Smörblommas Förskolas plan mot
diskriminering och kränkande
behandling
Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet
Läsår: 2016/2017
Grunduppgifter
Verksamhetsformer som omfattas av planen
Förskoleverksamhet
Ansvariga för planen
Gun-Britt Andersson Annika Cortobius
Vår vision
Alla ska trivas och känna sig trygga
Planen gäller från
2016-09-30
Planen gäller till
2017-10-01
Läsår
2016/2017
Barnens delaktighet
Genom barnintervjuer, 3 st/termin
Rummen + utemiljön
För likabehandling mot diskriminering och kränkande behandling
Verksamheten
Barnen svara utefter sin egen förmåga, 6-3 1/2 år
Vårdnadshavarnas delaktighet
Vid lämning och hämtning, i den dagliga kontakten
Föräldramöten
Samrådsmöten, där alla föräldrar är välkomna
Samverkanskväll där barn, förälder och pedagoger samverkar tillsammans för att utveckla
gården
Öppethus där vi visar vad barnen arbetar med i tema bl.a.
Brukarenkät från kommun "Våga visa"
Klagomål, synpunkter och positiva ord
Personalens delaktighet
Diskussioner i pedagogiskagruppen
Diskussioner i arbetslaget på avdelningsmöten
Diskussioner och analyser mellan pedagoger på personalmöten Diskussioner och analyser
mellan pedagoger på planeringsdagar
Förankring av planen
Barnen - dagliga dialoger i arbetet med barnen/samlingen/tema
Personal - dagliga dialoger, avdelningsmöte, personalmöten, föräldramöte, samrådsmöte och
planeringsdagar
Vårdnadshavare - föräldramöte, samrådet, öppethus, anslagstavlorna och hemsidan
Besökare på förskolan - anslagstavlan och hemsidan
Utomstående – hemsidan
Utvärdering
Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats
Diskussioner med barnen i arbete med tema, analyser av barnes intervjuer
Diskussioner i samrådet med föräldrar och pedagoger
Diskussioner och analyser i arbetslagen på APT-möten
Diskussioner och analyser på planeringsdagarna med alla pedagoger
Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan
Samrådet - föräldrar och pedagoger
Pedagogerna på planeringsdagarna i utvärdering av arbetet med barnen och verksamhetsplanen
för 2015-2016
Resultat av utvärderingen av fjolårets plan
Pedagogerna arbetar med Alfons vänskapslåda som metodmaterial de använder den tillsammans med
barnen för att stärka och utveckla barnens empati. Materialet är ett reflektionsmaterial där barn får ge
uttryck för sina tankar, materialet utgår ifrån förskolans läroplan.
Barnintervjuerna som verksamheten genomför kontinuerligt, ger stöd och hjälp i arbetet med barnen.
Pedagogerna får en uppfattning om var barnen befinner sig i sin förståelse över kamratrelationer i leken
och kan arbeta vidare med barnet utifrån barnets svar och förståelse. Analysen av barnen svara ”vet
inte” kan bero på att barngruppen är yngre än tidigare år, så frågorna kan vara svåra att förstå även om
pedagogerna ger olika exempel på situationer. Barnintervjuerna som verksamheten genomför
kontinuerligt, ger stöd och hjälp i arbetet med barnen. Pedagogerna får en uppfattning om var barnen
befinner sig i sin förståelse över kamratrelationer i leken och kan arbeta vidare med barnet utifrån
barnets svar och förståelse.
Under höstens arbete upptäckte pedagogerna att de inte nådde fram till alla barnen i vissa situationer,
därför beslutade alla pedagoger att de skulle läsa boken ”Barn som väcker funderingar” (Gerland,
Aspeflo, 2015) för att söka kunskap och öka sin förståelse kring problemet. Boken lästes under mars
månad och är ett arbetsmaterial för pedagogerna i deras dagliga arbete med barnen. Även
socialstyrelsens folder ”Barn som är annorlunda” ligger också till grund för arbetet.
Brukarenkäten "Våga visa" från kommunen svarar föräldrar att det till 96% är nöjda med arbetet kring
läroplansmålet Normer och värden.
