Från forskning till praktik
Undervisning för elever med, (eller utan?!),
autism i grundskolan
Ulrika Aspeflo
[email protected]
www.aspeflo.se
Hur förändrar vi undervisningen så att
elevens frågetecken blir till utropstecken?
Helen Timperley
Hur svårt kan det vara?
•
•
•
•
Hur svårt som helst!
Olika svårt!
Ganska lätt!
En pedagogisk utmaning!
Organisationsnivå
• Kunskap
• Ledarskap
Kompetensutveckling
Bemötande
Samsyn
Prestigelöshet
• Engagemang
• Långsiktighet
Relationer
Kommunikation
Fokus –
effekter av undervisningen
Planering
Lärarnivå
• Kunskap
• Undervisning
Kollegialt lärande
Handledning
Inkluderande
• Ledarskap
Struktur
Förväntningar
Klimat
Relationer
1. Uppmuntra olikhet
2. Visuell tydlighet
3. Hjälpmedel
Motiverande
1.
2.
3.
4.
Elevinflytande
Lagom utmanande
Kamrateffekter
Formativ undervisning
Behov av stöd – extra anpassningar i undervisningen
Ulrika Aspeflo
Uppmärksamhets-/
genomförandesvårigheter
Motorisk
rastlöshet/
svårighet
Svårighet se mening/
sammanhang
Bokstavlig
tolkning/
svårighet med
perspektivtagning
Kravkänslighet/
känslighet för
beröring
Ge tydliga skriftliga
instruktioner som gärna
går att bocka av
successivt
Erbjud skrivhjälp
vid behov
Gör tydligt schema/
planering över
lektionen/dagen
Säg det du menar –
rak och tydlig
kommunikation
Ha genomgångar
på tavlan och muntliga
diskussioner i
klassrummet
Ge konkret hjälp att veta
var fokus ska vara, peka
på uppgift, markera i
boken
Använd surfplatta,
dator, smartboard,
film i undervisningen
Ge förförståelse genom att
informera om vad som
kommer att gås igenom
samt förklara svåra
ord/begrepp innan
genomgången
Låt eleven få skriva
utifrån fakta och
göra självständiga
uppgifter istället för
gruppuppgifter
Bedriv indirekt
undervisning genom
att fokusera på
pappret/materialet/
andra elever
Hjälp eleven att planera
och dela upp en
sammansatt uppgift
Ge korta uppgifter
med snabb
feedback
Koppla innehåll till elevens
erfarenhet och vardaglig
användning
Ställ inte frågor om
du inte menar det,
undvik ”småprat”
Undvik beröring och
kräv inte ögonkontakt
Skapa uppgifter utifrån
motivation och intresse
Låt eleven göra
praktiska uppgifter
utifrån sina styrkor
Visa visuellt hur saker och
ting hänger ihop, ex.
Mål - uppgift - bedömning
Ge svarsförslag vid
frågor som eleven
kan ringa in eller
stryka
Ha för vana att ge
elever olika uppgifter
och material
Skapa en perceptionssanerad lugn miljö i
klassrummet
Erbjud något att
göra (pillra med)
under genomgångar
Sammanfatta viktiga saker
skriftligt/visuellt
Undvik negationer formulera dig
positivt
Visa från början vad
som ska göras – inga
överraskningar
Led lektionen
Låt eleven få
hjälpa till med
praktiska saker
Förklara varför uppgiften
ska göras
Ta inte åt dig ifall
eleven uttrycker sig
klumpigt
Ha ett lågaffektivt
bemötande, tala med
neutral röst
Erbjud hörselskydd och
tidshjälpmedel
Låt eleven få ha
pauser
Ritprata, skriv sociala
berättelser och seriesamtal
Uttala det
underförstådda
Sitt snett emot eller
bredvid eleven
Bokstavlig tolkning/
svårighet med perspektivtagning
• Säg det du menar – rak och tydlig kommunikation.
• Låt eleven få skriva utifrån fakta och göra självständiga
uppgifter istället för gruppuppgifter.
• Ställ inte frågor om du inte menar det, undvik ”småprat”.
• Ge svarsförslag vid frågor som eleven kan ringa in eller
stryka.
• Undvik negationer - formulera dig positivt.
• Ta inte åt dig ifall eleven uttrycker sig klumpigt.
• Uttala det underförstådda.
Kravkänslighet - Känslighet för beröring
•
•
•
•
•
•
•
Genomgång på tavlan, muntliga diskussioner.
Indirekt undervisning, fokus på uppgiften.
Undvik beröring och kräv ej ögonkontakt.
Demonstrera olikhet i klassrummet.
Inga överraskningar.
Lågaffektivt bemötande.
Sitt snett emot eller bredvid eleven.
