BUSINESS SWEDENS
MARKNADSÖVERSIKT
DECEMBER 2015
Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom
1
Business Swedens Marknadsöversikt ges ut tre gånger per år: i april, september
och december.
Marknadsöversikt följer utvecklingen på de största och mest intressanta
exportmarknaderna för svenska företag. Den vänder sig till beslutsfattare i
näringslivet som på ett snabbt och översiktligt sätt vill få kunskap om utvecklingen
på en viktig marknad. Marknadsöversikt använder data och prognosverktyg från
välrenommerade producenter och leverantörer av ekonomisk information.
Varje Marknadsöversikt innehåller:
En sammanfattning av det internationella konjunkturläget
En analys av den senaste ekonomiska utvecklingen och utsikterna för
37 exportmarknader
Prognoser för marknadernas BNP-tillväxt för tre år
Analys och prognoser för den svenska exportvecklingen
En kommentar till utvecklingen av priserna på olja och metaller
För frågor, synpunkter och kommentarer till innehållet i Marknadsöversikt eller för
information om våra prenumerationserbjudanden, vänligen kontakta:
Mauro Gozzo
Chefekonom
[email protected]
Mobil +46 708 83 85 28
Magnus Runnbeck
Senioranalytiker
[email protected]
Mobil +46 702 69 74 60
2
INNEHÅLL
SAMMANFATTANDE ANALYS
VÄRLDSEKONOMIN
3
DEN SVENSKA EXPORTEN
4
MARKNADER
VÄSTEUROPA
6
CENTRAL- OCH ÖSTEUROPA
12
NORDAMERIKA
17
ASIEN OCH OCEANIEN
19
SYDAMERIKA
26
MELLANÖSTERN OCH AFRIKA
26
RÅVARUMARKNADERNA
28
STATISTIK OCH PROGNOSER
30
3
SAMMANFATTANDE ANALYS
Förhoppningarna om en vändning upp för världsekonomin under 2015 var relativt stora efter
den stora nedgången i oljepriset mot slutet av 2014. Tredje gången gillt hade det i så fall varit. 2013 var
förhoppningarna väldigt stora i näringslivet i Europa när det såg ut som om man lämnat eurokrisen
bakom sig. I Europa lyfte såväl företagens förtroende som konsumentförtroendet men det gjorde inte
ekonomin, euroområdet fick negativ tillväxt. 2014 blev året då visserligen den amerikanska ekonomin
vände upp, men då tillväxtländerna i stället saktade in. Vi kan nu konstatera när vi har utfallet för tre
kvartal att 2015 ser ut att bli det svagaste året för världsekonomin sedan 2009. Under det här
århundradet har bara 2001 och 2009 kännetecknats av lägre tillväxt. Man brukar säga att det är
recession i världsekonomin när tillväxten faller under 2 %. Världsekonomin klarar sig precis över den
gränsen.
Tredje kvartalet ser ut att ha varit det svagaste så här långt under 2015. Såväl USA som
euroområdet växte långsammare än andra kvartalet och tillväxtländerna ser ut att ha uppvisat det
tillväxtmässigt svagaste kvartalet sedan 2009.
Samtidigt kan vi konstatera att återhämtningen fortsätter såväl i USA som Västeuropa. Låg
inflation, låga räntor samt statsfinanserna som är i bättre skick än tidigare, är viktiga faktorer för att
efterfrågan åter ska sätta fart. Världshandeln kommer i år att uppvisa sitt svagaste år sedan 2009 men
handelsströmmarna i Europa och mellan Europa och Nordamerika har i år stärkts. Det lägger i sin tur
grunden för ökade investeringar och vi räknar med att 2016 kommer att kännetecknas av den starkaste
investeringskonjunkturen sedan 2006 i de avancerade ekonomierna, alltså på tio år.
Investeringskonjunkturen har under 2015 varit extremt svag i tillväxtländerna och där står ingen
omedelbar vändning för dörren
I förra marknadsöversikten i september reviderade vi ned de kinesiska tillväxtsiffrorna kraftigt.
