Rev 2016-02-08
Likabehandlingsplan Adelsö förskola 2015-2016
Vision
På Munsö förskola skall vi främja förståelse för andra människor och förmåga
till inlevelse. Ingen skall i verksamheten utsättas för kränkande behandling
eller trakasserier.
Mål – Syfte
Förskolan arbetar aktivt och medvetet för att påverka och stimulera barnen att utveckla
förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar samt utveckla
empatiska förmågor.
Förskolan arbetar med genuas och alla människors lika värde
Förskolans ledning och personal tar aktivt avstånd från kränkande behandling i
verksamheten.
Personalen har eget ansvar:
 att följa likabehandlingsplanen,
 att ifrågasätta och att reflektera över de normer och värderingar som hen förmedlar
i sitt dagliga arbete.
 att se till att händelser dokumenteras och åtgärder vidtas då diskriminering eller
annan kränkande behandling misstänks eller upptäcks.
 att utredda fall av diskriminering och annan kränkande behandling,
 att anmäla när misstanke om brott/ händelse föreligger
Barns delaktighet
 Barnen är delaktiga utifrån ålder och mognad i processen av upprättandet av
likabehandlingsplanen.
 Barnen är delaktiga i att utveckla normer som underlättar samvaron i barngruppen.
 Barnen är delaktiga i att arbeta med relationer och känslor, samtala och medla vid
konfliktlösning. t.ex ” hur tror du att det känns för hen att inte få vara med ?”. (
barninterjuver.)
Aktiviteter för att nå målen
 Vårdnadshavare är informerade via föräldramöten och på hemsidan om
likabehandlingsplanen.
 Personalen för på Apt-möten en dialog om hur det ser ut i verksamhet, vad gör vi
om något upptäcks och vilka åtgärder vi ska vidta.
 Avdelningarna skriver ner de mål och aktiviteter som varje avdelning ska vara
observanta på, för att följa likabehandlingsplanen,
 Planen revideras varje år.
 Områden att utveckla ska finnas med i verksamhetsplanen.
1
Kartläggning Analys
Mål
Kartlägg verksamheten för att få kunskap om förekomsten av
diskriminering och annan kränkande behandling för att kunna vidta relevanta
åtgärder
Aktiviteter för att nå målen
 Personalobservationer
 Barnobservationer
 Observationer av den pedagogiska miljön inne/ute.
 Vid utvecklingssamtal med vårdnadshavare och barn.
Mål
När vi upptäcker kränkande behandling av något slag vidtar vi relevanta
åtgärder
Aktiviteter för att nå målen
 Medarbetare ska aktivt reflektera över sitt förhållningssätt
 Avstämning kontinuerligt i arbetslaget.
 Uppmärksamma barnen på vad de själva kan göra om de känner sig kränkta eller
om de ser andra barn som utsätts för kränkande behandling.
 Öppen dialog med vårdnadshavare.
 Samtal med barnens vårdnadshavare.
Ansvar
Varje enskild medarbetare.
Arbetslaget
2
Åtgärd/utredning vid kränkning
Barn-barn
 Vid kränkningar mellan barn är första steget att samtala med barnet/barnen.
 Vi kontaktar vårdnadshavare till barnet/barnen, och beskriver åtgärder som görs för
att avhjälpa det som hänt
 Den medarbetare som sett händelsen skall dokumentera förloppet snarast.
 Ökad observation på det barnet/barnen och i gruppen för att se relationerna.
 Vi tar upp det i arbetslaget och diskuterar olika lösningar.
 Uppföljning av händelsen efter en planerad tid.
Vuxen-barn
 Grunden för att man inom arbetslaget ska kunna arbeta med detta är att vara ärliga
mot varandra, se till sak inte person.
 Ta upp omedelbart med berörd person vad man har sett och fråga hur hen tänkte
just då.
 Vid fortsatt kränkning, meddela enhetschef som tar över ärendet.
 Enhetschef ansvarar för dokumentationen och uppföljning.
 När förskolan inte själv har kompetensen skall den tas in utifrån i samråd med
Ekerö Hälsan, Resursteamet.
Uppföljning och utvärderar
 Observationer och samtal med barnen/barnet.
 Medarbetarobservationer och avstämning i arbetslaget.
 Uppföljningssamtal med det kränkta barnet/vuxne och de som kränkt.
 Samverkan med vårdnadshavare – utvecklingssamtal.
 Dokumentationen sker via en blankett där ärende åtgärder och uppföljning beskrivs.
