Fett – bra eller dåligt? Fett är ett ämne som debatteras hett i

BARNHÄLSOVÅRDEN
I SKARABORG
Fett – bra eller dåligt?
Fett är ett ämne som debatteras hett i massmedia under en längre tid. Några säger ”Ät mer fett – helst
smör” ”Mättat fett är inte farligt” och hänvisar till nya vetenskapliga rön och att Livsmedelverkets råd
är felaktiga. Andra skriver ”Nya studier visar att barn som dricker fet mjölk väger mindre”, så vad ska
vi tro?
Den tyngsta vetenskapliga rapporten är WHO:s senaste rapport från 2009 ”Fats and fatty acids in
human nutrition” jämför en massa olika studier och graderar dem i olika grad av evidens från
”Övertygande bevis – otillräckliga bevis” i en fyragradig skala.
När det gäller intag av mättat fett finns det övertygande bevis om man ersätter mättat fett med omättat
fett så sänks LDL och totalkolesterol. Ersätter man mättat fett med snabba kolhydrater så sänks både
det onda och goda kolesterolet och det är ofta detta som blandas ihop.
Rapporten tittar sen vidare på intag av enkel- och fleromättat fett, omega 3 (från fisk), intag av
transfett och fetters påverkan på hjärt-kärlsjukdom, diabetes, metabola syndromet och kroppsvikten.
Allt detta visar hur svårt det är att dra slutsatser på hur vi påverkas av enskilda näringsämnen. När vi
äter mat så blandar vi så många olika sorters livsmedel, vi lever olika, motionerar olika, stressar olika,
har olika arvsanlag etc. Allt detta gör att det är svårt att peka med hela handen och säga ”Detta är
orsaken!”
När det gäller att barn som dricker fet mjölk skulle väger mindre så är det en studie som egentligen
undersökt barn benmineralisering. (S.Erikssson et al. ”Studies on nutrition, body composition and
bone mineralazion in healthy 8-year olds in an urban Swedisch community”) Där har man använt
kostenkäter och fått svara bl a på frågan: ”Vilken sorts mjölk dricker du?”. Detta har sedan kopplats
ihop med vikten men i enkäten har man inte frågat varför man dricker fet mjölk. Det högts troliga är
att de som dricker fet mjölk gör det för att de är magra som ett sätt att få i sig mer kalorier. De kanske t
o m har blivit uppmanade att göra det! För om det var något i WHO-rapporten som fick ”Övertygande
bevis” så var det energibalans = kalorier in = kalorier ut. Sen kan vi ha olika anlag att ta hand om de
kalorier som kommer in…..
Vad ska du som BVC-sjuksköterska säga nu då?
Utgå från de råd som Livsmedelsverket har att barn över 2 år helst ska dricka lättmjölk och det är inte
heller farligt att ge yngre barn lättmjölk + berika med rapsolja. OM barnet är över 2 år, väldigt
finlemmat och har svårt hålla vikten berika helst med rapsolja och använd inte lättmargarin. Om
någon förälder absolut vill fortsätta med standardmjölk så gör ingen stor affär av det. Du kan säga att
det inte finns några bevis för att lättmjölk är skadligt för barns tillväxt och att det räcker med 5 dl/dag
oavsett sort. Främst bygger det på studier från Finland (STRIP-studien) där man följt barn som fått
lättmjölk + rapsolja från 1-15 års ålder. Det finns inga negativa effekter av dessa rekommendationer
men 15-åringarna hade lägre blodfetter än kontrollgruppen. Även intressanta svenska studier pågår.
Om barnet har övervikt eller fetma så kan det dock vara viktigt att byta från standard- till lättmjölk. Ni
får gärna hänvisa till mig - om ni och föräldrarna vill förstås.
Jag har också gjort ett informationsblad om GI och Lågkolhydratkost som går att beställa på den
vanliga broschyrblanketten.
Läs mer:
http://www.slv.se/sv/grupp1/Mat-och-naring/Kostrad/Vuxna/Rekommendationer-om-kost-ochmotion/Smor-eller-margarin--en-fraga-om-fettkvalitet-och-blodfetter/
Lena Ljungkrona-Falk
Leg.dietist, Barnhälsovården Skaraborg
[email protected]
0501-629 70 el 070-226 57 26
Särtryck fr BVC & HÖR 2009
samt komplettering 2010-10-19