MAT
Kroppen behöver energi muskler ska jobba och hjärnan ska tänka, bygga upp nya celler – växa, bilda
nya celler, reparera celler, ersätta celler. Maten ska vara allsidig. Kroppen måste få energi och
byggstenar – därför måste vi äta. Energin i maten kommer från solens energi.
http://www.ur.se/Produkter/168196-Fatta-fakta-Naring
http://www.youtube.com/watch?v=A35ppvJM15U
Förbränning/cellandning: den reaktion som hela tiden händer i cellerna, hos både hos djur och
växter, där druvsocker med hjälp av syre bryts ner till koldioxid, vatten och energi.
Druvsocker + syre koldioxid + vatten + energi
Fotosyntes: den reaktion där våra gröna växter tar upp koldioxid och vatten och med hjälp av solljus
tillverkar druvsocker och syre. Utan fotosyntesen skulle det varken finnas mat eller syre på jorden
och alltså inget liv.
Solljus + vatten + koldioxid syre + druvsocker
https://www.youtube.com/watch?v=tu6Dja_PKJs
https://www.youtube.com/watch?v=D1Ymc311XS8
http://www.youtube.com/watch?v=C1_uez5WX1o&feature=related
http://www.youtube.com/watch?v=Vxd1Q0czQzc&list=PLpmJoIvEjTKWM_AvhBtpJ-Pcgd8sFlYr4
https://www.youtube.com/watch?v=xFAem0abDhM
Kolhydrater tillverkas av växterna i
fotosyntesen och innehåller mycket energi.
Överskott av kolhydrater i kroppen lagras
som fett. Byggs upp av kol, väte och syre.
http://www.ur.se/Produkter/168199-Fattafakta-Socker
Monosackarider: en sockerring, t.ex.
galaktos, glukos och fruktos.
Disackarid: två monosackarider som sitter
ihop, t.ex. galaktos + glukos bildar laktos…
Polysackarider: många monosackarider som
sitter ihop. Byggs upp av kol, väte och syre. Beroende på hur
långa kedjorna är -är kolhydraterna långsamma eller snabba.
Cellulosa kallas kostfibrer och kan inte användas som energi i
kroppen – men de är viktiga för tarmfunktionen. Växterna
använder stärkelse som energilager och cellulosa som skelett.
http://urplay.se/program/165905-har-har-du-din-mat-om-brod
http://urskola.se/Produkter/186167-Kroppsgranskarna-Det-oemotstandliga-sockret
https://www.swedenacademy.com/courses/chapters/436/0/74 Filmer: Kolhydrater, Trommers prov
Fetter: det näringsämne som innehåller mest energi. Byggs
upp av kol, väte och syre. Består av alkoholen glycerol och
långa fettsyror. Omättade fetter är flytande och nyttigare än
de mättade fetterna som är fasta i rumstemperatur.
Förutom att ge energi är fett viktigt för att vi ska få i oss
fettlösliga vitaminer (A, D, E och K) och antioxidanter.
Det finns olika sorters fett som skiljer sig från varandra i sammansättningen. Bland annat finns
det mättade (kolkedja med enkelbindningar, finns bl.a. i fett kött, smör, ost och feta
mjölkprodukter) enkelomättade (en dubbelbindning i kolkedjan, finns i t.ex. olivolja)
och fleromättade (minst två dubbelbindningar i kolkedjorna, finns t.ex. i Avokado, fet fisk och kött
från idisslare som bara ätit gräs är bra källor till fleromättat fett) fettsorter.