Årets plan ska utvärderas senast
2017-09-30
Beskriv hur årets plan ska utvärderas
Barnintervju 3st 2/läsår
Analys av barnintervjuerna
Diskussion och analyser i arbetslaget
Diskussion och analyser på planeringsdagarna med alla pedagoger Diskussioner i samrådet
Analys av arbetsmiljöenkäten till pedagogerna
Analys av brukarenkäten ”Våga visa”
Ansvarig för att årets plan utvärderas
Gun-Britt Andersson, Annika Cortobius
Främjande insatser
Namn
Främja likabehandling mot diskriminering och kränkande behandling
Områden som berörs av insatsen
Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan
trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder
Mål och uppföljning
Att alla barn har lika värde!
Via kommunens utbildningssatsning "Språk, interkulturalitet och normmedvetenhet i förskolan"
kommer förskolan att arbeta med alla ovanstående områden. Uppföljning kommer att se på
planeringsdagarna vårterminen 2017.
Insats
Tre pedagoger kommer att ingår i tvåolika nätverk, sedan kommer pedagogerna diskutera och
reflektera kring arbetet med språk, interkulturalitet och normmedvetenhet. Materialet som
framkommer kommer sedan att diskuteras med arbetslagen, implementeringen sker successivt och
långsiktigt.
Ansvarig
Gun-Britt Andersson, Annika Cortobius
Datum när det ska vara klart
2017-09-30 Pedagogerna tillsammans gör en utvärdering av kommunens satsning och beslutar sedan
hur arbetet gör vidare.
Kartläggning
Kartläggningsmetoder
Barnintervju till barnen 6 - 3 1/2 år.
Rummet
Verksamheten
För likabehandling mot diskriminering och kränkande behandling
Arbetsmiljöenkät till pedagogerna
Dialog tillsammans med barnen i det dagliga arbetet
Brukarenkät "Våga visa"
Områden som berörs i kartläggningen
Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan
trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder
Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen
Genom barnintervju 2 gånger om åren
I det dagliga arbetet med barnen genom dialog och Alfons vänskapslåda
Föräldrar i dialog med pedagog vid lämning och hämtning, via utvecklingssamtalen,
samrådet, samverkanskväll och brukarenkät "Våga visa" från kommunen
Hur personalen har involverats i kartläggningen
Diskussioner med pedagogerna har förts på APT-möte, planeringsdagar och i Pedagogiska
Gruppen
Resultat och analys
Föräldrar har blivit mer medvetna om barnens situation, det ser mer att deras barn kan lösa konflikter
och problem. De ser att barnens tolerans mot varandra har ökat. Barnen visar en större tolerans mot
varandra och ställer frågor för att hjälpa varandra och förstå varandra. Medvetenheten om förskolans
läroplan har ökat och arbetet kring deras barn gör att även det speglar av sig på barnen, barnen får fler
frågor och kan berätta mer om sin vardag på förskolan.
Effekten med barnintervjun är att den intervjuade upplever sig värdefull, de får sätta ord på vad de
tänker och tycker, någon lyssnar på dem och de får möjligheten att blir sedda (Åsén).
Pedagogerna kan se att de behöver vara mer aktiva i sin roll så att ett förebyggande arbete med barnen
kan ske vid konflikter i barnens fria lek.
Förebyggande åtgärder
Namn
Alla barn har lika värde
Områden som berörs av åtgärden
Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan
trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder
Mål och uppföljning
Kommunens utbildningssatsning "Språk, interkulturalitet och normmedvetenhet i förskolan" är ett
mål som förskolan kommer att delta i där ovanstående punkter kommer att diskuteras.
Utvärdering sker på planeringsdagarna vårterminen 2017.
Åtgärd
Pedagogerna går på kommunens nätverksutbildning. Diskussioner och reflektioner kommer att ske
under utbildningens gång. Samtal kommer att föras med övriga pedagoger, implementeringen av
arbetet kommer att se successivt och under en lång tid.
Motivera åtgärd
Alla barn har lika värde, så som vuxna. Alla barn ska bemötas med respekt och det ska bli lyssnade
på utefter barnet möjligheter till att uttrycka sig.