Tydlig = Autismvänlig layout
•Visuellt tydlig
•Korta instruktioner
•En sak i taget
•Exempel
•Highlightad information
•Tabeller
•Begreppsscheman
•Förklaringsmodeller/Flödesscheman
•Tankekartor
•Utvärderingar
•Skalbedömning
•…..
Duscha
1
2
3
4
5
_______________________________________
Pedagogisk inspirationgenerell
John Steinberg
Petri Partanen
John Hattie
Dylan William
James Nottingham
Lotta Karlsson (Fröken Flipp)
SPSM
Skolverket
Bedömning för lärande – BFL Formativ bedömning
The Big Five
Det flippande klassrummet
DATE
Forskning för klassrummet
Referenser
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Skollagen SFS 2010:800
Läroplanen Lgr 11
www.socialstyrelsen.se
www.skolinspektionen.se
Forskning för klassrummet, Skolverket, 2013
Inkluderande undervisning-vad kan man lära av forskningen?, SPSM, 2013
Arbeta med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram, SPSM, 2014
Världens bästa fröken, John Steinberg, Epago, 2004
Peter Gärdenfors: Lusten att förstå, Natur & Kultur, 2010
Att följa lärande – formativ bedömning i praktiken, William, 2013
Att utveckla elevhälsa, Partanen, 2012
Elevhälsa börjar i klassrummet, Gustafsson, 2009
Utmanande undervisning i klassrummet, Nottingham, 2013
http://webb2.svedala.se/kvutis/
http://mittflippadeklassrum.wordpress.com/
Grundläggande inkluderande
arbetssätt inkl. extra anpassningar
•
•
•
•
•
•
Grundsyn
Tillåtande klimat
Tydlig information
Lugnande miljöfaktorer
Lågaffektivt och positivt bemötande
Samarbete
Lätt eller svårt?
Pedagogisk inspirationNPF/ Autismspecifik
Bo Hejlskov
Gunilla Gerland
Michelle Garcia Winner
Ross Greene
Hjälpmedelsboken - från grundskolan till gymnasiet
Lågaffektivt bemötande ( Beteendeproblem i skolan)
CPS – Collaborative problem Solving (Explosiva barn)
Social Thinking
Autismspecifika anpassningar
• Ge svar på de frågor eleven inte ställer…
• Förstå vad du ser och hör i klassrummet…
• Undervisa eleven…
Social Thinking
• Jag tänker på att du tänker något om mig, och
jag anpassar vad jag gör utifrån vilka tankar
jag vill att du ska ha om mig.
Michelle Garcia Winner
Autism-utmaning 1 - Språk i alla ämnen
•
•
•
•
•
Berätta/beskriva så att andra förstår vad man menar.
Tala om vad man tycker och tänker.
Lyssna på andras åsikter.
Berätta med poäng.
Använda språket på olika sätt beroende på vilken situation
det är och vilka som lyssnar.
• Anpassa texten till utifrån syfte och mottagare.
• Förstå det viktiga i en text.
• Inta ett kritiskt förhållningssätt till texter.
Autism = Svårighet med theory of mind, perspektivtagning,
sammanhangsförståelse…
Autism-utmaning 2 – Förmågorna i läroplanen
• Att förstå, relatera och använda begrepp i olika och nya
sammanhang.
• Att söka, samla, sortera och kritiskt granska fakta och information.
• Att formulera, presentera, redogöra, motivera, diskutera och
argumentera olika åsikter.
• Att tolka, värdera, reflektera och ha omdömen om saker och ting.
• Att förstå och förklara orsak - konsekvens, för- och nackdelar och
påvisa samband.
• Att välja och förslå strategier och lösningar på problem utifrån syfte/
situation/sammanhang.
Autism = Svårighet med social kommunikation, svårighet se
samband/sammanhang utifrån olika situationer/perspektiv,
oflexibelt tänkande…
Autism-utmaning 3 - Sociala förväntningar
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Lyssna uppmärksamt.
Följa instruktioner.
Kunna dela material med andra.
Turas om att prata och göra saker.
Be om hjälp, ta emot hjälp och hjälpa andra.
Kunna vänta och göra saker som känns meningslösa/tråkiga.
Förstå att man tänker, tycker, vet och vill olika saker.
Prata lagom mycket, lagom starkt och hålla sig till ämnet.
Att förstå vad ett väntat och oväntat beteende är utifrån situationen.
Att kunna ta emot och ge komplimanger/uppmuntran och vara artig.
Att kunna säga nej, inte hålla med och ljuga på ett OK sätt.
Att hantera ett misslyckande/ en oväntad/ oönskad situation på ett OK sätt.
Autism = svårighet med kommunikation, social ömsesidighet, social
anpassning och flexibilitet.
Stöd vid rast/fritid för elever med AST
Ulrika Aspeflo
Kartlägg vad eleven
behöver få uppleva
under rasten –
vila?
något att göra?
social samvaro?
ha kul?
