Handelshögskolan vid Göteborgs universitet
Juridiska institutionen
2011 års ändring av kreditupplysningslagen
En studie om kreditupplysningens utveckling och gränsen för
personlig integritet
Tillämpande studier, 30 hp
Programmet för juris kandidatexamen, termin 9
Ht 2010
Handledare: Jens Andreasson
Författare: Emma Nordin
1. Inledning................................................................................................................................. 4
1.2 Syfte och frågeställning .................................................................................................... 5
1.3 Metod och material........................................................................................................... 5
1.4 Avgränsning och disposition ............................................................................................ 6
2. Kreditupplysning .................................................................................................................... 7
2.1 Kreditupplysningens uppkomst ........................................................................................ 7
2.2 Kreditupplysningens utveckling ....................................................................................... 8
2.3 Dagens kreditupplysning ................................................................................................ 10
2.4 Vad en kreditupplysning innehåller ............................................................................... 11
3. Personlig integritet ............................................................................................................... 15
4. Kreditupplysningslagen 1973 ............................................................................................... 17
4.1 Begreppen personlig integritet och otillbörligt intrång .................................................. 18
4.2 Kritik mot lagförslaget ................................................................................................... 19
4.3 Kreditupplysningslagens inverkan på Tryckfrihetsförordningen ................................... 20
4.3.1 Inskränkningen omfattade även den nya grundlagen .............................................. 21
5. 2011 års ändringen av KuL .................................................................................................. 23
5.1 Den faktiska ändringen................................................................................................... 23
5.2 Åsikter om lagändringen ................................................................................................ 24
5.3 Potentiella konsekvenser enligt förarbetena ................................................................... 26
5.4 Ändring av TF och YGL på förslag ............................................................................... 26
6. Lagändringens potentiella konsekvenser för olika grupper i samhället ............................... 28
6.1 Journalister ..................................................................................................................... 29
6.2 Företag ............................................................................................................................ 31
6.2.1 E-handelsföretag...................................................................................................... 31
6.2.2 Kreditupplysningsföretag ........................................................................................ 33
6.3 Privatpersoner................................................................................................................. 34
6.3 Ekonomiska och moraliska aspekter .............................................................................. 36
7. Jämförelse med andra typer av integritetsintrång ................................................................ 38
7.1 Kundkort – inkörsporten till riktad reklam .................................................................... 38
7.2 ICA - pionjär inom svensk riktad reklam ....................................................................... 39
7.3 Kartläggning av kundvanor. Var går gränsen?............................................................... 41
7.4 Framtidens marknadsföring – mer integritetsvänlig?..................................................... 43
8. Privatekonomisk information jämfört med annan privatinformation .................................. 44
8.1 Är öppenhet en generationsfråga? .................................................................................. 44
8.1.1 Ungdomars syn på privatinformation ...................................................................... 45
8.1.2 Svenska befolkningens syn på privatinformation ................................................... 46
8.3 Taxeringskalendern i bokform jämfört med inkomstuppgifter på Internet .................... 47
8.4 Nutidens omfrågekopia .................................................................................................. 48
9. Analys och diskussion .......................................................................................................... 50
10. Källförteckning................................................................................................................... 56
2
Förord
Att skriva om en bransch, som jag inte har någon praktisk erfarenhet av, har varit utmanande
och lärorikt. Utmaningen har legat i att försöka förstå hur saker och ting fungerar rent
praktiskt, samt att se de eventuella konsekvenser som lagändringen kan tänkas få. Det har
väckt en hel del personliga tankar kring kreditupplysning, informationsutbyte och personlig
integritet.
Ämnet och problematiken är enligt mig högst relevant. Vi lever ändock i en värld där tekniks
utveckling inte verkar se några gränser vilket medför att det ställs höga krav på våra lagar.
Lagarna måste vara flexibla för att kunna verka i en ständigt förändrande miljö, samtidigt som
de måste vara tydliga för att undvika luckor och efterföljande missbruk.
Uppslaget till att skriva om förändringen av kreditupplysningslagens kom från min mentor.
Han tipsade mig om ämnet och problematiken på området. Min mentor i uppsatsprojektet har
varit Lars Melin på Lindahls Advokatbyrå i Göteborg. Jag vill tacka honom för inspiration
och vägledning i det inledande skedet av projektet och under resans gång.
Jag vill även tacka alla som ställt upp på intervjuer och hjälpt mig förstå hur
kreditupplysningsbranschen fungerar, samt vilka konsekvenser som lagändringen kan tänkas
medföra.
Emma Nordin
Mars 2011
3
1. Inledning
Allt oftare dyker nya idéer, innovationer och tekniker upp som förändrar förutsättningarna för
en hel bransch. Mobiltelefoni, Internet och Ingvar Kamprads idé att låta kunden själv skruva
ihop möblerna, är nymodigheter som alla har påverkat branschen i deras respektive område
under deras respektive era. 1 Ibland kommer dock nya idéer som förändrar en hel bransch men
som inte blir lika uppskattade som bokhyllan Billy. Hösten 2006 lanserade företaget Ratsit en
ny tjänst på Internet. Tjänsten innebar att personer gratis och anonymt kunde kontrollera vad
deras grannar, kollegor och bekanta tjänade. Uppgifterna lämnades dessutom ut utan att de
berörda någonsin fick vetskap om att en kreditupplysning hade lämnats ut. De första dagarna
var intresset så stort att servrarna inte klarade av trycket. Mellan 600 000- 800 000 personer
besökte sajten varje dag. Intresset för att kontrollera vad andra personer tjänade var enormt. 2
Under de första fyra månaderna lämnades ca 14 miljoner personrapporter ut från Ratsits sajt. 3
Många var chockade och förvånade över att Ratsit kunde lämna ut den här typen av uppgifter
utan att göra sig skyldiga till brott. Eftersom Ratsit var registrerade som en publikation med
en ansvarig utgivare, och inte som ett kreditupplysningsföretag, var de inte tvungna att följa
kreditupplysningslagens alla bestämmelser. De var istället skyddade av
yttrandefrihetsgrundlagen. De publicerade följaktligen uppgifter som en tidning och inte som
ett kreditupplysningsföretag i lagens mening. Det gjorde det möjligt att kringgå
kreditupplysningslagens bestämmelser, om att den som efterfrågar uppgiften måste ha ett
legitimt behov av uppgiften, samt att information måste lämnas till den kreditupplysningen
berör. Skatteverkets direktör uttryckte senare stor oro och menade att den gamla
offentlighetsprincipen 4 och dagens teknik hade gjort det här missbruket möjligt. Ratsits
agerande var startskottet för en stor debatt om kreditupplysningar och integritet, och ledde
fram till den lagändring som trädde i kraft 1 januari 2011. 5
1
Sandén, Weje, En fråga om förtroende – Historien om Soliditet och svensk kreditupplysning, StrokirkLandström AB, Lidköping 2008, s. 112.
2
Cit. Mörka moln 1
3
Cit. Ratsit-vd räds inte hetluften
4
Finns inskriven i vår grundlag, TF 2:1
5
Cit. Mörka moln 1
4
1.2 Syfte och frågeställning
I uppsatsen kommer kreditupplysningens ursprung och förändrade användning att studeras.
Fokus kommer att ligga på den lagändring i kreditupplysningslagen som trädde i kraft vid
årsskiftet 2011 samt dess konsekvenser. Syftet med uppsatsen är att undersöka vad
förändringen av kreditupplysningslagen kan komma att få för konsekvenser för olika aktörer i
samhället.
Även innebörden av personlig integritet och integritetsintrång kommer att behandlas. Syftet är
att se om gränsen för vad vi anser vara integritetsintrång möjligtvis har förskjutits. En
jämförelse med andra typer av integritetsintrång kommer att redovisas där utbredningen och
användningen av kundkort kommer att behandlas.
Vidare kommer utlämnande av olika typer av privatinformation att jämföras. Är ekonomisk
information mer känslig än annan privatinformation som sprids på Internet? Är öppenhet en
generationsfråga? Dessa frågor skall försöka besvaras i den kommande texten.
1.3 Metod och material
Den gällande regleringen och de centrala lösningarna på området har studerats genom att läsa
doktrin, förarbeten och lagtext. Det har sedan presenterats i syfte att ge läsaren en
grundförståelse för regelverket samt för att synliggöra vilka brister regelverket och
tillämpningen har. En grundförståelse är vidare viktigt för att kunna förstå de potentiella
konsekvenser som kan tänkas uppstå. Vidare har det traditionella juridiska arbetet
kompletterats med debattartiklar och intervjuer för att ytterligare utforska vad tillämpningen
av lagen och lagändringen kan komma att få för konsekvenser för olika aktörer i samhället.
Intervjuerna har hållits med praktiker i respektive grupp, som samtliga kommer att påverkas
av lagändringen. Orsaken till att hålla intervjuer med de olika aktörerna, på vilka det
fokuseras på i uppsatsen, är att få en mer tillämpad och verklighetsförankrad analys av
frågeställningen jämfört med att bara studera teorier.
De författningar som främst använts är Kreditupplysningslagen (1973:1173) nedan KuL,
Personuppgiftslagen (1998:204) nedan PuL, Yttrandefrihetsgrundlagen (1991:1469) nedan
YGL samt Tryckfrihetsförordningen (1949:105) nedan TF.
5
1.4 Avgränsning och disposition
Vad lagändringen kommer att innebära är det ingen som med säkerhet vet på förhand.
Uppsatsen speglar de farhågor, eventuella problem och fördelar som den kan tänkas medföra.
Tre olika grupper i samhället, som samtliga kommer att beröras av lagändringen, har valts ut.
De grupperna är journalister, företag och privatpersoner. Fokus ligger på konsekvenserna för
privatpersoner.
I uppsatsen utvecklas även fenomenet med kundkort samt marknadsföring genom riktad
reklam. Även synen på ekonomisk information och annan privatinformation som finns att
tillgå på Internet kommer att diskuteras. Det skall även utforskas om det finns skillnader
mellan generationer när det gäller privat information och öppenhet.
Någon fördjupning i de partipolitiska aspekterna gällande lagändringen eller vad som skulle
ha hänt om det blivit ett regeringsskifte under valet hösten 2010 kommer inte att redovisas. 6
Vidare kommer ingen internationell jämförelse att presenteras då tid varit en bristvara.
Rapporter, artiklar och dylikt som publicerats efter 31 jan 2011 har inte beaktats då processen
att slutföra uppsatsen ansets vara viktigare.
6
Den rödgröna alliansen hade manifesterat att de tänkt upphäva lagförslaget om de vann valet.
6
2. Kreditupplysning
För att kunna utforska lagändringen i kreditupplysningslagen, som trädde i kraft vid årsskiftet
2011, följer här en presentation om kreditupplysningars utveckling fram till idag. En
sammanfattning av vad en kreditupplysning består av kommer också att presenteras.
2.1 Kreditupplysningens uppkomst
Kreditgivning kan återfinnas långt tillbaka i tiden. Redan för 3000 år sedan användes det som
ett handelsmedel i Babylon, Assyrien och Egypten. Under 300- och 400-talen användes
krediter i Grekland som en kontraktsform genom att finansiärer lånade ut pengar till sjöfarten
i utbyte mot säkerhet i fartygen och dess last. 7
Ordet kredit härstammar från det latinska ordet credere som betyder tro eller anförtro. En
kredit är alltid ett risktagande och för en långivare att bedöma vilka som är kreditvärdiga, eller
inte, är inte alltid så lätt. Förr i tiden när det inte fanns organisationer som kunde
sammanställa sådan information fick kreditgivaren själv göra bedömningen utifrån personliga
kontakter, informationsbrev och nätverk. 8
Upplysningsbyråernas tillkomst var således på önskan av kreditgivare som önskade skydda
sig mot kreditförluster. En förlust på en kredit gick ofta inte bara ut över den enskilda
kreditgivaren, utan drabbade även andra kredittagare och kunder i form av ökade priser på
tjänster och dylikt. Om kreditupplysning inte skulle ha funnits hade säljare tvingats avstå från
vissa affärer eller tvingats till en högre premie för att gardera sig mot en eventuell förlust.
Samhället i stort tjänar således på kreditupplysningar då de möjliggör ökad handel med lägre
kostnader, 9 förutsatt att kreditupplysningen är baserade på aktuella siffror samt är korrekt
analyserad. 10
7
Sandén, s. 19.
A a s. 20.
9
A a s 25.
10
Cit. Standard and Poor’s stäms för Lehman-betyg. Ratinginstitutet mottog hård kritik efter att ha gett Lehman
Brothers höga kreditbetyg strax innan finanskraschen 2008, vilket visar att inte bara existensen av
kreditupplysningar är viktigt utan även hur de genomförs och analyseras.
8
7
2.2 Kreditupplysningens utveckling
I slutet av 1800-talet blev fler och fler lönearbetare och fick därmed betalt i kontanta pengar.
Det gjorde att efterfrågan på konsumtionsartiklar ökade. Från 1870-1915 tredubblades antalet
grossister och detaljister i Sverige. Lanthandlarna ökade på landsbygden och specialbutiker
ökade i städerna. 11 Efter andra världskriget ökade välståndet med en växande
kreditefterfrågan som följd. TV-apparater, bilar och andra kapitalvaror såldes på avbetalning
och kredit, något som gjorde att efterfrågan på kreditupplysningar ökade. Kontokrediter blev
vanligare och spred sig i så gott som samtliga samhällsklasser. 12 Den växande efterfrågan på
kreditupplysningar ställde höga krav på kreditupplysningsföretagen att leverera snabba svar.
Kunderna ville i många fall ta med sig varan hem på en gång, men kreditupplysningar var
fortfarande kostsamma och i viss mån en långsam process. Detta resulterade i att många
säljare nöjde sig med att begära en kopia på legitimationen och ta adressuppgifter för att
försäkra sig om att kunden i alla fall hade en fast adress. Den bristande kontrollen gjorde att
många säljare förlorade pengar, och i värsta fall gick i konkurs, då köparna i själva verket inte
var kreditvärdiga. 13
Efter andra världskriget blev industrierna fler och butikskedjor såsom IKEA, Hennes &
Mauritz och KappAhl grundades. Snabbköpen, där kunden själv plockade sina varor, blev
vanligare, samtidigt som köpcentrum byggdes. 14 Datorer gjorde entré under 1960-talet, något
som ytterligare förändrade affärsvärlden och så även kreditupplysningsbranschen. Till en
början var datorer sällsynta. I Sverige fanns endast 153 stycken 1964. De var även väldigt
dyra. Endast större organisationer och företag hade möjlighet att köpa in dem. Arbetet att föra
över information från papperskopior till datorer var ytterligare ett problem, något som krävde
en stor arbetsinsats, både i tid och pengar. 15 Datasamhället uppfattades många gånger som ett
hot mot privatlivet och att befolkningen skulle bli mer övervakade. 16
Frågan om integritetsskydd uppmärksammades för första gången 1967 efter att ett privat
företag hade mikrofilmat registeruppgifter och bjudit ut dessa till försäljning.
Riksdagsmannen, Kurt Hugosson, oroade sig för den ökade kommersiella användningen av
personuppgifter och efterlyste en lagändring vid behandling av personuppgifter. 1967 var
11
Sandén, s. 29.
A a s 76.
13
A a s 80 f.
14
A a s 77.
15
A a s 84 f.
16
A a s 91.
12
8
regeringen inte beredd att ingripa, men 1969 tillsattes en kommitté för att utreda om
offentlighetsprincipen borde anpassas efter den nya tekniken, samt om det fanns ett behov av
en datalag. 17
Följden blev att Sverige, 1 juli 1973, fick världens första datalag. Datainspektionen inrättades
samtidigt för att bevaka efterlevnaden av lagen. Parallellt med införandet av datalagen,
presenterades även ett första betänkande ”Kreditupplysning och integritet” vilket föreslog en
lagstiftning där den personliga integriteten begränsade vad kreditupplysningsföretagen fick
lämna ut för uppgifter. Information av känslig natur som tidigare lämnats ut om brottslighet,
uppgifter om sjukdomar och alkoholvanor, skulle inte längre få användas. Fler förslag
presenterades som än i dag är aktuella, till exempel legitimt behov av uppgiften samt att
upplysning skall skickas till den privatperson som blivit kreditprövad. 18 Resultatet blev
Kreditupplysningslagen, som trädde i kraft 1973, vilket införde gemensamma regler för hur
kreditupplysningsverksamhet skulle bedrivas i Sverige. 19 KuL satte således stopp för
snokandet i folks privatliv. I och med lagen förbjöds kreditföretagen att göra bedömningar
utifrån en individs levnadssätt och person. Endast uppgifter om inkomst, fastighetsinnehav
och förmögenhet samt eventuella betalningsanmärkningar fick ingå i upplysningen, allt för att
skydda den personliga integriteten från onödigt intrång och risken för godtyckliga
upplysningar. 20
1997 kom det första kreditupplysningsföretaget på Internet. Det var det första företaget i
världen med att erbjuda kreditupplysningar via Internet. Snart var Internet den största
distributionskanalen av kreditupplysningar. Internet gjorde det möjligt för kunden att snabbt
och enkelt få tag i de uppgifter den behövde. Nackdelen ur integritetssynpunkt var att
kreditupplysningslagen inte gällde för det forum som Internet utgjorde. Problemet uppdagades
2001 då Syna AB blev anmälda av Datainspektionen för att ha brutit mot KuL då de lämnat ut
uppgifter utan att ha sänt en upplysningskopia till personen det rörde. 21 Syna AB hävdade att
de följt lagen, men att de sedan tidigare gett ut en tryckt skrift med kreditupplysningar och att
de därmed var skyddade av yttrandefrihetsgrundlagen. Kreditupplysningslagen var därmed
inte tillämplig. Syna AB fick rätt i samtliga instanser och problematiken med KuL och
17
A a s 92.