Den bedömningen kvarstår liksom att vi räknar med att en mer expansiv politik kommer att öka
aktiviteten i den kinesiska ekonomin under 2016. För Brasilien och Ryssland ser det ut som om en
eventuell återhämtning dröjer. Indiens ekonomi utvecklas positivt. Asiens exportinriktade
tillväxtekonomier fortsätter att växa men inbromsningen i Kina har dämpat deras tillväxt. Nedgången i
råvarupriser slår hårt mot de ekonomier som är stora råvaruexportörer.
I Västeuropa fortsätter alla de fem stora ekonomierna Tyskland, Storbritannien, Frankrike,
Italien och Spanien upp. För svensk export kvarstår nackdelen att våra nordiska grannländer växer
långsammare än vad som varit det normala under det senaste decenniet. Det har skett ett trendbrott i
Central- och Östeuropa där aktiviteten utvecklas väl i Polen, Tjeckien, Ungern och Rumänien. Deras
exportindustri kommer att gynnas av omslaget i Västeuropa. Eftersom Ryssland står för hälften av
regionens BNP så slår det inte riktigt igenom när man ser regionen i sin helhet. Den japanska ekonomin
har stabiliserats och vi har reviderat upp vår BNP-prognos för Japan 2016.
I vårt basscenario räknar vi med att återhämtningen fortsätter i Västeuropa och Nordamerika.
Asien brottas med stora problem men en växande arbetskraft och investeringar lägger ändå grunden
för en högre tillväxt även ett år som 2015. Totalt över prognosperioden 2014-2017 innebär det att 48 %
av den globala tillväxten i fasta priser kommer att ligga i Asien. Men USA och Västeuropa kommer ändå
att leda världsekonomin såsom bas för större delen av de avancerade ekonomierna.
4
BNP-tillväxt (%)
2015
2016
2017
Västeuropa
1.7
1.9
2.0
Nordamerika
2.4
2.5
2.4
Asien, Oceanien
3.2
4.0
4.2
Världen
2.1
2.6
2.9
Not: Observera att världen räknas samman till marknadsvikt, inte köpkraftspariteter som vi anser ger en
felaktig bild av såväl av styrkeförhållanden i världen som av marknadspotentialen.
.
Riskbilden på nedsidan har inte ökat. Precis som tidigare har de avancerade länderna visat sig
relativt osårbara för kriser bland tillväxtländerna. Terroraktioner av de omfattningar vi hittills sett bör
heller inte få några effekter på ekonomin. En starkare dollar kommer att gynna Västeuropa men på sin
höjd dämpa aktiviteten i USA något. Däremot har vi fått en lägre produktivitetsutveckling i hela
världsekonomin. Den omfattar såväl de avancerade länderna som tillväxtländerna. Vi har tagit hänsyn
till det i våra prognoser som trots allt förutser endast en modest tillväxtökning under 2016 och 2017.
På uppsidan finns framför allt utsikten till högre tillväxt i Västeuropa. Det cykliska omslag som nu har
kommit igång kan blir starkare än de flesta förväntar sig. Förstärkningen av dollarn gynnar Västeuropa.
De tillbakahållande krafterna är måttlig tillväxt på andra håll och den redan nämnda svaga
produktivitetstillväxten. Det är ganska vanligt att man underskattar kraften i cykliska omslag, men i våra
prognoser har vi försökt balansera risker och möjligheter. Mycket tyder på att det blir fjärde gången gillt
för den europeiska konjunkturen.
DEN SVENSKA EXPORTEN
Exporten av varor och tjänster ökade de tre första kvartalen med 4,7 % i fasta priser enligt
nationalräkenskaperna (NR). Det är dock en stor divergens mellan varor och tjänster. Varuexportens
ökning enligt NR stannar vid 1,9 % medan tjänsteexporten var 11,4 %. Det reflekterar en fortsatt svag
internationell industrikonjunktur. Varuexportens ökning i svenska kronor uppgick samma period till 5,1
%, vilket speglar att företagen kunnat växla små volymökningar till en ökande penningpåse
denominerad i svenska kronor. Den huvudsakliga kronförsvagningen ägde dock rum under 2013.
