HANDLÄGGARE
TEL DIREKT
DATUM
DNR
Marie Lindblom
Kristina Eklund
08-731 30 95
08-731 47 73
2014-02-12
Uppdat. 2016-10-06
UN/2013:233
Rutiner vid kännedom om att ett
barn eller en elev anser sig ha blivit
utsatt för kränkande behandling
eller trakasserier
Gäller samtliga skolformer och fritidshem i Lidingö stad
Innehållsförteckning
Sammanfattning ................................................................................................................ 3
Arbetsgång – översikt och exempel på tillämpning i praktiken ........................................ 4
Exempel på tillämpningen av rutinerna ............................................................................ 5
Allvarliga kränkningar – hantering som kräver en större insats ................................................5
Mindre allvarliga kränkningar – hantera dem i direkt anslutning till händelsen .......................7
Arbetsgång vid kännedom om upplevda kränkningar eller trakasserier ........................... 8
Anmäl kännedom till förskolechef/rektor och utbildningsförvaltningen ...................................8
Utred vad som har hänt ..............................................................................................................9
Åtgärda när barn eller elev blivit kränkt eller trakasserad .......................................................10
Följ upp och utvärdera för att veta om situationen är löst........................................................11
Gällande bestämmelser och definition av centrala begrepp ............................................ 12
Anmälningsplikt .......................................................................................................................12
Utrednings- och åtgärdsskyldighet...........................................................................................12
Absolut förbud mot personal att kränka barn eller elever ........................................................12
Skadestånd och så kallad bevisbörda .......................................................................................13
Centrala begrepp ......................................................................................................................13
Lästips ......................................................................................................................................14
Anmälan vid kännedom om upplevda kränkningar eller trakasserier ............................. 15
Utbildningsförvaltningens arbetsgång vid inkommen anmälan ...................................... 17
Sammanfattning
Rutinerna beskriver arbetsgången vid händelser då personal får veta att ett barn eller
en elev upplever sig ha blivit utsatt för kränkande behandling eller trakasserier1.
Arbetsgången innehåller fem steg och rutinerna beskriver hur varje steg ska
dokumenteras.
Arbetsgångens fem steg:
1) anmälan om kännedom till förskolechef/rektor och huvudman
2) utredning
3) åtgärder
4) uppföljning
5) utvärdering
En översikt över arbetsgången finns i inledningen av det här dokumentet. Översikten
följs av exempel på tillämpningen av arbetsgången.
Samtliga skolformer och fritidshem i kommunal regi omfattas av rutinerna.
Rutinerna är framtagna mot bakgrund av skollagen, diskrimineringslagen och
Skolverkets allmänna råd om arbetet mot diskriminering och kränkande behandling.
Även material från Diskrimineringsombudsmannen, Skolinspektionen och Barn- och
elevombudet har används.
1
I begreppet trakasserier ingår sexuella trakasserier, trakasserier och diskriminering.
3
Arbetsgång – översikt och exempel på tillämpning i praktiken
1. Kännedom om upplevda
kränkningar eller
trakasserier
1.2 Anmälan till
fsk.chef/rektor och
huvudman
2. Utredning
2.1 Utredningen visar att
kränkningar eller
trakasserier inte har
förekommit.
2.1.1 Skolan/ förskolan
sparar dokumenterad
utredning.
2.2 Utredningen visar att
kränkningar eller
trakasserier har
förekommit.
2.2.1 Utredningen
innehåller en analys av vilka
åtgärder som är lämpliga att
vidta baserat på situation
och inblandade barn/elever
3. Åtgärder för att få slut på
kränkningarna/
trakasserierna vidtas
4. Uppföljning av att
beslutade åtgärder har satts
in samt av aktuell
elevs/barns situation.
5. Utvärdering av att insatta
åtgärder fått avsedd effekt.
5.1 Kränkningarna eller
trakasserierna fortsätter.
5.2 Kränkningarna eller
trakasserierna har upphört.
6. Skolan/fsk reviderar och,
vid behov, förstärker sina
insatser till det att
situationen är varaktigt löst.
(Steg (2)-3-4-5 upprepas)
7. Skolan/fsk avslutar
ärendet och sparar
dokumentationen av
samtliga steg.
4
Exempel på tillämpningen av rutinerna
Nedan följer två exempel på när en elev har blivit utsatt för kränkande behandling.