A a s 100 f.
19
A a s 105.
20
A a s 134.
21
A a s 123.
18
9
grundlagen uppdagades på allvar. Slutsatsen löd att så länge ett kreditupplysningsföretag
regelbundet ger ut en tryckt skrift är det skyddat av yttrandefriheten och kan således bedriva
kreditupplysning på Internet utan att behöva följa samtliga bestämmelser i KuL. 22 Vad som
betecknades som en redaktion kom senare att fastställas i ett annat rättsfall. Där meddelades
att vad som i allmänhetens ögon uppfattades som en redaktion, även skall gälla i lagen, trots
att skriften endast behandlar uppgifter om betalningsanmärkningar. 23
Problematiken angående integritet och yttrandefrihet kom än en gång upp till diskussion när
Ratsit 2006 erbjöd kreditupplysningar gratis på Internet. Det ledde till att en utredning
tillsattes för att bringa klarhet i möjligheterna att kreditupplysningslagen även skulle omfatta
Internet, utan att inskränka yttrandefriheten. Gratisverksamheten upphörde dock i samband
med att Skatteverket, Kronofogden och andra stora aktörer på marknaden slutade sälja
information vidare till Ratsit. 24 Dock var problemet inte löst i och med detta.
2.3 Dagens kreditupplysning
Förr i tiden betraktades det som ett konststycke att skriva en kreditupplysning. Det krävde
omfattande efterforskningar där allt ifrån fakta om de personliga omständigheterna till
skvaller vägdes in. Många människor engagerades och kreditundersökarna fick göra
noggranna avvägningar när kreditvärdigheten skulle värderas. 25 Mycket av informationen var
av ytterst privat natur. Dryckesvanor, sjukdomar, familjerelationer och karaktärsdrag gav ofta
utrymme för godtyckliga värderingar när kreditvärdigheten bedömdes. 26 Allt eftersom etiken
inom branschen förändrades och informationstillgången blev bättre ökade även kvalitén på
upplysningarna. Dock var det fortfarande ofta individens levnadssätt som avgjorde
kreditvärdigheten istället för den faktiska betalningsförmågan, 27 något som fick ett slut i och
med kreditupplysningslagens entré 1973. 28
Kreditupplysning är idag så mycket mer än vad det var förr i tiden. 29 Dels för att samhället ser
annorlunda ut med allt vad Internet och globaliseringen har inneburit, men även människornas
22
A a s 124 f.
RÅ 2003 ref. 30.
24
Sandén, s. 124.
25
A a s128.
26
A a s 132.
27
A a s 133.
28
A a s 134.
29
A a s 143.
23
10
livsstil har förändrats. Fler personer byter idag jobb än förr i tiden, anställningsformerna
förändras, sjukskrivningar ökar, personer flyttar och skiljer sig i större utsträckning. Alla
dessa faktorer och fler därtill gör att mycket kan hända i en persons ekonomi som följaktligen
kan påverka dess kreditvärdighet. Det gör att aktuella och uppdaterade kreditupplysningar är
ett viktigt instrument i dagens samhälle. Idag finns kreditupplysningsföretagen inte bara till
för att bedöma kreditvärdighet, utan sammanställer även analyser och kommer med förslag på
potentiella kunder, leverantörer etc. 30 Olika tjänster har genom årens lopp utökat
kreditupplysningarna, men framför allt har de olika kanalerna för att förmedla
kreditupplysningar förändrats. Tekniker och media gör att det numera enkelt och snabbt går
att få tag i rätt information. 31 Nya tjänster erbjuds kunderna på Internet. Exempelvis
kreditmallar där betalningsalternativ skräddarsys utifrån den specifika kundens
betalningsförmåga. Även andra tjänster, till exempel att kundens adress automatiskt kommer
upp när den skriver in sitt personnummer, är andra lösningar som minimerar antal klickningar
för kunden och gör handlandet på Internet smidigare och effektivare. Tjänsterna har
utvecklats av kreditföretagen för att möta efterfrågan på smidigare handel på Internet. 32
Kunskap om kunder, leverantörer och andra affärsrelationer är nyckel till framgång i dagens
konkurrensutsatta näringsliv. Med hjälp av värderings- och analysmodeller kan
kreditinformation utnyttjas för att öka tillväxten, skapa fler affärer, hitta nya leverantörer och
kunder, kontrollera kostnaderna samt förbättra kassaflödet och därmed höja lönsamheten. 33
2.4 Vad en kreditupplysning innehåller
Vad är en kreditupplysning?
En kreditupplysning är en sammanställning av information om en persons ekonomiska och,
till viss del, sociala förhållanden som ligger till grund för beräkning av kreditvärdighet. En
kreditupplysning görs oftast innan ett kreditavtal ingås mellan en kreditgivare och en
kredittagare. Upplysningen innehåller uppgifter om personens inkomst, fastighetsinnehav,
förmögenhet, civilstatus och eventuella betalningsanmärkningar samt övriga omdömen och
råd. 34
30
Sandén, s. 143.
Intervju med Åke Dahlqvist på kreditföretaget UC.
32
Intervju med Magnus Lund på Creditsafe.
33
Sandén, s. 143.
34
Cit. Värt att veta om kreditupplysningar – Datainspektionen informerar 15 s. 3-6.
31
11
Vem kan begära ut en kreditupplysning?
För att kunna begära ut en kreditupplysning krävs att den som efterfrågar den har ett så kallat
legitimt behov. Det betyder att det måste finnas ett konkret behov av upplysningen på grund
av att ett framtida avtal skall ingås eller annan dylik situation. En nyfiken granne, arbetsgivare
eller vän som inte har någon användning av uppgiften, mer än för sin egen nyfikenhets skull,
skall inte tillåtas få tillgång till en kreditupplysning. Detta är reglerat i KuL och skall fungera
som ett skydd för den enskildas integritet och rätt till privatliv. 35
När det handlar om företagsupplysningar gäller andra regler. Där behöver inget legitimt behov
föreligga och någon kontrolluppgift behöver heller inte sändas till det granskade företaget,
något som är obligatoriskt när det rör personupplysningar som utförs på det traditionella
viset. 36
Vilket behov av kreditupplysningar finns i samhället?
Det finns en rad situationer där kreditupplysningar kan vara användbara. En hyresvärd kan
vara intresserad av din betalningsförmåga innan denne ingår ett hyreskontrakt med dig. Lika
så om dina arbetsuppgifter innebär ett stort ekonomiskt ansvar kan en arbetsgivare vara
intresserad av din ekonomiska historia. 37 Detsamma gäller företag som skall ingå ett nytt
samarbete med en klient, partner eller leverantör. I de lägena kan en kreditupplysning vara en
förutsättning för att ett sådant samarbete skall bli möjligt. Kreditupplysningen minimerar
risken för utebliven betalning för kreditgivaren, minskar risken för överskuldsättning för
kredittagaren samt minskar transaktionskostnaderna för samtliga aktörer på marknaden. I och
med att säkerheten för att återbetalning skall ske höjs, kan kreditgivaren sänka sina kostnader
då denne inte måste gardera sig mot uteblivna betalningar som annars vore fallet. Bättre
säkerhet och lägre risk leder till lägre kostnader. 38
Vad innehåller registren? Vilka personer och vilka uppgifter finns med?
Kreditupplysningsföretagen använder ofta myndighetsregister när en kreditupplysning skall
sammanställas. Exempel på register är Statens person- och adressregister (Spar), där
identitetsuppgifter som personnummer, namn och adress på personer finns registrerade. Även
35
Cit. Värt att veta om kreditupplysningar – Datainspektionen informerar 15 s. 9.
A a s 9.
37
A as 9.
38
Sandén, s. 143.
36
12
Skattemyndighetens register används för att få tag i uppgifter rörande inkomst, förmögenhet
och fastighetsinnehav. Uppgifter om eventuella betalningsanmärkningar, utmätning eller
tredskodomar hämtas från tingsrätter och Kronofogdemyndigheten. Andra register som
används är Patent- och registreringsverkets aktiebolagsregister och handels- och
föreningsregistret, samt Statistiska centralbyråns allmänna företagsregister. 39
Alla personer i Sverige över 15 år finns med i registren. Detsamma gäller för samtliga företag
i Sverige. Alla blir automatiskt registrerade och man kan inte själv välja att bli borttagen ur
registren. 40 Dock kan en rättelse begäras om en uppgift i systemet anses vara oriktig eller
missvisande. En begäran om rättelse skall i första hand ställas till kreditföretaget i fråga. Om
gensvaret därifrån inte är tillfredställande kan begäran istället riktas mot Datainspektionen
som i sin tur utreder frågan. 41
Hur länge lagras uppgifter i systemen?
Det viktiga för att en så bra upplysning som möjligt skall kunna lämnas, är att uppgifterna
som kreditupplysningsföretagen lämnar ut är aktuella och uppdaterade. En privatperson skall
heller inte straffas i all evighet för till exempel en utebliven betalning. Hur länge uppgifter
lagras i de olika registren beror på vilken typ av uppgift det rör sig om och om det rör en
privatperson eller en juridisk person. 42 Senast tre år efter att till exempel en
betalningsanmärkning noterades skall den rensas ur systemet. Tidsfristen för en skuldsanering
är fem år. Information rörande missbruk av kontokort skall gallras senast två år från den
dagen kreditavtalet sades upp. 43 En näringsidkares betalningsanmärkning skall rensas enligt
samma regler som för en privatperson. För en juridisk person är tidsgränsen dock fem år till
skillnad från privatpersonernas tre år. Ansökan om betalningsföreläggande skall rensas senast
två år efter det att ansökan gjordes. 44
Vem bedriver kreditupplysningar och vilka regler gäller för dem?
Det krävs i regel ett särskilt tillstånd från Datainspektionen för att få bedriva
kreditupplysningsverksamhet. I Sverige finns ca 15 företag som har den typen av tillstånd. 45
39
Cit. Värt att veta om kreditupplysningar – Datainspektionen informerar 15 s. 6-7.
A a s 5.
41
A a s 13.
42
A a s 8.
43
A a s 8.
44
A a s 8.
45
A a s 5-6.
40
13
Även företag med utgivningsbevis kan bedriva kreditupplysningar men är då begränsade till
att använda Internet som forum för sin verksamhet. 46
De regler och lagar som är aktuella är dels Kreditupplysningslagen (1973:1173),
Personuppgiftslagen (1998:204) samt Datainspektionens regler som är en del av
förutsättningarna för att få tillståndet att bedriva kreditupplysningsverksamhet. 47
Kreditupplysningslagen reglerar till exempel vilka uppgifter som får användas och är till för
att skydda den personliga integriteten. Personuppgiftslagen reglerar hanteringen av
personuppgifterna när de behandlas i olika delar av kreditupplysningsprocessen, till exempel
vid insamling, registrering, lagring och spridning av personuppgifterna. 48
46
Lövgren, Per, Datainspektionen, Integritetsåret 2009. Nya lagar, lagförslag, beslut och tekniker som påverkar
den personliga integriteten under året, Lenanders Grafiska i Kalmar 2010, s. 11.
47
Cit. Värt att veta om kreditupplysningar – Datainspektionen informerar 15 s. 6.
48
A a s 6.
14
3. Personlig integritet
En fundamental grund, som hela kreditupplysningslagen bygger på, är att uppnå skydd för den
personliga integriteten. 49 För att få en djupare förståelse för vad personlig integritet är, samt
vad som kan få oss att vilja ge upp delar av den, kommer här en redogörelse av begreppet
personlig integritet.
Personlig integritet är ett svårdefinierat begrepp. Svenska akademiens ordlista förklarar
innebörden som ”orubbat tillstånd, oförkränklighet, självständighet, oberoende”. En blivande
domare i USA:s högsta domstol, Louis Brandeis uttryckte det som ”Individens rätt att bli
lämnad i fred”. 50
Integritet kan delas in i fyra olika grupper: 51
•
Informationsintegritet – vilket syftar på hur information om en individ hanteras,
används och sprids.
•
Kroppsintegritet – syftar på hur en individ hanteras rent fysiskt, till exempel vid en
kroppsvisitering.
•
Kommunikationsintegritet – individers rätt till enskildhet när det handlar om
användning av telefon, Internet och brev.
•
Territoriell integritet – handlar om individens rätt till utrymme i sitt hem, på sin
arbetsplats och så vidare.
Integritet skall vara en rättighet som inte ska behöva motiveras. Ett eventuellt intrång i den
bör däremot motiveras. En balans, mellan total integritet och ingen integritet alls, bör finnas
för att ett samhälle skall fungera. I ett samhälle med total integritet skulle ingen information få
lagras utan vederbörandes medgivande. Något som skulle få oanade konsekvenser. Ett
samhälle utan integritet skulle vara ett storebrorssamhälle där minsta lilla steg skulle vara
49
SOU 1972:79 s. 11.
Ström, Per, Övervakad – Elektroniska fotspår och snokarsamhället, Liber Ekonomi, Kristianstads Boktryckeri
AB, 2003, s. 203.
51
Följande stycken A a s 205.
50
15
övervakat. En balans är därför nödvändig, frågan är bara var gränsen för att uppnå den
balansen går? 52
Problemet i debatten är att många värderar sin integritet för lågt. Många människor accepterar
integritetsintrång trots att liten kompensation erbjuds för den förlorade integriteten. Det kan
vara en brist på medvetenhet eller andra faktorer som spelar in. 53
Det finns, generellt sett, fyra frestelser som gör att vi väljer att tänja på gränsen för vår
personliga integritet:
•
Ökad bekvämlighet – det är lättare att acceptera än att protestera. Viss
strömlinjeformad tillvaro är bekvämt.
•
Ekonomiska fördelar – vissa anser det vara positivt att få riktade erbjudanden som kan
sparar både tid och pengar för oss konsumenter.
•
Ökad säkerhet – mot brottslighet till exempel kartläggandet av terrorister.
•
Önskemål om millimeterrättvisa – stävjande av bidrags- och skattefusk genom ökad
bevakning.
Dessa fördelar kan väga upp för det faktum att vi väljer att ge efter för olika
integritetsintrång. 54
52
Ström, s. 205.
A a s 228.
54
A a s 229.
53
16
4. Kreditupplysningslagen 1973
1969 tillsattes en kommitté för att utreda vilken typ av reglering som var nödvändig för att,
bland annat, skydda den enskilda personens integritet samt vilka regler som var nödvändiga
för att skapa en sund balans mellan effektiv kreditgivning och personlig integritet. 55 Den
tekniska utvecklingen, bland annat tekniken ADB (automatiskt databehandling), hade skapat
nya möjligheter att samla in och systematisera personuppgifter och information. Det innebar
att ett skydd för den personliga integriteten blev allt mer aktuell. Kreditupplysningsföretagen
hade en central roll i den här utvecklingen vilket medförde att en granskning och reglering av
branschen var nödvändig. 56
Utredningen visade att kreditupplysningsverksamheten var av stor vikt för kreditgivare,
kredittagare samt för samhället i stort. Mot behovet av en väl fungerande kreditmarknad
ställdes den enskildas och företagens skyddsbehov. Icke önskvärda konsekvenser för
privatpersonerna kunde vara att användningen av den privata informationen kunde innebära
ett otillbörligt intrång i den personliga integriteten. För att motverka detta föreslogs
begränsningar i vilken typ av information som fick lämnas ut samt till vem informationen fick
vidarebefordras. Teknisk utveckling, ett ökat konsumtionssamhälle och en vidsträckt
offentlighetsprincip gjorde enligt utredningen integritetsproblematiken högst aktuell. 57
Utredningen belyste problematiken med att definiera personlig integritet och vad som kunde
utgöra ett intrång i den. Dock framhölls att en generell gränsdragning måste göras på området
för att kunna säkerställa ett fullgott regelverk. 58 Det konstaterades även att resultatet av
intresseavvägningen mellan effektiv kreditgivning och personlig integritet var tidsbunden.