Under 2014 har kronan stärkts med ett par procent mot euron men fallit med ca 8 % mot dollarn.
För varuexporten har volymökningar över genomsnittet noterats för personbilar, läkemedel,
instrument, livsmedel men även för vår största exportindustri maskinindustrin. Det senare visar att
investeringskonjunkturen är på väg upp internationellt. Svag export har kännetecknat skogsindustrin,
elektronik och tele, stål samt lastbilar. Tjänsteexporten ökade de tre första kvartalen med 16 % i
löpande priser. Fyra grupper är mycket stora inom tjänsteexporten: turismen, transporttjänsterna, IToch teletjänster samt gruppen övriga affärstjänster. De tre första grupperna uppvisar alla stora ökningar,
turismen och transporttjänster ökade med 17 % vardera, IKT ökade med 23 %. Gruppen övriga
affärstjänster som speglar att Sverige har internationellt framgångsrika multinationella företag har på
senare år varit en snabbt växande grupp. Under 2015 har dock ökningen bara varit 4 %, ett svagt utfall.
Det kan reflektera den svaga konjunkturen i världsekonomin, framför allt i tillväxtländerna.
Vår prognos för den ekonomiska tillväxten i världens olika regioner har i tabellen omvandlats till
uppskattningar av exportmarknadstillväxten för svensk export. Exportmarknadstillväxten definieras som
importen till respektive regions ingående länder, viktat med varje lands storlek i svensk export. Vi räknar
med en stabil efterfrågan från Västeuropa och Nordamerika, dit största delen av såväl svensk export
5
som de svenska företagens utlandsförsäljning går. Efterfrågan från Central- och Östeuropa ökar. Vi
räknar med en fortsatt svag efterfrågan från Asien under 2016 men det bör förbättras under 2017.
Sydamerika brottas med stora problem och en vändning bör ske först under 2017. Siffrorna för
marknadstillväxten i Mellanöstern kräver en del förklaringar eftersom vi har ett läge med låga oljepriser.
Flera av oljeländerna bedriver en kraftigt expansiv ekonomisk politik och det betyder att effekterna av
oljeprisfallet först kommer att slå igenom längre fram (om oljepriset förblir lågt). Sedan ska man också
göra reservationen att statistik släpar efter en hel del för regionen och en del av prognosunderlaget kan
ha brister. Bedömningar av marknadstillväxten i regioner som Mellanöstern och Afrika är relativt osäkra.
Det är samtidigt regioner med liten vikt i svensk export.
Svensk export har under 2015 vuxit betydligt snabbare än världshandeln vilket är mycket
ovanligt. Som Business Sweden tidigare visat i en del rapporter har annars perioden efter finanskrisen
2009 kännetecknats av kraftigt förlorade exportmarknadsandelar. Det cykliska omslaget i omvärldens
efterfrågan gör att vår bedömning för 2016 är att svensk export kommer att växa snabbare än
marknadstillväxten. Man har också fördelen av en konkurrenskraftig svensk krona. Moderna svenska
exportföretag har kostnader i många valutor, men fortfarande spelar den svenska delen av
verksamheten en viktig roll. Den senare faktorn gäller inte för 2017 då vi räknar med att kronan kan
förstärkas något.
Vi räknar med en exportökning på 5 procent i fasta priser 2016 och 4 procent 2017.
Svensk exportmarknadstillväxt *)
Norden
Övriga Västeuropa
Central- och Östeuropa
Nordamerika
Asien, Oceanien
Sydamerika
Mellanöstern & Turkiet
Afrika
Total marknadstillväxt
Prognos svensk export
Prognos förändring % i volym
2016
+3
+4
+4
+ 5.5
+3
- 2.5
+ 5.5
+ 4.5
+4
+5
Prognos förändring % i volym
2017
+ 3.5
+4
+5
+ 5,5
+ 5,5
+ 3.5
+ 5.5
+5
+ 4.5
+4
Observera att prognoserna per region avser marknadstillväxten. Marknadstillväxten avser alltså
ökningen av importefterfrågan, viktat med svensk export till respektive land enligt SCB:s
varuexportstatistik.