Det ena exemplet visar hur skolan hanterat en allvarlig kränkning, där ett mer
omfattande arbete behöver ske för att förhindra att fortsatta kränkningar ska ske. Det
andra exemplet visar hur en pedagog hanterar en mindre allvarlig kränkning där
hanteringen sker i direkt anslutning till den uppkomna situationen. Båda exemplen
ska visa hur rutinerna kan tillämpas i praktiken.
Allvarliga kränkningar – hantering som kräver en större insats
Händelsen och personalens kännedom om den
En elevs pappa kontaktar en av elevens lärare och berättar att hans son, K, under en
längre tid känt sig utanför i klassen och ofta får motta pikar av hans klasskompisar
som handlar om hans utseende.
Läraren som får informationen skriver ner vad pappan berättat och förmedlar den
informationen till skolans rektor. Rektorn skickar i sin tur in en anmälan vid
kännedom om kränkande behandling till utbildningsförvaltningen.
Utred
Rektorn beslutar om att en ur personalen, som K har förtroende för, ska ha ett samtal
med K och hans pappa. Ett samtal med K sker dagen efter. I samtalet berättar K om
hur han upplever sin sociala situation i klassen. Bland annat berättar han om vid vilka
tillfällen han känner sig utanför, i vilka sammanhang pikarna kommer och vad de
handlar om. Den personal som har samtalet med K antecknar vad K berättar och
förmedlar den informationen till rektorn.
Rektorn genomför samma dag ett samtal med några lärare som ofta undervisar K.
Lärarna ger en något delad bild av hur de uppfattar K:s sociala situation. Vissa av
lärarna har uppmärksammat att K ofta är utanför, att det finns grupperingar i klassen
och att K inte har en plats i någon av grupperna. En annan lärare menar att klimatet i
klassen periodvis är hårt, men att läraren inte uppfattat att K är särskilt utsatt.
Rektorn dokumenterar samtalen med lärarna. Av dokumentationen framgår vilka
rektorn pratat med, när samtalen ägt rum och vad som framkommit i dem.
För att få en bild av trivseln i klassen tittar rektorn och klassens mentor på de tre
senaste trivselenkäterna som genomförts. Rektorn ber också klassens mentor att
sammanställa den information som kommit fram i utvecklingssamtal med eleverna
och som handlar om det sociala klimatet i klassen.
Dra slutsatser av utredningen: Rektorn och mentorn analyserar det underlag som
finns från samtalet med eleven, elevens lärare, trivselenkäter och utvecklingssamtal.
Syftet med analysen är att ringa in varför K upplever sig vara utanför och i vilka
situationer känslan kommer till uttryck. Syftet är också att få en djupare bild av
klimatet i klassen.
5
De slutsatser som rektorn och mentorn kan dra utifrån analysen dokumenterar de och
bilägger till dokumentet anteckningarna från genomförda samtal, trivselenkäter och
utvecklingssamtal.
Åtgärda
Eftersom utredningen visar att K känner sig utstött och vidare att han, tillsammans
med fler elever i klassen, upplever ett hårt och stundtals otrevligt klimat, föreslår
rektorn och inblandad personal att åtgärder som syftar till att öka känslan av
samhörighet i klassen. De föreslagna åtgärderna syftar också till att eleverna i klassen
ska lära känna varandra bättre. K och hans klasskamrater ges möjlighet att ha
synpunkter på åtgärderna innan de beslutas. Klassens mentor och en annan lärare får
uppdraget att tillsammans med eleverna bestämma vilka aktiviteter de ska genomföra
samt ansvaret att aktiviteterna genomförs.
Rektorn och personalen har i trivselenkäterna sett att det särskilt är tre andra elever
som är drivande i att skapa det negativa klimatet i klassen. I samråd med eleverna
och elevernas föräldrar bestämmer därför rektorn att dessa elever ska ha samtal med
skolans kurator.
Rektorn informerar K:s föräldrar om de åtgärder som skolan beslutat sätta in.
Föräldrarna får också information om när och hur åtgärderna ska följas upp och
utvärderas.
Åtgärderna dokumenteras i anslutning till den dokumenterade utredningen. Av
dokumentationen framgår vem som ansvarar för respektive åtgärd och när åtgärderna
senast ska vara insatta.
Följ upp och utvärdera
För att vara säker på att de beslutade åtgärderna genomförs, ber rektorn klassens
mentor och den andra läraren att inom en vecka meddela vad de och klassen har
kommit fram till. Kuratorn ombeds att meddela rektorn efter varje gång han har haft
samtal med de tre eleverna.