Den tekniska utvecklingen och samhällets värderingar är i ständig förändring vilket ställer
höga krav på regelverket. Av den anledningen var det viktigt att kunna förena stabilitet i
regelverket med flexibilitet för tekniska och sociala förändringar. 59
55
SOU 1972:79 s. 11.
Direktiv från justitiedepartementet. s. 21 SOU 1972:79.
57
Prop 1973:155 s.13.
58
SOU 1972:79 s. 74.
59
A a s 75.
56
17
4.1 Begreppen personlig integritet och otillbörligt intrång
Kreditupplysningsverksamhet skall bedrivas så att otillbörligt intrång i den personliga
integriteten inte uppstår. Enligt utredningen skulle personlig integritet betraktas som en
sammanställning av samtliga intressen som den enskilda vill råda över då det rör information
om den egna personen. Dock bör rent ekonomiska intressen lämnas åt sida. Trots att det
kunde anses vara av högst personlig art skulle det inte hänföras till vad som omfattas av den
personliga integriteten. Det utredningen syftade på var istället information om den egna
personen som rör nedsättande, förnedrande eller högst intima förhållanden. Inte bara
informationens art hade betydelse utan även dess omfattning, hur aktuell informationen var
samt om den var korrekt eller inte. Utredningen framhöll även att en individ inte kan förvänta
sig total integritet i ett samhälle, utan måste tåla vissa former av integritetsintrång. Olika
intressen måste vägas mot varandra för att en slutlig gräns skall kunna dras. Om gränsen för
den personliga integriteten blir för snäv kommer inte ett fullgott underlag till en
kreditupplysning att kunna tillgås vilket kommer att påverka bedömningen av kreditvärdighet.
Det bristfälliga underlaget kan medföra att kredittagaren inte blir beviljad önskad kredit då
kreditgivaren inte anser sig ha ett fullgott skydd mot en eventuell kreditförlust. Det är
följaktligen viktigt att informationsbegränsningen hamnar på en lämplig nivå där den
personliga integriteten respekteras samtidigt som det inte hämmar kreditgivningen. 60
Otillbörligt intrång i den personliga integriteten kan uppkomma genom att kreditupplysningen
innehåller information som är av särskilt ömtålig natur. Enligt utredningen är det en skillnad
mellan att använda sig av ekonomiskt information och annan personlig information. Gränsen
däremellan är stundtals svår att dra. Dock är det nödvändigt att information om en persons
taxerade inkomst, förmögenhet, kreditbelastning, betalningsanmärkningar osv. ingår i
kreditupplysningen för att kunna göra en korrekt bedömning rörande kreditvärdighet. Dock
skall information om personliga förhållanden så som alkoholmissbruk, sjukdomar och
brottslighet inte få lämnas då det anses vara av särskilt ömtålig natur. Insamlande av
informationen skall även regleras. Förfrågningar hos tidigare kreditgivare, om hur den
kreditsökande skött sina tidigare betalningar, skall inte få förekomma. Upplysningar av det
slaget är ofta subjektiva och kan lätt uppfattas som ett intrång i privatlivet. Det enda
undantaget är utlåtanden från den kreditsökandes arbetsgivare rörande uppgifter om inkomst
och anställningsform och varaktighet. 61
60
61
Prop 1973:155 s. 20-21.
A a s 23-24.
18
Trots att information av särskilt ömtålig natur inte finns med i kreditupplysningen kan det
utgöra ett integritetsintrång om beställaren av upplysningen inte har ett legitimt behov. Så
som legitimt behov anses borgenärs-, hyres- och anställningssammanhang. Endast om det
föreligger eller finns planer på att ingå ett kreditavtal eller annan liknanden grund, får en
kreditupplysning lämnas ut. Om det uppdagas att beställaren vill ha tillgång till informationen
av ren nyfikenhet, skall kreditupplysningen inte beviljas. 62
4.2 Kritik mot lagförslaget
Stöd, för att reglera kreditupplysningsverksamheten så att otillbörliga intrång hos den enskilda
kan undvikas, återfanns hos flertalet av remissinstanserna. Vissa remissinstanser, däribland
Sveriges Advokatsamfund, framförde dock kritik till användningen av begreppet personlig
integritet. Begreppet fanns inte definierat i lagtexten och var inte så befäst i det allmänna
språkbruket att det tydligt framgår vad det innebär. Ett mer neutralt ordval hade därmed varit
önskvärt. En annan remissinstans, Integritetsskyddskommittén, belyste även problematiken
med att olika uppfattningar kan råda vad personlig integritet innebär, samt vad som utgör ett
otillbörligt intrång. Även om utrymme skall ges till tolkning i det enskilda fallet, bör det ut
rättssäkerhetssynpunkt vara mer tydligt i lagtexten när den personliga integriteten skall vinna
över andra intressen. 63
Annan kritik som framfördes var de ökade kostnaderna som lagen skulle medföra för
kreditupplysningsföretagen. Soliditet och Kreditregister AB uttryckte bland annat oro över att
tvånget på utskick skulle medföra öka kostnader för dem, något som skulle drabba
konsumenterna i slutändan. De räknade med att vara tvungna att höja priserna på sina tjänster
med 65 % för att täcka ökade kostnader för administration, porto, löner samt hyror.
Lagförslagets krav på utskick till de berörda skulle följaktligen bli synnerligen betungande för
kreditupplysningsföretagen. De var därför intresserade av att se en selektiv underrättelse,
förslagsvis att inget utskick behövdes göras om någon förändring inte hade skett de senaste
sex månaderna. 64 En inskränkning av underrättelseskyldigheten var dock enligt
näringsutskottet inte bra ur integritetssynpunkt. Vidare var de inte övertygade om att några
större besparingar skulle bli följden av en begränsad underrättelse. Näringsutskottet
62
Prop 1973:155 s. 27.
A a s 48-49.
64
Näringsutskottets betänkande 1973:69 s. 4.
63
19
förespråkade bättre rutiner i hanteringen av ärendena som lösning på problemet, något som
även föreslogs i propositionen. 65
4.3 Kreditupplysningslagens inverkan på Tryckfrihetsförordningen
Kreditupplysningsutredningen konstaterade vidare att underlag för kreditupplysningar
publicerades i dagstidningar, så som Post- och Inrikestidningar, taxeringskalendern och dylikt.
Även uppgifter om betalningsanmärkningar publicerades av olika tidskrifter, likväl som
publikationer gjorda av inkassobolag och kreditupplysningsföretag. Detta innebär att en
ändring av Tryckfrihetsförordningen (TF) var nödvändigt för att kunna garantera att bland
annat den personliga integriteten inte tog skada. Om tryckta skrifter vidhöll sin status enligt
TF i dessa frågor, skulle kreditupplysningslagens reglering inte uppnå önskad effekt. En
inskränkning av TF var därför nödvändig. Regleringen skulle dock ta hänsyn till tryckfriheten
i största möjliga mån. 66
Kritik framfördes mot förslaget samt en rädsla för att tryckfriheten skulle urholkas när andra
integritetsskydd föreslogs i framtiden. JK ansåg att det var tvunget att vara tydligt angivet i
TF vilka som omfattades av undantaget, samt vad som var undantaget från grundlagen för att
inskränkningen skulle vara genomförbar. 67 Dock syftade inte förslagen till att hindra
åsiktsbildning eller informationsflöde från nyhetsförmedlingar, utan var tänkt att skydda den
enskildas integritet. Offentliggöranden i skrift kan få stor spridning och av den anledningen
ansågs det desto viktigare att värna om den personliga integriteten. 68
Utredningen resulterade i att en delegationsbestämmelse instiftades i TF, vilket innebär att
kreditupplysningslagens regler träder in när det rör publikation av kreditupplysningsmaterial
som, bland annat, innebär ett otillbörligt intrång i den enskildes integritet. 69
Delegationsbestämmelsen gäller bara när publiceringen görs av ett yrkesverksamt
kreditupplysningsföretag. Om publiceringen sker i en allmän tidskrift eller dagstidning gäller
TF:s allmänna regler och faller därmed inte in under undantagsbestämmelsen. 70
65
Näringsutskottets betänkanden 1973:69 s. 9.
Prop 1973:123 s.31-32.
67
A a s 34.
68
Prop 1973:123 s. 49.
69
TF 1:12 p.4.
70
Prop 1973:155 s. 134.
66
20
4.3.1 Inskränkningen omfattade även den nya grundlagen YGL
1991 stiftades en ny grundlag i Sverige, Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL). Grundprinciperna
var detsamma som i TF, men förmedlingskanalerna utgörs inte av tryckta skrifter utan
skyddet gäller yttrandefrihet i television, radio, videogram, filmer mm. 71 Även YGL innehöll
bestämmelser om kreditupplysningsverksamhet. Samma bestämmelser som i TF skulle
därmed gälla vilket innebar en inskränkning av grundlagen till förmån för
kreditupplysningslagen. 72 Det innebär att kreditupplysningslagen träder in när förmedlingen
innebär ett otillbörligt intrång i den enskildas integritet. 73
I och med den nya grundlagen skapades även en regel som senare skulle få namnet
databasregeln. Det innebär att förmedling av information från en databas, som inte kan ändras
av mottagaren, skall uppnå grundlagsskydd. Dock fanns det ett krav på att en redaktion eller
utgivare var tvungen att stå bakom publiceringen för att skydd skulle kunna uppnås. Exempel
på medier som skulle vara skyddade var text-tv och telefax. Dock medgavs att även andra
överföringar skulle kunna uppnå skydd, så länge innehållet inte kunde ändras av mottagare. 74
1999 genomfördes en mindre förändring av databasregeln. 75 Samtidigt startade diskussionen
om ett utvidgat grundlagsskydd i databasregeln. Fram till nu fanns endast ett grundlagsskydd
för traditionella massmedieföretag. Nu föreslogs att även ett frivilligt skydd skulle kunna
uppnås. Det för att även andra medieföretag, än de traditionella, skulle kunna uppnå skydd.
Dock fick förslaget inte tillräckligt stöd för att kunna genomföras. Regeringen ansåg att tiden
inte var mogen för den typen av reglering samt att en större utredning var nödvändig för att
kunna ta ställning i frågan. 76
Först 2003 utvidgades grundlagsskyddet till att omfatta fler än traditionella massmedieföretag.
Genom att uppfylla kriterierna i regeln på att tillhandahålla en databas riktad till allmänheten,
innehållande information som inte kunde ändras av mottagaren, samt att en ansvarig utgivare
var utsedd, kunde ett utgivningsbevis erhållas. Utgivningsbeviset erhölls efter ansökan hos
Radio- och TV-verket. 77 Det innebar att medieföretag och enskilda, som uttalar sig via
71
Prop 1990/91:64 s.3.
A a s .6.
73
YGL 1:12 1st innehållande hänvisning till TF 1:9 p 4.
74
Prop 1990/91:64 s. 65 f.
75
Prop 1997/98:43 s. 19. Ordet yrkesmässig lades till framför framställning.
76
Prop 1997/98:43 s 113 f.
77
SOU 2001:28 s. 225.
72
21
Internet, omfattades av grundlagsbestämmelserna. 78 Databasregeln innehöll nu ett automatiskt
grundlagskydd, om särskilda kriterier uppfylldes, och ett frivilligt grundlagsskydd som
företag kunde ansöka om. 79
Det frivilliga grundlagsskyddet öppnade upp för andra typer av företag att ansöka om
utgivningsbevis och därmed bli grundlagsskyddat. Något som utnyttjades av flera
kreditupplysningsföretag. Det möjliggjorde att de kunde publicera kreditupplysningar på
Internet utan att behöva följa alla regler i kreditupplysningslagen. 80
Databasregeln ändrades även 2010. Ändringen innebar ett förtydligande av vilka som
skyddades av det automatiska grundlagsskyddet. 81 Även den otillfredsställande situationen,
att kreditupplysningsföretag bedriver sin verksamhet under utgivningsbevis, belystes i
propositionen. 82 När TF och YGL är tillämpliga har de företräde framför annan lagstiftning,
det på grund av sin karaktär som grundlag samt enligt exklusivitetsprincipen. Det innebär
även att skyddet för den personliga integriteten är svagare när dessa grundlagar är tillämpbara.
Det är ett resultat av avvägningen mellan intresset för personlig integritet och yttrandefrihet
som lagstiftaren hittills har gjort. 83 Dock är frågan angående ett utökat integritetsskydd i
grundlagarna under översyn. 84
78
Prop 2001/02:74 s.1.
SOU 2001:28 s. 225.
80
Prop 2009/10:81 s.12.
81
A a s 45.
82
A a s 50.
83
A a s 52.
84
A a s 54.
79
22
5. 2011 års ändring av KuL
Problemet att den enskildas integritetsskydd är bristfälligt när kreditupplysningar lämnas via
Internet, har uppmärksammats på flera håll. Datainspektionen, Yttrandefrihetskommittén samt
Integritetsskyddskommittén har samtliga kommenterat lagstiftningens kryphål när det handlar
om databasregeln och det otillräckliga skyddet för personlig integritet. 85
2011 års lagändring syftar således till att stärka den personliga integriteten vid
kreditupplysningar som lämnas via databaser. Genom databasregeln 1:9 YGL undantas visst
tillhandahållande av uppgifter till allmänheten via en databas. Aktörer på Internet som lämnar
kreditupplysningar omfattas således inte av samma regler som ett ordinärt
kreditupplysningsföretag gör. En redaktion för en tryckt periodisk skrift eller en verksamhet
med utgivningsbevis fordras därmed inte att följa alla regler i KuL. 86 Internetföretagen har
därmed en mer långtgående möjlighet att lämna kreditupplysningar till kunder genom att
kravet på legitimt behov inte är tillämpligt. De är inte heller skyldiga att rapportera vilka
kreditupplysningar som är gjorda genom att skicka ut en omfrågekopia till personen som
berörs av upplysningen, eller utföra rättelser. 87 Därför har följande ändringar genomförts för
att samma skydd skall uppnås oavsett hur kreditupplysningen är lämnad. Samtliga
bestämmelser har gällt för de traditionella kreditupplysningarna. Den enda skillnaden är att
det nu även omfattar upplysningar gjorda på Internet via företag med utgivningsbevis. 88
5.1 Den faktiska ändringen
För att skydda den enskildas integritet får en kreditupplysning inte lämnas ut om det inte finns
ett legitimt behov. 89 Den som önskar en kreditupplysning måste således vara i behov av en
upplysning, för att till exempel ett ingående av ett kreditavtal föreligger, och kreditvärdighet
därmed måste utredas. Ett legitimt behov måste i och med det utredas på samma sätt oavsett
om förfrågan görs på Internet eller på det traditionella sättet. 90
85
Proposition 2009/10:151 s.12. Datainspektionen (Ju 2001/8106/L2), Integritetsskyddskommittén betänkande –
Skyddet för det personliga integriteten – kartläggning och analys SOU 2007:22 del I s. 139,
Yttrandefrihetskommitténs betänkande Grundlagsskydd för digital bio och andra yttrandefrihetsrättsliga frågor
SOU 2009:14 s. 113.
86
A a s 14.
87
A a s 1.
88
A a s 1.
89
9 § KuL
90
A a s 14.
23
När en kreditupplysning om en fysik person lämnas skall en upplysning om detta sändas till
vederbörande kostnadsfritt. Upplysningen skall innefatta uppgifter om kreditprövningen, vem
som begärt upplysningen mm. 91 Om en uppgift i registret visat sig vara felaktig eller
missvisande skall en rättelse alternativt en komplettering skickas till alla som inom en 12
månaders period berörts av den felaktiga uppgiften. 92 Dessa två förändringar kommer numera
även att gälla för företagen som tidigare fallit in under databasregeln.
Omfrågeuppgift innebär att kreditupplysningsföretagen sparar information om tidigare
begärda kreditupplysningar och använder den i kommande förfrågningar. På så sätt kan
kreditgivaren se om den tilltänka kredittagaren har ansökt om andra krediter som därmed kan
påverka dess kreditvärdighet. Omfrågeuppgifter skall rensas ut ur systemen efter ett år istället
för efter tre år som tidigare gällt. 93
Vidare infördes en bestämmelse som rör kreditupplysningar som lämnas till banker för att
bedöma en persons kapitalkrav för kreditrisker. I dessa fall skall personen i fråga bli
underrättad om att en upplysning har lämnats ut, dock behöver ingen upplysningskopia sändas
ut. 94
5.2 Åsikter om lagändringen
De flesta remissinstanserna ansåg att lagförslaget var bra. Dock ansåg några, däribland
Svenska journalistförbundet samt Creditsafe i Sverige AB, att lagändringen inte kunde
genomföras utan en grundlagsändring och att det därmed var tveksamt att den föreslagna
lagändringen var felaktig. 95 För att en grundlag skall kunna ändras krävs två likadana
riksdagsbeslut med ett mellanliggande val. 96 Enligt 1:12 1st YGL jämförd med 1:9 p 4 TF
finns det möjlighet att genom lag inskränka möjligheten att offentliggöra kreditupplysningar i
grundlagskyddade medier som innebär ett otillbörligt intrång i den enskildas integritet.