*) Import viktat med respektive lands andel i svensk export
Stockholm 10 december 2015
Mauro Gozzo
Chefekonom
6
MARKNADER
Tyskland - Industrins orderingång
VÄSTEUROPA
Index 2010=100, säs.rens.
Tyskland - Detaljhandelsförsäljning exkl fordon
106
105
105
104
104
103
103
102
102
101
101
100
100
99
99
98
98
Index
106
120
115
115
110
110
105
105
100
100
95
95
90
90
jan apr
97
97
96
96
jan apr
jul okt jan apr jul okt
2011
2012
jan apr
jul okt jan apr jul okt jan apr jul
2013
2014
2015
okt
Tyskland BNP-tillväxten saktade in tredje
kvartalet till 0,3 % från föregående kvartal (1,3 % i
årstakt). Jämfört med motsvarande kvartal 2014
ökade BNP med 1,7 %. Ett svagt exportutfall och
stark import drog ned resultatet, den inhemska
efterfrågan visade i själva verket en
underliggande styrka.
Privat konsumtion förstärktes tredje
kvartalet och ökningen från föregående år blev
2,2 %. Hushållens disponibla inkomster utvecklas
väl. Stigande löner och ökad sysselsättning i
kombination med den obefintliga inflationen
motiverar en ökad konsumtion kring 2 % per år.
Detaljhandelsförsäljningen ökade tredje kvartalet
med 3,4 % i fasta priser från föregående år
medan bilförsäljningen ökade med 6 %.
Förtroendet hos företagen i detaljhandeln har
stigit markant. Smolket i bägaren är att
konsumentförtroendet har minskat flera månader
i rad, förmodligen en konsekvens av
flyktingströmmarna. Inflödet av flyktingar bör
samtidigt öka konsumtionsefterfrågan. Vi räknar
med att den privata konsumtionen förblir en viktig
motor i ekonomin även under 2016 och 2017.
Industriproduktionen har fortsatt att vara
trög och ökade med 1,3 % tredje kvartalet jämfört
med föregående år, samma takt som andra
kvartalet. Oktober innebar ingen förbättring och
Index
107
Index
Index
Index fasta priser 2010 = 100, 3 mån glid mdtal
107
120
jul okt jan apr jul okt
2011
2012
jan apr
jul okt jan apr jul okt jan apr jul
2013
2014
2015
okt
förändringen från föregående år föll till och med
till 0,2 %. Industrins orderingång som i början av
sommaren såg ut att vara på väg upp har sedan
åter dämpats. Det är exportorder som varit svaga
även om oktoberutfallet var en liten förbättring.
Exporten av varor och tjänster utvecklades också
svagt tredje kvartalet. Inköpschefsindex(PMI) för
industrin blev 52,6 i november, det är ingen
indikation på att någon större uppgång står för
dörren. PMI balanserar på 50 och det är först vid
ett utfall klart över 50 som man kan tala om
expansion. IFO som är den mest följda indikatorn
för läget i industrin och som baserar sig på
betydligt fler företag än PMI har uppvisat en
negativ trend under andra halvåret, även om
novembersiffran
var
något
bättre
än
oktobersiffran.
Inköpschefsindex
för
tjänstesektorn ligger däremot högre, 55,6.
Investeringarna i utrustning ökade tredje kvartalet
med 4,2 % från föregående år. Orderingången för
investeringsvaror
avmattades
samtidigt.
Bygginvesteringarna ökade måttligt tredje
kvartalet. Bostadsinvesteringarna ökade å andra
sidan men övrigt byggande föll tillbaka. IFO-index
för byggindustrin har däremot förbättrats de
senaste månaderna.
Statsbudgeten går med överskott och
målsättningen är att budgeten ska gå med
överskott även 2016. ECB:s penningpolitik lades
om i en mer expansiv riktning i och med att man i