Ansvarig
Gun-Britt Andersson Annika Cortobius
Datum när det ska vara klart
17-09-30 När läsåret är slut så kommer arbetet att utvärderas för att sedan diskuterar och ev.
förlängas.
Rutiner för akuta situationer
Policy
På vår förskola vidtar vi åtgärder när kränkningar inträffar:
Berörda pedagoger antecknar och meddelar förskolchefen
Förskolechefen diskuterar det som har hänt och lyssnar till allas versioner
Förskolechefen informerar berörda föräldrar/vårdnadshavare
Dokumentationshandlingarna förvaras säkert
Förskolechefen meddelar styrelsen
Vid behov kan pedagogerna få stöd eller handledning av specialpedagoger
Alla åtgärder dokumenteras och vid behov upprättas handlingsprogram
Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling
Dagliga samtal med föräldrar vid lämning och hämtning
Kontinuerliga barnintervjuer 3 st- 1ggr/termin
Nedskrivna rutiner som alla pedagoger går igenom minst 1gång/år. Lyhörda och närvarande
pedagoger
Kontinuerliga samtal i personalgruppen om arbetet kring barnen
Personal som barn och föräldrar kan vända sig till
Förskolechefen
Alla pedagog eller anställd på förskola
Samrådsrepresentanterna
Synpunktslådan på hemsidan
Styrelsen
Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn
Samtala med barnen om vad som har hänt och lyssna till allas version och ta de inblandades
känslor på allvar. Ev. använda frågorna till barnen. Bilaga nr. 4
Lyssna på barnens förslag på lösningar
Ökad observation på det aktuella barnet och samspelet i gruppen
Den personal som sett händelsen dokumenterar händelsen
Vid allvarliga/upprepade händelser. Upprätta handlingsplan med vårdnadshavare. Bilaga nr. 1
Diskussion i arbetslaget om olika lösningar som kan göras i barngruppen
Informera förskolechefen/styrelsen
Uppföljning efter en tid i barngruppen
Vid allvarliga/upprepade händelser, uppföljning med vårdnadshavare
Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal
Förskolans personal har ansvar att se till att åtgärder vidtas vid diskriminering och kränkande
behandling enligt förskolans plan mot kränkande behandling
Förskolechefens ansvar är att dokumentera och att bevaka/följa upp utredda fall, även informera
styrelsen
All personal arbetar aktivt för att skapa en trygg miljö för barnen
Grunden för att man inom arbetslaget ska kunna arbeta med trygghet är att vara ärlig mot
varandra. Se till sak, inte person
Ta upp med berörd personal vad man sett, och fråga hur han/hon tänkte just då
Meddela förskolechefen som tar över ärendet och informerar styrelsen
Styrelsen ansvarar för dokumentation och uppföljning
Rutiner för uppföljning
Handlingsplanen med uppföljning
Rutiner för dokumentation
Handlingsplaner för dokumentation
Ansvarsförhållande
Ansvar förskolechefen/styrelsen: Enligt skollagen:
Förskolechefen/styrelsen har det yttersta ansvaret för att planen upprättas och efterlevs samt
årligen utvärderas och revideras.
Förskolechefen/styrelsen ansvarar för att det vidtas åtgärder för att förebygga och förhindra att
barn utsätts för kränkande behandling
Förskolechefen/styrelsen ansvarar för att omständigheter kring de uppgivna kränkningarna
utreds och att det i förekommande fall vidtas åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra
kränkande behandling i framtiden
Förskolechefen/styrelsen ansvarar så att all personal och vårdnadshavare känner till att
diskriminering och annan kränkande behandling inte är tillåtet på förskolan
Förskolechefen/styrelsen ansvarar att det finns dokumentation vid anmälan/upptäckt incident
Diskrimineringsgrunder
Kön
Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering och trakasserier:
En flicka går före en pojke i kön till en förskola med motiveringen att det redan finns en
stor majoritet pojkar på förskolan. [diskriminering]
När barnen leker på gården berättar Peter för sin förskollärare Gunilla att han vill ha en
likadan röd mössa som Fatima. Han tycker att den är väldigt fin med små glitterhjärtan
på. Gunilla säger skrattande ”Då kanske vi ska kalla dig för Petra, så att de andra inte
tror att du är Fatima”. Hon berättar för de andra barnen om det och alla skrattar åt Peter.