Detsamma gäller för missvisande eller oriktig uppgift. För att lagändring skall vara
genomförbar krävs således att lagändringen faller in under nämnda delegationsbestämmelse.
91
Prop 2009/10:151 s. 14. 11 § KuL
A a s 14. 12 § KuL
93
A a s 19.
94
A a s 21.
95
A a s 13.
96
RF 8:15.
92
24
Frågan är därmed om lämnande av en kreditupplysning till någon som inte har ett legitimt
behov av den, utgör ett otillbörligt intrång i den enskildas integritet?
Enligt Justitiekanslern kan utlämnande av en kreditupplysning, till någon utan ett legitimt
behov, inte anses utgöra ett sådant intrång i den personliga integriteten att det skall betraktas
som otillbörligt. Av den anledningen faller inte lagändringen in under
delegationsbestämmelsen utan kräver en grundlagsändring för att vara genomförbar.
Regeringen anser dock att företeelsen, att lämna ut en upplysning till någon som saknar ett
legitimt behov, är så pass påtaglig att den skall betecknas som otillbörlig. Lagändringen
kräver därmed ingen grundlagsändring. Lagändringen är vidare möjlig då
delegationsbestämmelsens syfte är att begränsa grundlagen till fördel för den personliga
integriteten. Vidare påpekas att det har framhållit i förarbeten att publikationer i
kreditupplysningssyfte har ett svagare tryckfrihetsrättsligt värde än normalt, och att skyddet
för den personliga integriteten måste väga tyngre i dessa sammanhang. 97
Finansutskottet var positiv till lagändringen och ändrade endast lagförslaget i mindre
bemärkelse. 98 Utskottet delade regeringen uppfattning att intrånget var att anses som
otillbörligt i och med att det var så pass påtagligt och opåkallat. 99 Den uppfattningen delades
även av Konstitutionsutskottet. 100 Även den tekniska utvecklingen belystes samt det faktum
att medierna som tillhandahåller kreditupplysningarna har förändrats. De har även möjlighet
att kontrollera mottagaren. När tillägget i TF kom till 1973, att kravet på legitimt behov inte
gällde publikationer i tryckta skrifter, berodde det på att utgivare av en tryckt publikation
omöjligt kunde kontrollera vem som tog del av informationen och om denne hade ett legitimt
behov. Utgivaren kunde således inte på förhand avgöra vem som hade ett legitimt behov och
därmed var berättigad till att ta del av informationen. Den motiveringen går inte att applicera
på upplysningar som idag lämnas på Internet. Dagens teknik gör att den ansvarige för
Internetsidan kan kräva att mottagaren av upplysningen identifierar sig, för att en upplysning
skall kunna ges ut. Det gör att det legitima behovet kan kontrolleras innan upplysningen
lämnas ut. Det gör det även möjligt att fastställa vem upplysningen berör och följaktligen till
97
Prop 2009/10:151 s. 16.
Finansutskottets betänkande 2009/10:FiU32 s. 6 Datumet för ikraftträdande ändrades från 1 september 2010
till 1 januari 2011.
99
A a s 8.
100
A a s 11.
98
25
vem omfrågekopian och en eventuell rättelse skall sändas till. Således råder inte samma
problematik som 1973 då den möjligheten inte fanns, vilket gör lagändringen möjlig. 101
5.3 Potentiella konsekvenser enligt förarbetena
I propositionen framhölls vissa konsekvenser som lagändringen kunde medföra. Företagen
som tidigare har varit skyddade av databasregeln kommer att få öka kostnader. Det är dock en
nödvändig anpassning för att skyddet för den personliga integriteten skall kunna upprätthållas.
Konkurrensen mellan kreditupplysningsföretagen kommer dock att bli bättre då alla är
tvungna att följa samma regler. 102 Det är därmed även rimligt att priset på kreditupplysningar
till viss del kommer att öka. Även detta är en ofrånkomlig konsekvens för att
integritetsskyddet skall kunna uppnås. 103
I Finansutskottets betänkande gjordes en reservation av Miljöpartiet, Socialdemokraterna och
Vänsterpartiet. De ansåg att lagändringen inte kunde föregås utan en grundlagsändring samt
att det skulle innebära en begränsning i den granskande journalistiken. Lagändringen var inte
heller förenlig med syftet bakom tryck- och yttrandefrihetsreglerna. Konsekvensen skulle bli
en försvårad åtkomst av information, samt en försvårad granskning av makthavare, för
journalister och övrig massmedia. 104
En positiv effekt som lyftes fram i propositionen var att rädslan för integritetsintrång bland
allmänheten, i kreditupplysningssammanhang, borde minska. Det skulle även medföra att
förtroendet för kreditupplysningsföretagen och tillsynen över branschen stärks hos
befolkningen. 105
5.4 Ändring av TF och YGL på förslag
En ny yttrandefrihetsgrundlag är på förslag. Det har tillsatts en Yttrandefrihetskommitté som
har till uppgift att utforma förslag på en teknikoberoende grundlag. 106 En teknikneutral
grundlag skulle inte vara lika känslig för teknikutveckling och vara mer flexibel än vad
101
Finansutskottets betänkande 2009/10:FiU32 s. 7.
Prop 2009/10:151 s. 23.
103
A a s 24.
104
Finansutskottets betänkande 2009/10:FiU32 s. 17.
105
Prop 2009/10:151 s. 24.
106
SOU 2010:68 s. 33.
102
26
dagens lagstiftning är. 107 Om detta inte är genomförbart skall en översyn göras av dagens
reglering av TF och YGL. Målet är att få dessa grundlagar tydligare och mer lättillämpliga än
vad de är idag. 108
Kommittén skall vidare utreda om den enskildas integritet bör ges ett bättre skydd i
grundlagen. 109 I förslagen beaktas även kritiken som riktats mot den ändrade
kreditupplysningslagens överrensstämmelse med grundlagen. 110 Resultatet av arbetet skall
redovisas i december 2011, vilket gör att debatten om personlig integritet och
kreditupplysning lever vidare. 111
107
SOU 2010:68 s. 35 f.
A a s 33.
109
A a s 33.
110
A a s 184.
111
A a s 5.
108
27
6. Lagändringens potentiella konsekvenser för olika grupper i
samhället
Vad kommer då lagändringen att innebära för olika aktörer i samhället? Tre aktörers
eventuella konsekvenser kommer nedan att behandlas. De tre grupper som är utvalda är
journalister, företag och privatpersoner. Då varken tid eller resurser har funnits för att göra en
heltäckande undersökning har åsikter, framförda i intervjuer med personers inom de olika
grupperna, använts som grund för utvecklande av resonemang. Vidare har deras åsikter
kompletterats med tidningsartiklar och litteratur som speglar de eventuella förändringar som
lagändringen kommer att innebära. Intervjuerna kan ses som stickprov och speglar till viss del
personliga åsikter hos de intervjuade. Enskilda individer kan aldrig representera en hel grupp i
sådana här sammanhang, men det utgör ett försök till att belysa eventuella positiva och
negativa aspekter som lagändringen kan medföra.
Intervjuer har hållits med en journalist på Göteborgs Posten samt en person på Svenska
journalistförbundet för att få en inblick i hur journalisters arbete kommer att påverkas av
lagändringen. När det gäller företag har fokus varit på de eventuella konsekvenserna för
kreditupplysningsföretagen och svenska e-handlare 112. Därmed har intervjuer genomförts med
personer på kreditupplysningsföretagen UC och Creditsafe, samt en person som jobbar för
sajten ehandel.se som är en mötesplats för svenska e-handlare. Genom att intervjua en person
på Datainspektionen har en djupare förståelse för vad lagändringen kommer att innebära för
privatpersoner skapats.
Den generella uppfattningen som framkommit genom intervjuerna är att
kreditupplysningslagstiftningen överlag är bra, samt att personlig integritet är viktigt att värna
om. Dock ser de intervjuade vissa problem med lagändringen. Problemen och anpassningarna
till lagändringen, som krävs inom respektive grupp, kommer nedan att presenteras.
112
Företag eller person som säljer produkter eller tjänster på Internet
28
6.1 Journalister
Journalister som använder sig av kreditupplysningar är kanske främst journalister inom
ekonomi och politik. 113 Journalister använder självklart kreditupplysningar i olika
utsträckning. Vissa använder det kanske inte alls, medan det för andra är ett mer eller mindre
dagligt verktyg i yrkesutövandet. Genom till exempel tips från allmänheten kan journalisten
snabbt få en överblick över den faktiska situationen genom att göra en kreditupplysning.
Många gånger stämmer inte tipsen och arbetet kan läggas ner, andra gånger stämmer det och
journalisten kan därmed gå vidare i sin efterforskning. Kreditupplysningen är ett effektivt
verktyg för att snabbt skapa sig en bild av verkligheten samt att diagnostisera läget. 114
Lagändringen kommer att innebära att granskande journalistik kommer att bli mer
problematiskt. Personuppgifter och ekonomiska upplysningar kommer inte längre att vara lika
lättillgängliga. Det blir svårare för journalister att granska makthavare, personer inom
organiserad brottslighet och ekonomiska brottslingar. 115 Även om avsikten med lagändringen
inte var att begränsa öppenheten i samhällen, blir det en direkt konsekvens, något som även
diskuterades i förarbetena. Allmänhetens insyn i den ekonomiska och politiska makten
kommer därmed att begränsas avsevärt. 116 Dock bemöttes kritiken, att journalisters arbete
kommer att försvåras, i Finansutskottets betänkande. Där påpekades att det aldrig varit
möjligt, enligt Kreditupplysningslagen, att begära ut en kreditupplysning i syfte att bedriva
journalistiskt arbete. Det är snarare dagens tekniska utvecklig som gjort det möjligt för
samtliga medborgare, inklusive journalister, att begära ut kreditupplysningar utan något
legitimt behov. Lagändringen kommer endast att innebära en återgång till hur lagen såg ut i
dess originalutformande och den avvägning mellan integritet och offentlighet som gjordes
då. 117
Granskande journalistik anses, som sagt, inte utgöra ett legitimt behov och därmed kommer
inte en kreditupplysning om en person kunna begäras ut. Offentlighetsprincipen kommer
fortfarande att gälla, vilket medför att samma uppgifter fortfarande kommer att kunna begäras
ut direkt från myndigheterna. Dock kommer ingen sammanställd information, som
kreditföretagen idag tillhandahåller, att kunna tillgås. Journalister kommer själva att behöva
113
Intervju med Marie Kennedy på GP.
Intervju med Marie Kennedy på GP.
115
Intervju med Marie Kennedy på GP.
116
Betänkande 2009/10:FiU32 s. 17.
117
A a s 34.
114
29
samla in och sammanställa de olika uppgifterna från de olika offentliga registren. 118 Det
kommer att innebära att arbetet med att kartlägga många personer och göra jämförelser och
sammanställningar kommer att ta betydligt mycket längre tid än om en kreditupplysning
kunde beställas. 119
Lagändringen kommer att medföra att journalisternas arbete kommer att försvåras, försenas
och fördröjas. Det faktum att varken Kronofogden eller Skatteverket kommer att utöka sin
personalstyrka innebär ytterligare att granskningar kommer att ta längre tid. Det är inte heller
tillåtet att ta uppgifter på mer än fem personer åt gången, vilket gör att granskning av många
personer kommer att bli väldigt tidkrävande. 120 En kreditupplysning kostar idag mellan ca 820 kr. 121 Om en journalist själv skulle sammanställa den informationen som en
kreditupplysning innehåller skulle beloppet bli betydligt högre. 122
Inför höstens val till kommunfullmäktige, landstingsfullmäktige och riksdagen genomförde
nyhetsbyrån Siren en stor granskning av samtliga kandidater på vallistorna. Totalt granskades
närmare 70 000 personer. Granskningen fann att var tjugonde kandidat hade
betalningsanmärkningar. Sammanlagt uppgick skulderna till över 100 miljoner till
skattebetalarna. 123 Över hundra politiker hade beviljats skuldsanering, några var försatta i
personlig konkurs och ett par kandidater var satta under förvaltarskap. Dessa kandidater
skulle, om de kom till makten, besluta i frågor angående skatter och hur vårt lands välfärd
skall utformas. Den här typen av gransknings sägs dock vara gjord för första och sista gången.
Den nya lagstiftningen gör det nämligen, näst intill omöjligt att genomföra en studie av
samma slag. Det skulle ta hundratals journalister otaliga timmar att genomföra en liknande
granskning, något som skulle vara svårt för en nyhetsredaktion att genomföra. 124
Journalisternas uppgift att granska statsmakten samt att informera och skydda allmänheten
kommer således att försvåras. Journalistik som upplysningsverksamhet kommer att påverkas.
Lagändringen är till viss del tryckfrihetsfientlig och kommer att gynna de som bedriver
118
Cit. KU sade ja till svårare granskning.
Cit. Svårare granska makten.
120
Intervju med Marie Kennedy på GP.
121
Priset är självklart beroende på volymen av beställda upplysningar
122
Intervju med Magnus Lund på Creditsafe.
123
Cit. Nya lagförslaget skulle göra Sirens granskning omöjlig.
124
Cit. Nya lagförslaget hotar granskningen.
119
30
ljusskygg verksamhet. Leverantörer och kunder som gör affärer med oseriösa handlare
kommer att få leva i ovisshet och inte kunna backa ur i tid på grund av detta. 125
Det kommer även att medföra att journalisternas arbetssätt kommer att ta ett stort kliv tillbaka
i utvecklingen. 126 Journalisters redan stressade och pressade tidsschema kan medföra att
journalister väljer att inte fullfölja ett tips då det tar för lång tid att få fram information. Detta
kan medföra att viktiga granskningar aldrig genomförs. Integritet är viktigt men lagförslaget
försämrar öppenheten i samhället. 127 Dock finns det förhoppning om att debatten om
lagändringen lever kvar även efter lagändringens ikraftträdande. 128
6.2 Företag
Bättre priser, ökad bekvämlighet och tillgänglighet gör att fler och fler väljer att handla via
Internet. 129 Två viktiga komponenter i den växande distanshandelsutvecklingen är e-handlare
och kreditupplysningsföretag. Båda dessa aktörer kommer att påverkas av lagändringen då
kreditupplysningar är en viktig del av distanshandeln. Nedan följer en redogörelse för
lagändringens konsekvenser för dessa två aktörer.
6.2.1 E-handelsföretag
Distanshandel har länge varit populärt i det glesbefolkade Norden. Förr var distanshandel
synonymt med postorder, men numera sker den mesta distanshandeln på Internet.
Omsättningen för distanshandel ökade med 12 % från 2008 till 2009 och den totala
omsättningen för distanshandel utgör ca 4,7 % av den totala omsättningen för
detaljhandeln. 130 Handeln på Internet har nästan fördubblats de senaste åren och idag finns
mellan 8 000-10 000 e-handlare i landet. 131 Fakturabetalning är fortfarande det populäraste
sättet att betala på när svenskarna handlar på distans. 132
125
Intervju med Marie Kennedy på GP.
Intervju med Marie Kennedy på GP.
127
Intervju med Pär Trehörning på Svenska Journalistförbundet.
128
Intervju med Agneta Lindblom Hulthén ordförande i Svenska Journalistförbundet.
129
Cit. Distanshandeln i Norden 2010 s.4.
130
A a s 5.
131
Cit. Så drabbas du som konsument.
132
Cit. Distanshandeln i Norden 2010 s.7.
