommer att svara på frågor om deras erfarenheter av mötet med modern mödravård, t ex om de följt med en patient till sjukhuset och hur de upplevde bemötandet där. De kommer att få frågor om hur de upplever den kulturella och sociala skillnaden mellan modern och traditionell sjukvård, hur de ser på utbildning av traditionella barnmorskor i västerländsk stil samt vilken roll de själva anser sig ha i det samhälle där de praktiserar. Upplever de någon problematik i mötet mellan de två systemen, språkligt, kulturellt eller kunskapsmässigt. Till sist kommer utbildad personal inom mödravården på sjukhusen att intervjuas. Detta för att ta reda på hur de upplever mötet med gravida mayakvinnor och de traditionella barnmorskorna, samt få fram hur de ser på de kulturella skillnaderna och den eventuella problematik som uppstår i mötet mellan de två olika mödravårdsystemen. Utifrån dessa svar kommer studien att få fram en bild av hur dessa individer upplever klyftan mellan de två mödravårdsystem samt hur de möts. 4.2 Förklaring utifrån teoretisk grund Intervjusvaren kommer att analyseras utifrån teorin om medicinsk antropologi och medicinsk pluralism. Studien kommer att analysera synen på mödrahälsa och mödravård som socialt konstruerade och beroende av faktorer som kultur, religion och social kontext. Utifrån teorin om medicinsk pluralism vill jag förklara hur de två mödravårdsystemen samexisterar i Guatemala. 4.3 Koppling till tidigare forskning Med fokus på det kulturella och sociala i klyftan mellan de två mödravårdsystemen kommer resultaten att återkopplas till den tidigare litteraturen om traditionell mödravård i Guatemala. Studiens resultat 10
kommer att kopplas till det som Wilsons studie (Adams och Hawkins, 2007) visade vad gäller faktorer som spelar in i valet av mödravård samt det som hon tog upp om fördomar i mötet mellan två kulturer. Tanken är att jämföra studiernas olika resultat samt att bidra med fördjupad förståelse för de sociala och kulturella aspekterna. Intervjusvaren som rör deltagarnas syn på utbildning av traditionella barnmorskor kommer att kopplas till det jag läst i rapporten av Foster, Anderson, Houston and Doe-­‐
Simkins (2004) om utbildningsprogrammet MFM. Till sist kommer resultatet vad gäller traditionella barnmorskors roll att jämföras med de slutsatser som Lefèber och Voorhoever (1997) kommit fram till i sin undersökning. 4.4 Diskussion Förhoppningen är att utifrån dessa intervjusvar kunna besvara min tre frågeställningar. Målet är att få fördjupad kunskap och förståelse för en klyfta mellan två vårdsystem i ett land som Guatemala med en stor ursprungsbefolkning med starka traditioner, hög fattigdom och stor social orättvisa. Studiens resultat kommer att kunna visa hur pass mycket den ekonomiska faktorn spelar in i valet av mödravård samt hur pass mycket den kulturella och sociala faktorn styr. Det kan komma att visa sig att de flesta mayakvinnor väljer traditionell mödravård enbart av ekonomiska skäl dvs. på grund av att de inte har råd med modern mödravård. Ett annat möjligt resultat är att andra faktorer spelar större roll så som tradition, trygghet, tillhörighet till en social och kulturell kontext. En intressant att fråga skulle vara hur mayakvinnor skulle välja mödravård ifall de kunde få modern och traditionell mödravård till samma pris, eller helt gratis. Svaret på den frågan skulle tydligt visa vilken roll traditionell mödravård har bland mayakvinnor. Utifrån teorin om medicinsk pluralism ämnar denna studie förklara hur två vårdsystem möts och samverkar med varandra. Ökad förståelse för detta kan förhoppningsvis leda till ett utvecklat samarbete, ett kunskapsutbyte och en kulturell förståelse mellan de båda systemen. Detta kan i sin tur förbättra situationen för många mayakvinnor i behov av en professionell mödravård både i social, kulturell och i medicinsk bemärkelse. 