Exempel på fleromättat fett är omega-3 som framför allt finns i fet fisk. Även andra aspekter i olika
fettsorter har uppmärksammats, bland annat har man nu kommit fram till att transfett (industriella
transfetter är enkelomättade eller fleromättade fetter som man på kemisk väg har "mättat" eller
nästan "mättat" för att få t.ex. längre hållbarhet.) och härdat fett, som finns i flera av dagens kex,
kakor och brödsorter, kan vara skadligt för hälsan.
https://www.swedenacademy.com/courses/chapters/436/0/74 Filmer: Fett, påvisa fett
Proteiner: de ämnen som bygger upp kroppen. De kan även
fungera som t.ex. stöd (ex bindväv), transport (ex hemoglobin),
försvar (ex antikroppar), hormon och enzymer. Byggs upp av 20
olika aminosyror som alltid innehåller kväve, kol, väte och syre och
ibland t.ex. svavel. Kroppen kan tillverka 11 aminosyror, de andra
är essentiella som du måste få i dig med maten. Proteiner finns i
t.ex. kött, fisk, böner, rotfrukter. Proteinet bryts ner i
matspjälkningsorganen till fria aminosyror som kan användas för
att göra nya proteiner. Proteiner kan koagulera (=stelna) pga
värme, syra/bas, tungmetaller/gifter.
http://urplay.se/program/165902-har-har-du-din-mat-om-fisk
https://www.swedenacademy.com/courses/chapters/436/0/74 Filmer: Protein och aminosyror,
påvisa proteiner
https://www.youtube.com/watch?v=gG7uCskUOrA
Vitaminer och mineraler är ämnen som behövs i små
mängder.
Vitaminer är organiska och kan vara fettlösliga eller
vattenlösliga. Överskottet av de fettlösliga kan lagras
i kroppsfettet medan de vattenlösliga försvinner
med urinen. Varje vitamin har sin bestämda biologiska
funktion. Vitaminer kan vara antioxidanter som skyddar
cellen från skadliga ämnen/fri radikaler. Vitaminer deltar i
många viktiga reaktioner i cellerna.
Mineraler är oorganiska ämnen som finns i jordskorpan. Vattnet löser och transporterar ämnena till
växterna och därigenom kan djur få i sig dem. Man skiljer på ett antal mineralämnen, så kallade
makromineraler, som dagligen måste tillföras i relativt stora mängder, cirka 0,1 gram per dag eller
mera, och cirka 15 så kallade spårämnen eller mikromineraler, som endast behöver tillföras i ytterst
små mängder. Mineralerna natrium och kalium behövs t.ex. i cellerna, kalcium och fosfor behövs för
skelettet, järn behövs för hemoglobinet i de röda blodkropparna…
Beteckning
Behov
Vitamin A
ögon, hud, slemhinnor
Vitamin B1
ämnesomsättning, nerver
Vitamin B2
ämnesomsättning
(Vitamin B3)
ämnesomsättning, hud, nerver
(Vitamin B5)
ämnesomsättning
Vitamin B6
nerver, blod
Vitamin B12
blod, nerver, minne
(Vitamin B9)
blod och minne
(Vitamin B7)
ämnesomsättning
Vitamin C
bindväv, sårläkning
Vitamin D
skelettet
Vitamin E
cellmembran, blod
http://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-ochinnehall/naringsamne/vitaminer-ochantioxidanter/
http://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-ochinnehall/naringsamne/salt-och-mineraler1/
Vitamin K
blodets koagulering
https://www.swedenacademy.com/courses/chapters/436/0/74 Film: Vitaminer
https://www.swedenacademy.com/courses/chapters/436/0/74 Film: Mineraler och spårämnen
Enzymer - exempel på proteiner som skyndar
på och styr kemiska reaktioner i kroppen. De
kan också reglera vilka reaktioner som ska ske.
Varje enzym är specialiserat på en enda reaktion – vi
har tusentals olika enzym i kroppen.
Matspjälkningen: maten sönderdelas till så små molekyler att de kan tas upp av blodet och användas
av kroppens celler. Maten sönderdelas både mekaniskt (av
t.ex. tänder)och kemiskt (m.h.a. enzymer).