Två veckor efter att åtgärderna har påbörjats, träffar rektorn K för att höra om hans
situation har blivit bättre. K berättar att de tre eleverna har slutat att pika honom, men
att det negativa klimatet i stort sett kvarstår. Många av de andra eleverna i klassen
uppger att klimatet i klassen till viss del blivit bättre, men att det fortfarande återstår
en del att önska.
Tillsammans med eleverna beslutar rektorn därför om ytterligare åtgärder som ska
stärka samhörigheten i klassen. Dessa sätts in inom en vecka.
Vid uppföljningen och utvärderingen, två veckor senare, visar det sig att K och hans
klasskompisar tycker att situationen har blivit mycket bättre. Rektorn beslutar
därefter om att klassens mentor ska göra en ytterligare uppföljning med eleverna
efter en månad.
Vid den uppföljningen framkommer att klimatet fortsatt är mycket bättre, varpå
rektorn beslutar att avsluta ärendet.
6
Samtliga uppföljningstillfällen och vad som framkommit i dem dokumenteras och
förvaras i anslutning till övrig dokumentation i ärendet.
Informera vårdnadshavare
Under hela arbetets gång ger rektorn inblandade elevers vårdnadshavare löpande
information om hur skolan arbetar med frågan. Syftet är att göra vårdnadshavarna
trygga i att skolan arbetar med frågan samt ge dem möjlighet att komma med
synpunkter på skolans arbete.
Mindre allvarliga kränkningar – hantera dem i direkt anslutning till händelsen
Händelsen och lärarens kännedom om den
Barnen i en förskolegrupp är på utflykt och går två och två i led. En flicka, A,
upplever att barnen B och C, som går framför henne i ledet, säger taskiga saker till
henne. De säger bland annat att hon går sakta och att hennes jacka är töntig. A går
fram till en av pedagogerna och berättar att B och C retas.
Utred
Pedagogen lyssnar först till A och tar sedan B och C åt sidan för att fråga vad de har
sagt. B och C tycker inte de varit taskiga mot A utan bara kommenterat att A
kommer efter i ledet eftersom hon går sakta.
Åtgärda
Pedagogen beslutar att ändra ordningen i ledet så att B och C inte längre ska gå
framför A.
Följ upp och utvärdera
Efter en stund frågar pedagogen A om det känns bättre efter att B och C bytt plats i
ledet. A säger att B och C inte längre retas. Pedagogen noterar att A en stund senare
leker med B och C och konstaterar att åtgärden löste situationen.
Dokumentera och anmäl till rektor och till huvudman
Tillbaka på förskolan skriver pedagogen ner vad som hände vid utflykten och hur
han hanterat situationen. Han ger sedan samma information till förskolechefen, som i
sin tur skickar in en ”Anmälan vid kännedom om kränkande behandling” till
utbildningsförvaltningen. Förskolechefen bedömer att personalen inte behöver göra
något mer kring händelsen eftersom situationen löstes på plats och A aldrig tidigare
gett uttryck för att vara retad av B och C.
Informera vårdnadshavare
När vårdnadshavarna hämtar de tre inblandade barnen får de information om
händelsen och hur förskolan hanterade den.
7
Arbetsgång vid kännedom om upplevda kränkningar eller
trakasserier
Följande avsnitt ger en mer utförlig beskrivning av varje steg i arbetsgången och hur
det ska dokumenteras2.
Anmäl kännedom till förskolechef/rektor och utbildningsförvaltningen
Anmälningsplikten liksom ansvaret att utreda händelsen inträder direkt vid
kännedom om upplevda - och inte enbart konstaterade - kränkningar.
Personal kan få kännedom om att ett barn eller en elev kan ha blivit kränkt på flera
sätt, det behöver inte nödvändigtvis vara barnet, eleven eller dennes förälder som
berättar om händelsen. Det anses till exempel att en vuxen fått kännedom genom att
ha observerat en händelse där det kan antas att en elev eller ett barn upplevt sig ha
blivit kränkt eller trakasserad.
Anmäla kännedom
Personalen anmäler kännedom snarast (helst samma dag) till rektor eller
förskolechef.
