Blodet
… och transporterna
Transporter i kroppen
• Till cellerna
• Vatten
• Syre
• Näring
• Från cellerna
• Avfall
• Värme
• Försvar mot smittämnen
• Transporterna i kroppen sköts av blodet.
Två kretslopp
• Lilla kretsloppet – mellan hjärta
och lungor.
• Blodet hämtar syre och lämnar
koldioxid.
• Stora kretsloppet – mellan hjärta
och resten av kroppen.
• Blodet hämtar näring i tarmarna.
• Blodet lämnar avfall i njurarna.
• Blodet lämnar syre och näring
och hämtar avfall i kroppens
celler.
Blodkropparna
• Hos en vuxen människa finns ca 5 liter blod.
• 55 % av blodet består av blodplasma.
• Blodplasma är en vätska.
• 45 % av blodet består av blodkroppar.
• Blodkroppar är olika celler med speciella uppgifter.
Blodkropparna
• En fjärdedel av alla kroppens celler är röda blodkroppar.
• Ämnet Hemoglobin i de röda blodkropparna ger blodet
dess röda färg.
• Röda blodkroppar transporterar syre.
• Hemoglobin sköter om syretransporterna.
• Hemoglobin kan lätt både ta upp och avge syre till
cellerna.
Blodkropparna
• De vita blodkropparna hjälper till i kroppens försvar mot
främmande ämnen.
• De är större och mycket färre än de röda blodkropparna.
• Blodplättarna hjälper till att stoppa blödningar.
• Levrat blod består till stor del av blodplättar som hakat
fast vid varandra.
Blodkropparna
• Nya blodkroppar bildas i den röda benmärgen, som finns
i många av skelettets ben.
• Förbrukade blodkroppar tas omhand i levern och
mjälten.
• Blodvätska trycks ut ur blodkärlen och blir
vävnadsvätska i kroppens celler.
• Vävnadsvätska sugs upp av lymfkärl som transporterar
tillbaka vätskan till blodet.
Hjärtat
•
•
•
•
Ungefär lika stort som din knutna hand.
Pumpar ut ca 70 ml blod vid varje hjärtslag.
Hjärtat är en ihålig muskel.
Har en mittvägg som delar det i en höger- och en
vänsterhalva.
• Varje sida har en förmak och en kammare.
• Hjärtat har ventiler som kallas klaffar, som öppnas och
stängs när hjärtat arbetar.
• Klaffarna gör så att blodet går åt rätt håll genom hjärtat.
Hjärtat
1. Blod från hela kroppen
kommer in i hjärtat genom
två stora blodkärl.
2. Blodet rinner in i höger
förmak.
3. Blodet kommer ner i höger
kammare.
4. Från höger kammare
pumpas blodet till
lungorna för att få syre och
lämna ifrån sig koldioxid.
Hjärtat
5. Blodet kommer tillbaka
från lungorna.
6. Blodet rinner in i vänster
förmak.
7. Blodet rinner in i vänster
kammare.
8. Från vänster kammare
pumpas blodet ut i hela
kroppen genom aorta, som
är kroppens största
blodkärl.
Blodkärlen
• Artärer går ut från hjärtat till kroppens alla delar.
• Artärernas väggar är elastiska och har kraftiga muskler.
• Blodtrycket mäts i artärerna.
• Det kan t ex vara 130/85 mm Hg.
• Det högre trycket är då hjärtat drar ihop sig.
• Det lägre trycket är då hjärtat slappnar av.
Blodkärlen
• Venerna leder blodet tillbaka till hjärtat.
• Venerna har mycket lägre tryck än artärerna, väggarna är
tunnare och har inte lika mycket muskler.
• Blodet trycks genom venerna med hjälp av muskler runt
omkring.
Blodkärlen
•
•
•
•
Kapillärer är de minsta blodkärlen i kroppen.
Kapillärer finns i alla vävnader i hela kroppen.
Syrerikt blod kommer till kapillären från en artär.
I kapillären
• rinner blodet mycket långsamt,
• blodet avger syre och näring till cellerna och
• tar emot koldioxid och andra avfallsämnen.
• Syrefattigt blod rinner tillbaka till hjärtat genom en ven.
Blodet och kroppens försvar
• Kroppens yttre försvar är hud och slemhinnor.
• Då bakterier eller virus tränger igenom det yttre
försvaret får man en infektion.
• Kroppens inre försvar sköts av vita blodkroppar.
• Vid angrepp delar sig de vita blodkropparna, letar upp
bakterier och dödar dem.
• Döda vita blodkroppar och bakterier transporteras bort
av lymfkärlen.
Blodet och kroppens försvar
•
•
•
•
Vissa vita blodkroppar tillverkar antikroppar.
Antikropparna bekämpar inkräktarna.
Antikropparna finns kvar i blodet, man är immun.
Nästa gång man smittas av samma inkräktare bryter
sjukdomen inte ut, eller blir lindrig, eftersom
antikropparna redan finns.
Kroppens försvar
• Kroppen kan behöva hjälp att bekämpa smittämnen.
• Vaccin bildar antikroppar mot en speciell sjukdom.
• Antibiotika kan bekämpa bakterieinfektioner.
• Penicillin är ett exempel på antibiotika.
• Antibiotika fungerar inte på virus.
Blodgrupper
• Vid blodtransfusioner överförs blod från en person till en
annan person.
• Det är viktigt att givarens blod passar med mottagarens
blod.
• Människans blod kan grupperas i AB0-systemet.
• AB0-systemet innehåller fyra blodgrupper:
•
•
•
•
A
B
AB
0
Blodgrupper
• Alla personer kan ta emot
blod från sin egen grupp.
• Personer med grupp 0 kan
ge blod till alla grupper.
• Personer med grupp AB kan
ta emot blod från alla
grupper.
Sjukdomar i blod, hjärta och blodkärl
• Anemi – Blodbrist
• Brist på hemoglobin som ofta beror på järnbrist.
• Leukemi – Blodcancer
• Högt blodtryck
• Blodtryck på över 140/90 brukar bedömas som högt.
• Åderförkalkning
• Hård förtjockning av blodkärlens väggar.
• Ärftlighet, men även mat- och motionsvanor är orsaker till
åderförkalkning.
Sjukdomar i blod, hjärta och blodkärl
• Blodpropp
• Levrat blod inuti ett blodkärl.
• Kärlkramp
• Åderförkalkning i hjärtats blodkärl.
• Hjärtinfarkt
• Blodpropp i hjärtats blodkärl.
• Stroke
• Hjärninfarkt – blodpropp i hjärnan
• Hjärnblödning