http://betaplay.ur.se/program/191291-din-kropp-svenska-som-andrasprak-magen
http://www.ur.se/Produkter/186231-Uppdrag-kroppen-Matsmaltningsorgan
http://www.webbmagistern.se/matspjalkning07.html
http://www.1177.se/Kronoberg/Tema/Kroppen/Matsmaltning-ochurinvagar/Matsmaltningsorganen/
http://www.youtube.com/watch?v=QFsVsa8n_Qs
http://www.kitses.com/animation/swfs/digestion.swf
Övervikt: Om du bara är lite överviktig och samtidigt äter bra mat och har bra vanor för övrigt, ökar
inte risken att bli sjuk. Det är alltså inte farligt att vara lite överviktig. Men om du är mycket
överviktig kan kroppen påverkas på olika sätt. Särskilt om du fortsätter att gå upp i vikt. Risken ökar
för sjukdomar i hjärta och kärl eller sjukdomen diabetes typ 2. Den risken minskar om du äter
bra mat och rör på dig. Om du väger mycket kan det också bli en tungt för lederna i kroppen och det
kan ge skador och värk, till exempel i knän och höfter. Mycket kraftig övervikt kallas fetma och räknas
som en sjukdom.
http://www.umo.se/Kroppen/Vikt/Overvikt---att-ganer-i-vikt/
Undervikt: behöver inte vara skadligt, men ibland kan
det vara det. Det beror på hur stor undervikten är
och hur länge du har vägt lite. Om du väger väldigt
lite och får i dig för lite energi kan du bli trött och ha
lätt för att frysa. Fett behövs för att kroppen ska
bilda könshormon. Om du har undervikt kan
hormonproduktionen i kroppen störas. Du kan få
svårare att bygga muskler. Om du tidigare har haft
mens kan den stanna av. Ägglossningen kan också
upphöra och du kan få svårt att bli gravid. Även
hjärnan behöver fett för att funka. Kraftig undervikt kan leda
till depressioner och ångest. Om undervikten beror på en
ätstörning, som anorexi, kan det vara farligt.
http://www.umo.se/Kroppen/Vikt/Undervikt---att-ga-upp-ivikt/
http://urplay.se/program/165903-har-har-du-din-mat-omskrapmat
Diabetes: Cellerna i kroppens organ behöver druvsocker för
att fungera. För att cellerna ska kunna ta till sig sockret
behövs ett hormon som heter insulin. Insulinet hjälper sockret in i cellen. Hormonet bildas i
bukspottkörteln framför allt efter att man har ätit. Det finns olika former av diabetes men
gemensamt för alla former är att den som får sjukdomen har för mycket socker i blodet.
http://www.1177.se/Kronoberg/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Diabetes-typ-2/
http://www.1177.se/Kronoberg/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Diabetes-typ-1/
http://www.nobelprize.org/educational/medicine/insulin/game/insulin.html
http://www.naturskyddsforeningen.se/skola/energifallet/energifallet-play/byt-till-eko
Varför måste vi äta?
Hur är olika näringsämnen uppbyggda?
Hur fungerar ett enzym och hur påverkar det olika reaktioner i kroppen?
Planera en undersökning som visar när om man förbränner mest energi i vila eller vid fysisk
ansträngning.
På vilka sätt sönderdelas maten mekaniskt respektive kemiskt?
Beskriv vad som händer i matspjälkningskanalen.
Vart tar ämnena vägen efter att de har tagits upp i tunntarmen?
Hur fungerar enzymer?
Vilken huvudsaklig uppgift har gallan?
Vilka uppgifter har saltsyran?
Vad bryts de olika näringsämnena ned till?
Vad används de olika näringsämnena till i kroppen?
Beskriv på vilket sätt bakterierna i tjocktarmen är viktiga.
Stärkelse färgas blått tillsammans med ämnet jod – det gör inte andra kolhydrater. Beskriv hur du
skulle göra ett experiment som visar att enzymet amylas i saliv bryter ner stärkelse.
Kan man leva på att t.ex. bara äta chips? Varför, varför inte?
Hur påverkas kroppen av olika dieter?
Hur kan t.ex. glukos, stärkelse, fett och proteiner påvisas på labb?
Vad innebär Hellers ring, Trommers prov och Biuretprovet?
Vilka näringsämnen är organiska respektive oorganiska?
Förklara varför det kan vara skadligt att vara överviktig/underviktig.
Hur skulle du komponera en bra måltid ur kroppens och miljöns perspektiv?