126
31
Omfrågekopia kommer numera att skickas till alla som väljer att handla på faktura över
Internet. En aktiv e-kund kommer därmed att motta en upplysning för varje genomfört köp,
något som eventuellt kommer att verka avskräckande för kunden och potentiellt påverka dess
köpmönster. 133 Innan årsskiftet genomfördes oftast en kreditupplysning, men kunden fick
aldrig reda på att den var gjord. 134 När du som kund hade valt dina produkter och knappat in
dina personuppgifter genomfördes en kreditupplysning. Om du inte var kreditvärdig var det
stor sannolikhet att du inte hade möjligheten att välja faktura som betalsätt, utan fordras att
betala via Internetbank eller med betalkort. 135 Efter årsskiftet kommer kunden att bli
uppmärksammad på att denne har blivit kontrollerad, något som kan upplevas som
integritetskränkande för vissa. Känslan av att vara övervakad i större utsträckning kommer
eventuellt att påverka vissa kunders köplust, något som kommer att få konsekvenser för ehandlaren. 136
Lagändringen kommer följaktligen att innebära en del förändringar för e-handlare runt om i
landet. Då de flesta transaktionerna sker på kredit, och omfrågekopior följaktligen måste
sändas ut, kommer det medföra ökade kostnader för administration. Det kommer i slutändan
drabbar kunderna i form av ökade priser. 137 Faktureringsbolagen kommer att få ökade
kostnader vilket kommer att drabbad e-handlaren då varje kreditköp blir dyrare. 138
Exakt hur mycket lagändringen kommer att kosta för varje enskild företagare är svårt att
bedöma på förhand. Somliga har fått indikationer på att några större kostnadsökningar inte är
att vänta från faktureringsbolagen. 139 Omfrågeutskicket kostar dock i genomsnitt mellan fyra
och sju kronor. En intäkt för kreditföretagen och en kostnad för kunden. Kanske kommer
interna lösningar, för att avgöra kreditvärdigheten, kunna minska kostnaderna då någon
fullständig kreditupplysning inte behöver genomföras. 140 Interna system där historik om
kunden finns lagrat kan på så sätt komma att användas istället för att begära en
kreditupplysning vid varje enskilt köp. En annan metod är att lägga en bevakning på alla nya
kunder. På så sätt kan företaget kontrollera om någon förändring skett. Har ingen förändring
skett kan köpet beviljas. Om det har skett en förändring får en ny kreditupplysning beställas
133
Cit. Mörka moln 1.
Cit. Mörka moln 2.
135
Intervju med Magnus Lund på Creditsafe.
136
Cit. Mörka moln 2.
137
Cit. Så drabbas du som konsument.
138
Cit. Mörka moln 1.
139
Intervju med Dan Nilsson på ehandel.se.
140
Cit. Mörka moln 2.
134
32
och kreditvärdigheten bedömas utifrån den nya upplysningen. På så sätt kan antalet begärda
kreditupplysningar minskas och kunden kommer inte att känna sig lika bevakad. Dessutom
slipper företagaren onödiga kostnader. 141
Förslag, på olika sätt att minska olustkänslan hos kunden av att få hem omfrågeuppgifter, har
framförts. Bland förslagen fanns att omfrågeuppgifterna skulle sändas via e-mail istället för
med post, samt att utskick skulle ske månadsvis istället för efter varje köp. Dock finns risk att
e-mail inte kommer rätt person tillhanda då e-mail inte är lika lätt att verifiera som en
folkbokföringsadress. Lagstiftningen säger även att omfrågekopian skall sändas omgående,
vilket innebär att dessa två förändringar blir svåra att genomföra i praktiken. 142
6.2.2 Kreditupplysningsföretag
De populäraste tjänsterna idag, hos kreditupplysningsföretag, är bevakning av befintliga
kunder. De största kreditförlusterna kommer från stamkunder som fått förändrad
betalningsförmåga. 85 % av alla kreditförluster härstammar från den gruppen. Det är vanligt
att kontrollen av nya kunder är hårdare, vilket göra att betalningsförmågan hos befintliga
kunder inte är lika uppdaterade. Det innebär att stora förluster kan undvikas om en förändrad
betalningsförmåga kan upptäckas i tid. Om omfrågekopian gör att priserna på
kreditupplysningen går upp, samt medför att vissa företag väljer att inte bevaka sina befintliga
kunder i samma utsträckning, kan konsekvensen bli ökade kreditförluster för det enskilda
företaget. 143
Det diskuterades i förarbetena att lagändringen kunde medföra ökade kostnaderna för
kreditupplysningsföretagen, något som dock ansågs vara en nödvändig anpassning för att
uppnå målet med ett bättre skydd för den enskilde. 144Administrationen hos
kreditupplysningsföretagen kommer att öka då omfrågekopior måste sändas ut i högre
utsträckning. De som tjänar mest på detta är troligtvis de som trycker kopiorna,
distributionsföretagen och Posten som kommer att få ökad arbetsbörda. 145 Självfallet kommer
omfrågeutskicken att öka priset på kreditupplysningar, vilket innebär en ökad intäkt för
141
Cit. Mörka moln 2.
Cit. Mörka moln 2.
143
Intervju med Magnus Lund på Creditsafe.
144
Prop 2009/10:151 s. 23.
145
Intervju med Magnus Lund på Creditsafe.
142
33
kreditupplysningsföretagen. Dock är det inte någon större vinstkälla utan något de måste ta
betalt för då omkostnaderna blir högre. 146 Dock kan det ifrågasättas om alla utskick är
nödvändiga ur integritetsperspektiv? Lagändringen innebär att omfrågeutskicken även
kommer att sändas till kommanditbolag och handelsbolag. Nyttan med det, jämfört med det
merarbete som omfrågeutskicken innebär, kan till viss del ifrågasättas. 147 En annan del av
lagändringen som i vissa fall kan ses som mindre flexibel, är valmöjligheten att avsäga sig
utskicket. Det faktum att kunden själv inte kan välja bort utskicket, genom att till exempel
kryssa i en ruta vid köpet och därmed avsäga att omfrågekopian sänds ut, gör att
kreditföretagen måste sända ut omfrågekopian till samtliga. Det trots att mottagaren i vissa
fall kanske finner den onödig, eller hade valt bort utskicket om den hade haft möjlighet till
det. 148
Vad lagändringen kommer att få för konsekvenser för företag går det endast att sia om. 149
Vissa av tjänsterna som kreditupplysningsföretagen tidigare erbjöd måste säkerligen anpassas
efter den nya lagstiftningen. 150 Nya och bättre lösningar för att bedöma kreditvärdighet
kanske utvecklas. 151 Dock kan inte enskilda företag spara information om kunderna internt
hur som helst, utan måste självklart följa bestämmelserna i personuppgiftslagen. Risken om
företag endast förlitar sig på egna analyser är att tillgången till information blir för liten samt
att analyserna inte blir lika fullständiga. Kreditupplysning i sig utgör trots allt ett komplext
förfarande och det krävs stor kompetens för att bedöma en kreditvärdighet. 152 Något positivt
som framhölls i propositionen var att lagändringen kunde medföra bättre förutsättningar för
konkurrens på lika villkor för kreditupplysningsföretagen på markanden. Detta då samma
regler gäller oavsett hur kreditupplysningen är lämnad. 153
6.3 Privatpersoner
I och med lagändringen slipper privatpersoner utsättas för onödigt snokande av nyfikna
grannar, bekanta, eller andra obehöriga. Före årsskiftet kunde vem som helst med några enkla
146
Intervju med Magnus Lund på Creditsafe.
Intervju med Magnus Lund på Creditsafe.
148
Intervju med Magnus Lund på Creditsafe.
149
Cit. Mörka moln 2.
150
Intervju med Magnus Lund på Creditsafe.
151
Cit. Mörka moln 2.
152
Intervju med Åke Dahlkvist på UC.
153
Prop 2009/10:151 s. 23.
147
34
knapptryckningar på sin dator få en fullständig redovisning av en annan persons privata
ekonomi, något som den nya lagstiftningen försvårar. 154
Den nya lagstiftningen skyddar inte bara enskilda personer, utan gör det även dyrare och
krångligare att kontrollera företag 155. En person som vill kontrollera att ett företag är seriöst,
innan det anlitas, kan stöta på problem. En utvärdering, för att fastställa om ett legitimt behov
föreligger, måste därmed göras. Om en enskild firma granskats skall även ett meddelande
sändas till firman för upplysning om att en kontroll är gjord. På så sätt vet firman vem som
begärt en kreditupplysning och vem som inte gjort det, något som kan utnyttjas av oseriösa
aktörer på markanden. 156 I och med att journalister inte har samma möjlighet att granska
företag, och följaktligen varna allmänheten för oseriösa företagare på marknaden, kan fler
komma att utsättas för oseriösa aktörer innan ryktet hinner ifatt dem. 157
Att handla på nätet kan bli dyrare då nätföretagen måste skicka ut omfrågekopior till alla
kunder som handlar på kredit. Det kommer att kräva mer administration, vilket medför ökade
priser något som i slutänden kommer att drabba konsumenterna. 158 Aktiva e-kunder kan även
känna sig bevakade när ett omfrågeutskick följer med varje köp. 159 Dock är frågan hur många
kunder det rör sig om? Drygt 68 % av landet befolkning handlade via Internet 2010. 160 De
flesta handlar bara någon gång i månaden eller ännu mer sällan. Om en omfrågekopia då
sänds ut, kanske det inte gör särskilt stor skillnad i och med att handlandet inte är så
frekvent. 161
En nackdel med förslaget är att korruption kan bli svårare att upptäcka. När systemen inte
längre är lika lättillgängliga och insynen begränsas ökar inte bara de enskilda medborgarna
integritet, utan även statens makthavare skyddas av lagstiftningen. 162 Förtroendet för politiker
och människor med höga positioner kan minska då kontroll och granskning är svårare att
genomföra. Många avslöjanden om obetalda skatter och avgifter, som har framkommit via
media, har lett till avgångar. Högt uppsatta personer som inte följer samhällets regelverk kan
154
Cit. Rättsprofessorn: Kreditupplysning en komplicerad fråga.
Det gäller ej aktiebolag.
156
Cit. Så drabbas du som konsument.
157
Intervju med Marie Kennedy på GP.
158
Cit. Så drabbas du som konsument.
159
Cit. Mörka moln 2.
160
Statistiken gäller personer över 18 år. Svenskarna och Internet s. 23.
161
A a s 23.
162
Cit. Rättsprofessorn: Kreditupplysning en komplicerad fråga.
155
35
ofta uppröra resten av befolkningen. 163 Den minskade insynen kanske bidrar till att fler
slipper granskning och därmed kan komma undan med sådana oförrätter. 164
Fördelen med att skicka en kopia på upplysningen, till den som upplysningen berör, är att
bedrägerier kan stoppas tidigare. 165 En annan fördel kan vara möjligheten att kontrollera vad
dina kollegor har för lön. Det gör det lättare att upptäcka om en kollega, med likadana
arbetsuppgifter och erfarenheter, har betydligt högre lön än du själv har. Det är något som kan
vara användbart inför en löneförhandling. 166
Viktigt att ha i åtanke i diskussionen är att uppgifterna i kreditföretagens register kommer från
offentliga register. De är därmed redan tillgängliga för allmänheten genom
offentlighetsprincipen. Det räcker att lyfta på telefonluren och ringa till Skatteverket för att ta
reda på vad en person har för inkomst. Dock finns inte all information samlat på ett ställe,
utan vederbörande måste vända sig till en rad olika myndigheter för att få en komplett bild av
en persons ekonomiska förehavanden. 167 Det krävs således en stor ansträngning för att
sammanställa en persons totala ekonomiska situation. Därför är en kreditupplysning via
Internet som dessutom är anonym kanske mer lockande om det endast är av ren nyfikenhet
som en person vill göra en kreditupplysning. Något som var möjligt fram till årsskiftet.
6.3 Ekonomiska och moraliska aspekter
Lagändringen kommer att innebära en hel del förändringar för samtliga aktörer som berörts
ovan. Vissa journalister arbete kommer att försvåras, e-kunders köpmönster kan komma att
påverkas vilket avspeglar sig i e-handlares inkomster. Det kommer även att innebära att
kreditupplysningsföretagens verksamhet i vissa delar måste anpassas. Vid en sådan
uppradning kan lagändringen därmed anses medföra mycket merarbete och tyckas onödig.
Varför genomförs då lagändringen om det bara innebär merarbete?
Det är alltid svårt att ta ställning mellan en företeelse som går att räkna ut i ekonomisk vinst
och förlust, med en företeelse som inte har ett penningvärde i samma bemärkelse. Det går att
räkna på hur mycket merarbete det blir för journalister, företag och andra delar av media, men
163
Cit. Kritiska röster från allmänheten.
Cit. Rättsprofessorn: Kreditupplysning en komplicerad fråga.
165
Sandén, s. 125.
166
Cit. Ratsit-vd räds inte hetluften.
167
Intervju med Hans Kärnlöf på Datainspektionen.
164
36
personlig integritet är viktigt. Dock är den olika betydelsefull för olika personer. Vem kan
egentligen sätta en prislapp på sitt privatliv? Personlig integritet och rätten till ett privatliv kan
vara svårt att kräva tillbaka när vi väl har förlorat den. Vem sätter gränsen för vad som är
personlig integritet och vad som är acceptabelt när gränsen är individuell och skiftar beroende
på vem som tillfrågas? Rent ekonomiskt är det troligtvis mer fördelaktigt att strunta i den
personliga integriteten, men är det ett samhälle vi vill leva i? Skall ekonomiska aspekter vinna
över moraliska? ”Personlig integritet är som syre – man uppskattar den först när det
saknas.” 168 Ofta tar vi den här rättigheten för givet. Vi ägnar den inte en tanke då den är så
självklar för oss. Blir vi berövade på den skulle förmodligen en enorm frustration, besvikelse
och ilska uppstå inom oss. Dock kan det då vara för sent att kräva tillbaka den. 169
Konsekvenser och merarbete kommer lagändringen med största sannolikhet att innebära för
samtliga aktörer. Ökade kostnader, oroade kunder, omstrukturering av verksamheter och
försvårade informationssökning är några av de konsekvenser som kan bli aktuella. Dock är
det en nödvändig förändring för att den personliga integriteten skall kunna få det skydd
kreditupplysningslagen lovar.
168
169
Citat av den amerikanska författaren Charles Sykes. Ström, s. 293.
A a s 204.
37
7. Jämförelse med andra typer av integritetsintrång
Datainspektionen har tagit emot mängder med klagomål som rör kreditupplysningar som
spridits på Internet. 170 Människor har känt att deras integritet har blivit kränkt och uttryckt en
rädsla för att deras personuppgifter skall missbrukas. 171 Kreditupplysningsföretagen använder
sig dock av offentliga register. Frågan är om det är någon skillnad mellan att använda sig av
offentliga register i jämförelse med register där uppgiftslämnandet har skett på frivillig basis
när det kommer till integritetsintrång?
Nu för tiden har var och varannan butikskedja ett medlemskort, något som både uppfattas som
positivt och negativt av konsumenterna. I utbyte mot information om konsumenten får
konsumenten ta del av förmånligare priser i butikerna. Konsumentregistren kan användas för
att rikta reklam och effektivisera marknadsföringen. Insamlande av uppgifter rörande
konsumenter och dess köphistorik är en guldgruva för företagen men kan även uppfattas som
integritetskränkande för konsumenten. 172 Till skillnad från de offentliga registren, som
kreditupplysningsföretagen använder sig av, handlar kundkorten om ett aktivt val från
konsumentens sida att dela med sig av information. Kan konsumenten i dessa lägen ändock
kräva att deras personliga integritet respekteras, eller har denne delvis gett upp sin rätt till
integritet när denne väljer att teckna ett kundkort?
Frågan är också om gränsen för vad vi människor bör tåla för integritetsintrång har
förskjutits? Nedan följer en jämförelse med den riktade ICA-reklamen som presenterades
2008 och som var ett hett diskussionsämne när den presenterades, men som har utvecklats till
ett mer eller mindre naturligt inslag i vår vardag. 173 ICA:s agerande visar tecken på att
gränsen, för vad som anses som integritetsintrång, har förskjutits på bara några få år.
7.1 Kundkort – inkörsporten till riktad reklam
Fram till mitten av 1980-talet var kvitton en enda lång rad av siffror. Att koppla ihop siffrorna
med vad man faktiskt hade köpt kunde därmed vara problematiskt. Förändringen kom med
streckkoderna och datakassorna som kunde redovisa vad som faktiskt var handlat och till
170
Cit. Integritetsåret 2010 s. 63.
Intervju med Hans Kärnlöf på Datainspektionen.
172
Ström, s. 70.
173
Cit. Debatt ICA-nyheter, Fråga först ICA!