Rektor eller förskolechef anmäler kännedom snarast till
utbildningsförvaltningen via blankett ”Anmälan vid kännedom om
upplevda kränkningar eller trakasserier”. Den finns som skrivbar pdf på
stadens intranät under rubriken Blankettservice. Skicka blanketten till
[email protected].
Dokumentera kännedom
Dokumentationen utgörs av rektors eller förskolechefs anmälan till
utbildningsförvaltningen.
Av anmälan framgår när personal fick kännedom om händelsen, namn på
inblandade personer, vad utsatt elev/barn uppfattar har hänt och när
rektor/förskolechef fick kännedom om händelsen.
Utbildningsförvaltningens ankomststämpel visar när huvudmannen fått
kännedom.
2
Observera att dokumentationen i de flesta fallen betraktas som en allmän handling. I undantagsfall
kan specifika uppgifter i en allmän handling sekretessbeläggas om innehållet till exempel är
kränkande för en enskild. Utbildningschefen fattar beslut om utlämnande av allmän handling.
8
Utred vad som har hänt
Så snart personal får veta att en elev kan ha blivit kränkt eller trakasserad inträder
utredningsskyldigheten.
Ett syfte med utredningen är att kunna avgöra om kränkningar eller trakasserier har
ägt rum. En bedömning av eventuella kränkningar eller trakasserier kan och ska
göras först efter en utredning. Utredningen ska också, vid konstaterade kränkningar
eller trakasserier, hitta lämpliga och situationsanpassade åtgärder för att stoppa
fortsatta kränkningar.
Genomföra utredningen
När personal misstänks för kränkningar eller trakasserier av ett barn eller
en elev gör rektor eller förskolechef utredningen.
Starta utredningen direkt vid kännedom (helst samma dag eller
nästkommande dag).
Utredningen ska omfatta både den eller de som kan ha utfört
kränkningarna/trakasserierna och den som kan ha blivit utsatt.
Utredningen ska ge en allsidig belysning av händelsen och vara en grund
för att bedöma eventuella kränkningar eller trakasserier.
Spara utredningen på lämplig plats.
När det finns konstaterade kränkningar eller trakasserier ska utredningen även:
Beskriva orsakerna till det som hänt (hur och varför hände det?)
Beskriva lämpliga åtgärder utifrån aktuell situation (hur säkerställer vi att
det inte händer igen?).
Dokumentera utredningen
Det ska framgå vem som har utrett,
hur utredningen har gått till,
vilka som har ingått i utredningen,
vad inblandande uppfattar har hänt och
slutsatsen om det rör sig om kränkningar/trakasserier eller inte.
Vid konstaterade kränkningar eller trakasserier ska dokumenteringen även:
Beskriva hur och varför det har hänt (beskrivning av tänkta orsaker),
vilka åtgärder som är lämpliga att vidta för att förhindra att det sker igen.
9
Åtgärda när barn eller elev blivit kränkt eller trakasserad
Om utredningen visar att ett barn eller en elev utsatts för kränkande behandling eller
trakasserier ansvarar huvudmannen för att det upphör. Det betyder att skolan måste
sätta in tillräckliga åtgärder så att barnet eller eleven inte blir ytterligare utsatt.
Åtgärderna ska också återskapa barnets eller elevens trygghet.
Det är viktigt att anpassa åtgärderna efter barnet eller eleven de riktas mot. Valet av
åtgärder ska grunda sig på utredningen. Då minskar risken för åtgärder som inte har
någon effekt, till exempel de som vidtas av gammal vana. Det är också viktigt att
komma ihåg att åtgärder ofta behöver riktas mot de barn eller elever som utsätter
andra.
Besluta om och genomföra åtgärder
Anpassa åtgärderna till situationen och förankra dem i utredningen.
Rikta dem till både den utsatta och den som utsätter.
Bestäm när åtgärderna ska vara genomförda.
Bestäm vem eller vilka i personalen som ska utföra åtgärderna.
Vid behov, låt vårdnadshavare lämna synpunkter på åtgärderna.
Dokumentera åtgärderna
Dokumentera åtgärderna så att det framgår vad verksamheten ska göra,
vem åtgärden riktar sig till,
på vilket sätt åtgärden ska förhindra ytterligare kränkningar/trakasserier
inte sker,
vem som är ansvarig för att vidta åtgärden,
när åtgärden ska vidtas eller hur länge åtgärden ska gälla (tidsangivelse),
hur och när åtgärden ska följas upp och vem som ansvarar för detta.