[trakasserier på grund av kön]
Könsidentitet eller könsuttryck
Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte
identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för
att tillhöra ett annat kön.
Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller
könsuttryck eftersom lagens begrepp könsöverskridande identitet eller uttryck signalerar att det
som skyddas är en avvikelse från ”det normala”.
Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan
vara såväl homo-, bi- som heterosexuella.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier:
Sedan ett år tillbaka markerar Erik, 5 år, tydligt att hon helst vill vara flicka och kallas hon och
henne. Föräldrarna har gått med på hennes önskemål att bära klänning. En dag är Erik ledsen
när pappa kommer till förskolan för att hämta henne. Hon berättar att hon inte fick följa med på
utflykt eftersom hon vägrade att ta på sig ett par byxor. Pappa frågar personalen varför Erik
skulle byta till byxor och får svaret: ”Det får vara någon måtta med tramset.” Pappan blir också
uppmanad att i fortsättningen klä Erik i ”riktiga kläder” eftersom några barn har börjat reta
henne för att hon bär klänning. [diskriminering och trakasserier]
Etnisk tillhörighet
Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung,
hudfärg eller annat liknande förhållande.
Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom, same,
svensk, kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska tillhörigheter.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier:
En förskola med många barn med annan etnisk tillhörighet än svensk ger förturåt etniskt
svenska barn när man tar in nya barn för att inte få en alltför segregerad barngrupp.
[diskriminering]
En av förskollärarna uttalar sig negativt om polacker inför barnen. I barngruppen finns
det ett polskt barn som tar illa vid sig. [trakasserier]
Religion eller annan trosuppfattning
Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens
proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband
med en religiös åskådning som till exempel buddism eller ateism omfattas av
diskrimineringsskyddet. Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och värderingar
som inte har samband med religion faller utanför.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier:
Axel går i Evangeliska Fosterlands-Stiftelsens söndagsskola. Hans dagbarnvårdare
säger ”Usch, vilket trams! Ska du bli en sådan där bibelfanatiker?” [trakasserier]
Salima blir ledsen eftersom några av de andra barnen brukar skratta åt hennes mamma
som bär muslimsk huvudduk när hon kommer och hämtar henne. En av barnskötarna
tröstar Salima, men vidtar inga andra åtgärder. [trakasserier]
Funktionsnedsättning
Med funktionsnedsättning menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller
begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada
eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier:
Anna som har ADHD får inte börja på samma förskola som sin storebror. Kommunen,
som tillämpar syskonförtur, tycker i detta fall att Anna ska börja på en annan förskola.
Där finns det andra barn med samma diagnos och personalen har därför kunskap om
denna. [diskriminering]
David har muskeldystrofi som gör att han går klumpigt och ostadigt och har lätt för att
falla. Några av barnen brukar reta David och kallar honom ”Snubbelfot”. Personalhar
hört att han blir retad, men har inte vidtagit några åtgärder. [trakasserier]
Sexuell läggning
Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller
heterosexuell läggning.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier som har samband med
sexuell läggning:
Det har gått bra på förskolan tills James äldre bror kommer på besök. Några av barnen
har hört när deras storasyskon i negativa ordalag kallat James bror för bög. Nu får
James inte vara med och leka eftersom han har en ”äcklig” storebror. Eftersom en av de
vuxna på förskolan hör ordväxlingen utan att reagera känner James att han inte har
någon att vända sig till. [trakasserier]
Johanna är ny på förskolan och ska fylla i sitt familjeträd. Hon får en förtryckt mall där
mammans och pappans namn ska fyllas i. Hon vill ha ett nytt papper med mamma och
mamma, men får till svar att hon kan stryka över pappa och skriva dit ”den andra
tantens” namn. [diskriminering]
Ålder
Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd. Skyddet mot
åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika
sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder.
Skyddet gäller alltså även i förskolan.
Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är en
tillämpning av skollagen.
Exempel på händelse som kan vara trakasserier:
Malte är den enda sexåringen som går kvar i förskolan och inte har börjat i förskoleklass. Det är
hans föräldrar som valt det. De andra barnen retar honom ofta för det. [trakasserier]