171
38
vilket pris. Dock var kunderna fortfarande anonyma eftersom köpen inte kunde kopplas ihop
med en specifik kund. 174 Förändringen som gjorde det möjligt att koppla ihop informationen
om köpbeteende med en specifik kund var kundkorten. Användandet av
kundkort/bonuskort/medlemskort har ökat lavinartat. Korten gör det möjligt för butikerna att
kartlägga köpbeteende samt få information om namn, adress och annan värdefull information
om sina kunder. Korten förvandlar tidigare anonyma kunder till kända kunder för
butikskedjorna. 175
Genom kundkorten kan företagen bygga upp kundprofiler där information om preferens, smak
och tidigare köpmönster kan användas för att effektivisera marknadsföringen. Det är därmed
lättare att skicka individanpassad reklam, som det dessutom är större chans att kunden nappar
på än om alla hade fått samma erbjudande. Kunden slipper därmed ointressant reklam och nås
av erbjudanden som den faktiskt kan vara intresserad av. Företagen kan därmed erbjuda bättre
service, ökad bekvämlighet och effektivare reklamutskick till sina kunder. Frågan är bara om
kunderna är medvetna om vilken granskning deras köp genomgår? Har kunden ett reellt val
att stå utanför den typen av förfarande när den tecknar ett kundkort, eller är det en del av hela
konceptet med kundkort? 176
7.2 ICA - pionjär inom svensk riktad reklam
2003 skickade matvarukedjan ICA ut reklam till 10 000 personer som var inom ett viss
ålderspann och som tidigare hade köpt en viss mängd blöjor. ICA var försiktiga i sina
kommentarer om marknadsföringen med hänvisning till den debatt som uppstått 1989 då
kundkorten introducerades. De var medvetna om att en viss del av samhället fann insamlandet
av den typen av information oetiskt. Dock trodde ICA att tiden var inne för den här typen av
marknadsföring. 177
Under våren 2008 genomförde ICA ett nytt pilotprojekt. 75 000 stamkunder i Östergötlands
län fick personliga erbjudanden baserade på tidigare inköp. Alla kunder som handlat för mer
än 1000 kr per månad och som hade ett ICA kundkort samt var bosatta i Östergötlands län
ingick i testet. Kunderna fick tidningen Buffé och personliga rabatter på tio utvalda varor.
174
Ström, s. 67.
A a s 68.
176
A a s 69.
177
A a s 70.
175
39
ICA:s undersökningar visade att kunder tidigare hade upplevt att mycket av reklamutskicken
inte var relevanta och eftersökte därmed mer personliga erbjudanden. ICA ville se hur
kunderna reagerade på de personliga rabatterna som nu presenterades samt göra ett försök att
bemöta den kritik som tidigare framförts. 178
Responsen på projektet var överlag positivt. Inlösningsfrekvensen på rabatterna, dvs. hur
många som använde sig av erbjudandena, var 25-30 % vilket var en rejäl ökning jämfört med
de traditionella rabattkupongerna. Resultatet medförde att utskicken utökades till att omfatta
alla stamkunder i hela landet under hösten 2008. Totalt rörde det sig om ca 2 miljoner hushåll.
Samtliga hushåll fick därmed tidningen Buffé samt 20 % rabatt på tio utvalda produkter. 179
Utskicken mötte en del kritik och blev ett hett diskussionsämne under hösten 2008. Kritik som
framfördes rörde främst integritetsfrågor, samt rädslan för att personuppgifter och information
om köpmönster hos kunder skulle säljas vidare till andra företag. 180 Urvalet av varor som
rabatterades gjorde vidare vissa kunder missnöjda. De ansåg att deras Mina Varor
erbjudanden inte speglade deras livsstil. Ett exempel var en kund som ansåg sig leva ett
någorlunda hälsosamt liv, men som fick rabatter på onyttiga varor. Det är oklanderligt att hon
faktiskt hade köpt varorna vid något tillfälle, men tyckte ändå inte att det speglade vem hon
var och vad hon stod för. 181 Annan kritik som framfördes var att rabatterna kunde ses som
negativ avtalsbildning och att de inte var önskvärt av alla kunder att få den här typen av
personliga erbjudanden. Möjligheterna att avsäga sig rabatterna fanns alltid, men det krävdes
att kunden var tvungen att kontakta kundtjänst via telefon eller via ICA:s hemsida, något som
uppfattades som krångligt. Vissa hade hellre velat ha möjligheten att avsäga sig kampanjen i
butiken när man drog sitt kort. 182 2008, således strax efter introduktionen av Mina Varor, hade
endast 1000 personer avsagt sig rabatterna. 183 Dagens siffra, på hur många kunder som valt att
gå ur Mina Varor, vill ICA inte uppge. 184
Många spekulerade i vilka konsekvenser ICA:s agerande skulle få på markanden, då ICA var
marknadsledande inom branschen och alltid hade legat i framkant när det rörde
178
Cit. ICA testar personliga erbjudanden till stamkunder.
Cit. ICA testar personliga erbjudanden över hela landet.
180
Cit. Sveriges Konsumenter kritiskt till personliga rabatter.
181
Cit. Uppsats ICA:s ”Mina Varor” s. 15.
182
Cit. Debatt ICA-nyheter, Fråga först ICA!
183
Cit. Uppsats ICA:s ”Mina Varor” s. 15.
184
I kontakt med ICA uppgavs att de inte ville ge ut den typen av information.
179
40
marknadsföring. Rädslan bottnade sig i ett skräckscenario där alla butiker kartlagde sina
kunder och integriteten förvandlades till ett minne blott. 185
7.3 Kartläggning av kundvanor. Var går gränsen?
Kundinformationen är en riktig guldgruva för företagen. Där finns mängder med information
som ger en snabb väg till ökad lönsamhet. Ju bättre du känner kunderna desto lättare är det att
ge kunderna vad de vill ha. Risken är bara att företagen skrämmer bort kunderna genom att
kränka deras integritet. Om företagen går för långt i sin strävan efter lönsamhet och kunderna
vänder sig emot företagen, kan allt vara förgäves. Strävan efter lönsamhet måste ske inom
etiskt godtagbara gränser. 186 Frågan är bara var den gränsen går? Sannolikt är den gränsen
olika för olika personer i olika tider något som gör besvarandet av frågan än mer
problematiskt.
Individanpassad markandsföring eller CRM (Customer Relationship Management) är olika
namn på samma fenomen det vill säga att det är mer effektivt att sända ut skräddarsydda
erbjudanden som passar kundens behov, än ett generellt massutskick. Vad finns det då för
problem med ett individanpassat arbetssätt i marknadsföring?
•
höga kostnader för systemen
•
informationen måste hållas uppdaterad något som är väldigt kostsamt
•
risk att kunder känner sig kartlagda och därmed upplever obehag
•
när kunder själv lämnar information lämnar de ibland medvetet falsk information
(något som kan tolkas som en protest)
•
kunderna kan känna sig lurade när de inser att de endast finns till för att generera
lönsamhet och att inget genuint intresse finns för dem.
Det kan följaktligen vara flera problem som bör övervägas innan marknadsföringsstrategin
anammas. 187
Företag betygsätts varje år utifrån ett universalt mått – lönsamhet. Det är därför en naturlig
drift för företag att optimera sin lönsamhet. Kundinformation är en viktig bricka i spelet för
185
Cit. Debatt ICA-nyheter, Fråga först ICA!
Ström, s. 70.
187
Ström, s. 256 f.
186
41
att utveckla sin verksamhet. Har ett företag väl börjat använda sig av personuppgifter och
kartlagda köpbeteenden är andra företag, mer eller mindre, tvungna att göra detsamma ur
konkurrenssynpunkt. Därmed är det viktigt med reglering av hur och i vilken utsträckning
personuppgifter får användas för att det inte skall missbrukas. 188
Även om en reglering inte fanns skulle troligtvis kunderna sätta en naturlig gräns för när
företagen blivit för okänsliga i sitt agerande för att optimera siffrorna. Företagen är trots allt
beroende av sina kunders förtroende och skulle riskera mycket om kunderna började
distansera sig från företag som blivit för påträngande. 189 Kunden måste vidare kunna göra ett
aktivt val för att kunna välja om den vill vara med i spelet eller inte. På så sätt ökar
förtroendet för relationen och någon som inte gillar bevakningen skall därmed slippa den.
Belöningen för att ge efter för integritetsintrånget måste även vara väl belönat för att kunderna
skall vara nöjda. 190
Frågan om kundernas integritet är inte bara en etisk fråga, utan även en lönsamhetsfråga.
Undersökningar visar att oron för vad som händer med personuppgifterna, avhåller i många
fall kunder från att handla. En undersökning som gjordes av EU-kommissionen 2002, visade
att 68 % av Europas konsumenter avstod från att handla på Internet av rädsla för vad som
skulle hända med deras personuppgifter. 191 Handeln på nätet har dock ökat på senare år, något
som kan tolkas som att utvecklingen har gått framåt. Om det beror på att säkerheten har blivit
högre eller om attityden bland konsumenter har ändrats är svårt att säga. 192
Argumentet att kunden har valt att acceptera samtliga villkor, när kortet tecknades, är rätt tunt.
Har kunden egentligen någon valmöjlighet när den tecknar ett kundkort eller är besväret för
stort att ställa sig utanför? Kunder som väljer att ställa sig utanför skall inte straffas med
avsevärt mycket högre kostnader eller kraftigt försämrad servicenivå. Viss skillnad är
självklart acceptabel, men det skall inte vara ett tvång att gå med bara för att uppnå en normal
standard. 193
188
A a s 208.
A a s 208 f.
190
A a s 257 f.
191
A a s 262 f.
192
Cit. Distanshandeln i Norden 2010 s. 3.
193
Ström, s. 275.
189
42
För att lyckas med konststycket att öka lönsamheten och behålla nöjda kunder gäller det att
företagen satsar med hjärtat. En påklistrad yttre etikett om godhet men med enda mål att öka
siffrorna, genomskådas alltför ofta av kunderna. Lösningen är att skapa ett långsiktigt
förtroende hos kunderna. Ett sätt att uppnå det på kan vara att inte samla in mer uppgifter än
nödvändigt. De viktigaste är hur ofta kunden handlar, hur nyligt hon handlade och för hur
mycket. Företagen måste vara öppnare med vilken information de ska samla in och låta
kunden välja om den vill stå utanför. Det ska inte vara krångligt för kunden att bli struken från
registret om den så önskar. 194
7.4 Framtidens marknadsföring – mer integritetsvänlig?
Varje år publicerar det amerikanska trendinstitutet en trendrapport för kommande år. Där
förutspås vad som kommer att bli det senaste inom konsumenttrender. En av trenderna för
2011 sägs vara marknadsföringsstrategin RAK som står för Random Acts of Kindness. RAK
innebär att företagen håller koll på sina kunder via sociala medier för att se hur de mår, vad de
är i behov av och vad de önskar sig. Företagen gör därefter riktade insatser för att förgylla
vissa konsumenters liv. Ett exempel är blomsterföretaget Interflora som bevakar Twitter och
skickar blommor till användare som behöver muntras upp av någon anledning. Ett annat
exempel handlar om en man som skulle resa med flygbolaget KLM och som via ett socialt
medium beklagade sig över att han skulle missa en viktig fotbollsmatch i och med sin resa. Då
levererade KLM:s surprise team en Lonely Planet guide där samtliga fotbollsbarer i New
York fanns markerade. RAK är en marknadsföringsstrategi som bygger på efterfrågan från
konsumenterna av mer mänsklighet och äkthet från företagen. 195 Kanske kommer vi även att
få se RAK i Sverige i framtiden.
194
195
A a s 263 f.
Cit. Tre konsumenttrender för 2011.
43
8. Privatekonomisk information jämfört med annan
privatinformation
Är privatekonomisk information på Internet mer känslig än annan privatinformation som
sprids på Internet? Synen på vad som anses som privat information har förändrats genom
åren. Personer lägger idag frivilligt upp information, på forum såsom Facebook, som för
några år sedan hade ansetts som privat. Där offentliggörs personens sociogram genom att visa
vilka som är ens vänner, vilka grupper man tillhör och vilken politisk, kulturell och sexuell
profil man föredrar. Mycket av informationen som vanliga människor idag väljer att dela med
sig av var något som säkerhetspolisen kartlade i hemlighet förra århundradet. 196
Människans behov av skydd för den privata sfären är svårt att generalisera. Vissa tycks
behöva ett starkt skydd för den privata sfären för att kunna känna sig tillfreds med sina liv,
medan andra inte tycks behöva något skydd alls. Vissa av oss delar gärna med oss av våra
innersta tankar i mobiltelefonen på bussen, deltar i en tv-såpa eller skriver självutlämnande i
en memoar. När det kommer till lagstiftning är därför en kompromiss, en gyllene mellanväg,
att föredra. Något som kanske inte passar alla, men många. 197
Det finns vissa sammanhang där vi bör skydda omgivningen från våra känslor och tankar. Att
upprätthålla en privat sfär är främst av sociala skäl. Kaos och konflikter skulle utbryta om
ingen privat sfär fanns. 198 Vem vill inte styra över bilden av den egna personen inför vänner,
bekanta och andra i sin omgivning? Kanske är det då bäst att lagstifta för den enskilda
individens skydd för att det skall kunna upprätthållas. 199
8.1 Är öppenhet en generationsfråga?
Filosofen Thomas Nagel hävdar i sin bok Concealment and Exposure att en viktig del i
utvecklingen till att bli vuxen är att inse vikten av att skydda delar av sina inre tankar och
känslor från insyn. Barn och tonåringar har ännu inte den insikten vilket skapar smärta och
problem. När insikten infaller fungerar även vårt sociala liv bättre. 200 Dock verkar ungdomar
196
Tännsjö, s. 14.
A a s 81 f.
198
A a s 90.
199
A a s 183 f.
200
A a s 85.
197
44
mindre försiktiga på Internet än i det verkliga livet. 201 Detta trots att information på nätet får
en stor spridning och att information som är utlagd på Internet har ett, mer eller mindre, evigt
liv. 202
Webbgemenskaper har länge funnits på Internet. Där har ett gemensamt intresse fört
människor samman. Social medier bygger på information om användarna och deras
kontaktlistor. Användarna utformar själva innehållet genom att lägga upp information, göra
statusuppdateringar och kommentera andras uppdateringar. 3,5 miljoner svenskar är en del av
sociala nätverk på Internet. Något som visar på att fler och fler väljer att dela med sig av
privatinformation. 203
Är integritet en generationsfråga? Är ungdomar öppnare än vuxna? Finns det något som
fortfarande anses vara privat information?
8.1.1 Ungdomars syn på privatinformation
Datainspektionen genomförde en studie om ungdomars syn på integritet på Internet och
integritet i allmänhet. I studien som genomfördes via webbenkäter deltog 533 ungdomar
mellan 14 och 18 år. 204 Ungdomsaspekten är intressant då 82 % uppgav att de surfar på
Internet varje dag. Det gör ungdomar till en viktig och stor grupp på Internet. 205 Unga
personer nyttjar sociala medier i större utsträckning och är till viss del mer öppna med viss typ
av privatinformation. Till exempel hade 85 % lagt upp bilder på sig själv på Internet. Enligt
Datainspektionens studie besöker nio av tio ungdomar någon webbcommunity ”då och då”
eller oftare. Ett medlemskap i en community leder självklart till en plattform för att uttrycka
sig och är även ett forum där privatinformation sprider sig. 206
Undersökningen visade även att ungdomar inte har några problem att dela med sig av
information som traditionellt sett anses vara känslig. Information om religiös uppfattning,
politisk ståndpunkt och var man går i skolan/arbetar, kunde en stor andel tänkas dela med sig
av. Det som dock ansågs som mest privat var vem man var kär i, var man bodde och
201
Cit. Ungdomar och integritet 2009 s. 9.
Ström, s. 160.
203
Cit. Svenskarna och Internet 2010 s. 56.
204
Cit. Ungdomar och integritet 2009 s. 3.
205
A a s 7.
206
A a s 8.
202
45
information om sin ekonomiska situation. 207 Den ekonomiska aspekten kan tyckas förvånande
då ungdomar inte har särskilt mycket tillgångar i den åldern eller, förhoppningsvis, inte är
särskilt skuldbelagda.
När det gäller övervakning på Internet kan en viss skillnad mellan könen utläsas. Tjejer var
med accepterande än killar. Detsamma gällde mellan åldersgrupperna. De äldre var mer
negativt inställda till att övervakas samtidigt som de var mer benägna till att synas. En
förklaring kan vara att Internetanvändandet blir mer exhibitionistiskt med åldern samtidigt
som föräldrar har mindre kontroll över sin ungdoms Internetsurfande. 208
På frågan vad som är mest integritetskränkande – om någon du känner, staten eller ett företag
tar reda på saker om dig, är det företagens intrång som upplevs som värst. Dock anses statens
övervakning som värst när det handlar om aktivitet på Internet. 209 Över lag var ungdomars
acceptans låg för insamlande av uppgifter för att gynna företag och butiker. Det enda
undantaget var om intrånget kunde leda till lägre priser. Exakt var gränsen går, mellan intrång
och prisreduktion, går dock inte att utläsa av studien. 210
8.1.2 Svenska befolkningens syn på privatinformation
En annan intressant undersökning heter Svenskarna och Internet 2010, där svenskarnas
Internetvanor presenteras. En majoritet av svenska Internetanvändare vill inte att information
om en individs ekonomi, hälsa och kalender skall finnas tillgänglig på Internet. 211 Information
om en persons privata ekonomi var det som toppade listan av information som ville hållas
privat. 212 Unga människor i åldrarna 16-25 år är genomgående mer öppna med vilken
privatinformation som kan publiceras. Dock är drygt hälften negativt inställda till att
information om ekonomi, hälsa och kalender skall vara tillgängligt. De som är mest
restriktiva, i vilka uppgifter som skall hållas privat, är gruppen 46-75 år. 213
Allt fler svenskar använder sig av Internet på daglig basis. Även skillnader i själva
användandet har skådats. Sociala medier har vuxit i popularitet även hos medelålders.