Åtgärder när personal har kränkt eller trakasserat
Om en utredning visar att en personal har utsatt ett barn eller en elev för kränkande
behandling eller trakasserier, krävs åtgärder som förhindrar att barnet eller eleven
utsätts ytterligare och som återskapar en trygg miljö i verksamheten. Åtgärderna
för att förhindra ytterligare kränkningar och skapa trygghet faller inom ramen för
skollagens bestämmelser om åtgärder mot kränkande behandling.
När personal har kränkt ett barn eller en elev ska rektorn eller förskolechefen, som
chef för verksamhetens personal, besluta vilka åtgärder som ska vidtas mot den
personal som utsatt barnet eller eleven. Det kan handla om disciplinära åtgärder
inom det arbetsrättsliga området. Beslut om sådana åtgärder ska alltid tas i
samarbete med stadens HR-funktion på konsult- och servicekontoret.
Utbildningsförvaltningens chef ska alltid informeras.
10
Följ upp och utvärdera för att veta om situationen är löst
För att säkerställa att trakasserierna eller kränkningarna har upphört måste åtgärderna
följas upp och utvärderas. Uppföljningen ska visa att skolan vidtagit beslutade
åtgärder. Utvärderingen ska visa om åtgärderna fått avsedd effekt. Vid pågående
åtgärder kan det behövas täta avstämningar med barnet eller eleven.
Om utvärderingen eller något annat visar att situationen inte fått en bestående lösning
behöver skolan förändra eller förstärka åtgärderna.
Följ upp och utvärdera
Säkerställ att trakasserierna eller kränkningarna har upphört.
Ansvarig eller ansvariga i personalen gör uppföljning och utvärdering.
Involvera både den utsatta och den utsättande i utvärdering och
uppföljning.
Gör utvärdering och uppföljning med kontinuitet och enligt en uppgjord
plan.
Dokumentera uppföljningen och utvärderingen
Dokumentera uppföljningen och utvärderingen så det framgår när
uppföljningen respektive utvärderingen är genomförd,
vilka som har medverkat,
vad som framkommit och,
vid kvarstående problem, hur verksamheten ska gå vidare.
11
Gällande bestämmelser och definition av centrala begrepp
Bestämmelserna om åtgärder mot kränkande behandling finns i 6 kap. skollagen
(2010:800). I diskrimineringslagen finns bestämmelser om trakasserier, sexuella
trakasserier och diskriminering. Skolverkets allmänna råd om arbetet mot
diskriminering och kränkande behandling från 2012 ingår också i den författning
som reglerar området.
Anmälningsplikt
Bestämmelserna säger att en lärare, förskolelärare eller annan personal som får veta
att ett barn eller en elev anser sig ha blivit kränkt eller trakasserad i samband med
skolans verksamhet, är skyldig att anmäla det till förskolechefen eller rektorn.
Förskolechefen eller rektorn är i sin tur skyldig att, vid kännedom om att en elev kan
fara illa, göra en anmälan till huvudmannen. Anmälningsplikten gäller redan vid
misstanke om att ett barn blivit utsatt och oavsett om det konstaterats att kränkningar
eller trakasserier har ägt rum. Anmälan till rektor/förskolechef respektive huvudman
ska ske skyndsamt.
Utrednings- och åtgärdsskyldighet
Personal på skolan som fått veta att en elev kan ha utsatts för kränkande behandling
eller trakasserier har utrednings- och åtgärdsskyldighet. Huvudmannen ansvarar för
att skyndsamt utreda uppgifter om kränkande behandling eller trakasserier och att, i
förekommande fall, ta till de åtgärder som krävs för att få stopp på kränkningarna
eller trakasserierna. För att säkerställa att vidtagna åtgärderna haft avsedd effekt och
att kränkningarna eller trakasserierna har upphört måste huvudmannen följa upp och
utvärdera åtgärderna.
Trots att utrednings- och åtgärdsskyldigheten är huvudmannens ansvar är det i de
flesta fall verksamheterna, och rektor eller förskolechef, som i praktiken måste
ansvara för att fullgöra huvudmannens skyldighet. Huvudmannens uppgift blir därför
snarare att försäkra sig om att skolan gjort en utredning och vidtagit åtgärder. Det är
därför avgörande att rutiner för anmälan om upplevda kränkningar eller trakasserier
och förvaltningens hantering av dessa fungerar.