3
Incidentrapport Munsö skola
Diarienummer
……………………..………
( konflikt, trakasseri, kränkning)
Ifylls av rektor. signatur……………………
Datum:
Plats:
Vem uppmärksammade situationen:
Vem blev utsatt:
Beskriv situationen:
Kontakt med vårdnadshavare
Vem: Martina
När:12/9
Hur:Telefon
Anteckningar:
Se bilaga
Beslut
4
Uppföljning
Datum:
Deltagare:
Ansvarig:
Beslut
Uppföljning pågår till ärendet kan avslutats ca 2 veckor
Övrigt
Underskrift…………………………………………..
Skriv ut och lämna till rektor
5
Diskriminering Bil. 1
Diskriminering är när förskolan behandlar ett barn sämre än andra barn. Diskrimineringen
kan vara antingen direkt eller indirekt.
Direkt diskriminering
Med direkt diskriminering menas att ett barn behandlas sämre än andra barn.
Indirekt diskriminering
Det sker när förskolan tillämpar en bestämmelse som verkar vara neutral men som i
praktiken missgynnar ett barn med ett visst kön, viss etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning.
Om exempelvis alla barn serveras samma mat, diskriminerar förskolan indirekt de barn
som till exempel på grund av religiösa skäl behöver annan mat.
Trakasserier
Trakasserier är en behandling som kränker ett barns värdighet och som har koppling till
någon av de skyddade diskrimineringsgrunderna.
Annan kränkande behandling
Samma som ovan men att det då saknar direkt koppling till en diskrimineringsgrund.
Diskrimineringsgrunderna
Kön
Förskolan ska förebygga och förhindra könsdiskriminering. Förskolan måste också
förebygga och förhindra trakasserier som har samband med kön liksom sexuella
trakasserier.
Transexualism
Transexuell är en person som upplever sig vara ”motsatt” kön jämfört med sitt biologiska
kön. Även barn som har en könsidentitet eller väljer köns- uttryck som anses bryta mot
normen för barnets biologiska kön eller som har syskon som är transexuella skyddas
utifrån diskrimineringsgrunden kön.
Etnisk tillhörighet
Alla människor har en etnisk tillhörighet. Om du är född i Sverige kan du vara rom, same,
svensk, kurd eller något annat. Du kan också ha flera etniska tillhörigheter. Var och en har
rätt att definiera sin egen tillhörighet. Förskolan har ett ansvar att arbeta mot rasism och
främlingsfientlighet.
Religion
Enligt läroplanen ska alla föräldrar kunna lämna sina barn till förskolan förvissade om att
barnen inte blir ensidigt påverkade till förmån för den ena eller den andra åskådningen.
Förskolan är skyldig att se till barnets bästa och alla barn har rätt till kunskap och lärande,
tankefrihet och religionsfrihet. Föräldrar har också rätt att uppfostra sina barn i enlighet
med sin tro. Det gäller för förskolan att respektera alla dessa rättigheter.
6
Annan trosuppfattning
Begreppet annan trosuppfattning innefattar uppfattningar som har som grund i eller
samband med en religiös åskådning, till exempel buddism och ateism. De anses ha ett
naturligt samband med eller vara jämförbara med religion.
Funktionshinder
Funktionshinder är varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av
en persons funktionsförmåga. De kan bero på skador eller sjukdomar som fanns vid
födseln, har uppstått senare i livet eller förväntas uppstå. Begränsningen av
funktionsförmågan måste bestå över en längre tid. Graden av funktionshinder har däremot
ingen betydelse.
Exempel på funktionshinder som kan märkas mer eller mindre i olika situationer är
allergier, dyslexi, hörsel- och synskador, ADHD, eller Asperger.
Sexuell läggning
Med sexuell läggning menas:
Homosexualitet
Bisexualitet
Heterosexualitet
Förskolan måste arbeta mot homofobi. Homofobi är en ideologi, en uppfattning eller en
medveten värdering hos en individ, en grupp eller ett samhälle som ger uttryck för en stark
negativ syn på homosexualitet eller på homo- och bisexuella människor. En homofobisk
hållning strider mot principen om alla människors lika värde och alla lika rättigheter.
Heteronormativitet
Annan kränkande behandling
Annan kränkande behandling definieras som ett uppträdande som, utan att ha någon
koppling till någon särskild diskrimineringsgrund, kränker ett barns eller en elevs värdighet.
Tanken är att lagen ska täcka in även alla former av kränkande behandling som saknar
koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Det kan vara mobbning, men även
enstaka händelser som inte är mobbning.
7