Ge visuell
information om
vilka alternativ
som finns –
hjälp att välja
rastaktivitet
Ge förförståelse Låt eleven ha möjlighet
genom att gå
att stanna inne på
igenom lekar och rasten
regler i förväg
Använd
tidshjälpmedel för att
förbereda eleven på
att det strax är dags
för rast.
Ge tydlig
information om
vem eleven kan
vända sig till och
få hjälp av under
rasten
Erbjud
rastaktiviteter
utifrån elevens
intressen och
styrkor
Visa olika rastaktiviteter
skriftligt, med bilder
eller konkret utifrån
längden på rasten
Väv in sociala
färdighetsmål i
rastaktiviteten
Vuxna som
deltar proaktivt
och lågaffektivt i
rastaktiviteten
Använd
tidshjälpmedel
för att signalera
att rasten är slut
Gå igenom vad som
hänt på rasten/förbered
eleven med hjälp av
sociala berättelser,
seriesamtal och ritprat
Kartlägg och
arbeta med stressoch
konflikthantering
Vem är jag?!
Spel kan vara en bra hjälp
Hjälp att se saker ur andra perspektiv
Att se och
förstå…
29
Boktips!
Fler referenser
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
G. Gerland: Arbeta med Aspergers syndrom, Pavus, 2010
G. Gerland: Hjälpmedelsboken från grundskolan till gymnasiet, Pavus, 2014
Skolan och Aspergers syndrom, Skolverket, 2009
Vilse i skolan, Greene, 2011
Explosiva barn, Greene, 2014
Problemskapande beteende, Hejlskov, 2009
Utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar och psykisk sårbarhet – om
annorlunda barn, Hejlskov Elvén, Veje, Beier, 2012
Problembeteende i skolan, Hejlskov Elvén, 2014
Svårigheter med social kommunikation, OrdAF, 2013
www.autism.se
www.pedagogisktperspektiv.se
http://media.pedagogisktperspektiv.se/2014/06/artikel_23_skola_elev_plan_sep.
pdf
http://media.pedagogisktperspektiv.se/2013/10/artikel_22_stodmaterial_for_ink
ludering_i_grundskolan.pdf
Inkludering i skolan och livet…
Inkluderande undervisning = att undervisa ALLA
elever så att de utvecklas maximalt som
individer och når så många kunskapskrav som
möjligt.
1. Olika form av undervisning.
2. Ämneskunskaper.
3. Livskunskaper – ADL, sociala förmågor,
samhällsförmågor.
Ledord: Flexibilitet
Olika nivåer av stöd
Skräddarsydda
lösningar
Särskilda grupper
Autismspecifika anpassningar
Grundläggande
inkluderande
arbetssätt
Inkludering av elever med
NPF/Autismspektrumtillstånd i skolan.
•
•
•
•
•
Grundläggande inkluderande arbetssätt
Extra anpassningar i klassrummet
Särskilt stöd/utökat resursbehov
Extra stort stödbehov/miljöanpassning
Problematisk skolfrånvaro/
rehabilitering
SEP – Skola Elev Plan
Kartläggningsmaterial bestående av:
• En elevdel, med mestadels frågor med alternativa
svar att ringa in, kryssa etc.
• En föräldradel, med öppna intervjufrågor.
• En skoldel, uppdelad på ämneskunskaper och andra
färdigheter, hinder och möjligheter.
• En sammanställning av de insatser man
kommer fram till utifrån kartläggningen.
Kartlägg
•
•
•
•
•
•
•
•
Ämneskunskaper
Kommunikativa färdigheter
Sociala färdigheter/socialt nätverk
Exekutiva färdigheter
Stressfaktorer och stresskänslighet
Perceptionssvårigheter
Motorisk förmåga
Basala funktioner
Exempel på elevfråga:
Jag tycker uppgifterna/genomgångarna/
läxorna är jobbiga. Det som känns jobbigt är:
att lyssna
att skriva
att jobba själv
att jobba i grupp att minnas
att komma igång
att förstå vad jag ska göra
att orka göra färdigt
annat:__________________________________
_____________________________________
Kryssa för de ämnen/situationer som du
tycker är roligast/bäst!
Svenska
Matte
Engelska
Hemkunskap
Bussresorna
Samhällskunskap
Geografi
Fysik
Idrott
Skolmatsalen
Religion
Teknik
Biologi
Musik
Skolgården/
rasterna
Historia
Kemi
Slöjd
Bild
Utflykter/
studiebesök
Skoldelen
Hinder
Möjligheter
SEP-plan
Stressreducering
Kravanpassning
Tydliggörande
Intressen
Relationer
Samsyn
Kunskapsförmedling
Vision – Den svenska stjärnskolan