Absolut förbud mot personal att kränka barn eller elever
Enligt bestämmelserna är det absolut förbjudet för personal inom alla skolformer att
kränka eller diskriminera barn eller elever. Ett överträde av förbudet ska få
konsekvenser.
Motsvarande förbud finns inte för barn eller elever som kränker eller trakasserar
andra barn eller elever. Vid kränkningar eller trakasserier mellan barn eller elever är
bestämmelserna inriktade på skolans ansvar för att stoppa dessa och att förebygga
framtida händelser.
12
Personal
Begreppet omfattar utan undantag samtliga vuxna som arbetar inom verksamheten.
Därmed kan personal utgöras av både pedagogisk och administrativ personal,
tillfälligt inhyrd personal eller personal som verksamheten lagt ut på entreprenad
(elevassistenter, personal i skolmatsbespisning och simlärare etcetera). Det betyder
att också verksamhetens arbete mot kränkande behandling och trakasserier måste
innefatta alla vuxna i verksamheten.
Skadestånd och så kallad bevisbörda
Kränkningar eller trakasserier mellan personal och barn/elever
Huvudmannen kan bli skyldig att betala skadestånd om personal har kränkt eller
diskriminerat ett barn eller en elev, oavsett vilka åtgärder som har vidtagits. Vid en
eventuell anmälan mot en personal är det huvudmannens uppgift att bevisa att, om så
är fallet, kränkningar eller trakasserier inte har skett.
Kränkningar eller trakasserier mellan barn och elever
Huvudmannen tvingas betala skadestånd om huvudmannen inte har utrett och
vidtagit åtgärder för att stoppa kränkningar eller trakasserier mellan barn eller elever.
Huvudmannen ska i dessa fall bevisa att rimliga åtgärder har vidtagits för att få stopp
på fortsatta kränkningar eller trakasserier.
Händelser som uppenbart inte handlat om kränkningar eller trakasserier
Självklart ska alla händelser där en elev eller ett barn säger sig ha blivit utsatt för
kränkningar eller trakasserier tas på allvar. Utgångspunkten ska vara att upplevda
kränkningar eller trakasserier ska anmälas och utredas.
Men det finns också situationer där anmälningsplikten och utrednings- och
åtgärdsskyldigheten inte inträder. Det handlar om händelser som uppenbarligen inte
varit fråga om kränkningar eller trakasserier. En bedömning ska göras från fall till
fall och det är viktigt att säkerställa att elevens eller barnets upplevelse inte blir
bagatelliserad.
Centrala begrepp
Kränkande behandling och trakasserier
Med kränkande behandling menas ett uppträdande som utan att ha samband med
någon diskrimineringsgrund kränker ett barns eller en elevs värdighet. Kränkningen
ska vara tydlig och märkbar.
Trakasserier är sådan kränkande behandling som har samband med någon av
diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion
eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Om någon
ur personalen utsätter ett barn för motsvarande kallas det diskriminering.
13
Kränkningar och trakasserier kan vara både synliga och mer subtila handlingar som
till exempel fysiskt våld, nedsättande kommentarer, utfrysning, förlöjliganden eller
ryktesspridning. Kränkande behandling och trakasserier kan vara enstaka eller
återkommande händelser och kan utspela sig direkt i verksamheten eller via till
exempel mobiltelefoner och internet.
Diskriminering
Diskriminering innebär att ett barn eller en elev missgynnas, direkt eller indirekt, och
att detta har att göra med någon av diskrimineringsgrunderna3. I verksamheten är det
personal som kan göra sig skyldig till diskriminering, i juridisk mening kan barn inte
diskriminera andra barn.
Huvudman
Utbildningsnämnden i Lidingö stad är huvudman för all kommunal
utbildningsverksamhet. De tjänstemän som arbetar på utbildningsförvaltningen är
huvudmannens representanter och de kan fatta beslut efter delegation.
Förskolechefer och rektorer är inte huvudmän för sina verksamheter men företräder
huvudmannen i sin yrkesutövning.
Lästips
Skolverkets allmänna råd om arbetet mot diskriminering och kränkande behandling
(SKOLFS 2012:10).
Diskrimineringsombudsmannens Lika rättigheter i skolan, år 2012.
Trygghet, respekt och ansvar - om förbud mot diskriminering och annan kränkande
behandling av barn och elever, Regeringens proposition 2005/06:38.