5. Sammanfattning Denna studie bidrar till den vetenskapliga forskningen om mödradödlighet i utvecklingsländer och ämnar undersöka den kulturella klyftan mellan traditionell och modern mödravård i Guatemala. Mödradödlighet är fortfarande ett stort problem i Guatemala och klyftan mellan de två systemen är ett faktum. Frågan är på vilket sätt man bäst kan bygga broar mellan dem. Bristande kunskap bland traditionella barnmorskor, fattigdom och låg tillgänglighet till moderna sjukhus på landsbygden är aspekter som lyfts fram i debatten. Den här studien fokuserar på de ekonomiska, sociala och kulturella aspekterna i klyftan. Genom kvalitativa intervjuer med Mayakvinnor undersöks vilka faktorer som påverkar deras val av mödravård; ekonomiska, sociala eller kulturella. För att undersöka upplevelserna av den kulturella klyftan från båda sidor hålls intervjuer med både traditionella barnmorskor och sjukhuspersonal. Studien är baserad på teorin om medicinsk antropologi och medicinsk pluralism och genomsyras av uppfattningen av hälsa som en social konstruktion. Målet är att studiens resultat ska kunna bidra till ökad förståelse för konflikten mellan två medicinska system i Guatemala, för att kunna hitta en lösning på problemet. 11
6.0 Referenser Adams, W.R and Hawkins, J.P, 2007. Health Care in Maya Guatemala, Confronting Medical Pluralism in a Developing Country. University of Oklahoma Press: Norman. Baer, H.A., Singer, M. and Susser, I, 2003. Medical Anthropology and the World system. 2nd ed. Westport: Greenwood Publishing Group. Bryman, A, 2011. Samhällsvetenskapliga metoder. 2. Uppl. Malmö: Liber. Foster, J., Anderson, A., Houston, J. and Doe-­‐Simkins, M, 2004. A report of a midwifery model for training traditional midwives in Guatemala. Midwifery (e-­‐journal) 20(3) Tillgänglig via: Science Direct databas (Hämtad 20 maj 2012) Lefèber, Y., Voorhoever, H., 1997. Practices and beliefs of traditional birth attendants: lessons for obstetrics in the north? Tropical medicine and international health (e-­‐journal) 2(12) Tillgänglig via: Wiley Online Library (Hämtad 30 maj 2012) Pan American Health Organization, 2007. Health in the Americas, 2007. Vol. 2, Countries, Guatemala. (Online) Tillgänglig via: http://www.paho.org/hia/vol2paisesing.html (Hämtad 18 maj 2012) Pan American Health Organization, 2007. Health Systems profile Guatemala, 3rd ed. (pdf) Tillgänglig via: http://new.paho.org/hq/dmdocuments/2010/Health_System_Profile-­‐Guatemala_2007.pdf (Hämtad 4 juni 2012) Pan American Health Organization, 2008. Handlingsplan för kvalificerad mödravård (Online) Tillgänglig via: http://new.paho.org/gut/index.php?option=com_joomlabook&Itemid=259&task=display&id=241 (Hämtad 18 maj 2012) Sveriges Ambassad Guatemala, 2012, Landöversikt Guatemala (Online) Tillgänglig via: http://www.swedenabroad.com/sv-­‐SE/Ambassader/Guatemala/Landfakta/Om-­‐Guatemala/ (Hämtad 18 maj 2012) The World Health Report 2005 -­‐ make every mother and child count (Pdf). World Health Organization. Tillgänglig via: http://www.who.int/whr/2005/whr2005_en.pdf (Hämtad 24 maj 2012) World Health Organization, 2012, Maternal mortality (Online) Tillgänglig via: http://www.who.int/mediacentre/factsheets/fs348/en/index.html (Hämtad 18 maj 2012) 12