207
Cit. Ungdomar och integritet 2009 s. 5.
A a s 19.
209
A a s 6.
210
A a s 13.
211
Cit. Svenskarna och Internet 2010 s. 46.
212
A a s 47.
213
A a s 46.
208
46
Andelen som besöker sociala medier i åldrarna över 45 år har fördubblats. Att tillhöra social
medier är numera inte bara till för ungdomar, utan något som attraherar flera åldersgrupper. 214
Viktigt att ha i åtanke när statistik som den här diskuteras, är de som fortfarande står utanför
informationssamhället. 2010 var det fortfarande 1,5 miljoner svenskar som inte använde sig
av Internet. 215 De flesta återfanns i den äldre generationen och var negativt inställda till att ta
till sig och lära sig nya tekniker och tjänster. 216 Den gruppen kan tänkas vara än mer negativt
inställda till att information om dem finns att tillgå på Internet. Det med tanke på att de inte
själva är insatta i hur tekniken fungerar och vad informationen kan användas till. Det kan även
tänkas att de inte ser fördelarna med att informationen är mer lättillgänglig när de inte själva
använder sig av Internet som ett instrument för att söka information. De är trots allt
fortfarande många som inte känner sig delaktiga i det nya informationssamhället och de
människorna får inte glömmas bort i debatten om integritet. Trots att de inte vill ta del av vad
Internet har att erbjuda, finns även deras uppgifter till viss del tillgängliga på Internet. De är
därmed också berättigade till en åsikt. 217
8.3 Taxeringskalendern i bokform jämfört med inkomstuppgifter på
Internet
Taxeringskalendern är ett samlingsnamn på kataloger som ges ut av företaget
Kalenderförlaget. Där redovisas offentliga inkomstuppgifter för privatpersoner och
aktiebolag. Uppgifter i 2010 års katalog baseras på en persons deklarerade inkomst 2009
vilket baseras på inkomst från 2008. 218
Är det någon skillnad ur integritetssynpunkt att beställa hem en taxeringskalender och att
begära en kreditupplysning på Internet? Är det värre att kontrollera flera personer genom en
kalender eller att söka på enskilda personer på Internet? Det kan till viss del ses som att
jämföra två skilda fenomen eftersom taxeringskalendern endast innehåller inkomstuppgifter,
medan en kreditupplysning innehåller desto mer information. Uppgifterna i en
taxeringskalender är inte heller speciellt uppdaterade. Mycket kan hända i en persons liv, eller
214
Cit. Svenskarna och Internet 2010 s. 56.
Barn under 12 år ingår inte i statistiken.
216
Cit. Svenskarna och Internet 2010 s .13.
217
A a s 52.
218
Wikipedia sökord Taxeringskalendern.
215
47
för ett företag, från att pengarna tjänas in till att kalendern ges ut. 219 Dock kan en diskussion
föras om själva förfarandet. Inget legitimt behov behövs för att köpa en taxeringskalender,
något som krävs för att begära ut en kreditupplysning. Vad är mer kränkande? Att någon
jämför dig med andra personer i en taxeringskalender, eller om någon gör en specifik sökning
på dig via ett kreditupplysningsföretag?
En annan fråga att ta ställning till är vilken företagare, med ett legitimt behov, som skulle nöja
sig med information som inte är särskilt uppdaterad när denne lika gärna kan beställa en
kreditupplysning? Speciellt när priserna på kreditupplysningar har sjunkit de senaste åren. 220
Beställning av en taxeringskalenderns kräver inget legitimt behov och någon omfrågekopia
sänds inte ut. 221 Är taxeringskalendern bara en täckmantel för att kontrollera vad personer och
företag tjänar, eller finns det någon som faktiskt använder sig av informationen i en
taxeringskalender innan ett kreditavtal ingås?
Ett annat dilemma, som i viss mån kan vara svårt att förstå, är hur samma uppgifter kan vara
offentliga i ett sammanhang men inte i ett annat. Det faktum att det går att beställa en
taxeringskalender, men att det inte går att kontrollera vad en person tjänar via Internet, kan för
vissa verka bakåtsträvande. Det går till exempel inte att beställa en inkomstuppgift om en
annan privatperson via Skatteverkets hemsida. För att få tag i inkomstuppgifterna måste
personen i fråga besöka Skatteverkets kontor alternativt ringa till deras upplysning. 222 Om
uppgifterna är så känsliga, varför är de då offentliga till att börja med? Det kan vara en legitim
fråga att fundera över. 223
8.4 Nutidens omfrågekopia
Ändringen av kreditupplysningslagen har gjort att en ny marknad har skapats. Numera finns
det serviceföretag som specialiserat sig på att ta hand om kreditupplysningsföretagens
omfrågekopior. 224 Istället för att skicka ut ett brev, med de uppgifter som lagen kräver, får
personens som blivit kontrollerad ett sms innehållandes en kod. 225 För att ta del av
219
Wikipedia sökord Taxeringskalendern.
Intervju med Magnus Lund på Creditsafe.
221
Prop 1973:155 s. 134.
222
Skatteverkets hemsida under rubriken ”Ta del av offentliga uppgifter”.
223
Intervju med Dan Nilsson på ehandel.se.
224
Exempelvis Min Upplysning AB.
225
Kunden får ett sms förutsatt att denne har ett mobilabonnemang. I annat fall utgår ett brev innehållandes en
kod.
220
48
omfrågekopian är personen i fråga tvungen att gå in på företaget hemsida och skapa ett konto.
När kontot är skapat kan denne med hjälp av den kod som återfinns i sms:et ta del av sin
omfrågekopia. Efter registreringen kommer framtida koder att sändas till e-mailadressen
istället för i ett sms, något som innebär ytterligare besparingar för inblandade företag. 226
Det blir följaktligen på den kontrollerades ansvar att logga in om denne vill veta vem som
begärt en kreditupplysning. Möjligheten att skicka omfrågekopian via alternativa kanaler,
såsom e-mail, har tidigare diskuterats. Dock ansågs det för osäkert att sända den typen av
uppgifter via e-mail då något fullgott register, liknande folkbokföringen, inte kunde verifiera
att uppgifterna hamnade hos rätt person. 227 I och med att kunden måste logga in med en kod,
och omfrågekopian inte sänds direkt i telefonen, har företagen hittat en lucka i lagen.
Det finns självklart fördelar med systemet. Det är smidigt och kostnadseffektivt samtidigt som
färre brev behöver skickas vilket är bra ut miljösynpunkt. Lagen efterföljs då personen i fråga
blir underrättad om att denne blivit kontrollerad, samtidigt som sekretessen upprätthålls i och
med koden. Tjänsten sägs ha tillkommit för att underlätta för dig som konsument att ta del av
dina omfrågekopior, 228 men är det verkligen till konsumentens fördel? Skall personen som
blivit kontrollerad behöva anstränga sig för att ta del av något som denne har en laglig rätt att
bli underrättad om? Vad händer med de 1,5 miljoner svenskar som inte använder sig av
Internet? 229 Skapandet av ett konto, på avsändarens hemsida, kan även ses som ett
integritetsintrång då person- och kontaktuppgifter måste anges för att kunna ta del av
informationen.
Det här är en av de nya tjänster som tillkommit efter lagändringen. Fler är säkerligen att
vänta. 230 Datainspektionen har påbörjat ett projekt där kreditupplysningsföretagens hantering
av lagändringen kommer att utredas. Där skall bland annat metoderna för att underrätta de
kontrollerade personerna granskas. 231
226
Återfinns på Min Upplysnings hemsida under rubriken Vad kostar det att skapa ett konto på Min Upplysning?
Cit. Mörka moln 2.
228
Återfinns på Min Upplysnings hemsida under rubriken Vem står bakom Min Upplysning?
229
Cit. Svenskarna och Internet 2010 s. 13.
230
Har försökt att nå både Min Upplysning och Datainspektionen för en kommentar dock utan framgång.
231
Cit. Integritetsåret 2010 s. 66.
227
49
9. Analys och diskussion
Kreditupplysningsföretagens databank är en fantastisk källa till information, men
sammanställningen av information har gått från att endast bedöma kreditvärdighet till att hitta
potentiella kunder och att utveckla affärsverksamheter. Kreditföretagen är vinstdrivande
företag, något att ha i åtanke i diskussionen, men tillgången till offentliga register skall inte
kunna missbrukas på det sättet det emellanåt görs idag. Vi driver längre och längre bort ifrån
vad kreditupplysningslagen egentligen handlar och värnar om. 232 Är det ett missbruk av
offentliga uppgifter eller rör det sig om en gammalmodig lagstiftning som inte har hängt med
i den tekniska utvecklingen?
Ända sedan kreditupplysningslagen stiftades 1973 har teknik varit ett omdebatterat ämne.
Redan då var den tekniska utvecklingen något som uppmärksammades i förarbetena som
något som skulle kunna komma att påverka lagstiftningen i framtiden. 233 Det är alltid svårt att
utforma en teknikneutral lag som skall kunna tillämpas under flera decennier. Internet är en
sådan teknik, eller fenomen, som lagstiftarna 1973 knappast kunnat föreställa sig när de
försökte utforma en lagstiftning på kreditupplysningens område. Mycket i vårt samhälle har
förändrats sedan sjuttiotalet. Både tekniken och samhällsstrukturer ser annorlunda ut. Det kan
därmed vara svårt att hitta konkreta stöd i förarbeten som berör frågan angående utlämnande
av kreditupplysningar via Internet. Kritik mot att lagstiftningen var otydlig redan på
sjuttiotalet, beträffande vad som utgjorde ett otillbörligt integritetsintrång, gör inte uppgiften
lättare. 234 Säkerligen har även befolkningens uppfattning om vad som utgör ett otillbörligt
intrång förändrats. Det innebär att det som i allmänhetens ögon uppfattades som ett
integritetsintrång 1973, kanske inte överrensstämmer med dagens uppfattning. När lagen
stiftades ansågs det till exempel otillbörligt att uppge alkoholvanor i en kreditupplysning, 235
något som visar att kreditupplysningsbranschen har förändrats och utvecklats mycket sedan
dess. Vad som anses som privat information har med all sannolikhet förändrats genom åren.
Idag är vissa säkerligen vana vid att information är lättillgänglig och därmed inte reflekterar
över om någon kontrollerar deras inkomst genom en kreditupplysning. Andra kanske är av
motsatt uppfattning. Det vill säga att ekonomisk information fortfarande är högst privat, något
som finner stöd i undersökningen Svenskarna och Internet 2010. Där fastslogs att ekonomisk
232
Intervju med Hans Kärnlöf på Datainspektionen.
SOU 1972:79 s.75.
234
Prop 1973:155 s. 48 f.
235
A a s 23 f.
233
50
information var ett av de ämnena som ansågs som mest privat. Klart är att det är svårt att hitta
konkret och uttryckligt stöd för lagändringen i förarbetena när både teknik och samhället har
förändrats så pass mycket sedan KuL stiftades.
Personlig integritet och integritetsintrång är två svårdefinierade begrepp. Något som även
uppmärksammades och kritiserades i förarbetena till KuL. 236 När inte ens lagstiftaren till fullo
kan tydliggör vad som är personlig integritet och vad som utgör ett tillbörligt intrång, kan det
även i detta avseende vara svårt att hitta stöd för den senaste lagändringen. Ett utlämnande
kanske kan ses som ett intrång, men när är det så grovt att det skall anses vara otillbörligt? 237
Är ett utlämnande av en kreditupplysning till någon utan ett legitimt behov ett intrång som
befolkningen får räkna med? I förarbetena poängterades det att en medborgare inte kan
förvänta sig total integritet i ett samhälle. Dock framgår det inte var den gränsen går, samt hur
stora intrång en person bör acceptera. 238 Tanken bakom lagändringen, att skydda den
personliga integriteten, är det få som opponerat sig emot. Däremot måste lagändringen ha ett
stöd i lagen för att vara genomförbar, samt för att en rättssäkerhet skall kunna upprätthållas.
När man läser förarbeten får man emellanåt uppfattningen att det saknas direkt stöd för
argument, men att förändringen är så pass nödvändig att den genomförs trots allt. Frågan är
dock om det är en rättssäker metod? Det kan innebära en urholkning av grundlagsskyddet. 239
Personlig integritet är otvivelaktigt skyddsvärt, men risken är att det förvandlas till ett luftslott
i och med definitionssvårigheterna. Jag har inget bra svar på vad man istället skulle kalla det,
men det öppnar helt klart upp för tolkningar och luckor i lagen. Det faktum att det inte finns
särskilt många rättsfall, där domstolen definierar och analyserar vad som utgör
integritetsintrång, gör inte saken bättre. Vanligtvis finns rättsfall där otydliga formuleringar i
lagen kan behandlas och föras upp till diskussion. På så sätt kan en klarare definition urskiljas
genom själva tillämpningen av lagen. Avsaknaden på rättsfall kan dock möjligtvis tolkas som
att formuleringen inte vållat speciellt stora betänkligheter genom åren, utan att lagstiftningen
varit så pass tydlig som den behöver vara.
Det jag tror lagstiftare har gjort, när lagändringen kom på tal, är att se till grundtanken med
hela kreditupplysningslagen. Det vill säga att skydda den personliga integriteten samt att hitta
236
Prop 1973:155 s. 48 f.
Cit. De föreslagna ändringarna i kreditupplysningslagen hotar grundlagen.
238
Prop 1973:155 s. 20 f.
239
Cit. De förslagna ändringarna i kreditupplysningslagen hotar grundlagen.
237
51
en sund balans mellan integritet och effektiv kreditgivning. 240 Om vem som helst kan begära
ut en kreditupplysning oavsett ändamål, är det en sund och effektiv kreditgivning? Eller är det
ett fenomen som vi skulle kunna klara oss utan? Sannolikt är att varken journalisterna eller ehandlarna håller med om det, men kreditupplysningar skapades ju inte för att journalister skall
kunna arbeta effektivare, eller att kunder som handlar på kredit via Internet skall slippa bli
påmind om att en kreditupplysning är gjord. Lagändringen uppfattas av vissa som
bakåtsträvande och informationsbegränsande. Vi har vant oss vid att dessa uppgifter snabbt
finns att tillgå via Internet. Det handlar trots allt om offentliga uppgifter som vem som helst
har rätt att ta del av. Motargumentet till det är att uppgifterna fortfarande är just offentliga,
genom offentlighetsprincipen, och fortfarande finns att tillgå. Dock på annat håll än via
Internet. 241 Jag kan ha förståelse för att det nu kommer att upplevas som att informationen blir
mindre lättillgänglig, men kreditupplysningars grundsyfte är trots allt att bedöm
kreditvärdighet inför ett stundande kreditavtal. Ett grundsyfte som oftast glöms bort i debatten
om tillgänglighet till information.
Vad som utgör privat information kan skilja sig mellan olika grupper i samhället, mellan
generationer och mellan nationaliteter. Dock tyder undersökningar på att ekonomisk
information är något som anses som privat bland den svenska befolkningen. En uppfattning
som delas av både unga och äldre svenskar. 242 Varför vi svenskar anser att ekonomisk
information är känsligare än annan privatinformation är svårt att svara på. Möjligtvis kan det
ha med samhällsstrukturer och tradition att göra, däribland den svenska jantelagen. Enligt
jantelagen skall lycka och framgång hållas inom vissa ramar, ingen skall ha mer än någon
annan. Varför jantelagen är så pass stark i Sverige är svårt att svara på, men jantelagen
återfinns i många delar av vår kultur och kan vara en förklaring till varför vi svenskar anser att
ekonomi är en privatsak. 243
En annan viktig del av vår kultur är öppenhet och offentlighet. Offentlighet och integritet är
två variabler som inte alltid är särskilt lättförenliga, vilket också blir tydligt när man studerar
kreditupplysningslagen. Förhållandet dem emellan har länge diskuterats och uppgiften att
hitta en bra balans dem emellan är inte helt enkelt, något som också återspeglas i diskussioner
240
SOU 1972:79 s. 11.
Cit. KU sade ja till svårare granskning.