3
De sju diskrimineringsgrunderna är: 1) kön, 2) könsidentitet eller könsuttryck, 3) etnisk tillhörighet,
4) religion eller annan trosuppfattning, 5) funktionsnedsättning, 6) sexuell läggning och 7) ålder.
14
Anmälan vid kännedom om upplevda kränkningar eller
trakasserier
En lärare, förskolelärare, eller annan personal som får veta att ett barn eller en elev
anser sig ha blivit kränkt eller trakasserad i samband med verksamheten är skyldig att
anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. Förskolechefen eller rektorn är i sin tur
skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Anmälan ska ske snarast efter kännedom.
Rektor eller förskolechef ska skicka ifylld anmälan till
[email protected] och ange ”Anmälan om kränkande behandling
på x-förskolans eller x-skolans namn” i ämnesraden. Ingen namnunderskrift behövs.
Händelsen gäller
Skola/förskola
Namn på inblandade personer
Klass/avdelning för inblandade elever/barn
Vid upplevda kränkningar/trakasserier mellan barn eller elever. Redogör kort för det
utsatta barnets eller den utsatta elevens uppfattning av händelsen.
Vid upplevda kränkningar/diskriminering av personal mot barn eller elever. Redogör
kort för det utsatta barnets eller den utsatta elevens uppfattning av händelsen.
Datum för när personal fick kännedom om upplevda kränkningar/trakasserier.
Har samma barn eller elev varit utsatt/angett sig vara utsatt vid tidigare tillfällen det
senaste året?
Ja
Nej
Om ja, finns ett pågående arbete kring detta?
Ja
Nej
15
Har samma utpekade barn/elev(er) eller personal varit inblandad i tidigare liknande
händelser under det senaste året?
Ja
Nej
Om ja, finns ett pågående arbete kring detta?
Ja
Nej
Planerad eller genomförd utredning av händelsen
Redogör kort för hur händelsen ska utredas (eller, vid förekommande fall, har utretts
och åtgärdats). Berätta på vilket sätt utredningen ska ske, vem som ska utreda, och
vilka som ska delta i utredningen.
Kontakt
Ansvarig rektor/förskolechef
Kontaktperson för ärendet, om annan än rektor/förskolechef (namn och
telefonnummer)
Övriga upplysningar till utbildningsförvaltningen.
16
Utbildningsförvaltningens arbetsgång vid inkommen
anmälan
Det är huvudmannens ansvar att utreda uppgifter om upplevda kränkningar eller
trakasserier och att vidta åtgärder för att förhindra framtida sådana. För att
huvudmannen ska kunna ta sitt ansvar måste verksamheterna meddela upplevda
kränkningar eller trakasserier till huvudmannen. Verksamheterna sköter själva
utredningen och beslutar också om åtgärder, som de också följer upp och utvärderar.
Utbildningsförvaltningen kan dock fungera som ett stöd i arbetet.
1. Registrator registrerar anmälan och vidarebefordrar den till samordnande utredare
som i sin tur avgör vilken utredare som handlägger ärendet.
2. Utredarna sammanställer samtliga anmälningar i ett Excelark med notering, bland
annat om aktuell skola, vad händelsen avser och bedömning av eventuell ytterligare
uppföljning av anmälan. Huvudmannen använder sammansställningen i sitt
kvalitetsarbete.
3. Handläggande utredare följer upp anmälningarna om det inte finns särskilda skäl för
att så inte är nödvändigt. Förvaltningen förutsätter att verksamheten utreder och
åtgärdar alla de händelser som personalen får kännedom om.
4. Vid en eventuell uppföljning kontaktar utredaren ansvarig rektor/förskolechef eller
ansvarig för utredningen av händelsen. Vanligtvis räcker ett samtal för att bekräfta att
verksamheten hanterar uppgifterna om kränkningar eller trakasserier enligt rutinerna.
Syftet med uppföljningen är också att kunna ge verksamheterna vägledning när det
behövs.
5. Vid uppgifter om allvarliga kränkningar eller trakasserier kan förvaltningen besluta
om utredning av verksamhetens hantering av situationen. Förvaltningen måste utreda
inkomna uppgifter via klagomål, enligt skollagens bestämmelser om rutiner för
klagomål.
6. Förvaltningen följer alltid upp händelser där barn eller elever upplever sig ha blivit
utsatt av en personal. Vid konstaterade kränkningar eller trakasserier utförda av
personal ska förvaltningen hålla sig informerad om ärendet till dess att det är
avslutat.
17