242
Cit. Ungdomar och integritet samt Svenskar och Internet 2010.
243
Jämför med den amerikanska kulturen där förmögenhet snarare är ett tecken på framgång.
241
52
i förarbeten. 244 När dessutom teknisk utveckling skall integreras blir ekvationen än svårare,
något som ställer höga krav på lagstiftningsområdet. Tydliga linjer mellan offentlighet,
yttrandefrihet och en rätt till ett privatliv kan vara svåra att dra, något som även visar sig i den
debatt som följt lagändringsarbetet. En symbios dem emellan är självklart att föredra, men hur
gränsdragningen i praktiken tillämpas och hur lagarna bäst utformas för att tillfredställa
samtliga behov, är svårt att svara på. Dock har steg tagits för att utröna hur dessa rättigheter
bäst upprätthålls, dels genom lagändringen i kreditupplysningslagen och dels genom
översikten av YGL och TF. Det ska följaktligen bli spännande att se vad
grundlagsutredningen mynnar ut i för lagförslag och konsekvenser. Debatten om integriteten
och offentlighet lever därmed vidare.
Våra dagliga rutiner övervakas i allt större utsträckning. Vår teleoperatör registrera vem vi
pratar med, bankerna lagrar information om våra transaktioner, butiker lagrar information om
våra inköp, biltullarna om vårt bilkörande och inpasseringssystemen registrerar om vi är sena
till jobbet eller ej. 245 Vare sig vi vill eller inte så är vi bevakade i många fler situationer än vi
kanske kunde föreställa oss. Jag var till exempel inte medveten om att en kreditupplysning
gjordes på mig när jag handlar över Internet. När jag får veta det, låter det rimligt, men frågan
är om alla accepterar det eller om det kommer att verka avskräckande för vissa kunder?
Företagens nya och ibland påträngande marknadsföringsknep är ytterligare bevis på att vi
övervakas i allt större utsträckning. Vi konsumenter utsätts emellanåt för
marknadsföringskampanjer som vi uppfattar som integritetskränkande, men där vi inte orkar
eller vet hur vi ska agera för att motverka det. En sak som jag har reagerat på är de förtryckta
låneansökningarna som vissa låneinstitut skickar hem. Låneansökningarna är troligtvis
skickade till mig på grund av att jag som student inte har särskilt hög inkomst. Med största
sannolikhet är jag en i raden av personer som gallrats ut ur register över personer med låg
inkomst. Det faktum att jag endast behöver kryssa i en ruta för att välja belopp, skriva under
och skicka in, är för mig kränkande och irriterande. Jag känner mig delvis utpekad för att jag
har låg inkomst och enligt andra kanske är i behov av att låna pengar. Vidare anser jag att det
idag ibland är alldeles för enkelt att låna pengar, med alla de konsekvenser det innebär. Trots
att bankens agerande stör mig är jag en av dem som inte orkar engagera mig tillräckligt
mycket för att föra fram min åsikt till de ansvariga. Det här kan vara ett fenomen som gör att
gränsen för integritetskränkning flyttas fram hela tiden. Ingen reagerar mer än med några
244
245
Prop 1973:155 s. 13.
Ström, s. 286.
53
svordomar när de möts av ett agerande som de anser vara integritetskränkande, och sedan
glöms det bort. I och med det har gränsen för integritetsintrång flyttats fram och vi anser det
tidigare inkräktande beteendet vara en del av vardagen.
Paralleller kan här dra till Mina Varor kampanjen. Bara för att det är få personer som aktivt
valt att avsäga sig rabatterna skall den signalen ändå tas på allvar. Alla kanske inte avsäger sig
rabatten bara för att de tycker att det är lite olustigt. 246 Jag behöver inte gå längre än till mig
själv. Personligen gillar jag ICA:s kampanj, men bankernas utskick är något jag gärna hade
avsagt mig. Dock är det för krångligt i min mening att ringa och avsäga sig ett reklamutskick,
även om jag inte uppskattar bankens tillvägagångssätt. Kanske är det så att vi tar värre på
erbjudanden som vi anser inte stämmer överrens med den egna självbilden. Onyttigt leverne,
en person i behov av pengar, eller en person som inte är kreditvärdig är knappast
karaktärsdrag någon vill bli förknippad med. Inte känns det bättre när någon annan sätter den
stämpel på oss trots att vi inte alltid bett om det. Jag tror att vi människor gärna vill värna om
den egna självbilden och inte visa oss sämre än någon annan, och därmed blir irriterade när vi
placeras i en grupp vi inte anser oss tillhöra.
Tillgång till information kan i många fall vara en nyckel till framgång för företag.
Kreditföretagens databanker kan jämföras med informationen som företagen har genom sina
kundkort. Det kan vara frestande att gå över gränsen i hopp om ökad lönsamhet vilket medför
att kunder och medmänniskor kan känna sig kränkta. När skadan väl är skedd kan det vara
svårt att återfå kunder och befolkningens förtroende. Ratsits agerande att erbjuda gratis
kreditupplysningar kan ses som ett sådant övertramp som medförde att många människor
kände sig kränkta. Skillnaden var att Ratsit använde sig av offentliga register som människor
inte kan välja att vara med i eller gå ur, medan butikernas register bygger på frivillighet.
Konsumenter verkar numera efterfråga mindre påträngande marknadsföring och mer
genuinitet äkthet från företagen. 247 Konsumenttrenden att bevaka sina kunder via sociala
medier tycker jag känns som ett mindre påträngande alternativ och är något jag tror vi
kommer få se mer av i framtiden. I de fallen har individen valt att dela med sig av sin
verklighet via ett socialt medium och på så sätt valt att inte längre vara privat. Om ett företag
vill använda sig av det tror inte jag kommer att uppfattas som lika påträngande. Vad RAK 248
246
Cit. Uppsats ICA:s ”Mina Varor” s. 15.
Cit. Tre konsumenttrender 2011.
248
Random acts of kindness.
247
54
kommer få för genomslag i Sverige är svårt att förutspå, men att den skulle vara uppskattad
och effektiv är enligt mig trolig.
Hur kommer då situationen att förändras för de företag som valt att profilera sig på
personupplysningar utan krav på legitimt behov? Finns det en framtid för dessa företag eller
kommer de att självdö i och med lagändringen? Personer jag har pratat med säger att de har
använt sig av sajter som Ratsit när det var gratis. De saknade ett legitimt skäl till att göra
upplysningen, men gjorde det bara för att möjligheten fanns. Ingen av dem jag har pratat med
skulle göra samma sak igen om de visste att vederbörande skulle få en omfrågekopia
hemskickad. Anledningen till det är troligtvis att det inte fanns någon moralisk anledning till
deras kontroll av bekanta, utan att det gjordes enkom på grund av situationen. Tillfället gör
tjuven mentalitet. De skärpta reglerna kan därmed innebära att vissa kreditupplysningsföretag
måste omstrukturera sin verksamhet i flera avseenden. Den ökade konkurrensen, då samma
regler gäller för samtliga företag, kan innebära att endast de bäst rustade företagen överlever.
Dock har inte samtliga kreditföretag använt sig av anonyma personupplysningar, utan har
försökt värna om den personliga integriteten. Det är trots allt viktigt att behålla allmänhetens
förtroende i sådana här sammanhang. 249 Kanske är det de kreditföretagen som värnat mest om
den personliga integriteten som kommer att stå som vinnare i slutändan.
Vi kan inte stoppa teknikens utveckling, något vi inte heller skall försöka göra, men vi kan
kontrollera reglerna runt omkring den. Datautvecklingen för med sig allt för många fördelar
och bidrar till en ökad välfärd. Teknik skall inte förbjudas, men parters användning av den
kan regleras. 250 Internet och sociala medier har öppnat en mängd dörrar. Vi har en större
plattform att uttrycka oss på, många kan komma till tals och det är lätt att nå ut till många
människor snabbt. Dock har tekniken medfört en mängd problem där kränkningar och
informationsspridning, i vissa avseenden, inte tycks ha någon gräns. 251 Dock har vi förmånen
i Sverige att vi medborgare har möjligheten att framföra vår åsikt när vi tycker att något inte
står rätt till. Vi har även förmånen att i många fall få gehör för det. Om vi tycker att vi blivit
kränkta är det inte svårare än att faktiskt göra sin röst hörd och anmäla det. Om vi inte
bevakar vår rätt till ett privatliv riskerar vi att vår integritet förvandlas till en rättighet i
historieböckerna. Valet är vårt.
249
Intervju med Åke Dahlqvist på UC.
Ström, s. 292.
251
Intervju med Hans Kärnlöf på Datainspektionen.
250
55
10. Källförteckning
Litteratur
Lövgren Per, Datainspektionen, Integritetsåret 2009. Nya lagar, lagförslag, beslut och
tekniker som påverkar den personliga integriteten under året, Lenanders Grafiska i Kalmar,
2010.
Sandén Weje, En fråga om förtroende – Historien om Soliditet och svensk kreditupplysning,
Strokirk – Landström AB, Lidköping 2008.
Ström Pär, Övervakad – Elektroniska fotspår och snokarsamhället, Liber Ekonomi,
Kristianstads Boktryckeri AB 2003.
Tännsjö Torbjörn, Privatliv, Fri Tanke förlag, 2010.
Offentligt tryck
Propositioner
Prop. 2009/10:151. Ett starkare skydd för den enskildes integritet vid kreditupplysning.
Prop. 2009/10:81. Grundlagsskydd för digital bio och andra yttrandefrihetsrättsliga frågor.
Prop. 2001/02:74. Yttrandefrihetsgrundlagen och Internet.
Prop. 1997/98:43. Tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens
tillämpningsområden barnpornografibrott mm.
Prop. 1990/91:64. Om yttrandefrihetsgrundlagen mm.
Prop. 1973:155. Om ändring i kreditupplysningslagen (1973:1173).
Prop. 1973:123. Kungliga majestäts proposition med förslag till ändring i
tryckfrihetsförordningen.
Statens offentliga utredningar
SOU 2010:68. Ny yttrandefrihetsgrundlag? Yttrandefrihetskommittén presenterar tre
modeller.
SOU 2009:14. Yttrandefrihetskommitténs betänkande. Grundlagsskydd för digital bio och
andra yttrandefrihetsrättsliga frågor.
SOU 2007:22 del I. Integritetsskyddskommittén betänkande – Skyddet för det personliga
integriteten – kartläggning och analys.
SOU 2001:28. Mediegrundlagsutredningens betänkande.
56
SOU 1972:79. Kreditupplysning och integritet.
Övrigt
Finansutskottets betänkande 2009/10:FiU32. Starkare skydd för den enskildes integritet vid
kreditupplysning.
Näringsutskottets betänkande 1973:69.
Datainspektionen Ju 2001/8106/L2.
Rättsfall
RÅ 2003 ref 30
Media
Göteborgs Posten
KU sade ja till svårare granskning, 25/5 2010. Tillgänglig via:
http://www.gp.se/ekonomi/1.376492-ku-sade-ja-till-svarare-granskning
Så drabbas du som konsument, 18/5 2010. Tillgänglig via:
http://www.gp.se/ekonomi/1.371332-sa-drabbas-du-som-konsument
Svårare granska makten, 18/5 2010. Tillgänglig via: http://www.gp.se/ekonomi/1.371329svarare-granska-makten
Andra elektroniska artiklar
Mörka moln drar in över fakturabetalningar på nätet. Del I. 5/5 2010. Tillgänglig via:
http://www.ehandel.se/Moerka-moln-drar-in-oever-fakturabetalningar-paa-naetet-Del1,308,kreditupplysningslagen.html
Mörka moln drar in över fakturabetalningar på nätet. Del II. 12/5 2010. Tillgänglig via:
http://www.ehandel.se/Moerka-moln-drar-in-oever-fakturabetalningar-paa-naetet-Del2,315,kreditupplysningslagen.html
Ratsit-vd räds inte hetluften. 22/1 2009. Tillgänglig via:
http://www.idg.se/2.1085/1.207203/ratsit-vd-rads-inte-hetluften
Nya lagförslaget hotar granskningen. 4/6 2010. Tillgänglig via:
http://www.resume.se/nyheter/2010/06/04/nya-lagforslaget-hotar-gra/index.xml
57
Nya lagförslaget skulle göra Sirens granskning omöjlig. 26/5 2010. Tillgänglig via:
http://www.journalisten.se/artikel/23459/nya-lagfoerslaget-skulle-goera-sirens-granskningomoejlig
Rättsprofessorn: Kreditupplysning en komplicerad fråga, Dagens Nyheter 25/5 2010.
Tillgänglig via: http://www.dn.se/ekonomi/rattsprofessorn-kreditupplysning-en-kompliceradfraga
Kritiska röster från allmänheten, SVT, 14/10 2006. Tillgänglig via:
http://svt.se/2.22620/1.680814/kritiska_roster_fran_allmanheten
Sveriges Konsumenter kritiskt till personliga rabatter, 17/10 2008. Tillgänglig via:
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/sveriges-konsumenter-kritiskt-till-personligarabatter_1901697.svd
Debatt ICA-nyheter. Fråga först ICA! Oktober 2008. Tillgänglig via:
http://www.sverigeskonsumenter.se/Documents/Debattartiklar/Debattartiklar%202008/Debatt
.ICA-kort.okt08.pdf
ICA testar personliga erbjudanden till stamkunder, 13/5 2008. Tillgänglig via:
http://www.pirab.se/FTP/Kund9779/ICAWebb/SV-2008-05-13-08-48/ICA.html
ICA testar personliga erbjudanden över hela landet, 14/10 2008. Tillgänglig via:
http://www.pirab.se/FTP/Kund9779/ICAWebb/SV-2008-10-14-08-49/ICA.html
Tre konsumenttrender för 2011. Vad har de för betydelse för ditt företag? 6/12 2010.
Tillgänglig via: http://tu.se/medielabbet/bloggarna/107/2917-att-kommunicera-medallmaenheten-en-och-en
De föreslagna ändringarna i kreditupplysningslagen hotar grundlagen, 12/4 2010. Tillgänglig
via: http://www.newsmill.se/artikel/2010/04/12/grundlagen-hotad
Standard and Poor’s stäms för Lehman-betyg. Tillgänglig via:
http://www.affarsvarlden.se/affarsjuridik/article788547.ece
ICAs ”Mina Varor” – Framgångsrik ”one-to-one marketing”? Tillgänglig via: http://uu.divaportal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:158219
Övrigt elektroniskt material
Distanshandeln i Norden 2010, En rapport om nordbors vanor och attityder till Distanshandel.
Tillgänglig via: http://www.posten.se/img/cmt/PDF/distanshandeln_norden_2010.pdf
Svenskarna och Internet 2010. Olle Findahl (Stiftelsen för Internetinfrastruktur), Danagårds
Grafiska 2010. Tillgänglig via: http://hugin.info/134112/R/1416710/367278.pdf
Integritetsåret 2010, 75 lagar, lagförslag, beslut och händelser som påverkade den personliga
integriteten under året. Tillgänglig via:
http://www.datainspektionen.se/Documents/diverse/rap-integritetsaret-2010.pdf
58
Värt att veta om kreditupplysningar - Datainspektionen informerar 15. Tillgänglig via:
http://www.datainspektionen.se/Documents/faktabroschyr-kreditupplysningar.pdf
Ungdomar och integritet 2009, Datainspektionens rapport 2009:1. Tillgänglig via:
http://www.datainspektionen.se/Documents/rapport-ungdom-2009.pdf
ICA:s ”Mina varor”: framgångsrik ”one-to-one marketing”? Kandidatuppsats, Uppsala
universitet, 2008. Tillgänglig via: http://www.uppsatser.se/uppsats/6636765fa4/
Intervjuer
Marie Kennedy, journalist på Göteborgs Posten, 6/12 2010.
Hans Kärnlöf, avdelningsdirektör på Datainspektionen, 8/12 2010.
Pär Trehörning, ombudsman på Svenska journalistförbundet, 9/12 2010.
Agneta Lindblom Hulthén, ordförande för Svenska journalistförbundet, 9/12 2010.
Åke Dahlqvist, affärsområdeschef på UC AB, 13/12 2010.
Dan Nilsson, administratör och skribent på e-handel.se, 17/12 2010.
Magnus Lund, account manager på Creditsafe i Sverige AB, 8/1 2011.
Internetkällor
Wikipedia sökord taxeringskalendern. Tillgänglig via:
http://sv.wikipedia.org/wiki/Taxeringskalendern
Skatteverkets hemsida. Tillgänglig via:
http://www.skatteverket.se/omskatteverket/omoss/offentligauppgifter/tadelavoffentligauppgift
er.4.6fdde64a12cc4eee23080003491.html
Min Upplysning
https://www.minupplysning.se/
59
